Kapacitetsutredning 2013 Avfallsförbränning till år 2020 ISSN

Transkript

1 Kapacitetsutredning 2013 Avfallsförbränning till år 2020 RAPPORT E2013:04 ISSN

2

3 förord I fokus för projektet ligger en balansering mellan tillgänglig behandlingskapacitet för avfallsförbränning och framtida, tillgängliga avfallsmängder till förbränning. Hänsyn behöver tas till väntad avfallstillväxt samt mängderna avfall till annan återvinning och behandling såsom biologisk återvinning och materialåtervinning. Rapporten ingår i en årlig uppdatering av tillgång och efterfrågan på svensk avfallsförbränningskapacitet. Projektet har genomförts av Jenny Sahlin, Profu. Malmö maj 2013 Christian Baarlid Ordf. Avfall Sveriges utvecklingssatsning Energiåtervinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Summary The survey is a comparison between the future capacity of waste-fuelled combined heat-and-powerplants (CHP) and heat only boilers until 2020, and the available national amounts of combustible waste. The available amounts are calculated after source separation for material recycling and biological treatment (mainly anaerobic digestion), and takes into account current, national targets for its increase. The following targets are considered: By the year 2018, at least 50% of food waste from households, shops and restaurants are sorted out and treated biologically so that nutrients are utilized. At least 40% is treated so that the energy is utilized (by anaerobic digestion). For construction and demolition waste by 2020, preparing for reuse, recycling and other recycling of non-hazardous construction and demolition waste to be at least 70%. The recycling of paper, metal, plastic and glass from households must be at least 50% by 2020, according to the EU Framework Directive (2008/98/EC). The goal is achieved already for all types except plastic. We estimate therefore consequences also if the target of 50% material recycling of plastic packaging is achieved. Of great importance for the results is the development of the economy in the coming years and its impact on the generated waste quantities. Waste to energy Figure A describes today s existing and planned capacity for waste to energy (household, commercial and industrial waste) and paper / wood / plastic (PTP) in heat and power plants. The existing capacity (gray parts of the bar) for waste to energy in Sweden amounts to about 5.4 million tonnes in From 2016 onwards, the incineration capacity in Sweden amount to between 6.2 and 6.9 million tonnes (grey+blue bar). The lower level is reached if only the plans that are currently under construction are carried out, while the higher level is reached if all the plans are realized. Appendix 1 shows a detailed list of all the heat and power plants for waste incineration and their capacities. The figure compares the capacity with the forecast for available waste quantities until The comparison shows a national surplus treatment capacity in the coming years. The surplus is between million tons in 2020 in the base case, depending on whether the plans for new capacity is realized or not. If one adds the uncertainty of the development of the waste growth (red dotted lines), the surplus can be between 0.5 to 2.0 million tonnes. The forecast for the amount of waste based on historical waste increase (the household waste) and on forecasts of GDP growth (for industrial waste). In the baseline case, no consideration is given to increasing proportions recycling and biological treatment, they reported in figure B.

6 Goal attainment 50% biological treatment and recycling Figure C shows the consequences for the waste amounts available to the waste to energy in fulfillment of the objectives set out earlier. The objectives give less waste is available for combustion. In the baseline case, the excess varies between 0.9 to 1.6 million tonnes in 2020, depending on how much of the planned capacity being built. In the case of goal achievement for both the collection of food waste 50%, and material recycling, the surplus may be up to 2.0 million tonnes. Figure A comparison between the forecast waste volumes and capacity for incineration in Sweden (household and industrial waste, paper / wood / plastic (PTP)). The capacity includes existing capacity and under construction (gray bars), and additional, planned, capacity (blue bars). Figure B Implications for residual waste quantities of waste for incineration in comparison with the capacity of waste at the effectiveness of the recycling of construction and demolition waste and plasticspackaging and sorting to 50% biological treatment in 2020.

7 Waste fuel imports Imports of waste fuel have increased in recent years, and are expected to increase even more when new capacity becomes operational. The waste comes mainly from Norway, but imports from England (UK), Ireland and Italy are expected to increase. Central to the ability of import is whether there is sufficient willingness to pay to cover the additional cost of transport and transshipment. The willingness to pay is given by the cost of the alternative treatment in each country, including the cost of any financial instruments. Main Conclusions Nationally, there is a surplus of incineration capacity throughout the period to The surplus of incineration capacity is between million tonnes nationally, depending on how much of the planned, new capacity is realized. The national objectives of increased sorting of food waste for anaerobic digestion mainly would include about tonnes of waste, which is guided away from incineration in An achievement of the target of 70% reuse and recycling of construction and demolition waste produces tonnes less waste for incineration, if it is realized by The achievement of both goals, the excess amount to 2.0 million tonnes. An increase in the reuse and recycling of plastic waste from households to 50% (EU Framework Directive (2008/98/EC) gives about tonnes more for recycling, and consequently less waste for energy recovery in Interest in the import of waste for incineration increases. A central issue is whether the cost and willingness to pay for waste treatment in the country of origin is high enough to cover the extra cost of transport and transshipment or not. The cost is given by the cost of treatment and any taxes or other economic instruments. The factors most likely to affect the situation of waste treatment in the future are: waste volumes, linked to economic growth, if the proposed facility is realized or not, increase in the diversion of food waste and targets for reduced generated quantities, development of the imports of waste fuels.

8

9 Sammanfattning Kapacitetsutredningen 2013 beskriver den nuvarande och planerade kapaciteten i kraftvärmeverk och värmeverk för avfallsförbränning till år 2020 och jämför med de avfallsmängderna som återstår efter källsortering till biologisk behandling och materialåtervinning. Avfallet kommer både från hushåll och från verksamheter i Sverige. Underlaget för den framtida behandlingskapaciteten i dessa anläggningar har sammanställts genom intervjuer med representanter för anläggningarna. I utredningen tas hänsyn till aktuella, nationella mål för svensk avfallshantering med avseende på utsortering av matavfall och ökad materialåtervinning. För avfallsförbränning beräknas de resulterande konsekvenserna av målen, som alla styr mot mindre mängder avfall tillgängligt till förbränning. Målen kan också leda till en skärpning av befintliga styrmedel, eller nya sådana. Arbete pågår inom Naturvårdsverket med att undersöka behovet. Följande mål beaktas: Senast år 2018 skall minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara. Minst 40 % behandlas så att energi tas tillvara. För byggnads- och rivningsavfall skall senast år 2020 förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 %. Materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst 50 % år 2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utom plastförpackningar t. Vi beräknar därför konsekvenser om även målet på 50 % materialåtervinning av plastförpackningar uppnås. Av stor vikt för resultaten är också konjunkturen de närmaste åren och dess påverkan på genererade avfallsmängder. Avfallsförbränning Figur A beskriver dagens befintliga och planerade kapacitet för avfallsförbränning (hushålls- och verksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP) i värme- och kraftvärmeverk. Den befintliga kapaciteten (grå stapel) för förbränning av avfall i Sverige uppgår till omkring 5,4 miljoner ton år Från år 2016 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 6,2 och 6,9 miljoner ton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs, medan den högre nivån nås om samtliga planer genomförs. En detaljerad lista över samtliga värme- och kraftvärmeverk för avfallsförbränning och deras kapacitet redovisas i bilaga 1. I nästföljande figur B jämförs kapaciteten för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år Jämförelsen visar ett nationellt överskott på behandlingskapacitet under de närmaste åren. Överskottet ligger mellan 0,9-1,6 miljoner ton år 2020 i grundfallet, beroende på om planer på ny kapacitet realiseras eller ej. Om man lägger till osäkerheten för utvecklingen för avfallsmängderna så kan överskottet uppgå till 0,5-2,0 miljoner ton. 1 Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av det svenska producentansvaret

10 I figuren representerar den röda linjen grundfallets prognos för avfallsmängderna år De rödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Prognosen för avfallsmängderna baseras på historisk avfallsökning (gäller hushållsavfall) och på prognoser för tillväxt av BNP (gäller verksamhetsavfall). I grundfallet är ingen hänsyn är tagen till ökande andelar materialåtervinning och biologisk behandling, utan de redovisas i figur C. Måluppfyllelse 50 % biologisk behandling och materialåtervinning I figur C redovisas konsekvensen för mängderna tillgängligt avfall till förbränning vid måluppfyllelse av målen som angavs tidigare. Målen samverkar till att mindre mängder avfall finns tillgängligt för förbränning. I grundfallet varierar överskottet mellan 0,9-1,6 miljoner ton år 2020, beroende på hur stor andel av planerad kapacitet som byggs. I fallet med måluppfyllelse för både insamling av matavfall 50 %, och materialåtervinning kan överskottet bli upp till 2,0 miljoner ton. Figur A Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [tusen ton] för hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation alternativt att upphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar (blå) miljötillstånd.

11 Figur B Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige (hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP)). Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). Figur C Konsekvenser för återstående avfallsmängder avfall till förbränning i jämförelse med kapacitet för avfallsförbränning vid måluppfyllelse för materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall samt plastförpackningar samt utsortering till 50 % biologisk behandling till år 2020.

12 Import i framtiden Import av avfallsbränsle har ökat under de senaste åren, och väntas öka ännu mer när ny kapacitet tas i drift. Avfallet kommer främst från Norge, men import av avfall från England (Storbritannien), Irland och Italien har undersökts av representanter för anläggningarna samt av tradingföretag. Importen från dessa och fler länder väntas öka. Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandet för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annat kostnaden för den alternativa behandlingen i respektive land, inklusive kostnad för eventuella ekonomiska styrmedel. Därutöver skall det även finnas kapacitet att behandla avfallet i ursprungsländerna på ett lagligt sätt. Huvudslutsatser Nationellt råder ett stort överskott på förbränningskapacitet under hela perioden fram till år Överskottet på förbränningskapacitet ligger mellan 0,9-1,6 miljoner ton nationellt, beroende på hur stor andel av planer på ny kapacitet som realiseras. De nationella målen om ökad utsortering av matavfall för främst rötning skulle omfatta omkring ton avfall, som styrs bort från förbränning år En uppfyllelse av målet om 70 % återanvändning och materialåtervinning av byggnads- och rivningsavfall ger ton mindre avfall till förbränning om det realiseras till år Det räknas från dagens nivå på drygt 50 %. Vid uppfyllelse av båda målen kan överskottet uppgå till 2,0 miljoner ton. En ökning av återanvändning och materialåtervinning av plastavfall från hushåll till 50 % (EUs ramdirektiv (2008/98/EG) ger omkring ton mindre avfall till förbränning år Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Centralt är om kostnaderna och betalningsviljan för behandling i avsändarlandet är tillräckligt höga för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Kostnaderna ges av behandlingskostnad och eventuella skatter eller andra ekonomiska styrmedel. De faktorer som mest väntas påverka situationen för avfallsförbränning framöver är: avfallsmängder, som kopplas till den ekonomiska tillväxten om planerade anläggningar realiseras eller ej ökningen av utsortering av matavfall, och eventuellt minskade uppkomna mängder, utvecklingen för möjligheter att importera avfallsbränsle

13

14 Innehåll 1 Inledning 1 2 Avfallsförbränning Kapacitet nuläge och prognos Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet 3 3 Biologisk behandling 4 4 Måluppfyllelse för återanvändning, materialåtervinning och biologisk behandling Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinning Måluppfyllelse 50 % och 70 % biologisk behandling av matavfall 8 5 Beräkning av avfallsmängder Hushållsavfall, nuläge Hushållsavfall, prognos Verksamhetsavfall, nuläge Verksamhetsavfall, prognos 13 6 Import till förbränning 14 7 Slutsatser 16 8 Referenser 17 Bilaga 1 Kapacitet för förbränning av avfall och ptp 18

15 1 Inledning På uppdrag av Avfall Sverige har Profu gjort Kapacitetsutredningen Det är en utredning som jämför befintlig och planerad kapacitet i avfallskraftvärme och avfallsvärmeverk fram till år 2020 med en bedömning av tillgängliga mängder avfall till förbränning. Med tillgängliga avfallsmängder avses de som återstår efter källsortering till biologisk behandling och materialåtervinning. I utredningen tas hänsyn till mål för avfallshanteringen med avseende på utsortering av matavfall och ökad materialåtervinning. Följande mål beaktas: Minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall vara minst 70 % år tåteranvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll ska vara minst 50 % år 2020 (EUs ramdirektiv 2008/98/EG). För bygg- och rivningsavfall är målet att öka återanvändning och materialåtervinning från dagens ungefär 50 %, enligt förslaget till den nya nationella avfallsplanen (Naturvårdsverket, 2012). Det finns pågående diskussioner om ytterligare styrmedel, som kan påverka tillgången på avfall till förbränning under perioden för prognosen. Naturvårdsverket undersöker införandet av ytterligare etappmål till år 2020 om att förebygga textil- och matavfall. I uppdraget från regeringen ingår också att undersöka möjligheten att höja målen för materialåtervinning av hushållens förpackningsavfall till 70%. Främst är det plastförpackningar som ligger långt ifrån en sådan måluppfyllelse. Även inom EU diskuteras en strategi för bättre hantering av plastavfall 2. Indata till i rapporten baseras i stor utsträckning på Profus bearbetning av underlagsmaterial till Avfall Sveriges (2012) skrift Svensk avfallshantering 2012 och Naturvårdsverkets Avfall i Sverige 2010 (Naturvårdsverket, 2012). Därtill kommer data från Profus intervjuer med aktörer på den svenska avfallsmarknaden, företrädare för befintliga och planerade behandlingsanläggningar och genom bevakning av tidskrifter samt internetsidor. Underlag 2 EUs Green Paper On a European Strategy on Plastic Waste in the Environment 1

16 2 Avfallsförbränning 2.1 Kapacitet nuläge och prognos Figur 1 beskriver dagens befintliga och planerade förbränningskapacitet för avfall (hushålls- och verksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP). Den befintliga kapaciteten (grå stapel) för förbränning av avfall i Sverige uppgår till omkring 5,4 miljoner ton år Från år 2016 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 6,2 och 6,9 miljoner ton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs, medan den högre nivån nås om samtliga planer genomförs. En detaljerad lista över samtliga, inkluderade värmeoch kraftvärmeverk för avfallsförbränning och deras kapacitet redovisas i bilaga 1. Nya avfallskraftvärmeverk är idag under byggnation i Brista (Sigtuna kommun, genom Fortum och Sollentuna Energi) och i Västerås genom Mälarenergi. Därutöver finns ett antal planer, som kommit olika långt. I den totala kapaciteten ingår att Sundsvall Energi avser att minska sin kapacitet, och stänga sin äldsta panna efter nuvarande eldningssäsong. Pannan tar idag omkring ton. På det sättet räknar vi nettokapacitet i de fall som nybyggnation ersätter eller minskar driften i äldre pannor. Figur 1 Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [ tusen ton] för hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om kapaciteten är befintlig (ljusgrå), eller om planerna är under byggnation alternativt att upphandlingen är klar (mörkgrå), har miljötillstånd (grön) respektive ännu saknar miljötillstånd (blå). Det bör noteras att det är möjligt att ytterligare nya planer tillkommer och att vissa av de befintliga planerna ändras eller läggs ner. Särskilt osäkra är de planer som idag saknar miljötillstånd, även om ett miljötillstånd i sig inte är en garanti för att planer förverkligas. 2

17 Vi har tidigare konstaterat att färdigställandet av planerade anläggningar ofta har tagit längre tid än beräknat. Således är det möjligt att den planerade utbyggnadskapaciteten förskjuts med ett par år. Kapacitet och mängder returträflis (RT-flis) ingår inte i sammanställningen. Visserligen klassificeras RT-flis som avfall, men marknaden för RT-flisbränsle verkar till stor del skiljt från de övriga avfallsbränslemarknaderna. 2.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet I figur 2 jämförs kapacitet för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år 2020 för hela Sverige. Underlaget för beräkning av avfallsmängderna beskrivs i kapitel 5. Jämförelsen visar ett stort nationellt överskott på behandlingskapacitet under de närmaste åren. Överskottet år 2020 ligger mellan 0,5-2,0 miljoner ton, beroende på om planer på ny kapacitet realiseras, samt på utvecklingen för avfallsmängderna. Figur 2 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). I figuren representerar den röda linjen prognosen för avfallsmängderna år i grundfallet. De rödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Vi har antagit en osäkerhet på +/-1 % jämfört med grundfallets utveckling. I grundfallet har vi antagit konstanta andelar avfall till materialåtervinning och biologisk behandling, men att mängderna utvecklas med de totala mängderna. I kapitel 4 beräknas en jämförelse när ett antal mål för avfallshanteringen uppnås. 3

18 3 Biologisk behandling Det finns en tydlig politisk styrning mot en ökad utsortering av matavfall för att behandla det biologiskt istället för termiskt genom förbränning. Tidigare fanns målet om 35 % utsortering av allt matavfall till Det uppfylldes inte, men mängderna utsorterat matavfall ökade kraftigt, och idag behandlas 275 kton matavfall vid centrala anläggningar (Avfall Sverige, 2012). I april 2012 beslutade regeringen om ett etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Enligt målet ska 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 % behandlas så att även energi tas tillvara senast Totala mängder matavfall Det finns idag ingen heltäckande statistik över hur mycket matavfall som uppstår från hushåll, restauranger, storkök och livsmedelsbutiker eftersom majoriteten av matavfallet idag hanteras tillsammans med restavfallet och går till förbränning. De uppskattningar av mängderna som gjorts, baseras på nyckeltal för uppkomna mängder, och varierar mellan omkring 800 kton och kton matavfall per år (Linné et al 2008; Jensen et al 2011). Behandling av matavfall Majoriteten av det uppkomna matavfallet sorteras inte ut, utan hamnar i restavfallet som går till förbränning. Det är alltså den delen som man genom målet ovan vill minska, och föra över till främst rötning. Det utsorterade matavfallet behandlas i samrötningsanläggningar, i rötkammare vid reningsverk och genom kompostering, både vid centrala anläggningar och i hushållen. Tabell 1 visar hur stora mängder utsorterat matavfall som behandlades genom rötning och kompostering under åren 2010 och Tabell 1. Behandlade mängder utsorterat matavfall i Sverige år 2010 och 2011 (Avfall Sverige, 2012) Samrötningsanläggningar Rötning vid reningsverk Storskalig kompostering Hemkompostering

19 Insamling av matavfall Enligt Avfall Sverige hade 60 % av Sveriges kommuner separat insamling av matavfall år 2011, varav drygt 20 stycken har insamling enbart från storkök och restauranger. Dessutom planerar cirka 70 kommuner att införa det inom fem år (Avfall Sverige, 2012). Totalt bor knappt 70 % av Sveriges invånare i de kommuner där dessa insamlingssystem har införts. Potentiellt skulle en utsorteringsgrad om 50 % i alla kommuner som har separata insamlingssystem innebära att 400 kton matavfall sorterades ut 3. Den faktiska andelen av matavfallet som sorteras ut beror på anslutningsgrad 4 i insamlingssystemet samt på sorteringsutbyte 5 i hushållen, vilket kan variera mellan kommuner. Anslutningsgrad varierar dels beroende på när införande av insamlingssystem påbörjades, dels beroende på om det är obligatoriskt eller frivilligt att samla in. I genomsnitt låg anslutningsgraden år 2009 mellan % i kommuner med fullt utbyggt system (Hellström et al 2009). Enligt en studie publicerad av Avfall Sverige är sorteringsutbytet 77 % i villahushåll och 46 % i hushåll i lägenheter (Leander och Sernland 2011). De tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har idag inte fullt utbyggda utsorteringssystem, exempelvis har enbart 8 % av Stockholms invånare utsortering av matavfall år 2012 (Nilsson, 2012). 3 Baserat på uppkomna mängder matavfall till 128 kg/invånare och år och befolkningsstatistik från SCB på kommunnivå för år 2010 [12]. 4 Med anslutningsgrad menas hur stor andel av hushåll och verksamheter som har tillgång till insamlingssystem för matavfall i fastigheten 5 Med sorteringsutbyte menas här andelen matavfall som sorteras ut i förhållande till de uppkomna mängderna. 5

20 4 Måluppfyllelse för återanvändning, materialåtervinning och biologisk behandling Sedan maj år 2012 finns det nya mål inom avfallsområdet, genom att regeringen har beslutat om nya etappmål 6 och Naturvårdsverket (2012b) har slutfört arbetet med den Nationella avfallsplanen. Följande etappmål finns numera: Senast år 2018 skall minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara. Minst 40 % behandlas så att energi tas tillvara. För byggnads- och rivningsavfall skall senast år 2020 förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 %. Därtill lägger Naturvårdsverket i den Nationella avfallsplanen målen: Materialåtervinningen av hushållens avfall skall öka. Matavfallet skall minska I studien ingår också följande mål: Materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst 50 % år 2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utom plastförpackningar 7. Vi beräknar därför konsekvenser om även målet på 50 % materialåtervinning av plastförpackningar uppnås. För måluppfyllelse krävs i samtliga fall en ökad källsortering av avfall, vilket skulle leda till mindre mängder avfall i restavfallet, som går till förbränning. 4.1 Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinning Måluppfyllelse 70 % återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall Den uppkomna mängden bygg- och rivningsavfall i Sverige är drygt 9 miljoner ton, varav den största delen är muddermassor, mineralavfall, jord och annat (Naturvårdsverket 2012), som ligger utanför omfattningen av den här studien. Totalt har man uppskattat att materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall är drygt 50 % (Sundqvist et al, 2011) 8. De material som enligt kommissionens working paper räknas som bygg- och rivningsavfall, och som är intressanta för den här utredningen, är plastavfall (av vilket det uppkommer 150 ton inom byggsektorn) och träavfall ( ton) år 2010 (Naturvårdsverket 2012) etappmål, publicerad 25 april 2012, senaste besöksdatum Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av det svenska producentansvaret 8 Beräkningarna baseras på ett utkast till beräkningsmetodik publicerat i: Working Paper on rules on the application and calculation methods for verifying compliance with the targets set out in Article 11 (2) of Directive 2008/98/EC of the European Parliament and of the Council (10 May 2010) i Sundqvist et al (2011). 6

21 Förutom dessa avfallsslag har Naturvårdsverket inkluderat även Blandade och ej differentierade material och sorteringsrester ( ton) eftersom det däri bedöms finnas mycket bygg- och rivningsavfall. Denna kategori bedöms innehålla mycket träavfall, men även ytterligare plastavfall. Inom sektorn uppkommer också omkring ton hushållsliknande avfall. Det bör observeras att flera avfallsslag som förekommer i byggsektorn inte räknas som bygg- och rivningsavfall, t.ex. pappersavfall (räknas som förpackning), m.m. Baserat på intervjuer med sorteringsanläggningar antar vi att det rena träavfallet ( ton) kan kategoriseras som rt-flis, varför det inte ingår i studien. Det avfall som återstår är då plastavfall, hushållsliknande avfall och blandade och ej differentierade material på totalt drygt ton. Vi antar att dessa fraktioner till stor del går till förbränning. Om vi antar att återvinning och återanvändning av det avfallet idag är 50 % (samma som totalsiffran) och skall öka till 70 % innebär det att ytterligare ton av dessa fraktioner skulle försvinna från förbränning. Uppräknat med en tillväxt av avfallsmängder enligt grundfallet, skulle det innebära knappt ton år Vid sorteringsanläggningar sorteras avfall bland annat i fraktionerna i returbränsle, finkross, grovkross och krossat trä (Sörab 2011). Vi antar att 25 % kan sorteras som krossat trä och kan likställas med rt-flis, och inte ingår i studien. Konsekvensen blir då att drygt ton skulle styras bort från avfallsförbränning år 2020 (figur 4). Notera att det genomgående är grova uppskattningar, och stora osäkerheter finns i alla led. Syftet är att ge en ungefärlig bild av konsekvenserna för mängderna avfall till förbränning. Måluppfyllelse 50 % materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll Återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst 50 % år 2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utom plastförpackningar 9. Vi beräknar därför konsekvenser av att målet uppnås även för dessa. Data om materialåtervinningen av plast är osäker, bland annat beroende på graden av felsortering i den insamlade plasten och kasserade mängder under återvinningsprocessen. År 2011 sattes omkring ton plastförpackningar på marknaden och graden materialåtervinning för dessa var 26 % (Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) 2012) eller drygt ton. En ökning från 26 % till 50 % materialåtervinning av plastförpackningar skulle innebära att ytterligare ton plastförpackningar skulle styras bort från förbränning. Uppräknat med en tillväxt av avfallsmängder enligt grundfallet, blir det knappt ton år 2020 (figur 4). 9 Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av det svenska producentansvaret. 7

22 Figur 3 Konsekvenser för återstående mängder avfall till förbränning i jämförelse med kapacitet för förbränning vid måluppfyllelse för materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall samt plastförpackningar till år Måluppfyllelse 50 % och 70 % biologisk behandling av matavfall I avsnittet redogörs för två scenarier för hur mycket matavfall som överförs till biologisk behandling (rötning och kompostering) från de mängder som idag går till förbränning. Scenarierna är 50 % respektive 70 % biologisk behandling, och beskrivs nedan. I scenarierna antas de uppkomna mängderna matavfall per person vara konstanta fram till år De totala mängderna uppkommet matavfall antas följa SCBs prognos för mängden invånare i Sverige till år 2020 (SCB, 2012) Måluppfyllelse Utsortering 50 % Till år 2018 finns målet att 50 % av matavfallet skall sorteras ut och behandlas biologiskt, varav minst 40 % med energiåtervinning (Miljödepartementet, 2012). I scenariot Måluppfyllelse 50 % 2020 utgår vi från att målet nås till år Det bedöms vara möjligt enligt Avfallsutredningen (SOU 2012:56) (SOU, 2012), under förutsättning att det samtidigt införs ett krav på att kommunerna skall tillhandahålla adekvata insamlingssystem för medborgarna. Det finns redan en stark vilja i såväl kommunerna som genom nationell styrning från myndigheter att öka utsorteringen av matavfall. Införande av ett nytt insamlingssystem är dock en utmanande och tidskrävande process för en kommun. Dessutom innebär det en merkostnad för kommunen, jämfört med enbart insamling av restavfall. Införande av ett nytt insamlingssystem för matavfall tar cirka 3-7 år, enligt den guide framtagen av Avfall Sverige (Anderzén och Hellström, 2011). I figuren antas att 45 % av mängderna rötas år 2020 då flertalet av de kommuner som tidigare komposterat sitt matavfall kommer att skicka sitt avfall till rötning istället. Hemkompostering antas minska med 20 % under perioden. 8

23 70 % utsortering I scenariot 70 % insamling skulle ytterligare matavfall gå till rötning. Just 70 % är hämtat från ett nyligen avslutat forskningsprojekt Den framtida marknaden för biogas från avfall Holmström et al (2013). Där bedömer man just 70 % vara en potential, som kan uppnås om det införs en obligatorisk insamling av matavfall. Resultat I 0 visas hur avfallsmängderna behandlas i två scenarier till år 2020: Måluppfyllelse 50 % och den högre ambitionen 70 % utsortering. Figur 4 Behandling av de totala mängderna matavfall i Sverige år 2010 och två scenarier år 2020: Måluppfyllelse 50 % och 70 % utsortering. Fördelningen mellan rötning och kompostering baseras år 2010 på underlag från Avfall Sverige. Konsekvenser för mängder till avfallsförbränning Målen samverkar till att mindre mängder avfall finns tillgängligt för förbränning, och våra uppskattningar visar att ungefär 650 respektive ton avfall skulle sorteras ut till biologisk behandling år Det innebär en ökning från knappt ton i grundfallet år De gröna linjerna i figur 6 visar de kvarvarande mängderna till förbränning efter denna ökade utsortering till biologisk behandling. Överskottet på behandlingskapacitet skulle då bli ännu större under perioden för prognosen, jämfört med grundfallet. I grundfallet varierar överskottet mellan 0,9-1,6 miljoner ton år 2020, och beroende på hur stor andel av planerad kapacitet som byggs. I fallet med måluppfyllelse för både insamling av matavfall 50 %, och materialåtervinning kan överskottet bli upp till 2,0 miljoner ton. 9

24 Figur 5 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse för matavfall (grön linje) samt kapacitet för förbränning. Figur 6 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse för materialåtervinning (brun linje) och för matavfall 50 % (grön linje), summan av måluppfyllelse (blå linje)samt kapacitet för förbränning. 10

25 5 Beräkning av avfallsmängder 5.1 Hushållsavfall, nuläge Hushållsavfall - Nationellt Enligt Avfall Sveriges statistik sjönk mängderna hushållsavfall år 2010 för att öka igen under Totalt behandlades tusen ton hushållsavfall i Sverige år 2015, vilket motsvarar en ökning med 3,5 % jämfört med 2011 (Avfall Sverige, 2012). För att beräkna de nationella mängderna hushållsavfall som är tillgängligt för förbränning under startåren 2011 har Avfall Sveriges statistik över avfallsförbrännings använts. Därtill adderas mängderna dispensdeponerar avfall för att representera den totala mängd som är tillgänglig. 5.2 Hushållsavfall, prognos Mängden avfall som kommer vara tillgängligt för förbränning beror på den totala mängden avfall som uppstår per invånare, befolkningsökningstakt och sortering till övriga behandlingsalternativ. Nedan beskrivs hur avfallsmängderna har beräknats, dels i ett grundfall som baseras på historisk utveckling av avfallsmängderna; dels hur avfallsmängderna har beräknats med antagande om högra utsorteringsgrad. Framskrivning av hushållsavfallsmängderna baserat på historisk utveckling För att ta fram ett grundfall för utvecklingen av hushållsavfallsmängderna fram till år 2020 har den historiska utvecklingen för avfallsmängderna studerats mellan I figur 8 visas Profus bearbetning av Avfall Sveriges årliga statistik för den totala mängden hushållsavfall i Sverige (Avfall Sverige, ). I figuren visas även tre alternativa framskrivningar av avfallsmängderna baserade på den genomsnittliga procentuella ökningen under tidsperioden. Dessa procentsatser presenteras i tabell 4. Den mellersta linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen under hela perioden sedan Den övre linjen representerar den motsvarande utvecklingen innan finanskrisen med efterföljande minskade avfallsmängder och den lägre linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen sedan år

26 Figur 7 Total nationell mängd hushållsavfall 1985 till 2010 samt framskrivning enligt historisk utveckling. Tabell 1 Genomsnittlig procentuell utveckling under perioden baserat på Avfall Sveriges statistik. Period Genomsnittlig procentuell utveckling ,9 % ,4 % ,0 % 5.3 Verksamhetsavfall, nuläge Huvudkällor till underlagsdata om verksamhetsavfall har varit rapporten Svensk avfallshantering 2011 (Avfall Sverige, 2012), Avfall i Sverige 2010 (Naturvårdsverket, 2012) och Naturvårdsverkets sammanställning över deponerade mängder med dispens (Naturvårdsverket, 2011). Vi antar att de avfallsmängder som deponeras med dispens är tillgängliga för förbränning. Därtill kommer data från telefonintervjuer och databasen AvfallsAtlas 10 för att komplettera och i mindre utsträckning korrigera ovanstående uppgifter. För verksamhetsavfall kan man generellt säga att tillgången på data är betydligt sämre än för hushållsavfall, både gällande nuläge och historiska mängder. Till cementindustrin importeras även hushålls- och verksamhetsavfall till förbränning. De mängderna ingår inte i kartläggningen över mängderna svenskt avfall. Följande uppgifter har använts för nuläget år 2010 (tabell 2): 10 AvfallsAtlas är en omfattande databas i vilken Profu kontinuerligt samlar uppgifter som berör avfallsmarknaden. Källor till databasen är intervjuer, tidningsartiklar, hemsidor etc. 12

27 Tabell 2 Beräknade mängder verksamhetsavfall för år Behandling Avfallsslag Tusen ton (kton) Källa Avfallsförbränning, (bearbetning av Avfall Sverige (2011a)) Avfallsförbränning som inte ingår ovan Cementindustrin, mm Verksamhetsavfall (exkl. importerat avfall och rt-flis 11 ) Verksamhetsavfall, utsorterat avfall (exkl. importerat avfall) Avfall Sverige (2012) Telefonintervjuer AvfallsAtlas Telefonintervjuer AvfallsAtlas Fiskeby board Plastrejekt, verksamhetsavfall Telefonintervjuer AvfallsAtlas Tidaholm Energi Verksamhetsavfall Telefonintervjuer AvfallsAtlas Strängnäs Energi Papper/trä/plast (ptp) 29 Dispensdeponering Verksamhetsavfall 53 Naturvårdsverket (2011) Summa Utöver vad som ingår i föreliggande utredning förbränns avfall också inom andra delar av industrin, främst inom skogsindustrin inklusive pappersbruk. Dessa avfallsmängder inkluderas inte i kartläggningen, varken mängderna eller behandlingskapaciteten. 5.4 Verksamhetsavfall, prognos För prognosen antar vi att mängderna verksamhetsavfall följer utvecklingen för BNP (tabell 3). Konjunkturinstitutet (2013) har sammanställt samtliga prognosinstituts uppskattningar av hur BNP kommer att utvecklas för åren , samt redovisar egna bedömningar för de efterföljande åren (Konjunkturinstitutet 2013). Tabell 3 Årlig förändring [ %] i BNP för åren BNP ( %) 0,8 2,4 2,8 2,6 2,3 % 1,9 % 1,9 1,8 1,8 11 Avdrag för rt-flis görs för anläggningar som sameldar rt-flis med avfallsbränslen. 12 Cementindustrin förbränner även mindre mängder hushållsavfall. 13 Vid Fiskeby Board, Norrköping driftsattes pannan år 2010 och man använde cirka ton avfallsbränslen det året. Full drift uppnås år 2011 och mängden avfallsbränslen väntas vara ton plus mindre mängder rt-flis. Avfallsbränslena består av plastrejekt från återvunnen vätskekartong från den egna verksamheten och verksamhetsavfall. 14 Avser att öka mängder verksamhetsavfall till ton

28 6 Import till förbränning Import till år 2011 Import av avfallsbränsle till Sverige har ökat de senaste åren. Det beror på att kapaciteten för avfallsförbränning i avfallskraftvärme- och värmeverk är större än mängden avfall. Då avses den mängd blandat avfall som återstår efter källsortering till materialåtervinning och biologisk behandling. Figur 9 visar den historiska utvecklingen för import av brännbart avfall och avser summan av blandade och utsorterade avfallsfraktioner samt refuse derived fuel (RDF). Importen till förbränning uppgick under år 2011 till omkring ton varav 7 % till cementindustrin och resterande till avfallskraftvärmeoch värmeverk. Fram till och med år 2010 baseras figuren på Naturvårdsverkets statistik. Värden för år 2011 är bearbetat underlag från olika källor: telefonintervjuer, uppgifter i media, Avfall Sverige (2012), samt data om export från Norge (Mepex 2012). Importmängden år 2011 är ett preliminärt värde, och kan komma att korrigeras när Naturvårdsverket redovisar statistiken för året. Figur 8 Importerade mängder avfallsbränsle till förbränning i Sverige baserad på data från Naturvårdsverket till och med år 2010 och bearbetade data från olika källor för år Avfallet i figuren går till förbränning även i cementugnar. Import år 2012 Import, liksom utförsel av avfall från Sverige skall anmälas till Naturvårdsverket. Verket avgör om import- och exporttillstånd ges, och kan därigenom följa upp utvecklingen av avfallsflödena till och från landet. Generellt kan konstateras att aktörerna ofta inte utnyttjar hela mängden enligt tillstånden, vilket innebär att den verkliga importen och exporten blir mindre än den ansökta mängden enligt import- och exporttillstånden. 14

29 Under år 2012 (t.o.m ) finns ett sort antal transporttillstånd givna för import av avfallsbränsle, främst från Norge, följt av Storbritannien och Nederländerna (figur 10). Det är oklart hur stor del av tillstånden som har eller kommer att utnyttjas, men totalt för 2012 kommer importen att vara omkring 1 miljon ton, det vill säga en ökning från år 2011 (figur 9). Data baseras på excelunderlag från Naturvårdsverket, som bearbetats, och i det ingår även avfallsbränsle som importeras till förbränning även i cementugnar. Figur 9 Givna transporttillstånd för import av avfallsbränsle, uppdelat på ursprungsland. Tillstånden är givna från den 1 januari 2012 till den 15 november Avfallet i figuren går till förbränning även i cementugnar. Källa Naturvårdsverket. Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandet för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annat alternativkostnaden, det vill säga kostnaden för den alternativa behandlingen i respektive land. Därutöver inverkar också om det finns kapacitet att behandla avfallet i ursprungsländerna på ett lagligt sätt, samt förekomsten av styrmedel, både i form av förbud och ekonomiska styrmedel. 15

30 7 Slutsatser Huvudslutsatser från utredningen är: Nationellt råder ett stort överskott på förbränningskapacitet under hela perioden fram till år Överskottet på förbränningskapacitet ligger mellan 0,9-1,6 miljoner ton nationellt, beroende på hur stor andel av planer på ny kapacitet som realiseras. De nationella målen om ökad utsortering av matavfall för främst rötning skulle omfatta omkring ton avfall, som styrs bort från förbränning år En uppfyllelse av målet om 70 % återanvändning och materialåtervinning av byggnads- och rivningsavfall ger ton mindre avfall till förbränning om det realiseras till år Det räknas från dagens nivå på drygt 50 %. Vid uppfyllelse av båda målen kan överskottet uppgå till 2,0 miljoner ton. En ökning av återanvändning och materialåtervinning av plastavfall från hushåll till 50 % (EUs ramdirektiv (2008/98/EG) ger omkring ton mindre avfall till förbränning år Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Centralt är om betalningsviljan i avsändarlandet är tillräcklig för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. De faktorer som mest väntas påverka situationen för avfallsförbränning framöver är: avfallsmängder, som kopplas till den ekonomiska tillväxten om planerade anläggningar realiseras eller ej ökningen av utsortering av matavfall och utvecklingen för importerade avfallsmängder 16

31 8 Referenser 1. Avfall Sverige, Svensk avfallshantering. 2. Avfall Sverige, Svensk Avfallshantering Avfall Sverige, Malmö. 3. Jensen C., Stenmarck Å., Sörme L., Dunsö O.; Matavfall 2010 från jord till bord, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Norrköping december Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) Återvinningsresultat Publicerad Konjunkturinstitutet, Prognoser från samtliga prognosinstitut, Progtab.xls, senaste besöksdatum Linné, M.; Ekstrandh, A.; Englesson, R.; Persson, E.; Björnsson, L.; Lantz, M., Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror. Avfall Sverige rapport 2008:02 7. Hellström H., Hellström E., Leander J.; Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder, Avfall Sverige Rapport 2009:1, Malmö mars Holmström, D., Bisaillon, M., Eriksson, O., Hellström, H., Nilsson, K., Den framtida marknaden för biogas från avfall. Waste Refinery 2013, utkast Leander J. och Sernland M.; Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall, Avfall Sverige Rapport U2011:04, Malmö mars Mepex Mepex Consult AS (2012) Notat Energiutnyttelse av restavfall Miljödepartementet; Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål, Regeringskansliet DS 2012:23, Stockholm Naturvårdsverket, Uppföljning deponeringsförbuden 2010 och Worddokument. 13. Naturvårdsverket, Avfall i Sverige Rapport Naturvårdsverket, 2012b. Från avfallshantering till resurshushållning -Sveriges avfallsplan Nilsson J.; Storstad och insamling av matavfall en utmaning, Presentation på konferensen Avfall i nytt fokus september SCB; Befolkningsframskrivningar, Befolkning och prognos efter inrikes och utrikes födda aspx. Senaste besöksdatum , SOU 2012:56; Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, Stockholm Sundqvist, J.-O., Jensen, C., Stenmarck, Å., Sörme, L., Szudy, M. (2011). Miljömålsindikatorer baserade på avfallsstatistik. Svenska miljöemissionsdata (SMED) rapport Sörab (2011). Johansson, S. personlig kommunikation

32 Bilaga 1 Kapacitet för förbränning av avfall och ptp Befintlig och planerad teknisk kapacitet [kton] för avfallsförbränning (hushålls- och verksamhetsavfall) och PTP papper/trä/plast. Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation eller att upphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar miljötillstånd (blå). 18

33 Befintlig avfallsförbränning [tusen ton] Befintlig PTP [tusen ton] Avesta Enköping Boden Landskrona Bollnäs Stockholm Borlänge Södertälje Borås Strängnäs 8 8 Eda (Åmotfors) Sundsvall 35 0 Eksjö Finspång Göteborg Halmstad Helsingborg Hässleholm Jönköping Karlskoga Karlstad Kil Kiruna Kumla Köping Lidköping Linköping Ljungby Malmö * Sysav har en teknisk kapacitet som överstiger tillstånd i befintliga pannor Mora Norrköping (Eon) Norrköping (Fiskeby board) Skövde Stockholm Vid Stockholm, Högdalen planerar man för en ny panna och utfasning av äldre pannor. Sundsvall Tidaholm Uddevalla Umeå Uppsala Västervik Ny avfallsförbränning Nybro 0 40 Sigtuna (Brista) Upplands-Bro (Högbytorp) Västerås

34

35 Rapporter från Avfall sverige 2013 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2013:01 Handbok i hantering av smittförande, stickande/skärande avfall samt läkemedelsavfall U2013:02 Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp U2013:03 Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från öppna rötrestlager försök i pilotskala U2013:04 Verifiering av gällande BREF-dokument om avfallsbehandling Rapport Referensdokument om BAT för avfallsbehandlingsindustrin U2013:05 Metod för korrigering av VFA-förlust vid bestämning av torrhalt i biomassa (Method for correction of VFA loss in determination of dry matter in biomass) U2013:06 Kommunalt huvudmannaskap för sopsug. Utredning av organisatoriska, ekonomiska och juridiska förutsättningar för kommunalt huvudmannaskap för sopsug U2013:08 Metananrikning av rågasen under rötningsprocessen (In-situ methane enrichment of raw biogas in the anaerobic digestion process) avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2013:01 Förbehandling av matavfall för biogasproduktion - Inventering av befintliga tekniker vid svenska anläggningar avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering D2013:01 Framtidens deponier en torr historia? AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, Energiåtervinning E2013:01 Konkurrensutsättning av turbinrevisioner E2013:02 Utvärdering av metallanalysinstrumentet OVA7000 E2013:04 Kapacitetsutredning 2013 Avfallsförbränning till år 2020

36 Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling E2013:04 ISSN Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, Malmö info@avfallsverige.se