2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom Värdens barn mer än ett jobb för Main Osson PMU möter Syriens barn: Insats för fyktingar pågår
innehå: nummer 4 2012 Innehå / Barns situation 9 i värden 100 mijoner barn ever på gatan. biden: Kvinna i Mauretanien»Lycka kommer av att hehjärtat engagera sig i något utanför en sjäv.«johannes Widund som hö konsert för Panzisjukhuset, sid 10 4 Lanka. Aa barn har rätt ti trygghet Kampanjen Barnens rätt vårt ansvar yfter barns utsatthet med fokus på Sri foto: Ingea Lundberg och Noomi Lind 11 15 16 18 Ny bok om att behövas Max du behövs är barn att de kan göra något för andra. Emeia önskade sig en get I stäet för presenter på 10-årsdagen vie Emeie ha getter ti famijer i Kongo. 2 500 kvm att fynda på Pingstkyrkans second hand-butik i Umeå hör ti Sveriges största. Återupptäckt historia Unga weenhayek-indianer stärks i sin sjävkänsa genom kuturet center. Kvinnor får makt över sin tivaro när de är sig äsa Foto: Lars Kingsbo n Var tredje vuxen i Burkina Faso kan inte äsa och skriva och en stor ande av dem är kvinnor. Men ett afabetiseringsprojekt förändrar nu tivaron för många. Detagarna får också mikrofinanser och utbidning i företagande. En kvinna säjer nu fisk i större skaa och försörjer tio personer. En annan har ärt sig tiverka två som hon säjer, och nu utbidar hon i sin tur andra inom yrket. Må deras hjärtan bevaras mjuka I början av oktober vandrade jag runt i Beirut och beundrade husen som byggts upp efter kriget. Men jag mötte också fattigdomen i Bekaadaen, dit över 35 000 fyktingar från krigets Syrien tagit sig, och kände en spänning i uften. Framför at såg jag ögon som vittnade om atför svåra uppeveser för ett barn att bära. Jag mötte barn som ever i en ständig osäkerhet. En ficka visade mig sina teckningar med fjäriar, hjärtan och orden Love you. Hon berättade om ängan efter mamma och pappa som är kvar i Syrien. Hemma i Sverige igen hör jag om bombdåd och skottossning i Beirut. Än en gång drabbas det hårt prövade foket och oron stiger för att dras in i kriget. Mitt hjärta går ti barnen, både andets egna och fyktingbarnen. Jag ber att deras hjärtan ska bevaras mjuka i en hård värd, att de genom det arbete vi stöder ska få uppeva en känsa av mening och normaitet, i en skör tivaro. Noomi Lind Redaktör noomi.ind@pmu.se Tidningen PMU.nu ges ut av PMU Ansvarig utgivare: Per Hörnmark. Redaktör: Noomi Lind. Redaktion: Noomi Lind, Eisabeth Hammarberg, Anna-Lena Martinova Hansson och Andreas Henriksson. Foto omsag: Roger Svane. Layout: Peter Wickberg. Produktion: Dagen AB. Tryck: V-tab, Vimmerby. Uppaga: 28 600 exempar. E-post: redaktion@pmu.se Internet: www.pmu.se PMU.nu finansieras med stöd av Sida (Styresen för internationet Utveckingssamarbete). Sida dear inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehået är utesutande författarens. Redaktionen ansvarar ej för obestät materia. PMU:s huvudkontor: PMU, 141 99 Stockhom, 08-608 96 00 (tfn), 08-608 96 50 (fax). Vårgårda Biståndscenter: PMU, Skattegårdsgatan 1, 447 91 Vårgårda, 0322-66 87 60 (tfn), 0322-62 37 39 (fax). PMU (Pingstmissionens Utveckingssamarbete) är de svenska pingstförsamingarnas biståndsorgan. Organisationen arbetar tisammans med församingarna i cirka 190 projekt i 43 änder. 2 PMU.NU NUMMER 4 2012 PMU.NU NUMMER 4 2012 3
fokus: Sri Lanka När Thiwankas pappa dog rycktes famijens trygghet bort. Fattigdom och sexuea övergrepp förmörkade tivaron. Nu får de hjäp via PMU. Text: Noomi Lind Foto: Roger Svane och Noomi Lind Nu pågår kampanjen Barnens rätt vårt ansvar. I år yfts barns rätt ti trygghet med fokus på Sri Lanka, där svåra sociaa förhåanden innebär att många barn ever i stor utsatthet. PMU verkar för att stärka famijer, så att barn får ett värdigt iv. Jag vi ta hand om min famij På en kippavsats nedanför oss skymtar ett enket itet erhus med rostigt påttak. Stigen dit suttar så brant att jag griper tag i buskar och trädrötter för att inte tappa fotfästet. Det är tidig morgon i bergsbyn Doaphia, utanför staden Kandy i Sri Lanka, och soen bränner redan obarmhärtigt. Två pojkar i skoådern granskar oss nyfiket. Inti står en kvinna med ett itet barn på armen. Känningen hänger öst kring hennes tunna kropp och trots att hon er mot oss skymtar ett vemod i ögonen. I ingången ti huset håer en man ett stadigt tag om dörrkarmen. Här bor Thiwanka, 9 år, och hans famij mamma Anoma, storebror Ruwan, iebror Shiwanja och morbror Nanda som är bind. Barnens pappa dog i cancer för fem år sedan. Anoma träffade senare en ny man, men han ämnade henne efter att hon fött Shiwanja, som nu är två år. Sedan dess har det varit svårt att få tivaron att gå ihop. Nu måste jag kara at sjäv och försörja barnen. Jag skue också vija göra huset bättre att bo i, säger hon med bicken på en trave tegestenar. Vackert handskrivna texter pryder väggen i husets ena ia rum. Jag får veta att de handar om ivet och hur Pappans död ryckte bort Thiwankas trygghet ß De två bröderna har ång väg att gå ti skoan, men trots det stortrivs Thiwanka där (ti höger). PMU.NU NUMMER 4 2012 5
fokus: Sri Lanka När iebror Shiwanja föddes bev mamma Anoma ämnad av sin nya man. Nu har hon ensam ansvaret för de tre sönerna och sin binde bror. Famijens ia hus är byggt av era och har varken vatten eer e. Thiwanka är en gad och nyfiken nioåring, som vi bi ärare när han bir stor. Men när pappan dog för fem år sedan bev ivet svårt för honom och hans famij. ß det bör evas på bästa sätt. Det står om reationer med andra människor, om kärek, toerans, generositet och respekt. Om att vara modig, hjäpsam och att eva i fred. Jag har skrivit ner mina tankar för att pojkarna ska ära sig av dem, berättar Anoma. På kväarna brukar vi sitta och prata om vad orden innebär. Pojkarna får frukost innan de går ti skoan, men iband bir det ingen middag. För Anoma är det viktigast att barnen får mat, sjäv äter hon bara om Det ena av husets två rum. det bir något över. Bristen på näring har försvagat henne så att hon ofta bir sjuk, viket bekymrar Thiwanka. Jag vi ta hand om min famij, hjäpa mamma med pengar, säger han. Det finns ingen vägförbindese ti huset och Thiwanka och Ruwan, 12 år, måste gå ti skoan varje dag, ängs den bitvis svårframkomiga stigen. Men trots att han bir trött i benen av den ånga vandringen, så stortrivs Thiwanka i skoan. Han berättar att han börjar varje dag med att äsa en bok och tycker om att ära sig nya saker. Jag tror att jag skue passa bra som ärare. Såvä sjäva skogången som uniformen är gratis i andet, men skorna och vissa böcker får förädrarna betaa sjäva, och sedan tikommer vissa andra avgifter. Och för famijer som redan har det svårt ekonomiskt, kan det bi en atför stor utgift. Fattigdomen skapar en otrygg situation för famijen, men det som oroar Thiwanka ara mest är de besök som en akohoiserad morbror gör hos famijen. När han är fu kommer han hem ti oss och skriker och bråkar. Det tycker jag är jobbigt, berättar han och bir avarig. Ensamstående kvinnor ses ofta som oviga byten för sexuea övergrepp i andet, men trots det Anoma utsätts för kan famijen inte fy morbrodern. Han» Jag har skrivit ner mina tankar för att pojkarna ska ära sig av dem.«anoma äger marken de bor på, och de har ingen annanstans att ta vägen. Morgonen övergår i förmiddag och pojkarna börjar spea cricket. Boen far fram och tibaka i uften, och Shiwanja föjer speet med spänning. Vi har matcher i skoan och det var en nyigen, men jag kunde inte vara med eftersom vi hade probem hemma, berättar Thiwanka. Men tivaron börjar jusna för famijen. Genom projektet Chid Friendy Community, som Fridsro driver med stöd av PMU, får Anoma ett bidrag ti Thiwankas skogång. Hon har också fått hjäp ti att starta eget så att hon kan bi sjävförsörjande genom att virka och säja babykäder. Fera pagg igger färdiga på bordet, överst en mjuk iten känning i rosa och vinrött. Med snabba fingrar för hon garnet runt virknåen och berättar att hon brukar bi kar med en uppsättning käder om dagen. Hon ska också, via projektet, få en symaskin för att bredda sin verksamhet och tjäna mer. Genom att jag fått möjighet att utvecka mina färdigheter, kan jag nu försörja mig bättre, berättar hon. Det gör att jag vågar se framåt. Jag skue vija öppna en butik och säja mina käder där. Trots aa svåra omständigheter har hon höga förhoppningar för sina barn och deras framtid. Thiwanka är en ydig pojke som har taang och studerar aktivt. Han hjäper också ti mycket här hemma och jag är stot över honom. Sjäv inser Thiwanka att hans famij inte är ensam om att ha det svårt hemma i byn och han vi gärna göra något åt det. Jag skue vija hjäpa människor här att få mat och mediciner, för det behöver de. t Fakta: SRI LANKA Yta: 65 610 km2. Invånare: 20,4 mijoner Språk: sinhaa och tami. Fokgrupper: singaeser 74 %, tamier 18%, musimer 7%, övriga 1% Läs- och skrivkunnighet: 90% Huvudreigion: Buddism. SRI LANKA COLOMBO Käa: UI Skyddar barn i riskzonen n Projektet Chid Friendy Community stärker famijer i Sri Lanka så att barnen skyddas från risker och får ett tryggt iv. Genom Barnens rätt-kampanjen stöds Chid Friendy Community, som drivs av PMU:s samarbetspartner Fridsro. Organisationen, som har sina rötter i Sri Lankas pingströrese, har ång erfarenhet inom området och samarbetar med myndigheterna. I projektet ingår 500 barn och ungdomar som ever i oika risksituationer i området kring staden Kandy. Av dem har 38 procent ensamstående förädrar. I mågruppen finns också barn med sjuka eer funktionsnedsatta förädrar. Förädrar får hjäp att starta inkomstbringande aktiviteter. Dessutom bidas barn- och tonårsgrupper, sjävhjäpsgrupper och kommittéer för skydd av barns rättigheter. I forumet Chidrens Cubs är sig barn uttrycka sig och utvecka sina taanger och edaregenskaper. Ett stort anta sociaarbetare har utbidats genom projektet, och samverkan mean myndigheter har förbättrats. I CFC-projektet har man startat från grunden och arbetar måmedvetet på oika nivåer i samhäet. Det har skapat förtroende och håbarhet. 6 PMU.NU NUMMER 4 2012 PMU.NU NUMMER 4 2012 7
fokus: Sri Lanka Hård ivsmijö för många barn i Sri Lanka Fattigdom, konfikter och urbanisering eder ti att många barn i Sri Lanka hamnar på gatan, tvingas arbeta eer utsätts för övergrepp. Svåra ivssituationer skapar också otrygga hemmijöer för många barn. Sri Lanka är ett and där många barn ever i utsatthet. Även om inkomsten per invånare är högre än i grannänderna, så är tigångarna mycket ojämnt fördeade. Trettio år av inbördeskrig har också satt sina spår. Fattigdomen får många famijer att fytta in ti städerna där de har svårt att finna arbeten. Många förädrar migrerar också ti änder som Saudiarabien, för att tjäna ihop en inkomst. Tusentas barn bor på institutioner för att förädrarna saknas, eer inte kan ta hand om dem. At fer barn ever också på gatorna eer tvingas ti barnarbete. Ti probemen hör också barnmisshande, sexuea övergrepp och barnprostitution. Barn som ever under svåra omständigheter är vädigt sårbara för oika former av övergrepp säger Rushika Amarasekera, psykoog inom organisationen Lifeine i Coombo, som verkar för skydd av barn. Den stress förädrarna ever under kan exempevis öka risken för fysiska övergrepp. Att människor ever på fykt efter kriget ökar också barns sårbarhet. Varje år rapporteras 2000 eer fer fa av sexuea övergrepp in, men det är bara toppen på isberget, enigt Rushika, som menar att riskerna förstärks genom en kutur av öppenhet. Aa tycker om barn, de kan springa runt var som hest eftersom man itar på varandra, och de kommer därför i kontakt med en massa människor. Samtidigt finns ett stort stigma när det gäer sexuea övergrepp, särskit mot fickor. Vuxna vi inte prata om det, och barn förstår instinktivt att de inte heer ska göra det, säger hon. Därför sker många övergrepp i det fördoda. Det höga akohomissbruk som»barn som ever under svåra omständigheter är sårbara för övergrepp.«rushika Amarasekera finns i andet för också med sig övergrepp inom hemmen och otrygghet i famijen. Lifeines verksamhet går ut på att förmeda kunskap och redskap för att identifiera fa av övergrepp och stödja barn, samt att verka för att skyddande system upprättas. Man jobbar tisammans med regeringen, organisationer och grupper inom civisamhäet. Band annat har Lifeine bidragit ti att ett poicydokument ti skydd för barn bivit agstadgat. Efter 20 års arbete kan Rushika se att insikten om probemen och vijan att åstadkomma förändring ökat hos myndigheterna och i samhäet. En debatt har exempevis startat om var gränsen går mean rätten att som föräder utöva discipin och att man inte får göra barn ia. At fer väjer också idag att rapportera in oika former av övergrepp mot barn. Men det finns en ång väg kvar att gå när det gäer att förändra strukturer och strategiskt arbeta åt samma hå. Noomi Lind FN:s barnkonvention innehåer 54 artikar om barns rättigheter och nästan aa värdens änder har skrivit på den. Ändå är rättigheterna ångt ifrån förverkigade för aa barn. 2 3 6 12 19 24 28 Aa barn har samma rättigheter och ika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma främst vid aa besut som rör barn. Aa barn har rätt ti iv, överevnad och utvecking. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i aa frågor som rör henne/ honom. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eer psykiskt våd, övergrepp, vanvård och utnyttjande. Varje barn har rätt ti bästa uppnåeiga häsa och ti sjukvård. Varje barn ha rätt ti utbidning. Grundskoan ska vara gratis. foto: noomi ind Rushika Amarasekera är psykoog inom organisationen Lifeine i Coombo, en samarbetspartner ti PMU som verkar för skydd av barn. Foto: Roger Svane En utvidgning av CFC-projektet paneras för att nå utsatta barn i Nuwara Eiya, ett område dominerat av tepantage, där många famijer ever i stor fattigdom. Foto: Noomi ind Värdens barn i siffror Mijontas barn utsätts varje dag för våd och övergrepp. Varje år dör nästan åtta mijoner barn under fem år, ofta i sjukdomar som ätt går att bota. Varje år smittas hundratusentas barn av hiv, och 67 mijoner barn får inte gå i skoa. aids gör ännu fer förädraösa. Omkring 100 mijoner barn ever på gatan. Mijontas barn måste arbeta och tigga och barnarbetet ökar. Över 220 mijoner barn har utsatts för sexuea övergrepp. Många av värdens 200 mijoner barn med funktionsnedsättningar, diskrimineras och får inte gå i skoa. Över 220 mijoner barn har utsatts för sexuea övergrepp. Nästan en tredjede av aa barn i utveckingsänderna är undernärda. Över två mijoner fickor i ådrarna 4-11 år könsstympas varje år. Minst häften av dödsoffren i krig är barn betydigt fer än sodaterna. Cirka 1,2 mijoner barn utsätts varje år för människohande. Statistiken bygger på uppskattningar av FN och WHO 8 PMU.NU NUMMER 4 2012 PMU.NU NUMMER 4 2012 9
aktuet Tät ti fyktingar. Tät och mat ti Mauretanien n PMU:s humanitära insats i Basseknou, Mauretanien, har nu gett mat ti 500 famijer ur okabefokningen och 186 tät ti fyktingfamijer från Mai. Torka och poitisk oro i grannandet Mai har skapat en mycket svår situation och antaet fyktingar i området har stigit från 71 000 i juni, ti 106 000 i september. PMU:s samarbetspartner Espoir vittnar om probem med hygien och häsa i ägren, samtidigt som det är brist på mat. Den stora fyktingströmmen ökar trycket och skapar spänningar och otrygghet. Från början riktade sig insatsen för invånarna ti 200 famijer och 100 tät förmedades, men i takt med att behoven ökat har insatsen utökats. Espoir arbetar också med att stärka människors kapacitet inför framtiden, genom utbidning och inkomstbringande aktiviteter. PMU:s insaming ti Afrika fortsätter. Tre nya fimer om barn n PMU har producerat tre nya fimer om barn i Sri Lanka, som ett ed i kampanjen Barnens rätt vårt ansvar. I en insamingsfim och en skofim får tittaren möta Thiwanka. Fimen finns både i textad och otextad version. I en bönefim ber barn från Sri Lanka Fader vår på sitt språk. Fimerna kan addas ner gratis från pmu.se. Bön för barn i advent Foto: Espoir n Under första adventshegen uppmanas församingar och individer att be för barn i värden som har det svårt. Den bönefim som PMU tagit fram, kan användas både i församingars gudstjänster och i andra samingar. 10 PMU.NU NUMMER 4 2012 foto: Roger Svane Johannes konsert gav 90 000 ti Kongos kvinnor Boken De gömda kvinnorna fick Johannes Widund, 20 år, att gå igång. Han satte ihop ett band och hö insamingskonsert med egna åtar. Resutatet bev närmare 90 000 kronor ti Panzisjukhuset i DR Kongo. När Johannes Widund i Götene hade äst boken De gömda kvinnornas röst av Birger Thureson, vie han sjäv göra något för Panzisjukhuset, där kvinnor som utsatts för sexuet våd får vård. Jag tror att ycka kommer av att hehjärtat engagera sig i något utanför en sjäv, säger han. Det är ett av mina ivsmå. Redan i apri började Johannes och hans kompisar värva företag som sponsorer och tjäna ihop pengar genom att sjäva utföra oika arbeten som att måa. De spred information om insamingen på Facebook, via besök i oika församingar och genom affischer. Marken var därför vä förberedd den 26 augusti, när konserten hös i Pingstkyrkan, Lidköping. Emeie Litsgård visade PMU:s fim om arbetet vid sjukhuset, som hon sjäv varit med och gjort, och berättade om sina intryck. Och Johannes sjöng egna åtar, där ett viktigt budskap är att vi duger som vi är. I bandet ingick också John Bock, Sebastian Mann Andersson, Simon Sjöstrand och Linnea Smedman. Över 400 betaande besökare fyde bänkarna och totat De gömda kvinnornas röst. har uppåt 90 000 kronor samats in ti PMU:s och Cepacs arbete för Kongos kvinnor. Det känns vädigt roigt och jag är jättenöjd. Det märktes att människor bev berörda, säger Johannes. Med på konserten fanns också hans Johannes Widund sjöng egenhändigt skivna åtar under konserten. Foto: Benjamin Widund farfar Sven-Inge Nisson, som ägnat en stor de av sitt iv åt biståndsarbete i oika änder. Farfar har evt med hjärtat hea ivet och bivit en viktig förebid för mig, säger Johannes. Genom konserten vie jag också visa andra på den fantastiska möjighet vi har att påverka vår omvärd. Han tror att medvetenheten om exempevis fattigdom och mijöprobem ökat hos unga under de senaste åren. Det finns mycket vija och potentia i Sverige, men ofta behövs någon som tar initiativet och ger en iten knuff, för att fer ska engagera sig. Just nu fokuserar Johannes på sina studier inom ekonomi och personaedning på Högskoan i Kamar; Men kanske bir det ett par konserter ti under våren, säger han. Noomi Lind Ny bok är barn att de behövs När Max förstår att han kan göra en insats för barn i värden, får ivet en ny mening. Han inser att han är viktig och behövs. Genom att bi en Barnens rätt-vän får du boken som jugåva. Max är en 11-årig pojke som känner sig utanför och missyckad i skoan. Det går dåigt för honom på gymnastiken och han bir retad. Men så är han känna ett ungt par, som fängsar honom med spännande berätteser från sitt arbete med bistånd i oika änder. Max känner att han vi göra en insats för andra barn i värden, som har det svårt. Och ur hans nya engagemang växer ett sjävförtroende och en känsa av mening. Boken Max du behövs är utgiven av Staney Media, och fortsättningen på Sträck på dig Max. Den riktar sig ti barn i Åke Oofsson har skrivit boken Max du behövs. Foto: Staney Media Få boken! Bi Barnens rättvän nu så får du boken Max du behövs som jugåva! Boken kan också bestäas på Pingst webshop, www.pingst.se 10-12-årsådern. Författaren Åke Oofsson har skrivit eva barnböcker och många pedagogiska hjäpmede. Han var änge redaktör för Föraget Fiadefia. Senare återgick han ti sitt ursprungiga yrke som ärare ett arbete som gett honom stor förståese för hur svenska skobarn har det i dag. Barn hör i dag så mycket om eände och katastrofer i värden och det kan ge dem en rädsa för framtiden och känsa av hoppöshet. Jag önskar att de genom boken ska bi inspirerade, förstå att de är viktiga och kan göra skinad för andra människor, och att detta ska eda deras fortsatta vägva i ivet, säger Åke Oofsson. Noomi Lind Täva och vinn! Kan du svaren? I reportaget på sidan 20-22 kan du äsa om syriska fyktingar i Libanon. Svara på frågorna så har du chansen att vinna boken Max du behövs, som det står om här inti, och cd:n Justämning av Lars Lisa Andersson och Jonas Carpvik. 1. Vad heter Syriens huvudstad? 2. Vika änder gränsar Syrien mot? Vi behöver ha ditt svar senast den 17 december. Göm inte att skriva din egen adress. De tre första dragna vykorten med rätt svar vinner och presenteras på www.pmu.se den 19 december. Vinn cd:n Justämning. Bi månadsgivare ti PMU! Som månadsgivare bidrar du ti att människor får utbidning, sjukvård, katastrofhjäp och en möjighet att sjäva ta sig ur sin fattigdom! Skicka ett mai med namn och adress ti info@pmu.se eer ring 08 608 96 19 så skickar vi en anmäningsbankett!
min Vardag Värmesag och kaos. Fantastiska dofter och färger. Stothet, värme och ycka mitt i summens Dehi. Emiie Hedin fick maxade intryck som ny PMU-praktikant i Indien. Text: Kerstin Kason Foto: Emiie Hedin och Noomi Thorstensson Vem har inte suttit framför teven eer äst om orättvisorna i värden och bivit känsomässigt upprörd och påverkad, åtminstone tiräckigt för att åta en eer annan sant anda i någon insamingsbössa i närheten? Emeie Hedin, 26-åring från Stockhom, är inget undantag. Men hon omformade de starka känsorna ti måmedvetenhet. Hon bestämde sig för att ära sig mer om orsak och samband för att yrkesmässigt ägna sig åt bistånds- och utveckingsarbete. Efter tre års teoretiska studier har hon nu tagit chansen att med egna ögon och händer möta behov och konkret verkighet på pats. Hon gör det genom PMU:s praktikantprogram i samarbete med The Fu Gospe Trust of India (TFG Trust) i New Dehis sum. När detta skrivs har Emeie tisammans med ett par andra PMU-praktikanter varit i Indien några veckor. Hon är övervädigad av starka intryck i en mijö ångt från den ugna och väordnade Stockhomtivaro hon är uppväxt i. Hon berättar att hon fick upp ögonen för internationea rättvisefrågor i samband med besök av fyktingar från Västsahara, ett möte som edde ti en seriös satsning på studier i ämnet. I juni bev jag kar med min kandidatexamen i Utvecking och Internationet samarbete vid Södertörns Högskoa. När jag såg att PMU startat praktikantprogrammet kändes det som en chans att sjäv få kika på hur det som jag studerat och utvärderat under tre år fungerar i praktiken. Det är en fantastisk möjighet för mig, särskit så här i brytpunkten mean studier och karriärva. Förberedeserna inför den fem månader ånga praktiken innehö band annat ett par utbidningsperioder, des en hos PMU om organisationens poicy och arbete och det specifika i att komma som kristen ti en annan mijö, des en hos biståndsorganet Sida om utveckingsarbete i amänhet. Men Emeie erkänner utan omsvep att hon ändå, när det stod kart att hon faktiskt skue åka, kände sig nervös. Jag som är van att umgås så intensivt med min famij och ider ite smått av separationsångest bävade ite inför avskedet. Jag trodde att jag skue gråta nästan konstant under min tid borta. Samtidigt kändes det förstås både spännande och pirrigt. Jag hade ju trots förberedeserna egentigen ingen aning om vad jag kunde vänta mig, vare sig i mötet med en het ny kutur eer i fråga om arbetsuppgifter.»jag trodde att jag skue gråta nästan konstant under min tid borta.«när hon ska beskriva sina ara första intryck efter att hon andat i Indien så sammanfattar hon det snabbt i två ord värmesag och kaos. Den tryckande hettan i kombination med att Dehi är en vädigt skräpig, dammig och amänt kaotisk stad, skapade mycket omtumande känsor de första dagarna. Ating här ger massiva intryck det är iksom maxat. Det gäer också de positiva intrycken vid möten med väniga och öppna människor redan från dag ett, eer aa fantastiska dofter och färger man sås av överat. Men när jag ber henne berätta om vad som hittis överraskat henne mest så handar det varken om kaos eer dofter, de handar om mötet med summen. Jag tror man förväntar sig tota misär och därmed människor som man konstant ska tycka synd om. I stäet överraskades jag av den värdighet som människorna i summen har. Deras otroiga utstråning av stothet, värme och gästfrihet var något jag (och det känns ite skämmigt) inte hade väntat mig. Sjävkart är det miseraba förhåanden de ever i, men de skapar sig ett iv sitt iv där, de finner sin ycka där, och det är vad som påverkat mig mest, säger hon. ß Mötet med summen var jobbigast» PMU-praktikanten Emiie Hedin åkte ti Dehi i Indien Fakta: Indien Yta: 3 288 000 km2. Huvudstad med anta invånare: New Dehi 242 000. Statsskickt: Repubik. Statschef: President Pranab Mukherjee. INDIEN Regeringschef: Premiärminister Manmohan Singht. NEW DELHI Käa: UI PMU:s praktikantprogram är öppet för ungdomar mean 20 och 30 år med intresse för gobaa frågor och internationet utveckingsarbete. Praktikperioden omfattar 4-6 månader. Praktikpatsen söks tisammans med hemförsamingen. Läs mer på www.pmu.se PMU.NU NUMMER 4 2012 13
min vardag Barn i fokus 1 2 3 4 ß 5 6 7 [1] Arbete för att stärka kvinnor. [2] Utbidning i skönhetsvård. [3] Näringsriktig mat ti barn. [4] Medicinutdening. [5] Hembesök i summen, Suraj Park. [6-7] Dagig matutdening ti barn i CDP. Indien är ett and av kontraster och kanske av motsägeser. Så även om Emeie nyss beskrivit hur människorna i summen inger respekt för sin ivsinstäning, så medger hon att det nog ändå bir omöjigt att vänja sig vid den misär hon möter. Att möta människor inte minst barn som varje dag faktiskt ever mitt i dessa förhåanden av trångboddhet, sopor, fugor och avfasrännor, träffar mig ika hårt i hjärtat varje gång vi är ute på hembesök. Lite mer prosaiskt nämner hon den myckna trafiken där det tutas hea tiden som något ytterst påfrestande och svårt att stå ut med. Vad hon däremot redan ärt sig äska är maten. Wow! utbrister hon. Den kommer jag att sakna när jag reser härifrån. Hur gick det då med separationsångesten? Nja, jag upptäckte, när jag vä kom iväg, att separationen är jobbigast i förväg. När man vä dragit iväg är det inte as så farigt, tiägger hon»det finns fantastisk mat och även sötsaker här, men just ösgodis saknar jag.«med ett itet eende. När jag frågar om hon ändå inte saknar något hemifrån så behöver hon inte tänka särskit änge: Lösgodis! Det finns fantastisk mat och även sötsaker här, men just ösgodis, atså det finns inget som går upp mot det när man är sötsugen. Annars är ju New Dehi en så stor stad att den har nästan at man kan tänkas sig. Emeie kommer att ha fut upp med sitt arbete hos TFG Trust under sina månader i Indien, och inser att tiden inte kommer att medge särskit mycket regerätt turistande i andet. Men jag har atid drömt om att besöka Pakistan. Nu är jag bara en bussresa därifrån. Vi får se hur det bir, säger hon. Hur som hest så kommer hon att ämna Indien med massor av intryck och uppeveser att ta med sig in i framtiden. Jag tror att för min de kommer denna resa visa sig vara vädigt betydesefu. Jag vi ju jobba med utveckingsarbete i framtiden, och då är det nyttigt att ha fått insikt och erfarenhet av biståndsarbete på pats. Mötet med den het främmande kuturen för den är verkigen inte ik något annat jag mött tidigare och med människorna här, är något som jag tror är viktigt för min egen personiga utvecking att tragga sig fram med språket och kuturen, att försöka göra sig förstådd och passa in på samma gång, att verkigen stäas ensam i detta kaos, bortom min vaniga kontext. Att utmana sig sjäv i at detta är en värdefu erfarenhet. t The Fu Gospe Trust TFGT är PMU:s samarbetspartner i fera projekt som praktikanterna detar i: Chid Surviva Programme (CSP) inriktar sig på spädbarnens fysiska vämående genom mödrarhäsovård, utdening av hygienartikar med mera. Chid Deveopment Center (CDP) ger barn i summen ett näringsriktigt må mat om dagen, skoundervisning, med mera. Sociaarbetare gör också hembesök. Gender Resource Center and Peope Empowerment Programme stärker kvinnor genom mikrokrediter, yrkesutbidning, rättighetsbaserad undervisning med mera. Mer information finns på www.pmu.se Emiia fick getter i present Haå där Emeia Morenius, 10 år, som önskade sig en get när hon fyde år. Men inte viken get som hest, utan en som bekämpar fattigdom och undernäring, och bidrar ti att famijer i Kongo kan bi sjävförsörjande! Vem är du? Jag bor i Rönninge med Täving: Emiias get min mamma, pappa och iebror Abin, 8 år. Vad tycker du om att göra? Spea gitarr och vara med kompisar. Vad giar du i skoan? Engeska, svenska, matte, ja det mesta faktiskt. Vad giar du inte i skoan? Att vara ute mycket när det är kat. Varför önskade du dig en get? Hur tror du att geten som Emiia önskade sig ser ut? Och vad ska den heta? Rita en teckning med geten på och skriv dess namn inti. Posta ti: PMU.nu, Täving, 141 99 Stockhom. Vi behöver ha ditt bidrag senast den 17 december 2012. Den vinnande teckningen pubiceras i nästa nummer av tidningen och vinnaren får en hemig jukapp med posten. Göm inte att skriva ditt eget namn och din adress på baksidan av teckningen. Iustration: Anders Parsmo Jag tänkte att jag redan har så många grejer och att jag inte behöver något mer. Sedan var det några kompisar som inspirerade mig då de har gjort iknande saker och gett ti andra som behöver pengar. Jag tyckte det var roigt att önska mig en get för vi samar in ti getter i vår söndagsskoa i kyrkan, Botkyrka pingskyrka. Därför vet jag mycket om Emeia tycker att hon redan har aa saker hon behöver, och önskade sig getter ti famijer i Kongo i stäet för presenter när hon fyde år. Foto: Privat vad pengarna går ti. Vad tyckte dina kompisar som kom på kaaset? De tyckte det var en bra idé. Det känns bra att uppmuntra andra att ge pengar när man har många saker. Sedan så vet jag att pengarna går ti något bra. Hur många getter bev det? Det bev 3,5 get! Jeanette Ingemarson Som Barnens rätt-vän får du: Två återraporteringsbrev per år. PMU:s tidning. PMU:s popuära kaender. En fin kyskåpsmagnet. 14 PMU.NU NUMMER 4 2012 PMU.NU NUMMER 4 2012 15
xxxxx: xxxxxxx En bi från en nostagiförening i Umeå ska säjas genom budgivning. De butiksbakade wienerbröden går hem hos kunderna. En vanig ördag säjs över 60 stycken. Musikfantasten Nis Kihberg äskar second hand och har idag fyndat 78-varvare ti sin skivsaming därhemma. Sofia Gotthardsson och sonen Wie är fitiga besökare i second hand-butiker. Idag har de spanat in sig ite extra på säskapsspe. Mia Dahgren, från Stockhom, är på besök i Umeå, och passar på att eta käder ti fyndpriser. Mer än bara pryar och wienerbröd Med sina 2 500 kvadratmeter butiksyta är Pingstkyrkans secondhandbutik i Umeå en av Sveriges största. Här finns det gott om pats för aehanda pryar, möber och fikabröd. Men det stannar inte där. Text och foto: Ingea Lundberg Vi vi att aa människor ska kunna gå härifrån och känna att de har fått både humanitära och sjäsiga behov tifredsstäda, avsöjar Rickard Gustafsson, verksamhetsansvarig. Det var i sutet av juni i år som butiken öppnades och trots sitt ite aviga äge en bit utanför stadens centrum i Tegs industriområde, har kunderna hittat hit. Vi har varit här många gånger redan, säkert fyra gånger, berättar Sofia Gotthardsson som denna ördag är här med sin son Wie. De är rörande överrens om att gama saker är mycket bättre och betydigt charmigare än nya. Nis Kihberg, en annan av dagens kunder, håer med om det. Saker som återanvänds fera gånger och som kommer ti nytt bruk, det är det bästa. Det är första gången jag är in i butiken, men den är mycket bra. Här skue jag kunna vara änge, säger han och er förnöjsamt. Butiksansvariga Susanna Skog arbetar mest med att stäa iordning aa grejer som skänkts av privatpersoner. Hennes vision är att varje kund ska bi inspirerad och få spännande idéer ti hur oika saker och käder kan matchas ihop. Hea dagarna springer hon omkring och bygger upp nya mijöer och kreationer. Sjäv tycker hon det känns som juafton att öppna aa kartongerna de får in och stimueras av utmaningen att göra varorna säjande. Jag tycker vi ska vara bäst av secondhandbutikerna på att inspirera kunderna och man ska också kunna göra riktigt bra fynd.»att vi har ett café gör oss unika jämfört med de andra secondhandbutikerna i stan.«susanna Skog Mia Dahgren, från Stockhom, är på besök i sin hemstad över hegen. Egentigen för att fira en väns 30-årsdag och för att pocka ingon, men vägen tog henne också ti butiken på Teg. Jag tycker den är jättebra. I Stockhom finns det fera secondhandbutiker, men där är det mer utvat och dyrare. Här är det högt och ågt. Det är det som är bra för då får man den här fyndkänsan när man går runt. Hade jag ägt en vintagebutik i Stockhom hade jag köpt två jättefina herrockar som jag hittade precis och såt dem dyrt. Butiken drivs av PMU, som änge veat öppna i Umeå. För ungefär 6 år sedan hade Pingstkyrkan i Umeå en egen secondhandbutik, Gåvan, men de bev tvungna att stänga igen den på grund av att okaen som då fanns var för svårjobbad. Den åg i en käare och var inte as anpassad för att säja möber. Arbetarna fick sita och Rickard Gustafsson, verksamhetsansvarig, giar teknik, inte minst sådant som har med tevespe att göra. Han hittas därför inte atför säan ståendes som tjuren Ferdinand på teknikavdeningen. bära i trånga trappor, viket i ängden bev ohåbart. Men efter det att Gåvan stängts har det förts en de samta mean PMU och pingstförsamingen om en etabering i Umeå, och idag finns de atså en butik i en funktione och ändamåsenig oka. Jag har jobbat 60 wienerbröd säjs varje ördag i secondhandbutiken i Umeå. med secondhand i 20 år nere i Småand. Då arbetade jag åt den okaa Butiksansvariga Susanna Skog vi ge kunderna nya idéer. Hennes vision är att varje kund ska bi inspirerad och få spännande idéer ti hur oika saker och käder kan matchas ihop. pingstförsamingen i Ämhut. Att nu få ha en organisation bakom sig som PMU är en otroig styrka. Inte minst med tanke på att fok känner igen oggan och vet att det här är en trovärdig biståndsorganisation, menar Rickard Gustafsson. I den uppfräschade fabriksokaen under ett tak av gama sege hittar man även ett café. På en ördag säjs ätt över 60 wienerbröd här. Att vi har ett café gör oss unika jämfört med de andra secondhandbutikerna i stan. Med tanke på att vi igger där vi igger så bir det mer en utfykt att åka hit, säger Susanna. Resonemanget igger i inje med önskemået att vara en naturig mötespats för aa, där även människor som inte har det där stora nätverket kan få känna sig sedda. Efter att ha funnits i 13 veckor har ett samarbete med LPverksamheten och Kriminavården vuxit fram, som band annat innebär att butiken erbjuder arbetsträning åt människor som är i behov av det. Utöver butiksförsäjning, fika och fer samarbeten med myndigheter och organisationer, spånas det vit kring andra framtida arrangemang modevisningar, stickkaféer, föräsningar, konserter Det finns en potentia med den här verksamheten något så fruktansvärt, säger Susanna och riktigt yser med ögonen. Rickard fyer i; Vi får het enket bida tiden an och hinna ikapp oss sjäva, och sätta basen och strukturen i vår verksamhet först. Men som du säger Susanna, det finns oändigt med potentia. t 16 PMU.NU NUMMER 4 2012 PMU.NU NUMMER 4 2012 17
aktuet Personanyheter hos PMU Jacob Hyving har bivit vikarierande handäggare för Sydostasien och engesktaande Västafrika. Han har band annat varit ungdomsedare och verksam inom Morip. Maria Soukka har gått över ti en tjänst på Fok och Språk, efter att ha varit handäggare för södra och norra Afrika. Sandra Bäckeid är vikarierande handäggare för södra och norra Afrika. Närmast har hon studerat vid THS och varit praktikant på PMU. Maria Stågren går över ti en tjänst som programkoordinator för DR Kongo, inom sexue och reproduktiv häsa och rättigheter. Dags för Kyrkornas gobaa vecka Runtom i Sverige arrangeras den 18-25 november Kyrkornas gobaa vecka, som uppmärksammar rättvisefrågor. I år är temat Över gränser om migration och fyktingskap. Över 4000 församingar och organisationer, däriband PMU, gör under veckan at från att arrangera bokbord och ungdomskväar ti att ha föreäsningar, musikaer, manifestationer och gudstjänster. Läs mer på gobaaveckan.se. 1,8 mijoner kronor har hittis kommit in ti insamingen Torka i Afrika. Behoven är fortfarande stora och insamingen fortsätter. Kuturet center stärker ungas sjävkänsa Ett fok som nekats sina rättigheter börjar nu återfå makten över sin tivaro. Under hösten hös ett seminarium i Pingsthuset om arbetet för weenhayekindianer i Boivia. I Via Montes, Boivia, har ett kuturet center upprättats, som ger ursprungsbefokningen weenhayek möjighet att återupptäcka sin historia och så vakt om sina rättigheter. Det handar om ett itet fok som ever utspritt på ett stort område, där utändska gruvboag utvinner naturprodukter. Sjäva ivnär de sig i huvudsak på fiske och att sama frukter, i en mijö som bir at mer förorenad. Under hösten besökte Berio Sanches, direktor för PMU:s samarbetspartner FIWEN, Sverige och hö ett seminarium i Pingsthuset, Femingsberg. Sanches berättade att urspringsfokens rättigheter finns med i Boivias nya grundag, men i praktiken är förståesen iten för de mindre fokgrupperna. Läropanen är exempevis inte anpassad för weenhayeks ivsmönster och språkiga uttryckssätt. Brist på kommunikation eder ti att de unga inte känner ti sin historia och har åg sjävkänsa. I det kuturea centret samas därför fokets historia och gama och unga möts för att utbyta idéer och kunskap. Stotheten stärks över den egna kuturen och dess möjigheter och gemensamt finner man en ny väg framåt, berättar Berio Sanches. Under sin resa fick han band annat möjighet att besöka Etnografiska muséet i Stockhom, där en de av weenhayeks historia, genom forskning och mission, finns bevarad. Det var en överraskning för mig. Band annat fanns där dockor och väskor som jag adrig sett tidigare, och fantastiska fotografier. Om besöket i Sverige säger Sanches: För att vår situation verkigen ska förändras behöver hea värden känna ti den. Det här är en de av att göra historia. Noomi Lind Berio Sanches studerade föremå och dokument från sitt eget fok weenhayek, på Etnografiska muséet i Stockhom. Arbetet i Via Montes, Boivia, har änge stöttats av svensk pingstmission och svensk samarbetsförsaming är Pingstkyrkan i Tranås. Dynamic Voca består av Emma Ferm (sopran och fio), Nataie Lund (sopran/at), Carina Johansson (at), Jonathan Lund (tenor och karinett) och Christer Ferm (bas). Dynamic Voca på turné för barnens rätt Dynamic Voca åker på juturnén Ljus i vart hus i samarbete med PMU. Detta är ett ed i Barnens rätt-kampanjen och temat stärks genom scenkäder från second hand-butikerna. För andra året i rad håer a capeagruppen Dynamic Voca jukonserter tisammans med PMU. Årets turné omfattar hea 14 svenska orter, från Piteå i norr ti Hässehom i söder. Genom temat Ljus i vart hus yfts rättvisa ur ett gobat perspektiv. Pengar samas in ti Barnens rättkampanjen. Det budskap som PMU står för igger het i inje med vad vi vi förmeda och det känns vädigt roigt att få samarbeta igen, säger Nataie Lund. Att yfta barns situation och rättigheter känns särskit viktigt vid ju. Vi vi tända ett hopp, inte bara i Sverige utan även i värden. Som ett ed i rättvisetemat har de Här kan du yssna ti Dynamic Voca: 30/11 Norrköping, Pingstkyrkan k. 19.00 2/12 Stockhom-Botkyrka, Pingstkyrkan k. 18.00 5/12 Piteå, Storstrand k. 19.00 6/12 Lycksee, Pingstkyrkan k. 19.00 7/12 Skeefteå, Pingstkyrkan k. 19.00 fem medemmarna också vat scenkäder från second hand-butiker som PMU har avta med. Det tiför en ytterigare dimension och gör att vi knyter ihop påsen i vårt samarbete, säger Nataie Lund. I september firade a capeagruppen tioårsjubieum och bytte då namn från Dynamic ti Dynamic Voca. Numera ägnar medemmarna större deen av sin tid åt att sjunga. Vi började i iten skaa och vår passion har sedan växt ti ett arbete, berättar Nataie. Vi vi fortsätta att inspirera andra och utforska musikens område. Under konserterna kommer pubiken att få höra både traditionea jusånger och nyskrivna åtar. Förutom de egna rösterna finns insag av fio och karinett. Konserterna är en satsning som riktar sig utåt på aa sätt och vi hoppas att många människor som vanigtvis inte går i kyrkan ska komma, säger Nataie Lund. Noomi Lind 8/12 Umeå, Pingstkyrkan k. 19.00 9/12 Örnsködsvik, Pingstkyrkan k. 17.00. 14/12 Kamar, Lorensbergskyrkan k. 19.00 15/12 Hässehom, Pingstkyrkan k. 18.00 16/12 Lidköping, Pingstkyrkan k. 17.00 19/12 Vetanda, Pingstkyrkan k. 19.00 20/12 Bottnaryd, Företagsevent 21/12 Huskvarna, Pingstkyrkan k. 19.00 22/12 Vårgårda, Tångahaen k. 18.00 Haå där Main Osson, programedare för Värdens barn-gaan i oktober. Vad betyder kampanjen för dig personigen? Det är jättestort att få vara med för en sak som är så viktig som att värdens barn ska få det bättre. Sådana här uppgifter är mer än ett jobb, det är på riktigt! Tror du svenskar i amänhet vet tiräckigt om barns situation i värden? Jag tror att vi behöver påminnas hea tiden. Genom kampanjen vi vi göra skinad. Vi samtaar med personer med stor kunskap, vi visar i insag om var pengarna behövs och att det som skänks faktiskt kommer fram och hjäper. Behöver svenskarna gitter o gamour -gaor för att ge? Gaan ska främst ge hopp för värdens barn och värden i stort och vi vi ju sjävkart ge något fint tibaka ti aa de som föjer oss och skänker ett bidrag. Därför bjuder vi på fina musikuppträdanden och intressanta samta. Sen tycker jag personigen att det är fint att Sveriges artisteit tar stäning och samas för Värdens barn. Viken fråga, när det gäer barns situation, engagerar dig mest? Jag vi att värdens barn ska få en rättvis behanding på aa viktiga punkter! Men jag tycker att det är vädigt viktigt att barn får gå i skoan och utbida sig. Då får man mycket bättre förutsättningar i ivet. Kerstin Kason 18 PMU.NU NUMMER 4 2012 PMU.NU NUMMER 4 2012 19
Syrien: Barn med svåra krigsminnen Aahs famij fydde kriget i Syrien Kriget i Syrien Det råder fuskaigt inbördeskrig med 27 000 dödsoffer hittis. 2/3 av befokningen är drabbade av kriget. 2,5 mijoner människor behöver bistånd 1,5 mijoner syrier är på fykt inom andet. Cirka 300 000 syrier har fytt ti grannänderna. En tunn fit är det enda som skyddar dem från yttervärden. Någon dörr finns inte i det övergivna hus som bivit tifyktsort för 12-åriga Aah och hennes famij i Bekaadaen. Avariga barnögon vittnar om svåra minnen från krigets Syrien. Text och foto: Noomi Lind Vi befinner oss några våningar upp i ett övergivet musimskt bönehus i Bekaadaen, Libanon. I en ägenhet utan ytterdörr bor 16 personer. Den enda inredningen är madrasserna ängs väggarna, några mattor och fitar på goven, och en gamma tv. En iten pojke tittar på oss med stora avariga ögon. På hans huvud syns fera kaa fäckar där det borde växa hår. Läkaren säger att det beror på det trauma han drabbats av under kriget, och nu känner han sig uttittad och utanför. Vi sätter oss på govet och bir bjudna på kaffe i små porsinskoppar. Sedan börjar Aahs famij, som bor i ett av rummen, berätta sin historia. De inhyste sjäva ibanesiska fyktingar i sitt hem i Syrien under oroigheterna i Libanon 2006, och nu är de tacksamma för den hjäp de fått i andet. Bomberna diskriminerar inte, konstaterar Aahs pappa. Oavsett viken sida du står på så drabbas du. Famijen kommer från den av striderna hårt drabbade staden Homs. Där hade de ett hus med trädgård precis inti sjukhuset, som snart bev ett miitärt högkvarter. Sodaterna började skjuta ti höger och vänster och vårt och aa andra hus i området bev träffade, säger mamman. Vi fydde från hus ti hus. Sedan började sodaterna ta sig in i husen, sakta barnen och skjuta kvinnorna. Männen tog de ti fånga eer dödade. Hon börjar gråta, och torkar sig i ögonen med söjan. Vad har vi gjort för fe, vi kvinnor och barn. Det är inte rättvist. Hea Syrien är fut av dödande. Barnens avariga ansikten vittnar om svåra minnen från kriget. En av pojkarna har fått kaa fäckar i huvudet på grund av trauma, en annan bev skjuten när han var på väg för att köpa bröd. En av sönerna bev skjuten i benet på väg hem från jobbet. Han yckades inte bi registrerad vid gränsen eftersom det utbröt kaos och nu har han svårt att få pengar ti vård. Tre av de åtta barnen är kvar i Syrien och det är säan de yckas få kontakt med dem. Nätverket är dåigt och det är vädigt dyrt att ringa. Tårarna väer fram igen. Jag hoppas att at ska bi fredigt ß 20 PMU.NU NUMMER 4 2012 PMU.NU NUMMER 4 2012 21
Syrien: Barn med svåra krigsminnen Vi du och jag förverkiga barnens rätt i värden? ß Barn på Chid Friendy Space. igen och att vi ska kunna återvända hem. Famijen får ivsmedeskuponger och hygienartikar. Men nu vi hyresvärden ha 300 doar i månaden för ägenheten, viket oroar dem. Varifrån ska vi få pengar ti hyra? Vintern närmar sig också och hur ska vi kunna håa oss varma, undrar mamman. Hon berättar att en av döttrarna är utbidad ärare, men eftersom de tvingades fy i a hast fick hon inte med sig sitt examensbevis från universitetet. Därför kan hon inte få arbete i den ibanesiska skoan. För Aah går tiden ångsamt i ägenheten. Varje dag föjer samma mönster. Jag sitter och tittar på tv, sover, vaknar upp. Hon hade precis hämtat ut sina böcker och skue börja i sexan när striderna bröt ut. Redan andra dagen träffades skoan och stängdes. När jag tänker på hur det var där hemma börjar jag gråta. Och här kan jag inte gå ut så mycket, jag är hemma för det mesta, säger hon.»jag vi tibaka ti Syrien och gå färdigt skoan där.«aah Aahs mamma. Aahs pappa. Ljuspunkten i tivaron är Chid Friendy Space, en trygg pats dit Aah och de andra barnen får komma två gånger i veckan. Word Vision har utrustat okaer på fyra oika patser i Bekaadaen med mjuka mattor, bord och stoar, pedagogiska eksaker, spe, hobbymateria och mjukisdjur. Barnen får också träffas på ekpatser utomhus. Jag gömmer min oro när jag kommer dit och känner mig gad. Jag har några vänner från Syrien där som jag eker med, och vi har oika aktiviteter. Nu har Aah äntigen bivit registrerad vid den okaa skoan och ska få börja i sexan om det finns pats, viket hon ser fram emot. Men även om tivaron bir bättre finns hjärtat kvar i hemandet. Jag vi tibaka ti Syrien och gå färdigt skoan där. Barnens avariga ansikten har jusnat en aning under samtaets gång, och mot sutet hämtar en av pojkarna en mobiteefon för att ta en bid på mig. Min tok, Patricia Mouamar från WVL, berättar att han bev träffad av en prickskytt hemma i Syrien när han skue köpa bröd, och nästan inte tog sig hem ti sin mamma och pappa. Han kan berätta at om kriget, aa detajer. Att prata om det kanske hindrar honom från att hamna i ett trauma, menar hon. En känsa av overkighet fyer mig när fiten framför utgången åter viks undan. Barn så ika mina egna, men ändå så annorunda, er försiktigt och vinkar. t Ett sönderskjutet hus i Bekaadaen. De festa fyktingar i Bekaadaen är inhysta i hem, eer bor i övergivna byggnader och uthus. Fitar och säkra skotransporter n Nu bistår PMU fyktingbarn från Syrien i Bekaadaen med trygga skotransporter och varma vinterkäder. Fyktingströmmen från Syrien ti Libanon har ökat kraftigt sedan apri i år och i Bekaadaen finns nu över 35 000 fyktingar. 80 procent av dem är kvinnor och barn. Det ständigt ökande trycket skapar stora spänningar i ett redan mycket fattigt och skört område. PMU har ingått samarbete med Word Vision Lebanon, en kristen organisation med ång erfarenhet av såvä utveckingsarbete som humanitära insatser med fokus på barn. Inedningsvis får 250 barn genom stödet från PMU hjäp ti trygga skotransporter med buss. Minst 500 barn får också varma vinterkäder, fitar och kaminer. Word Vision startar nu också extraundervisning för barn som hamnat efter och nu ska anpassa sig ti ett het nytt skosystem. En annan de i arbetet är Chid Friendy Space, där barn genom ek och aktiviteter får hjäp att bearbeta sina svåra uppeveser från kriget. I insatsen, som pågår under ett år, ingår också stöd ti barn ur okabefokningen. Aa barn har rätt ti utbidning. Men i Burkina Faso får nästan 40 procent av dem ändå inte gå i skoa. I den dagiga kampen för att övereva måste de offra sin skogång och i stäet bidra ti famijens försörjning oavsett vad FN:s barnkonvention säger. Att skinaden fortfarande är enorm mean rättighet och reaitet sog mig med fu kraft när jag nyigen besökte andet. En annan orättvisa som träffade mig hårt, är att det bir varmare och regnar ett par månader mindre varje år på grund av kimatförändringarna. Din och min ivssti bidrar ti att det gång på gång råder matbrist och hungersnöd i Burkina Faso och att fattigdomen fördjupas. Ändå finns det så mycket av hopp. Ledaren för förädraföreningen i en skoa i byn Hounde berättade gädjestråande om hur ögonen öppnas och tivaron förändras genom en afabetiseringskurs. Förutom att ära sig äsa och skriva, får detagarna i projektet mikrofinanser och utbidning i företagande och administration. Inte ens var tredje vuxen är äskunnig i andet, men nu kan dessa förädrar ta sig ur fattigdomen och ge sina barn bättre förutsättningar i ivet. En kvinna har, genom stödet på 400 kronor, startat egen affärsrörese och försörjer i dag tio personer. Mötet med människor visade hur tro och övertygese om möjigheten ti förändring, parat med ett itet stöd från oss och vår samarbetskyrka, ger Stöd oss regebundet bi månadsgivare! Så fungerar det: Som månadsgivare skapar du förutsättningar för att människor i fattigdom ska få chans ti ett värdigt iv och redskap att sjäva förändra sin situation. Din månatiga gåva dras via autogiro. Enket och bekvämt för dig och ovärderigt för oss.»din och min ivssti bidrar ti att det gång på gång råder matbrist och hungersnöd i Burkina Faso.«Så bir du månadsgivare: Bestä anmäningstaongen på något av föjande sätt: Hemsidan: www.pmu.se Teefon: 08-608 96 00 Mej: info@pmu.se Fy i taongen med dina person- och bankuppgifter och skicka den ti oss. Resten ordnar vi. fantastiska resutat. Fattigdomen bekämpas, steg för steg. I dag utgör fickorna majoritet i skoans aa kasser i Hounde, genom vårt stöd ti förädrarna. Man har också infört mijöutbidning, för att bidra ti en bättre, rättvisare och mer håbar värd - i en skoa som inte ens har vatten och därför ber om stöd för att borra en brunn. Vi du och jag vara med och dra vårt strå ti stacken? Frågan hänger kvar i uften ångt efter att barnen och förädrarna med ögonen på oss och bien, försvunnit i vägdammet. Nicas Lindgren Direktor, PMU Pg 90 00 50-6 PMU granskas av Svensk insamingskontro, SFI, som bevijar så kaade 90-konton. Detta innebär en trygghet för givaren eftersom SFI bevakar att högst 25 procent av de insamade meden används ti administration. Den senaste statistiken (2009) visar att PMU har använt 10 procent ti administration atså en betydigt ägre ande än vad SFI kräver. 22 PMU.NU NUMMER 4 2012 PMU.NU NUMMER 4 2012 23
Jukappstips på pmu.se/shop Jag vi ära andra barn saker så att de får en utbidning och sedan ättare kan hitta ett jobb. Thiwanka, 9 år, Kandy, Sri Lanka På pmu.se/shop hittar du jukappar som hjäper Thiwanka att hjäpa andra!