Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis



Relevanta dokument
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Respondenter med diagnos AS

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) 100 mg Injektion sflaska, 1 x 100. mg 100 mg Injektion sflaska, 3 x 100 mg

Analysis of factors of importance for drug treatment

BESLUT. Datum

kunskapsstyrningen av sjukvården?

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

PsoReg. Register för systembehandling av. Psoriasis. Årsrapport för. september augusti 2008

PsoReg. Register för systembehandling av Psoriasis. Årsrapport september 2007

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Frisk i munnen hela livet

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) 100 mg Förfylld injektionspenna, 1

Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

att att Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanfattning av departementspromemorian, bilaga 1

Det nya tandvårdsstödet. För dem som verkligen behöver det

När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?

Vem blir friskast? En variansanalysundersökning av behandlingsresultat hos patienter med reumatism

Det nya tandvårdsstödet För dem som verkligen behöver det. Information till dig som arbetar inom vården

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

ECT etablerad behandlingsmetod svår depression muskelrelaxation och narkos generaliserat epileptiskt anfal 4 12 behandlingar i en indexserie

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

Bakgrund. Både positivt och negativt

Psoriasis och samsjuklighet

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Användningsområden Vad finns i registret?

Svenska Barnreumaregistret

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017

Seminarium 28 oktober

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

SRQ Årsrapport Diagram från ÅR (september 2010) Data i tabeller uttagna den 2/11, 2010

BESLUT. Datum

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet?

InfCare och uppföljningen av DAA-introduktionen

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

BESLUT. Datum

Äldre kvinnor och bröstcancer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Socialstyrelsens patientregister för f

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006

Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

BESLUT. Datum

Innehållsanalys av ärenden gällande tillsyn av personal inom hälso- och sjukvård

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Vårdens resultat och kvalitet

IBD-4län. Slutrapport Västra Götalandsregionen Oktober 2015

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland

Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Livmoderkroppscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Bilaga 1. Uttag av teststickor analys. från läkemedelsregistret för perioden

Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015

Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Bilaga 4. Psoriasis. Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar

Gothia Forum. Claes Hegen Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Varför vill företagen samarbeta med kvalitetsregister och hur ser framtiden ut? Gunnel Torstensson, AbbVie

BESLUT. Datum

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut Bo Magnusson Registerhållare

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

RESULTTAVLA KVALITETSREGISTER SÖDRA ÄLVSBORG BASERAD PÅ TILLGÄNGLIG DATA Elisabeth Jonsson Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö?

Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet

Transkript:

IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd på uppdrag av läkemedelsföretaget AbbVie, juni 2013

1. BAKGRUND Läkemedelsföretaget AbbVie har bett IMS Health att genomföra en undersökning för att kartlägga behandlingen med biologiska läkemedel till patienter med psoriasis. Biologiska läkemedel är det senaste tillskottet av tillgängliga behandlingar för patienter med medelsvår till svår psoriasis. Målet har varit att ta fram data som beskriver: 1) antalet psoriasispatienter i Sverige som behandlas med biologiska läkemedel 2) analysera tillgången till biologiska läkemedel uppdelat på kön och ålder 3) jämföra tillgången till biologiska läkemedel för patienter med psoriasis i olika landsting Syftet med undersökningen har varit att producera ett evidensbaserat kunskapsunderlag som beskriver eventuella skillnader i vården av behandlingen av svår psoriasis för att stimulera en bred debatt om genusskillnader och regionala skillnader generellt i den svenska sjukvården och hur detta specifikt påverkar patienter med svår psoriasis. 2. METOD För att uppskatta antalet patienter med psoriasis som behandlas med biologiska läkemedel i Sverige har data hämtats från Socialstyrelsens nationella patientregister och det nationella läkemedelsregistret. Uppgift om diagnos har hämtats från det nationella patientregistret och alla patienter som var registrerade och som har behandlats av specialist inom dermatologi under 2011 har inkluderats i rapporten*. Information om patienternas läkemedelsbehandling under samma år har hämtats från det nationella läkemedelsregistret som registrerar all förskrivning på landets apotek. Analysen baseras på patienter som enbart har diagnosen psoriasis och som behandlas med biologiska läkemedel**. Patienter med psoriasisdiagnos och samtidiga angränsande diagnoser såsom psoriasisartrit, reumatoid artrit och ulcerös colit och som behandlas med biologiska läkemedel har analyserats separat. Behandling av patienter med enbart psoriasis har sedan jämförts med patienter som också har någon av de angränsande sjukdomarna för att analysera potentiella skillnader i behandlingsmönster. analyseras separat artrit Övriga patientgrupper analyseras separat RA och ulcerös colit *Cirka 5000 patienter med psoriasis saknas i Socialstyrelsens nationella register (behandlas på förbundets behandlingsanläggningar främst i ). Bortfallsanalys visar att detta inte påverkar rapportens resultat och slutsats. **De biologiska läkemedel som inkluderats i analysen är Humira (LO4AB04), Enbrel (LO4AB01), Stelara (LO4AC05), Remicade (LO4AB02) och Simponi (LO4AB06).

3. RESULTAT 3.1 Ålder och genus 3.1.1 Åldersspridning för patienter med psoriasis Antal patienter 12.000 11.000 10.000 9.000 8.000 7.000 6.000 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70- Ålder Figur 1. Figuren visar att antal diagnosticerade patienter med svår psoriasis ökar med ålder och är något högre bland kvinnor i alla åldergrupper. Diagrammet visar enbart patienter med psoriasis som besökt specialistläkare under 2011. 3.1.2 Genusskillnader i behandling av psoriasis Gusskillnader 2,0 1,5 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70- Total Ålder Figur 2. Figuren visar procentandelen kvinnor och män med psoriasis som behandlas med biologiska läkemedel. Resultatet visar stora skillnader mellan könen. Andelen män med psoriasis behandlas med biologiska läkemedel i dubbelt så hög utsträckning som kvinnor. Detta mönster går igen i alla åldersgrupper.

3.2 Regionala skillnader kopplat till genus 3.2.1 Geografiska skillnader 1,4 1,3 1,2 1,1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,4 0,3 0,2 0,1 Västra Götaland Label Ø 0,7 Figur 3. Figuren visar hur stor andel av patienterna med psoriasis som får behandling med biologiska läkemedel i olika landsting. De geografiska skillnaderna är stora och rapporten visar stora skillnader i access till biologiska läkemedel beroende på var i landet man bor. Skillnaden mellan förskrivningen av biologiska läkemedel i t.ex och är mer än 4 gånger så stor som i t.ex, och. 3.2.2 Genus kopplat till geografiska skillnader 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 VGR Figur 4. Figuren visar att de observerade genus- och könsskillnaderna är ett generellt problem i alla geografiska regioner. Om man lägger samman de två aspekterna, genus och geografi ger det en mycket dyster bild av svensk psoriasisvård. Har man otur att vara kvinna och bo i fel län så är risken mycket stor att man inte får tillgång till samma behandling som en man i samma situation. Ø 0,7

3.3 med andra diagnoser 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Ø 3,3 VGR Figur 5. I figuren presenteras genus- och geografiska skillnader för patienter med psoriasis och andra närliggande sjukdomar. Data som hittills presenterats har enbart omfattat patienter med psoriasis. Om man breddar perspektivet och studerar patienter med psoriasis som dessutom har någon av sjukdomarna psoriasisartrit, reumatoid artrit, Chrons sjukdom och ulcerös kolit så träder en annan bild fram. Genusskillnaderna försvinner i stor utsträckning. Detta betyder att patienter med psoriasis som också har andra diagnoser och därmed besöker andra läkargrupper i större utsträckning får biologisk behandling. 4. Sammanfattning och konklusion Rapporten beskriver användningen av biologiska läkemedel bland Sveriges patienter med psoriasis. I studien ingår drygt 90 000 patienter med psoriasis med eller utan annan diagnos. Dessa patienter finns alla registrerade i Socialstyrelsens nationella patient- och läkemedelsregister under 2011. Behandling med biologiska läkemedel hos patienter med psoriasis visar mycket stora genusskillnader. Män får dubbelt så ofta som kvinnor tillgång till effektiv biologisk behandling. Detta mönster är genomgående oavsett ålder. Rapporten visar dessutom att genusskillnaderna är ett generellt problem i alla geografiska regioner. Om man lägger samman de två aspekterna, genus och geografi ger det en dyster bild av svensk psoriasisvård. Har man otur att vara kvinna och bor i fel landsting är risken mycket stor att man inte får tillgång till samma behandling som en man i samma situation.