Hållbar materialförsörjning i en växande region Behöver vi hålla på med det? Björn Frostell KTH/Ecoloop

Hållbar materialförsörjning i en växande region Behöver vi hålla på med det? Björn Frostell KTH/Ecoloop

Hållbar materialförsörjning i en växande region några nyckelfrågor Vilken är målbilden hur ser en hållbar materialförsörjning ut? Hur håller vi bättre ordning på vad som används och transporteras? Hur effektiviserar vi materialhanteringen? Hur får vi bättre administrativa system för att planera materialhanteringen? Hur kan vi lära av varandra hur förbättrar vi nätverkandet? Hur får vi någon/några att kliva fram och ta initiativ?

Projekten Hållbar materialförsörjning i Stockholms län Initiativtagare: Ecoloop i samband med olika aktörer Projektägare: Avdelningen för Industriell ekologi, KTH Utförare: KTH-Industriell ekologi och Ecoloop i samarbete Finansiär: Landstingets miljöanslag och deltagare Projekt 1. Hållbar materialförsörjning i Stockholms län 2007-2008, omslutning 405 kkr 2. Hållbar materialförsörjning i Stockholms län 2 2008-2009, omslutning 476 kkr 3. Hållbar materialförsörjning i Stockholms län 3, Scenariostudier, stärkande av nätverket för konsensus, projekttid 2010-2012, omslutning 2424 kkr; nyckelpersoner Göran Lundberg, Ecoloop; Bo Svedberg, Ecoloop, Michael Erman, Stockholms stad; Lars Åkerblad, LS Stockholms län; Said Ashrafi, TMR; Björn Frostell, KTH/Ecoloop.

Några rapporter från HMFS Norström, A., Svedberg, B., Frostell, B. (2008) Hållbar materialförsörjning i Stockholms län, rapport 2008-07-18 till Landstingets Miljöanslag, Regionplanekontoret Stockholms län. Frostell, B., Norström, A., Svedberg, B. (2009) Hållbar materialförsörjning i Stockholms län 2, rapport 2009-11-15 till Landstingets Miljöanslag, Regionplanekontoret Stockholms län. Lundberg, G., Frostell, B., Svedberg B., (2012) Hållbar materialförsörjning i Stockholms län 3, Rapport 2012-05-17 till Landstingets miljöanslag, Tillväxt, Miljö och Regionplanering. Vaivars, A. (2010) An evaluation of sustainable aggregate supply in Stockholm County 2010, examensarbete vid avdelningen för Industriell ekologi, Skolan för Industriell Teknik och Management, KTH, 2010. Szelés, A. (2011) Materialbehov i ett utvecklingsområde scenarier för återvinning och effektivitet, examensarbete i Industriell ekologi, Skolan för Industriell teknik och Management, KTH, 2011. Hame, M (2011) Hållbar Materialförsörjning - Potentialbedömning för minskade transporter i samband med nybyggnationen av Locknålens förskola, examensarbete inom industriell ekonomi och produktion, Skolan för Industriell Teknik och Management, KTH, 2011. Karlsson, P. (2011) Planer och andra kommunala styrmedel för en hållbar försörjning av ballastmaterial, 2011.

Bygglogistikcentrum i norra Djurgårdsstaden En viktig pilot Målen med bygglogistikcentret (BLC) är att minska miljöbelastningen, effektivisera materialhanteringen och minimera arbetsmiljörisker inom hela projektområdet. Ett viktigt långsiktigt mål är att tillsammans med byggherrar och byggföretag nå resultat som leder till att ett BLC blir standard i alla stadens stadsbyggnadsprojekt inom 5 år. BLC är upphandlad hösten 2012 Utförare företaget Servistik i samarbete med företagen Prolog Bygglogistik och Wiklunds Åkeri. BLC bör enligt en konservativ beräkning kunna spara 10-15 % av byggherrarnas kostnader till en insats av 1 % av byggkostnaden. I pengar motsvarar detta ca 10 miljarder kronor av en total planerad investering av 70 miljarder. Det hela sker genom (i) högre leveransprecision, (ii) effektivare materialhantering och (iii) ökad värdeskapande tid. På miljösidan väntas upp till en tredjedel minskade klimatutsläpp och en betydande minskning av kassation och svinn. Stockholms stad kommer som en del av BLC att bedriva forskning och utveckling inom transport- och bygglogistik. En första ansats har formulerats tillsammans med Linköpings universitet och KTH Industriell ekologi.