Rapport E2014:03 ISSN 1103-4092. Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020

Rapport E2014:03 ISSN 1103-4092 Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020

FÖRORD I fokus för projektet ligger en balansering mellan tillgänglig behandlingskapacitet för avfallsförbränning och framtida, tillgängliga avfallsmängder till förbränning. Hänsyn behöver tas till väntad avfallstillväxt samt mängderna avfall till annan återvinning och behandling såsom biologisk återvinning och materialåtervinning. Rapporten ingår i en årlig uppdatering av tillgång och efterfrågan på svensk avfallsförbränningskapacitet. Projektet har genomförts av Jenny Sahlin, Profu. Malmö april 2014 Ulf Kullh Ordf. Avfall Sveriges utvecklingssatsning Energiåtervinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

SAMMANFATTNING Kapacitetsutredning 2014 beskriver nuvarande och planerad kapacitet i kraftvärme- och värmeverk för avfallsförbränning till år 2020, och jämför med tillgängliga mängder restavfall till energiutvinning, efter biologisk behandling och materialåtervinning. Import av avfallsbränsle beskrivs med avseende på behov, mängder och ursprungsländer. Utredningen undersöker effekter av att befintliga och föreslagna mål för avfallshanteringen nås. Om målen nås påverkas restavfallet som nu går till förbränning, med effekt både på mängden restavfall och dess sammansättning. Följande befintliga mål beaktas: Senast år 2018 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara. Senast år 2020 ska förberedande för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent Följande föreslagna mål beaktas: Minst 60 % av avfall från hushåll och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. Procentsatsen avser verkligt återvunna mängder, och inte som idag insamlade mängder. Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010. År 2020 återanvänds 40 % av de textilier som satts på marknaden och materialåtervinns 25 %, i första hand till nya textilier. Slutsatser från utredningen: Kapaciteten för energiåtervinning genom avfallsförbränning fortsätter att byggas ut. År 2014 är kapaciteten cirka 6,3 miljoner ton och ökar till 6,6 miljoner ton till år 2016. Det råder ett stort överskott på förbränningskapacitet under hela perioden för studien. År 2014 ligger överskottet på omkring 1,5 miljoner ton, när två nya avfallskraftvärmeverk (Brista och Västerås) nyligen har tagits i drift. Överskottet kan minska till omkring 1,2 miljon ton, om ingen ytterligare kapacitet byggs utöver den som nu är under byggnation, samt vid en medelmässig ökning av avfallsmängderna. Överskottet kan öka till omkring 2,3 miljoner ton år 2020, om alla utbyggnadsplaner realiseras, samtidigt som målen för förebyggande, återanvändning och materialåtervinning uppnås. Import av avfallsbränsle till energiåtervinning fortsätter öka. Hittills har mest avfall kommit från Norge, men import från Storbritannien och Irland väntas öka mest under de kommande åren.

Kapacitet för avfallsförbränning Figur A beskriver dagens befintliga och planerade kapacitet för avfallsförbränning (hushålls- och verksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP) i värme- och kraftvärmeverk. Den befintliga kapaciteten (ljusgrå stapel) för förbränning av avfall i Sverige uppgår till cirka 6,3 miljoner ton år 2014. Från år 2016 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 6,6 och 7,0 miljoner ton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs, medan den högre nivån nås om samtliga planer genomförs. En detaljerad lista över samtliga värme- och kraftvärmeverk för avfallsförbränning och deras kapacitet redovisas i bilaga 1. Figur A Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [tusen ton] för hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation alternativt att upphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar (blå) miljötillstånd. Kapacitet och avfallsmängder I figur B jämförs kapaciteten för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år 2020. År 2014 ligger överskottet på omkring 1,5 miljoner ton, när två nya avfallskraftvärmeverk (Brista och Västerås) har tagits i drift. Överskottet kan sjunka till omkring 1,2 miljon ton, om ingen ytterligare kapacitet byggs, utöver den som nu är under byggnation, samt vid en medelmässig ökning av avfallsmängderna. Totalt ligger osäkerheten för överskottet mellan 0,8 2,0 miljoner ton år 2020, beroende på om planer på ny kapacitet realiseras, samt på utvecklingen för avfallsmängderna. I figuren representerar den röda linjen prognosen för avfallsmängderna år 2012-2020 i grundfallet. Prognosen för avfallsmängderna baseras på historisk avfallsökning (hushållsavfall) och på prognoser för tillväxt av BNP (verksamhetsavfall). I grundfallet är ingen hänsyn tagen till ökande andelar materialåtervinning och biologisk behandling, utan de redovisas i figur C.

De rödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Vi har antagit en osäkerhet på +/-1 % jämfört med grundfallets utveckling, baserad på osäkerhet i den ekonomiska tillväxten. I grundfallet har vi antagit konstanta andelar avfall till materialåtervinning och biologisk behandling, men att mängderna utvecklas med de totala mängderna. Figur B Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige (hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP)). Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). Måluppfyllelse för matavfall och 60 % återanvändning och materialåtervinning Naturvårdsverkets har lämnat ett förslag till ett nytt etappmål för återanvändning och materialåtervinning. Förslaget innebär att minst 60 % av avfall från hushåll och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns år 2020. procentsatsen avser verkligt återvunna mängder, och inte som idag insamlade mängder. I målet inkluderas att 20 % matavfall skall förebyggas, samt att minst 50 % matavfall behandlas biologiskt. För att nå 60 % förebyggande, återanvändning och materialåtervinning år 2020 uppskattas att omkring 800 000 ton avfall skulle förebyggas, återanvändas eller materialåtervinnas (inklusive biologisk behandling) istället för att förbrännas år 2020 (blå, streckad linje i figur C). Detta inkluderar 500 000 ton matavfall som förebyggs eller går till biologisk behandling (grön, streckad linje i figur C). Mängderna avser verkligt återvunna mängder, och rejekt antas gå till förbränning. Totalt skulle upp till 2,3 miljoner ton avfallsbränsle behöva importeras, om målet uppfylls år 2020 och man vill fylla avfallspannorna.

Figur C Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse för matavfall (grön linje) och 60 % återanvändning och materialåtervinning och kapacitet för förbränning (blå linje). Import av avfallsbränsle Import av avfallsbränsle har ökat under de senaste åren, och väntas öka för att fylla ny kapacitet, som nyligen har tagits i drift. Avfallet kommer främst från Norge, men import av avfall från England (Storbritannien) och Irland ökar kraftigt. Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandet för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annat kostnaden för den alternativa behandlingen i respektive land, inklusive kostnad för eventuella ekonomiska styrmedel. Figur D Importerade mängder blandat avfall och RDF till avfallsförbränningsanläggningar till Sverige år 2011-2013 och prognos för 2014. Prognosen baseras på underlag från respektive anläggningsföreträdare.

SUMMARY Kapacitetsutredning 2014 (Capacity Study 2014) describes the current and planned capacity of Swedish waste-to-energy plants (WTE) until 2020 and compares it with the waste fuel quantities remaining after biological treatment and material recycling. Imports of waste fuels (mixed waste and RDF) are described in terms of demand, quantities and origin. The study examines the consequences on waste quantities if existing and proposed targets for waste management are reached. The following existing targets are considered: By the year 2018, at least 50 percent of food waste from households, shops and restaurants are sorted and treated biologically so that nutrients are utilized. By 2020, preparing for reuse and recycling of non- hazardous construction and demolition waste must be at least 70 percent by weight. The following proposed objectives are taken into account: At least 60 percent of waste from households and similar waste from businesses are prepared for reuse or recycled. The percentage refers to real quantities recovered, and not as today to the collected quantities. Food waste will by 2020 be reduced by at least 20 % compared to 2010. In 2020, 40 percent of those textiles that were set on the market will be reused, and 25 percent material recycled, primarily to new textiles. Conclusions of the study: The capacity for energy recovery through incineration continues to be expanded. In 2014, the capacity is about 6.3 million tonnes, increasing to 6.6 million tonnes by 2016. There is a large surplus of incineration capacity throughout the period of study. In 2014 the surplus is approximately 1.5 million tonnes as two new waste-fuelled CHP plants (Brista and Västerås) have recently been commissioned. The excess may be reduced to about 1.2 million tonnes in year 2020, if no additional capacity will be built in addition to the one currently under construction, and at an average rate of increase of waste quantities. The surplus may increase to 2.3 million tonnes in 2020, if all expansion plans are realized, at the same time as targets for prevention, reuse and recycling are met. Imports of waste fuel for energy recovery continues to increase. So far, the largest quantities are imported from Norway, while imports from the UK and Ireland are expected to increase.

INNEHÅLL 1 Inledning 1 2 Avfallsförbränning 3 2.1 Kapacitet nuläge och prognos 3 2.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet 4 3 Avfallsmänger vid måluppfyllelse 6 3.1 Måluppfyllelse för matavfall 6 3.2 Måluppfyllelse 60 % återanvändning och materialåtervinning 8 3.3 Måluppfyllelse 70 % återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall 9 4 Beräkning av avfallsmängder 11 4.1 Hushållsavfall 11 4.2 Verksamhetsavfall 12 5 Import till energiutvinning 14 6 Slutsatser 15 7 Referenser 16 Bilaga 1 Kapacitet för förbränning av avfall och ptp 17

1 INLEDNING Syfte På uppdrag av Avfall Sverige har Profu gjort Kapacitetsutredning 2014. Syftet med utredningen är att kartlägga befintlig och planerad kapacitet i kraftvärme- och värmeverk för avfallsförbränning fram till år 2020, samt uppskatta och jämföra med tillgängliga mängder avfall till förbränning. Med tillgängliga avfallsmängder avses de som återstår efter källsortering till biologisk behandling och materialåtervinning. Mål inom avfallsområdet I utredningen tas hänsyn till befintliga och föreslagna mål avfallshanteringen med avseende på förebyggande, återanvändning, materialåtervinning och utsortering av matavfall för biologisk behandling. Om målen nås påverkas restavfallet som nu går till förbränning, med effekt både på mängden restavfall och dess sammansättning. Följande befintliga mål beaktas: Senast år 2018 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara (Naturvårdsverket, 2012b). Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 vikt%. (Naturvårdsverket, 2012b). Följande föreslagna mål beaktas: Minst 60 % av avfall från hushåll och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns (Naturvårdsverket, 2013a). Procentsatsen avser verkligt återvunna mängder, och inte som idag insamlade mängder. Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen (det vill säga jordbruk och fiske). (Naturvårdsverket 2013b). Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall NV-00336-13 ) År 2020 återanvänds 40 % av de textilier som satts på marknaden och materialåtervinns 25 % av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier (Naturvårdsverket 2013c) Förslag till etappmål Textil och textilavfall NV-00336-13 För bygg- och rivningsavfall är målet att öka återanvändning och materialåtervinning från dagens ungefär 50 %, enligt till den nya nationella avfallsplanen (Naturvårdsverket, 2012). EU och avfallslagstiftningen EU har en tydlig politisk strävan för en ökad resurshushållning inom avfallsområdet. Det innebär att styra avfallshanteringen bort från både deponering och avfallsförbränning till ökat förebyggande, återanvändning och materialåtervinning inklusive biologisk behandling, i enlighet med avfallshierarkin. Ambitionen framgår bland annat i underlaget till den pågående, genomgripande översynen av den gällande avfallslagstiftningen samt av de olika mål som berör avfall. 1

Översynen av avfallslagstiftningen sker inom initiativet Ett resurseffektivt Europa 1, som anger en ram för utformning och utförande av framtida åtgärder, tillsammans med det sjunde miljöhandlingsprogrammet för EU till år 2020 Att leva gott inom planetens gränser. Till år 2050 beskriver Färdplan för ett resurseffektivt Europa 2 också de förändringar som krävs, med delmål som skall nås senast år 2020. Att hantera avfall som en resurs, som kan återföras till ekonomin som råvara, anges som en av milstolparna på vägen. Materialåtervinning ses som en viktig pusselbit att återindustrialisera Europa och kombinera både ökad sysselsättning, grön ekonomi och minskat beroende av materialimport. Diskussionerna kan på sikt leda till höjda ambitioner för materialåtervinningen som exempel diskuteras en ökning av plaståtervinningen från 22 % till 60 %. Som ett förslag nämns också att energiåtervinning är begränsas till icke-återvinningsbart avfall. En definition på detta saknas dock ännu. Indata Indata till i rapporten baseras på underlagsmaterial till Svensk avfallshantering 2013 (Avfall Sverige, 2013) och Naturvårdsverkets Avfall i Sverige 2010 (Naturvårdsverket, 2012), som bearbetats av Profu. Därtill kommer data från Profus intervjuer med aktörer på den svenska avfallsmarknaden, företrädare för befintliga och planerade behandlingsanläggningar och genom bevakning av tidskrifter samt internetsidor. 1 Ett resurseffektivt Europa flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin COM (2011) 21 2 KOM (2011) 1067 slutlig 2

2 AVFALLSFÖRBRÄNNING 2.1 Kapacitet nuläge och prognos Figur 1 beskriver dagens befintliga och planerade förbränningskapacitet för avfall (hushålls- och verksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP). Den befintliga kapaciteten (ljusgrå stapel) för avfallsförbränning i Sverige uppgår till 6,3 miljoner ton år 2014. Nyligen har både Fortums/Sollentuna Energis avfallskraftvärmeverk i Brista tagits i drift liksom Mälarenergis dito i Västerås och en ny panna i Lidköping. Under år 2015 driftsätts ytterligare en panna i Linköping, som räknas vara i full drift under år 2016. Totalt år 2016 kommer då kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige uppgå till knappt 6,6 miljoner ton (ljusgrå plus mörkgrå stapeldelar). Därutöver finns ett antal planer, som kommit olika långt, men ännu inte är under byggnation. Totalt uppgår alla planer år 2020 till 7 miljoner ton. En detaljerad lista över samtliga inkluderade värmeoch kraftvärmeverk för avfallsförbränning och deras kapacitet redovisas i bilaga 1. Kapaciteten för respektive anläggning sätts antingen av den kapacitet som är given i miljötillståndet, eller av den tekniska kapaciteten, beroende på vilken av dem som är begränsande. Figur 1 Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [tusen ton] för hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om kapaciteten är befintlig (ljusgrå), eller om planerna är under byggnation alternativt att upphandlingen är klar (mörkgrå), har miljötillstånd (grön) respektive ännu saknar miljötillstånd (blå). Det bör noteras att det är möjligt att ytterligare nya planer tillkommer och att vissa av de befintliga planerna ändras eller läggs ner. Särskilt osäkra är de planer som idag saknar miljötillstånd, även om ett miljötillstånd i sig inte är en garanti för att planen förverkligas. Kapacitet och mängder returträflis (RT-flis) ingår inte i sammanställningen. Visserligen klassificeras RT-flis som avfall, men marknaden för RT-flisbränsle verkar till stor del skiljt från de övriga avfallsbränslemarknaderna. 3

2.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet I figur 2 jämförs kapaciteten för avfallsförbränning med prognosen för avfallsmängderna till år 2020 för hela Sverige. Avfallsmängderna avser både hushålls- och verksamhetsavfall till förbränning, efter materialåtervinning och biologiskbehandling. Underlaget för beräkning av avfallsmängderna beskrivs i kapitel 5. I figur B jämförs kapaciteten för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år 2020. Jämförelsen visar ett fortsatt stort nationellt överskott på behandlingskapacitet framöver. Idag ligger överskottet på omkring 1,5 miljoner ton. Nivån kan sjunka till omkring 1,2 miljon ton, om ingen ytterligare kapacitet byggs, utöver den som nu är under byggnation, samt om avfallsmängderna utvecklas såsom i grundfallet (röd heldragen linje). Totalt ligger osäkerheten för överskottet mellan 0,8 2,0 miljoner ton, beroende på om planer på ny kapacitet realiseras, samt på utvecklingen för avfallsmängderna. I figuren representerar den röda linjen prognosen för avfallsmängderna år 2012-2020 i grundfallet. De rödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Vi har antagit en osäkerhet på +/- 1 % jämfört med grundfallets utveckling. I grundfallet har vi antagit konstanta andelar avfall till materialåtervinning och biologisk behandling, men att mängderna utvecklas med de totala mängderna. I Kapitel 3 beräknas en jämförelse när ett antal mål för avfallshanteringen uppnås. Figur 2 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). Förändring i värmevärde I det nyligen avslutade forskningsprojekt Bränslekvalitet Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning (Avfall Sverige, 2014 3 ) konstaterades att sammansättning och egenskaper för svenskt avfallsbränsle långsamt och gradvis förändras, när främst mat- och plastavfall i restavfallet minskar i framtiden. Förändringarna väntas ske som en följd av mål, styrmedel och effektivare insamlingssystem. 3 Resultatet kommer från forskningsprojektet Bränslekvalitet Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning (Avfall Sverige, 2014). Projektet finansierades av Waste Refinery och Avfall Sverige tillsammans med Sysav Utveckling Ab, Fortum Värme, Renova och Eon Värme. 4

Effekten på avfallsbränslets egenskaper väntas dock i medeltal bli liten, erfar projektet, eftersom egenskaperna hos de förebyggda eller utsorterade fraktionerna till viss del kompenserar för varandra med avseende på bland annat värmevärde och innehåll av fukt. Samtidigt som det svenska restavfallet förändras, så importeras allt mer utsorterat avfallsbränsle (RDF) främst från Storbritannien, se kapitel 5. RDF har en annan sammansättning och andra egenskaper. I projekt Bränslekvalitet framgick att det importerade, utsorterade avfallsbränslet i genomsnitt har ett effektivt värmevärde på 13 MJ/kg jämfört med 11 MJ/kg för det blandade avfall som förbrändes i Sverige år 2011 (Avfall Sverige, 2014). Skillnaden är 18 %. Om man lägger samman de två förändringarna att det svenska restavfallet till energiutvinning har en lägre andel matavfall, samt att vi förbränner mer RDF, så fås effekten att avfallsbränslet i Sverige i framtiden kan ha ett högre värmevärde. Då blir det inte rättvisande att enbart räkna att den överskjutande kapaciteten skall fyllas i ton, utan hänsyn behöver tas till förändringen i värmevärde. Detta givet att majoriteten av de svenska avfallsförbränningsanläggningarna är begränsade av kyleffekt, snarare än inmatade ton. Ett överslag ger att om det importerade avfallsbränslet (RDF) har ett värmevärde på 13 MJ/kg jämfört med dagens 11 MJ/kg, så har 1,7 miljoner ton RDF ungefär samma energiinnehåll som de beräknade 2,0 miljoner ton blandat avfall i avsnitt 2.2. Energiinnehållet för 1,9 miljoner RDF är detsamma som 2,3 miljoner blandat avfall (beräknas i avsnitt 3.2). Det innebär att maximalt 1,9 miljoner ton istället för 2,3 miljoner ton skulle behöva importeras år 2020, om man räknar på energiinnehållet. 5

3 AVFALLSMÄNGER VID MÅLUPPFYLLELSE Aktörer inom avfallsområdet strävar efter att nå högre i avfallshierarkin, genom att i större utsträckning förebygga avfall samt att öka återanvändning, återvinning och biologisk behandling. Det gör att man kan förvänta sig att restavfallet som nu går till förbränning, påverkas med effekt både på mängd och sammansättning. Mål att förebygga avfall fastställs bland annat i Sveriges första avfallsförebyggande program, som antogs under år 2013 (Naturvårdsverket, 2013). Programmet innehåller mål och åtgärder för förebyggande av avfall och skall fungera som en vägledning för kommuner, myndigheter, branschorganisationer och företag. I Sverige har man dessutom nyligen infört nya, högre satta mål för materialåtervinning och biologisk behandling, och under år 2013 lades förslag om nya etappmål för ett ökat förebyggande av avfall och mer återanvändning. Effekten på mängden restavfall om man når följande befintliga mål undersöks i studien: Senast år 2018 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara (Naturvårdsverket, 2012b). Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 vikt%. (Naturvårdsverket, 2012b). Dessutom undersöks effekten på mängden restavfall om man når följande preliminära mål: Minst 60 % av avfall från hushåll och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns (Naturvårdsverket, 2013a). Procentsatsen avser verkligt återvunna mängder, och inte som idag insamlade mängder. Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen (det vill säga jordbruk och fiske). (Naturvårdsverket 2013b). Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall NV-00336-13 ) År 2020 återanvänds 40 % av de textilier som satts på marknaden och materialåtervinns 25 % av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier (Naturvårdsverket 2013c) Förslag till etappmål Textil och textilavfall NV-00336-13 3.1 Måluppfyllelse för matavfall I avsnittet redogörs för två fall för hur mycket matavfall som förebyggs eller sorteras ut till biologisk behandling (rötning och kompostering), från de mängder som idag ingår i restavfallet och därmed går till förbränning. Utsortering 50 % Till år 2018 finns målet att 50 % av matavfallet skall sorteras ut och behandlas biologiskt, varav minst 40 % med energiåtervinning (Miljödepartementet, 2012). I beräkningarna här utgår vi från att målet nås till år 2020. Det bedöms vara möjligt enligt Avfallsutredningen (SOU 2012:56) (SOU, 2012), under förutsättning att det samtidigt införs ett krav på att kommunerna skall tillhandahålla adekvata insamlingssystem för medborgarna. 6

Det finns redan en stark vilja i såväl kommunerna som genom nationell styrning från myndigheter att öka utsorteringen av matavfall. Införande av ett nytt insamlingssystem är dock en utmanande och tidskrävande process för en kommun. Dessutom innebär det en merkostnad för kommunen, jämfört med enbart insamling av restavfall. Införande av ett nytt insamlingssystem för matavfall tar cirka 3-7 år, enligt den guide framtagen av Avfall Sverige (Anderzén och Hellström, 2011). 20 % förebyggande av matavfall Till år 2020 finns det preliminära målet att matavfall skall minska med minst 20 %, jämfört med år 2010 (Naturvårdsverket 2013b. Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall NV-00336-13). Målet gäller sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen, det vill säga jordbruk och fiske. Konsekvenser för mängder till avfallsförbränning Om målen 50 % utsortering till biologisk behandling och 20 % förebyggande av matavfall nås, leder det till att drygt 500 000 ton matavfall ytterligare sorteras ut, jämför med grundfallet. De gröna linjerna i Figur 3 visar de kvarvarande mängderna till förbränning efter denna ökade utsortering till biologisk behandling. Underlaget hämtas från Holmström med flera (2013) och Avfall Sverige (2013). Överskottet på behandlingskapacitet skulle då bli ännu större under perioden för prognosen, jämfört med grundfallet. I grundfallet är överskottet upp till 2,0 miljoner ton år 2020, medan det vid måluppfyllelse för både insamling av matavfall 50 %, och materialåtervinning kan uppgå till 2,1 miljoner ton. Figur 3 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse för matavfall (gröna linjer) och kapacitet för förbränning. 7

3.2 Måluppfyllelse 60 % återanvändning och materialåtervinning Naturvårdsverkets har lämnat ett förslag till ett nytt etappmål för återanvändning och materialåtervinning. Förslaget innebär att minst 60 % av avfall från hushåll och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns år 2020 (Naturvårdsverket, 2013a). Procentsatsen avser verkligt återvunna mängder, och inte som idag insamlade mängder. I underlaget till förslaget, som Profu var med och tog fram delar av, finns idéer och uppskattningar på hur målet kan nås (Profu 2013; Naturvårdsverket 2013). Bland annat ingår då att nå de två målen för textilavfall, som nämndes tidigare, nämligen 40 % återanvändning och 25 % materialåtervinning av de textilier som satts på marknaden. Konsekvenser för mängder till avfallsförbränning För att nå 60 % förebyggande, återanvändning och materialåtervinning år 2020 uppskattas att omkring 800 000 ton avfall skulle förebyggas, återanvändas eller materialåtervinnas (inklusive biologisk behandling) istället för att förbrännas år 2020 (blå linje i Figur 4). Detta inkluderar de 500 000 ton matavfall som förebyggs och går till biologisk behandling, som beskrevs i avsnitt 3.1 (grön linje i Figur 4), vilket innebär ytterligare 300 000 ton förebyggs, återanvänds eller återvinns vid 60 % förebyggande, återanvändning och materialåtervinning. Mängderna avser verkligt återvunna mängder, och rejekt antas gå till förbränning. Totalt skulle upp till 2,3 miljoner ton avfallsbränsle behöva importeras, om målet uppfylls år 2020 och man vill fylla avfallspannorna. Figur 4 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse för matavfall (grön linje) och 60 % återanvändning och materialåtervinning och kapacitet för förbränning. 8

3.3 Måluppfyllelse 70 % återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktsprocent (Naturvårdsverket, 2012b). Totalt har man uppskattat att materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall idag är drygt 50 % (Naturvårdsverket 2012b; Sundqvist et al, 2011) 4. Vår uppskattning visar att en ökning till 70 % år 2020 skulle få relativt små effekter på avfall till avfallsförbränningsanläggningar, vilket visas i Figur 5. Det beror på att de stora mängderna avfall inom sektorn - drygt 9 miljoner ton - inte går till avfallsförbränning, utan utgörs av muddermassor, mineralavfall, jord och annat (Naturvårdsverket 2012). Av det brännbara avfallet utgörs en stor del av trä som kan sorteras som krossat trä eller RT-flis eller liknande, och normalt inte går till avfallsförbränningsanläggningar. Under figuren beskrivs våra uppskattningar av mängderna. Figur 5 Jämförelse mellan kapacitet för förbränning och avfallsmängder, inkluderat effekten av 70 % återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall (streckade linjer). De material som enligt kommissionens working paper räknas som bygg- och rivningsavfall, och som är intressanta för den här utredningen, är plastavfall (av vilket det uppkommer 150 ton inom byggsektorn) och träavfall (125 000 ton) år 2010 (Naturvårdsverket 2012). Förutom dessa avfallsslag har Naturvårdsverket i sin uppskattning av bygg- och rivningsavfall inkluderat även Blandade och ej differentierade material och sorteringsrester (101 900 ton), eftersom det däri bedöms finnas mycket bygg- och rivningsavfall. Den kategorin bedöms innehålla en del träavfall, men även ytterligare plastavfall. Inom sektorn uppkommer också omkring 20 000 ton hushållsliknande avfall. Det bör observeras att flera avfallsslag som förekommer i byggsektorn inte räknas som bygg- och rivningsavfall, t.ex. pappersavfall (räknas som förpackning), m.m. 4 Beräkningarna baseras på ett utkast till beräkningsmetodik publicerat i: Working Paper on rules on the application and calculation methods for verifying compliance with the targets set out in Article 11 (2) of Directive 2008/98/EC of the European Parliament and of the Council (10 May 2010) i Sundqvist et al (2011). 9

Baserat på intervjuer med sorteringsanläggningar antar vi att det rena träavfallet (125 000 ton) kan kategoriseras som rt-flis, varför det inte ingår i studien. Det avfall som återstår, och kan antas gå till avfallsförbränning, är då plastavfall (150 ton), hushållsliknande avfall (20 000 ton) och blandade och ej differentierade material (101 900 ton), vilket ger totalt drygt 120 000 ton. Vi antar att dessa fraktioner till stor del går till förbränning. Om vi antar att återvinning och återanvändning av det avfallet idag är 50 % (samma som totalsiffran) och skall öka till 70 % innebär det att ytterligare 84 000 ton av dessa fraktioner skulle försvinna från förbränning. Uppräknat med en tillväxt av avfallsmängder enligt grundfallet, skulle det innebära knappt 100 000 ton år 2020. Vid sorteringsanläggningar sorteras avfall bland annat i fraktionerna i returbränsle, finkross, grovkross och krossat trä (Sörab 2011). Vi antar att 25 % av de knappt 100 000 ton år 2020 kan sorteras som krossat trä och kan likställas med rt-flis, och inte ingår i studien. Konsekvensen blir då att drygt 75 000 ton skulle styras bort från avfallsförbränning år 2020 om målet nås (i Figur 5). Notera att avsnittet genomgående bygger på uppskattningar, och att det finns osäkerheter i alla led. Syftet är att ge en ungefärlig bild av konsekvenserna för mängderna avfall till förbränning. 10

4 BERÄKNING AV AVFALLSMÄNGDER 4.1 Hushållsavfall Enligt Avfall Sveriges statistik ökade den behandlade mängden hushållsavfall med 1,1 % från år 2011 till 2012. Totalt behandlades 4,4 miljoner ton hushållsavfall i Sverige år 2012, varav 2,3 miljoner ton till energiåtervinning (Avfall Sverige, 2013). Mängden avfall som kommer vara tillgängligt för förbränning beror på den totala mängden avfall som uppstår (och förebyggs) per invånare, befolkningens ökningstakt samt på sortering och kvalitén på utsorterat avfall till övriga behandlingsalternativ. Kvalitén på de fraktioner som sorteras ut påverkar mängden som verkligen kan återvinnas eller återanvändas, och mängden rejekt som går till förbränning. Nedan beskrivs hur avfallsmängderna har beräknat. För att beräkna de nationella mängderna hushållsavfall som är tillgängligt för förbränning under startåret 2012 har Avfall Sveriges statistik för avfallsförbrännings använts. Prognos I grundfallet för utvecklingen av hushållsavfallsmängderna fram till år 2020 har vi använt historiska värden för avfallsmängderna mellan åren 1985-2012. Underlaget kommer från Avfall Sveriges årliga statistik för den totala mängden hushållsavfall i Sverige. Profus bearbetning av data, tillsammans med en prognos för avfallsmängderna visas i figur 6 (Avfall Sverige, 1986-2013; (äldre data från RVF)). Hänsyn tas till att två sorteringsanläggningar är under uppbyggnad i Skövde respektive Kalmar. Vid anläggningarna kommer man tillsammans att producera 60 000 ton utsorterat avfallsbränsle från hushålls- och verksamhetsavfall. Avfallet kommer att gå till förbränning inom cementindustrin, från sådant avfall som fram till nu gått till avfallsförbränningsanläggningar. I figuren visas även tre alternativa framskrivningar av avfallsmängderna baserade på den genomsnittliga procentuella ökningen under tidsperioden. Procentsatserna presenteras i tabell 1. Den mellersta linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen under hela perioden sedan år 1985. Den övre linjen representerar den motsvarande utvecklingen, men innan finanskrisen med efterföljande lågkonjunktur och minskade avfallsmängder och den lägre linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen sedan år 1997. I grundfallet i den här studien används den mellersta linjen +1,85 % / år ökning av mängderna hushållsavfall till år 2020. Vi vill påpeka att det finns osäkerheter i underlaget, eftersom det genom åren har skett förändringar i hur man redovisar avfallsmängderna främst påverkar det mängderna avfall till materialåtervinning. Förändringarna bedöms ha liten inverkan på uppskattningen i den här studien. 11

Figur 6 Total nationell mängd hushållsavfall 1985 till 2012 samt framskrivning enligt historisk utveckling. Tabell 1 Genomsnittlig procentuell utveckling under perioden 1985-2012 baserat på Avfall Sveriges statistik. PERIOD GENOMSNITTLIG PROCENTUELL UTVECKLING 1985-2012 1,85 % 1985-2007 2,4 % 1997-2012 1,0 % 4.2 Verksamhetsavfall Huvudkällor till underlagsdata om verksamhetsavfall har varit rapporten Svensk avfallshantering 2012 (Avfall Sverige, 2013), Avfall i Sverige 2010 (Naturvårdsverket, 2012) och Naturvårdsverkets sammanställning över deponerade mängder med dispens (Naturvårdsverket, 2013) såsom sorteringsrester från bland annat blandat ej sorterat bygg-, rivnings- och verksamhetsavfall, samt fragmenteringsrester från elektronikskrot (fluff). Vi antar att de avfallsmängder som deponeras med dispens är tillgängliga för förbränning. Hänsyn tas till en utökad produktion av utsorterat avfallsbränsle till cementindustrin på totalt 60 000 ton, se förra avsnittet. Ytterligare information kommer information från telefonintervjuer med aktörer inom avfallsbranschen, och databasen AvfallsAtlas 5 för att komplettera och i mindre utsträckning korrigera ovanstående uppgifter. För verksamhetsavfall gäller generellt att datatillgången är sämre än för hushållsavfall, både för nuläget och för historiska mängder. Följande uppgifter har använts för nuläget år 2010 (tabell 2): 5 AvfallsAtlas är en databas i vilken Profu kontinuerligt samlar uppgifter som berör avfallsmarknaden. Källor till databasen är intervjuer, tidningsartiklar, hemsidor etc. 12

Tabell 2 Beräknade mängder verksamhetsavfall för år 2012. BEHANDLING AVFALLSSLAG TUSEN TON (kton) Avfallsförbränning, (bearbetning av Avfall Sverige (2013)) Verksamhetsavfall (exkl. importerat avfall) Avfallsförbränning som inte ingår ovan Cementindustrin, mm Verksamhetsavfall, utsorterat avfall (exkl. importerat avfall) KÄLLA 2 075 Avfall Sverige (2013) Telefonintervjuer AvfallsAtlas 90 6 Telefonintervjuer AvfallsAtlas Fiskeby board Plastrejekt, verksamhetsavfall 55 Telefonintervjuer AvfallsAtlas Tidaholm Energi Verksamhetsavfall 10 Telefonintervjuer AvfallsAtlas Strängnäs Energi Papper/trä/plast (ptp) 30 Dispensdeponering Verksamhetsavfall 116 Naturvårdsverket (2012) SUMMA 2 376 Utöver vad som ingår i föreliggande utredning förbränns avfall också inom andra delar av industrin, främst inom cementindustrin och skogsindustrin inklusive pappersbruk. Dessa avfallsmängder inkluderas inte i kartläggningen, varken mängderna eller behandlingskapaciteten. Prognos För prognosen antar vi att mängderna verksamhetsavfall följer utvecklingen för BNP (tabell 3). Konjunkturinstitutet (2014) har sammanställt samtliga prognosinstituts uppskattningar av hur BNP kommer att utvecklas för åren 2013-2017, samt redovisar egna bedömningar för de efterföljande åren 2018-2020 (Konjunkturinstitutet 2014). Tabell 3 Årlig förändring [%] av BNP för åren 2013-2020. Källa Konjunkturinstitutet. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP (%) 1,5 2,6 3,0 2,0 2,6 2,3 2,0 2,0 6 Cementindustrin förbränner även mindre mängder hushållsavfall. Hänsyn tagen till att det kommer att öka under de närmaste åren. 13

5 IMPORT TILL ENERGIUTVINNING Import av avfallsbränsle fortsätter att öka. Figur 7 visar den historiska utvecklingen för import av brännbart avfall och avser summan av blandade och utsorterade avfallsfraktioner samt refuse derived fuel (RDF). Importen till de 32 avfallsförbränningsanläggningarna med tillstånd att elda blandat hushållsavfall visas av den undre, blå linjen i figur 7. År 2013 uppgick importen till 950 000 ton (preliminärt), baserat på intervjuer med företrädare för anläggningarna. Den totala importen av avfallsbränsle, inklusive till cementindustrin samt till anläggningar som inte eldar hushållsavfall är något högre. Prognosen för import år 2014 till avfallsförbränningsanläggningarna visar en planerad ökning till drygt 1,4 miljoner ton, vilket ligger i linje med överskottet på kapacitet som uppskattats till cirka 1,5 miljoner ton. Majoriteten av det importerade avfallsbränslet kommer från Norge, men import från Storbritannien (UK) och Irland väntas öka, se figur 8, som visar import till avfallsförbränningsanläggningar. Figur 7 Importerade mängder avfallsbränsle till Sverige. Den blå linjen avser import till de 32 avfallsförbränningsanläggningarna. Den övre gröna linjen inkluderar import även till Söderenergi och till cementindustrin. Källa: Naturvårdsverket till år 2011, Profu 2012-2014. Figur 8 Importerade mängder blandat avfall och RDF till avfallsförbränningsanläggningar till Sverige år 2011-2013 och prognos för 2014. Prognosen baseras på underlag från respektive anläggningsföreträdare. Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandet för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annat alternativkostnaden, det vill säga kostnaden för den alternativa behandlingen i respektive land. 14

6 SLUTSATSER Slutsatser från utredningen: Kapaciteten för energiåtervinning genom avfallsförbränning fortsätter att byggas ut. År 2014 är kapaciteten cirka 6,3 miljoner ton och ökar till 6,6 miljoner ton till år 2016. Det råder ett stort överskott på förbränningskapacitet under hela perioden för studien. År 2014 ligger överskottet på omkring 1,5 miljoner ton, när två nya avfallskraftvärmeverk (Brista och Västerås) nyligen har tagits i drift. Överskottet kan minska till omkring 1,2 miljon ton, om ingen ytterligare kapacitet byggs utöver den som nu är under byggnation, samt vid en medelmässig ökning av avfallsmängderna. Överskottet kan öka till omkring 2,3 miljoner ton år 2020, om alla utbyggnadsplaner realiseras, samtidigt som målen för förebyggande, återanvändning och materialåtervinning uppnås. Import av avfallsbränsle till energiåtervinning fortsätter öka. Hittills har mest avfall kommit från Norge, men import från Storbritannien och Irland väntas öka mest under de kommande åren. 15

7 REFERENSER 1. Avfall Sverige, 1986-2012. Svensk avfallshantering. 2. Avfall Sverige, 2013. Svensk Avfallshantering 2013. Avfall Sverige, Malmö. 3. Konjunkturinstitutet, 2014. Prognoser från samtliga prognosinstitut, Progtab.xls, www.konj.se senaste besöksdatum 2014-02-11 4. Holmström, D., Bisaillon, M., Eriksson, O., Hellström, H., Nilsson, K., Den framtida marknaden för biogas från avfall. Waste Refinery 2013, utkast 20130121. 5. Miljödepartementet; Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål, Regeringskansliet DS 2012:23, Stockholm 2012 6. Naturvårdsverket, 2013. Medgivna dispenser och deponerade mängder med dispens år 2012 och 2013. Augusti 2013. 7. Naturvårdsverket, 2012. Avfall i Sverige 2010. Rapport 6520 8. Naturvårdsverket, 2012b. Från avfallshantering till resurshushållning -Sveriges avfallsplan 2012-2017. 9. SOU 2012:56; Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, Stockholm 2012 10. Sundqvist, J.-O., Jensen, C., Stenmarck, Å., Sörme, L., Szudy, M. (2011). Miljömålsindikatorer baserade på avfallsstatistik. Svenska miljöemissionsdata (SMED) rapport 2011-47. 11. Sörab (2011). Johansson, S. personlig kommunikation 20110704 16

BILAGA 1 KAPACITET FÖR FÖRBRÄNNING AV AVFALL OCH PTP Befintlig och planerad teknisk kapacitet [kton] för avfallsförbränning (hushålls- och verksamhetsavfall) och PTP papper/trä/plast. Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation eller att upphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar miljötillstånd (blå). BEFINTLIG AVFALLSFÖRBRÄNNING [TUSEN TON] 2014 2020 BEFINTLIG PTP [TUSEN TON] 2014 2020 Avesta 55 55 Enköping 44 44 Boden 100 100 Landskrona 12 50 Bollnäs 70 770 Stockholm 180 180 Borlänge 88 98 Södertälje 175 175 Borås 98 98 Strängnäs 8 8 Eda (Åmotfors) 75 75 Eksjö 55 55 Finspång 30 30 Göteborg 540 540 Halmstad 185 185 Helsingborg 160 160 Hässleholm 50 50 Jönköping 165 165 Karlskoga 42 42 Karlstad 55 55 Kil 15 15 Kiruna 73 73 Kumla 160 160 Köping 30 30 Lidköping 130 130 Linköping 400 550 Ljungby 58 58 Malmö 630 630 Mora 17 17 Norrköping (Eon) 450 450 Norrköping (Fiskeby board) 55 55 Skövde 55 55 Stockholm 520 670 Vid Stockholm, Högdalen planerar man för en ny panna och på sikt utfasning av äldre pannor. Sigtuna (Brista) 240 240 Sundsvall 185 185 Tidaholm 10 10 Uddevalla 130 130 Umeå 160 160 Uppsala 375 375 Västervik 85 85 Västerås 200 360 Ny avfallsförbränning Nybro 0 50 Upplands-Bro (Högbytorp) 0 250 17

RAPPORTER FRÅN AVFALL SVERIGE 2014 AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING U2014:01 Avfallsindikatorer. Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering U2014:02 Styrmedel för biogasproduktion U2014:03 Mikroplaster i biogasprocessen - Förstudie U2014:04 Korrektionsfaktorer vid plockanalyser för utsorterat brännbart avfall U2014:05 Miljöstyrande taxa? En vägledning till viktbaserad avfallstaxa inför beslut, vid införande och drift U2014:06 Kunskapssammanställning beständigheten hos geosynteter i deponikonstruktioner U2014:07 Klusterinitiativ. En förstudie om kommunal avfallsverksamhet som motor i regional utveckling AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, BIOLOGISK BEHANDLING B2014:01 Systemanalys kring möjliga konsekvenser av förslag i Hållbar återföring av fosfor AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, DEPONERING D2014:01 Sammanställning av erfarenheter från sluttäckningsprojekt D2014:02 Förstudie Deponiers bidrag till växthusgasutsläpp i ett nationellt perspektiv och potentiella skyddsåtgärder AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, ENERGIÅTERVINNING E2014:01 Bränslekvalitet. Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning E2014:02 Kritiska metaller i svenska avfallsaskor E2014:03 Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020

Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är Det finns inget avfall. Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår och att mer återanvänds. Kommunerna och deras bolag är motorn och garanten för denna omställning. Avfall Sverige Utveckling E2014:03 ISSN 1103-4092 Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 26 info@avfallsverige.se www.avfallsverige.se