PHRENICUS PSYKOSER, S EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER 1 2009 Färre får LSS Kraftfulla reaktioner på dödsskjutning Nya regionala vårdprogram SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 1
inledare Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet. Tidningen ska spegla förbundets själ.vi vill skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom och dess följder. Phren är det grekiska ordet för själ. Phrenicus är också namnet på en nerv som finns i mellangärdet. Phrenicus utkommer fyra gånger om året och skickas till förbundets medlemmar. Nästa nummer kommer i maj 2009. Gästskribenter ansvarar själva för sina åsikter.redaktionen ansvarar inte för, och tar sig friheten att redigera i, insänt material. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. ANSVARIG UTGIVARE Rakel Lundgren, tel 0278-410 30 REDAKTIONSKOMMITTÉ Birgitta Andersson, IFS Norrköping Barbro Benjaminsson, IFS Göteborg Per Torell, IFS Lund Kristina Kleinert, förbundskansliet REDAKTÖR Annica Holmberg, Burson-Marsteller ADRESS Schizofreniförbundet Hantverkarg. 3G, 112 21 Stockholm Tel 08-545 559 80 Fax 08-545 559 81 office@schizofreniforbundet.se www.schizofreniforbundet.se OMSLAG Foto: www.bigfoto.com UPPLAGA 5000 exemplar MANUSSTOPP Nr 2/2009: 17 april 2009 TRYCK Papertalk AB Stockholm Det nya året hade knappt fötts förrän återigen en dödsskjutning inträffade vid hämtning av en person med psykisk sjukdom. Den tragiska händelsen i Trelleborg väckte avsky och genljöd i hela landet. Schizofreniförbundet har i pressmeddelande krävt att en haverikommission tillsätts. Det kan inte vara tillåtet att skjuta någon som är sjuk! Ett nytt år har kommit en bit på väg och nya löften skall infrias. Regeringen har i dagarna givit nya uppdrag och pengar till b la NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), ett nätverk i vilket förbundet är med. 24 miljoners satsningen under tre år är till för att förändra attityder till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Första året skall ett program för genomförandet tas fram. Handikappinstitutet har fått i uppdrag att föra ut information om hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hela 45 miljoner under tre år. Inom detta område är Schizofreniförbundet och RSMH föregångare. Redan 2001 deltog dessa två förbund i ett projekt för att ta fram och kartlägga passande hjälpmedel för målgruppen. Men som det ofta brukar vara så har det varit trögt med acceptansen. Efterfrågan har dock ökat och det verkar vara läge att slå ett slag för hjälpmedel för vår grupp. Ett exempel på hjälpmedel, bolltäcket, finns beskrivet i denna tidning. Ett nytt regionalt vårdprogram för Stockholm presenteras på ett stort uppslag. Där beskrivs och rekommenderas åtgärder som är specifika för psykossjukdomar. Det är nödvändig information till anhöriga och själverfarna. Vi vill veta vad man kan göra och hur? Vad kan vi efterfråga? Om det inte finns något att anknyta till så är det inte lätt att kräva heller. En stor utredning, som tillsattes redan 2003, LSS-kommittén kom med slutrapport och sina förslag i slutet av december förra året. Schizofreniförbundet har lämnat sitt remissvar och det är inte odelat positivt. Inom förbundet hade vi hoppats väldigt mycket på denna utredning. Men den visar tydligt att samhället står handfallet inför de många uttryck som psykiska funktionsnedsättningar tar. För att kunna tillgodogöra sig stödsystemets alla möjligheter skall man själv kunna ta initiativ för att överhuvudtaget kunna göra en ansökan. Detta innebär i praktiken att LSS diskriminerar och utestänger vår grupp. Endast 3000 personer i personkrets tre har fått insatser enligt LSS. Jämför detta med att målgruppen bedömdes vara 20 000 40 000 personer när personkretsen tillkom. Nej LSS fungerar inte som rättighetslagstiftning för Schizofreniförbundets målgrupp och utestängningen får allvarliga konsekvenser. Det måste till en gedigen utredning för att komma till skott med denna allvarliga fråga. När denna tidning når medlemmarna är årsmötet i de flesta föreningar över och nya tag tas inför ett nytt verksamhetsår. Föreningarna och medlemmarna behövs mer än någonsin. Anhörigas och själverfarnas engagemang efterfrågas allt mer i arbetet med utvecklingen av psykiatrin och kommunens omsorg. Rakel Lundgren förbundsordförande 2 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009
I januari i år sköt polisen i skånska Trelleborg ihjäl en 57-årig man med psykisk funktionsnedsättning. Dödsskjutningen skedde i mannens hem efter att han själv ringt SOS-Alarm och berättat att han hade skjutvapen hemma. Polisen bedömde situationen som allvarlig och skickade flera patruller till hans hus. Händelsen har framkallat starka reaktioner. Utdrag ur öppet brev från Schizofreniföreningen i Skåne: Enligt uppgift från socialtjänsten i Trelleborg var personen som sköts till döds okänd för dem. Detta trots allvarlig psykisk funktionsnedsättning, täta polishämtningar och inläggningar i psykiatrin samt störande beteende i bostadsområdet? Han hade vistats i kommunen sedan våren 2008 och med polisens hjälp förts till sluten psykiatrisk vård många gånger sedan inflyttningen, men skrivits ut eller permitterats efter några få dagar. Uppenbart var hans problem desamma efter utskrivningen som före. Han hade uppfattats störande och hotfull av grannar i bostadsområdet och det hade där t o m utlöst en diskussion om att bilda en förening av grannar med uppgift att verka för att han skulle få adekvat behandling och att problemen därmed skulle kunna upphöra. Det är mycket anmärkningsvärt att socialtjänsten under dessa förutsättningar inte kände till Foto: www.fotoakuten.se Schizofreniföreningen i Skåne JO-anmäler socialtjänsten mannens existens. Det visar på brister i den uppsökande verksamheten och i samverkan med psykiatrin. Det är klart att brister i polisens agerande under kvällen kan vara en bidragande orsak till det tragiska dödsfallet. Personer med psykisk funktionsnedsättning har ofta en uppskattande attityd till polisen. Poliser har många gånger visat en förmåga att samtala med dem utifrån medmänsklig respekt, empati och livserfarenhet. Något som hittills gjort att tillvägagångssätt och resultat som i Böste kunnat undvikas. I juli 2008 inträffade emellertid en hämtning av en person med psykisk funktionsnedsättning i Lund där polisen ställde upp något som liknar insatsstyrka för ett mindre krig; 12 poliser i full utrustning, en hundförare, två ambulanspersonal, sammanlagt 15 personer. Efter att man börjat tala med personen följde han med frivilligt. Vi ettiden på natten i Böste hade polisen samlat en liknande styrka minus hundförare och ambulans. Vi noterar detta som ett nytt sätt från polisen att organisera sina resurser vid insatser som rör personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta sätt att demonstrera resurser verkar starkt provocerande på många med psykisk funktionsnedsättning och kan leda till att vi får fler liknande situationer som i Böste. Vi är angelägna att tala med polisledningen om bästa sättet att genomföra insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning så att minsta möjliga våld uppstår. Det grundläggande ansvaret för det inträffade ligger inte bara hos polisen, utan också i de brister som funnits under lång tid hos socialtjänsten i Trelleborg och i den nödvändiga samverkan med psykiatrin. Det inträffade är en stor tragedi för mannens familj och vänner, men vi får inte heller glömma de inblandade polismännen vars liv för lång tid framöver hamnat i en tragisk karusell av utredningar och anklagelser som kanske kommer att prägla hela deras fortsatta liv. Mot denna bakgrund är det viktigt att vi får en diskussion mellan socialtjänst, psykiatri, polis, SOS-Alarm och representanter för brukar - och anhörigorganisationer för att förhindra att något likande händer igen och att vi får ett bemötande av personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning i kris som grundas på humanitet, kunskap och förståelse. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen Skåne Schizofreniförbundets uppmaning till Regeringen: Tillsätt en HAVERIKOMMISSION! Schizofreniförbundet anser att Regeringen bör tillsätta en HAVERIKOMMISSION snarast med uppdrag att granska de senaste årens dödsskjutningar i samband med polishämtning. Vi vill ha åtgärder som förhindrar dödsskjutningar av patienter från psykiatrin. Återigen har en mycket tragisk händelse med dödlig utgång inträffat i samband med att polisen skulle återföra en patient till vård. Detta får inte hända igen! Nu måste alla goda krafter samverka för att förhindra framtida liknande tragedier. Schizofreniförbundet föreslår även en översyn av: Samarbetet mellan polis, psykiatri och socialtjänst Utbildning av polisen om psykoser och dess problematik Översyn av polisens utrustning SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 3
Tema: Det nya regionala vårdprogrammet Schiz hizofr ofreni och andra a psykossjukdomar en resumé av innehållet Det nya reviderade vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar publicerades i maj 2008. Det är en uppdatering och omarbetning av det första vårdprogrammet om patienter med psykos, speciellt schizofreni, som publicerades 2003. Behandlingsrekommendationerna i vårdprogrammet gäller likväl barnoch ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin. Bakgrund Psykossjukdomar, speciellt schizofreni, är ofta långvariga sjukdomar som påverkar alla aspekter av livet, både för den drabbade och för hans/hennes närstående. Personer som drabbas är oftast unga och sjukdomen innebär social isolering och arbetsoförmåga för flertalet av dem som drabbas. Det senaste decenniet har kunskapen ökat betydligt om vilka behandlingsstrategier, både farmakologiska och psykosociala, som motverkar ett ogynnsamt långtidsförlopp. Som regel leder en kombination av farmaka och psykosociala insatser till ett optimalt behandlingsresultat vilket förutsätter ett nära samarbete mellan socialtjänsten och psykiatrin. Syftet med vårdprogrammet Syftet med vårdprogrammet är att beskriva och rekommendera åtgärder som är specifika för psykossjukdomarnas olika faser. Rekommendationerna baseras på behandlingar, utredningar och psykosociala interventioner som visat sig reducera eller eliminera sjukdomssymtom, bidra till återhämtning och social funktion samt att förhindra återinsjuknande i psykossjukdom. Dessutom finns rekommendationer Foto: Christina Norberg har fotograferat Lena Flyckt för hur vården bör struktureras och organiseras för att vidmakthålla ett evidensbaserat arbetssätt både för nyinsjuknade och långvarigt sjuka psykospatienter. Behandlarallians utgör basen Begreppet behandlarallians introduceras redan i första kapitlet. Grunden för all behandling och rehabilitering är att en tillitsfull kontakt etableras mellan behandlare och patient. Förutom ett respektfullt empatiskt bemötande är det också viktigt att patientens önskemål blir en grundval för vårdplanen. Närstående, som ofta får ta en stor del av behandlings- och stödansvaret, bör också vara allierade i planeringen. En god allians förbättrar både kortoch långtidsutfall för patienter med psykossjukdomar och föreslås därför som kvalitetsindikator. Etablering av allians är en särskild utmaning vid psykos, speciellt schizofreni. Det ligger ofta i sjukdomens natur att patienten inte upplever ett behov av vård, än mindre att medicinera regelbundet. Därför är det ofta en mödosam och långvarig process att få patienten att knyta an och känna förtroende. Om tidsnöd, okänsliga rutiner och brist på tålamod leder till att läkare och personal ger upp alternativt tillgriper tvång kan det få till följd att patienten känner sig kränkt och negativt inställd till vården. Resultatet blir inte sällan återinsjuknanden och ett sämre förlopp. Många patienter och anhöriga har vittnat om betydelsen av att ha mött en person inom vården som visat förståelse och förmedlat trygghet. Behandlingsrekommendationer Forskning har givit stöd för fasspecifika behandlings- utredningsoch stödåtgärder vid psykossjukdom. Dessa gäller både för nyinsjuknade och för långtidssjuka patienter. 4 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009
Tema: Det nya regionala vårdprogrammet Faserna benämns påföljande sätt: Prodromalfas (risktillstånd för psykos, eller förebud innan återinsjuknande). Den sociala funktionsnivån börjar försämras men inga eller subtila psykossymtom. Perioden av obehandlad psykos (Duration of untreated psychosis; DUP). Tidsintervallet mellan de första psykossymptomen och aktiv behandling. Den akuta fasen av psykossjukdom. Den period patienten har akuta psykossymtom eller psykotiska symtom som påverkar beteende och funktion. Stabiliseringsfasen. Perioden då den aktiva behandlingen givit symtomlindring men risken för återinsjuknande och suicidförsök är förhöjd. Perioden kan pågå från ett halvår till cirka ett år efter den akuta fasen med stora interindividuella skillnader. Den stabila remissions- och återhämtningsfasen. Tidpunkten efter stabiliseringsfasen då patienten kan påbörja rehabilitering, eventuell arbetsträning. Risk för återinsjuknande är lägre och stresstålighet något högre. Målsättningen och behandlingsrekommendationerna skiljer sig åt mellan faserna. Evidensbaserad vård För att uppnå de behandlingsmål som beskrivs under respektive fas krävs anpassning av den psykiatriska vården och dess arbetssätt. Multiprofessionellt team (ACT; Assertive Community Treatment) med intensiv Case-Management. Behandlingsmetoden, som har evidensgradering 1, innebär att behandlingsansvaret ligger inom ett öppenvårdsbaserat team bestående av specialutbildade och tränade personer, Case-Managers, med ansvar för patienternas hela livssituation. Teamet bör alltså omfatta personer både från psykiatrin och kommunen. Till teamet bör också resurspersoner som psykiater, psykolog, kurator och arbetsterapeut vara knutna. Arbetsinriktad rehabilitering. En av de viktigaste rehabiliteringsmetoderna är en meningsfull sysselsättning. Det förutsätter ett nära samarbete med försäkringskassa, eventuell arbetsgivare och andra samhälleliga rehabiliteringsinstanser. Familjeinterventioner. Familj och närstående bör aktivt göras delaktiga i behandlingen. De blir ofta delaktiga i att behandlingen fullföljs. Psykopedagogiska insatser som utbildning och information, social färdighetsträning och kognitiv träning. Dessa metoder bör finnas tillgängliga inom teamet för patienter med långvariga psykostillstånd. Läkemedelsbehandling Antipsykotiska läkemedel har en väl dokumenterad effekt i behandlingen av psykossjukdom, både i akut fas och som underhållsbehandling. Biverkningar förekommer för alla tillgängliga läkemedel men skiljer sig sinsemellan. Valet av läkemedel baserar sig på tidigare val med gott resultat, patientens önskemål, läkemedlets biverknings- och effektprofil, interaktion med annan samtidig medicinering och eventuell samsjuklighet hos patienten (somatisk neurologisk eller annan psykiatrisk sjukdom). Metabolt syndrom LÄKSAKS:s expertgrupp för psykiatrisk läkemedelsbehandling varnar för ökad risk för metabolt syndrom vid behandling med antipsykosläkemedel, speciellt olanzapin och klozapin. De förordar regelbundna kontroller av vikt, midjemått, blodsocker och blodfetter hos patienter som står på dessa preparat. Patienter med psykossjukdom blir oftare sjuka och de har en avsevärt högre dödlighet i hjärtinfarkt och komplikationer orsakade av diabetes jämfört med befolkningen i övrigt. Övervikt med BMI > 30 finns hos 35% av patienterna med schizofreni jämfört med 10% hos befolkningen. Psykiatrin har ett ansvar för upptäckt av tidiga tecken till metabolt syndrom men vid manifest somatisk sjukdom bör patienten hjälpas till en kontakt med primärvården. Vård-programmet innehåller detaljerade riktlinjer för uppföljning av somatiska komplikationer till läkemedelsbehandling och/ eller förändrad livsstil. Stigmatisering Schizofrenisjukdomens funktionsnedsättning är inte enbart en effekt av dess svårighetsgrad utan även samhällets beredskap att acceptera och integrera personer med sjukdomen i samhället. Återgång i arbete är en av de viktigaste rehabiliteringsåtgärderna varför arbetsplatser bör motiveras eller kanske åläggas att ta emot personer med psykiska funktionshinder. Vårdprogrammet i dess helhet finns att läsa på: http://www.webbhotell.sll.se/sv/cvu/ Medicinska-program-ochkunskapsstod/Regionala-vardprogram/ Schizofreni-och-andrapsykossjukdomar/ TEXT: LENA FLYCKT, DOC, SPECIALIST I ALLMÄNPSYKIATRI ANSVARIG FÖR PROGRAMOMRÅDE PSYKOSSJUKDOMAR INOM CENTRUM FÖR PSYKIATRIFORSKNING (CFP) HUVUDFÖRFATTARE TILL VÅRDPROGRAMMET SCHIZOFRENI OCH ANDRA PSYKOSSJUKDOMAR. ANSVARIG FÖR VÅRDUTVECKLINGSENHETEN FÖR IMPLEMENTERING AV VÅRDPROGRAMMET. KAROLINSKA INSTITUTET, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEURO SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 5
LSS-kommittén lämnade sitt slutbetänkande Möjlighet att leva som andra i höstas. Schizofreniförbundet anser att det saknas viktiga perspektiv i LSS-kommitténs utredning. Knäckfrågan är varför så få personer med psykisk funktionsnedsättning får LSS-insatser. LSS en möjlighet för andra Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en viktig lag. Den är till för dem som har de största behoven. LSS-insatser ger större trygghet. De kan man inte minska ner eller förändra som man kan göra med insatser enligt Socialtjänstlagen. Insatser enligt LSS är ofta avgiftsfria. Eftersatt målgrupp När lagen kom till räknade man med att mellan 20 000 och 40 000 personer med psykisk funktionsnedsättning behövde stöd enligt lagen. Men det är bara 3 000 personer som får insatser idag. Alltfler får LSS-insatser, men inte vår målgrupp. Den minskar. Regeringen gav LSS-kommittén i uppdrag att beskriva varför så få personer med psykisk funktionsnedsättning får LSS-insatser. Schizofreniförbundet tycker inte att utredningen har gjort det ordentligt. Komplicerade bedömningar Man måste passera många hinder innan man får LSS-insatser. Det krävs att man är aktiv och själv ansöker. Det kan vara mycket svårt och upprörande att sitta framför en handläggare och berätta om sina svårigheter och erfarenheter av psykisk sjukdom. LSS-insatserna har inte anpassats för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det gör att det inte finns LSS-insatser som passar eller som ens går att söka. Handläggarna har också svårt att ta till vara personens beskrivning av sina behov. Handläggarna måste dessutom göra komplicerade bedömningar och tolkningar om hur stora problem individen har, om de är långvariga, varaktiga och om de ger stora svårigheter i vardagen. Aktiverande insatser Personer med psykisk funktionsnedsättning behöver många gånger aktiverande och motiverande insatser. Domstolarna har bestämt att såna behov inte ger rätt till personlig assistans. Dessutom är det många personer som inte vet hur man överklagar socialtjänstens eller domstolarnas beslut. Det är inte konstigt att så få når fram för vägen till LSSinsatser är både lång och krokig. Daglig sysselsättning Innebär LSS-kommitténs förslag några positiva förändringar för vår målgrupp? Jo, det finns ett och annat. Mest positivt är förslaget att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få daglig sysselsättning enligt LSS. Det har vi väntat länge på! Vi känner viss oro inför att man måste vara beviljad aktivitets- eller sjukersättning för att få daglig sysselsättning. Vad händer om det tar lång tid innan man får ett beslut från Försäkringskassan? Måste man vänta innan man får daglig sysselsättning då? Boendestöd LSS-kommittén föreslår också att personlig service med boendestöd ska bli en LSS-insats. Om man har en psykisk funktionsnedsättning så är det mycket svårt att få personlig assistans. Därför är boendestödet ett viktigt vardagsstöd. Med ett utvecklat boendestöd kan fler få möjlighet att bo kvar i eget boende. Personlig service ska vara skilt från boende- 6 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009
stöd, som en egen insats. Tillsyn och uppföljningar måste också fungera så att boenden inte utvecklas till institutioner. Stöd för hjälpmedel Hjälpmedel måste bli ett självklart stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. LSSkommittén bollar tillbaka frågan till regeringen. Vi vill att man tar tag i frågan ordentligt. Vi föreslår att hjälpmedel läggs till som en insats i LSS. Vill att staten tar över Schizofreniförbundet anser att LSS ska finnas kvar som rättighetslagstiftning. Samtidigt ser vi ju att det nästan är omöjligt för personer med psykisk funktionsnedsättning att få tillgång till insatserna. Därför har vi frångått den viktiga principen att kommunen ska ha huvudansvaret för stöd och omsorg. Vi vill att staten tar över LSS i stället. Vi hoppas att det kan ge LSS-systemet större rättvisa, stadga, likvärdighet och effektivitet för vår målgrupp. Inte samma rättigheter LSS-kommittén gör många ekonomiska överväganden i sin utredning. Man har däremot inte gjort någon analys av vilka konsekvenser det har fått för personer med psykisk funktionsnedsättning att stå utanför lagen. Målgruppen har sparat pengar åt LSS-systemet. Det har lett till att individen har fått sämre ekonomi och levnadsvillkor. Dessa dolda kostnader och konsekvenser borde redovisas. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har inte samma rättigheter som andra grupper i LSS personkrets har. Uteslutningen av vår målgrupp ur LSS är ett handikappolitiskt misslyckande. Schizofreniförbundet anser inte att LSS fungerar som rättighetslag för personer med psykisk funktionsnedsättning. LSS är en möjlighet för andra. TEXT: ULLABRITT ZOANNOS FOTO: KRISTINA KLEINERT SNART ÄR VÅR PLATTFORM färdig, den lanseras på kongressen 15-16 maj. Vi får en plats i det världsomspännande nätet, the world wide webb, exklusiv för Schizofreniförbundet men tillgänglig enligt alla internationella riktlinjer. Vår nya hemsida är kvalificerad för en slagkraftig kommunikation, MEN det är på oss det beror! Nya hemsidan blir klar i maj! Schizofreniförbundets policyprogram listar viktiga uppgifter. Ökad medvetenhet är ett uppdrag som ideligen genererar frågor om HUR. Krossa fördomarna, hugg huvudet av rädslan, visa människan bakom diagnosen - uppdraget är stort och viktigt. Hur skall vi genomföra det? Webbredaktionen har en del idéer men är öppen för tips och kontakt. Alla föreningar får egna sidor utan kostnad. Från och med april månad kan vi börja inmatning av texter och bilder. Kontakta webbredaktionen, Kristina Kleinert för handledning. TEXT: KRISTINA KLEINERT FOTO: WWW.BIGFOTO.COM Mitt Bolltäcke Bolltäcke är ett så kallat kognitivt hjälpmedel. Det hjälper till så att man somnar/sover bättre utan sömnmedel. Och det är gratis - man går till sin arbetsterapeut/kontaktperson och ber om ett, så får man det. Nu är det dock inte så i ALLA landsting, men man kan bara fråga! Sov gott önskar Khai Chau i Eskilstuna khai67@hotmail.com SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 7
POSTTIDNING B SCHIZOFRENIFÖRBUNDET Hantverkargatan 3G 112 21 Stockholm Gästskribent: Lena Svensson De dansbegåvade! I kroppen visar du hur du mår och hur du ser på dig själv. Att gå hukande och inte våga möta blicken på dina medmänniskor visar att du inte tycker om dig själv. Att titta upp och våga möta blicken mot dina medmänniskor är ett första steg att känna dig lika mycket värd som andra människor. Det är en början att känna sitt människovärde att möta blicken och möta människors blick. Promenera är en bra inkörsport att röra på sig. Om du börjar röra på dig lite stärks självkänslan. Det är ett viktigt steg att tycka om sig själv. Med promenader kan man utforska naturens växlingar och observera mera. Man blir medveten om sig själv och sin omgivning. Något som är bra är att gå till en sjukgymnast för sitt välmående. Man ska ta hand omsig själv som man vore sitt eget barn. Genom att möta blicken får du styrka och självkänsla. Genom att möta blicken får du styrka och självkänsla. Genom att möta blicken på dina medmänniskor kan ni ge varandra styrka och förståelse. Tittar du ner i backen missar du väldigt mycket. Jag vet, för jag har tittat ner i backen mycket. Tittar du upp och intresserar dig för din omgivning så känns världen roligare och mer LSS intressant. en möjlighet för andra. Det är bra att se sig själv framför en spegel och få syn påsig själv. Börjar man värdesätta sig själv vill man också vara rädd om sig själv och ta hand om sig själv. Du börjar reagera när någon behandlar dig illa. När du börjar känna ditt människovärde kan ingen trampa på dig. Vi har alla något att bidra med i världen och vi är alla unika och värdefulla. 8 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 Foto:www.bigfoto.com