Hållbar växtnäringshantering

Transkript

1 Slutrapport till Landstingets Miljöfond Hållbar växtnäringshantering en förstudie om möjligheter i det regionala perspektivet Mats Johansson, Ecoloop Björn Frostell, KTH/Ecoloop Stockholm

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Om projektet... 5 Målformulering, inriktning och avgränsning... 6 Målformulering... 6 Projektorganisation... 6 Dokumentation, informationsspridning och uppföljning... 6 Metod och tillvägagångssätt/genomförande... 7 Delprojekt 1. Kartläggning av växtnäringsflöden i länet... 7 Resultat från delprojekt Slutsatser från delprojekt Delprojekt 2. Aktörsanalys och institutionella förutsättningar... 9 Resultat från delprojekt Slutsatser från delprojekt 2 Aktörsanalysen Delprojekt 3. Workshop om regionens långsiktiga växtnäringshantering Sammanfattande resultat från projektet Förslag till fortsatt arbete Bilaga 1. Inbjudan till workshop den 4 juni

3 Sammanfattning Hanteringen av växtnäringsämnen i samhället har fått en ökad betydelse under senare år. Kraven på en effektivare hantering av växtnäringsämnen ökar och i Sverige finns ett särskilt fokus på att förbättra hanteringen av växtnäringsämnen i Östersjöperspektiv. En effektivare hantering av växtnäringsämnen kommer att kräva en ökad systemsyn och ett tänkande uppströms i kedjan produktion, konsumtion, utsläpp, effekter. Hittills har arbetet hög grad styrts av ett tänkande inriktat på att förhindra utsläpp. Ett framtida systemtänkande bör i högre grad ta flödet av växtnäring i samhället som utgångspunkt. Detta kommer leda till att förståelsen för vad som är stora respektive små problem ökar samt att nya och kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläpp och förbättra hushållningen med växtnäringsresursen identifieras. KTH Industriell Ekologi och företaget Ecoloop har genomfört ett projekt i samarbete med SLU och Uppsala Universitet med målsättningen att katalysera ett mer strategiskt inriktat arbete med växtnäringsämnen i Stockholms län. Projektet är delfinansierat av Stockholms Läns Landstings Miljöanslag. 3

4 Bakgrund Flödet av växtnäring och framförallt fosfor har kommit alltmer i fokus under de senaste 10 åren. Detta på grund av att övergödningsfrågornas betydelse alltmer lyfts fram, nu senast via den svenska Havsmiljöpolitiken och Baltic Sea Action Plan och Vattendirektivet vilka tillsammans sätter helt nya nivåer vad gäller krav på åtgärder för verksamhet som påverkar våra sjöar, vattendrag och hav. Till detta kommer nu att i ett globalt perspektiv diskuteras just växtnäring i form av fosfor och kväve i allt högre grad som prioriterat att förbättra resurshushållningen för. Detta gäller t ex diskussionen kring Peak Phosporus, dvs. att vi inom en relativt snar framtid kommer se att produktionen av fosfor understiger behovet, på samma sätt som man idag diskuterar Peak Oil. Detta är allvarligt då fosfor är ett livsnödvändigt växtnäringsämne och en förutsättning för global livsmedelsproduktion. I den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, som tagits fram med utgångspunkt i en hållbar utveckling för Stockholms län lyfts frågan om resurshantering och långsiktig planering i Mål 4 En resurseffektiv region : Regionens struktur, bebyggelse, transportsystem, gröna kilar, utbildning och tekniska försörjning ska göra det möjligt att använda våra resurser effektivt och ta vår samlade potential till vara. Utsläppen av växthusgaser och förorenande ämnen ska vara låga I de regionala miljömålen pekas en rad prioriterade frågor ut som både direkt och indirekt är kopplade till just växtnäringsflöden. Detta gäller många av de åtgärder som rör miljömålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Kust och hav i balans och Grundvatten av god kvalitet. Det saknas emellertid ett regionalt miljömål som kopplar till det nationella 60 % målet om hushållning med växtnäringsresursen. Detta är ett nationellt delmål under miljömålet God bebyggd miljö. Detta är definierat som att: Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Fokus för mycket av det arbete som pågår för att förbättra vattenmiljöerna har fokus på miljöskydd, dvs. ett end of pipe inriktat perspektiv. Detta gör att de lösningar som föreslås ofta riktas mot utsläppspunkter och verksamhetsutövare som ansvarar för utsläpp. Växtnäring är ju till skillnad från andra miljöstörande ämnen både ett övergödningsproblem och en potentiell resurs. Dessutom är det i grunden en komplex planeringsfråga med en rad olika aktörer från olika samhällssektorer inblandade. Olika aktörer på olika nivåer styr flödet och ödet för den växtnäring vi omsätter i vårt samhälle dvs. om det efter användning som gödning, som en del i livsmedel eller andra produkter blir ett problem eller en resurs som kan återanvändas/återvinnas. Det rådande kvittblivnings tänkandet och målsättningen att minska utsläppen vid slutet av röret är ofta inte optimalt. Vid sökandet efter effektiva åtgärder behövs snarare ett planerings / management inriktat perspektiv än ett miljöskydds / end of pipe perspektiv. Den skala och planeringsnivå som är mest lämplig för att diskutera möjliga lösningar och identifiera kritiska aspekter för att förbättra resurshushållningen och göra samhällets hantering av växtnäring mer hållbar är den regionala/mellankommunala. Detta eftersom det på den kommunala nivån inte finns med alla de aktörer och aspekter vilka har rådighet över växtnäringshanteringen och för att man på nationell nivå inte alls på samma sätt kan identifiera ett stad land perspektiv och de kopplingar som är en viktig förutsättning för både inflöde och utflöde av växtnäring i samhället. Kunskapen om dessa flöden på nationell nivå är relativt god. Det finns studier framförallt kring enskilda sektorers flöden (avlopp och avfall, jordbruk, naturliga icke antropogena flöden etc.) och även studier som tar ett helhetsperspektiv. Dessutom finns en rad studier av växtnäringsflöden på 4

5 kommunal nivå, bland annat utförda av KTH och IVL för Stockholms stad, Varberg och Västerås med en metodik benämnd Kommunlådan 1. Det regionala perspektivet på växtnäring och olika aktörers drivkrafter är emellertid i hög grad obeforskat vilket är uppseendeväckande eftersom många potentiella lösningar och förbättringsmöjligheter vad gäller stad land problematiken och möjligheter till förbättrad resurshushållning kan finnas i den regionala skalan. Vad gäller kunskap om hur olika aktörer förhåller sig till flödet av växtnäring har en del studier genomförts framförallt kopplade till omdiskuterade och kontroversiella flöden som slam från avloppsreningsverk etc. I stora drag kan man emellertid säga att det saknas studier med ett aktörsperspektiv baserat på en bild av hur stora olika växtnäringsflöden är och vilka effekter dessa har på miljö, näringsliv och livsmedelsindustri i regionen och i kommunerna. Intressant att lyfta fram är det faktum att det varken på internationell, nationell, nationell regional eller kommunal nivå finns någon aktör som har ett sammantaget ansvar för hanteringen av växtnäring. Detta är konstigt då just växtnäringshanteringen är direkt kopplad till så många högt prioriterade frågor som livsmedelsförsörjning (svält), landsbygdsutveckling, övergödning, grundvattenskydd och hushållning med ändliga resurser (fosfor). Med bakgrund i dessa resonemang startades vintern 2009/2010 projektet Hållbar växtnäringshantering en förstudie om möjligheter i det regionala perspektivet. Detta projekt, dess resultat och slutsatser presenteras nedan. Om projektet KTH Industriell Ekologi och företaget Ecoloop har i samarbete med SLU och Uppsala Universitet påbörjat ett arbete för att öka kunskapen om hur växtnäringsflöden kopplar till dagens och framtidens vatten och miljöproblem. Detta med ett regionalt perspektiv eftersom vi tror att det är i denna skala som möjligheter finns att i nuläget identifiera såväl kostnadseffektiva strategier som aktörer vilka har drivkraft och förutsättningar att styra utvecklingen mot en mer hållbar växtnäringshantering. Första skedet i detta arbete var en förstudie med två perspektiv: 1) Kartläggning av växtnäringsflödet i länet 2) Aktörer och institutionella förutsättningar för att effektivisera hanteringen av växtnäringsämnen i Stockholms län. De viktigaste frågeställningarna var: (i) hur ser växtnäringsflödet ut i Stockholms län i dag? (ii) vilka aktörer har idag rådighet över dessa flöden? (iii) vilka aktiviteter krävs för att få till stånd en mer hållbar växtnäringshantering i Stockholms län? Projektet har en tydlig koppling till mål och visioner i RUFS 2010 och är inriktad mot att tydliggöra på vilket sätt växtnäringshanteringen som särskild aspekt kan integreras i befintliga regionala mål och strategier. Projektet finansieras av medel beviljade från Landstinget i Stockholms läns miljöanslag och av de aktörer som står bakom projektet. 1 Brandt, N., Frostell B., (1995) Kommunal miljöövervakning ett försök till systemsyn, projekt Kommunlådan delrapport 1. IVL rapport B

6 Målformulering, inriktning och avgränsning Målformulering Projektet syftar till att öka kunskapen om huvudsakligen två aspekter på hållbar växtnäringshantering nämligen (i) flödet av växtnäring i regionen och (ii) olika aktörers drivkrafter och beredskap för att effektivisera regionens växtnäringshantering. Den övergripande målsättningen för projektet var att ta fram en bättre samlad bild av flödena av växtnäring i regionen och hur dessa flöden är kopplade till olika aktörer. Med detta som bas ökar möjligheterna att införa åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbättra resurshushållningen. Delmålen för projektet var att: 1. Genomföra ett examensarbete som tillämpar och utvecklar metodiken Kommunlådan till en s.k. Regionlåda för fosfor. Detta kommer att resultera i en vetenskapligt baserad och pedagogiskt utformad modell som åskådliggör hur flödet av fosfor (och i en förlängning andra växtnäringsämnen) ser ut på regional nivå. 2. Genomföra en aktörsanalys bland de aktörer, företag och organisationer vilka har rådighet över de största växtnäringsflödena i regionen. Detta görs också med hjälp av ett examensarbete. Delmålet är att få en samlad bild av beredskap, drivkrafter, ansvar och roller för respektive aktör. Med hjälp av de båda examensarbetena kan sedan grunden för en förbättrad regional växtnäringsstrategi läggas. 3. Analysera kopplingen mellan studien av växtnäringsflöden och aktörsanalysen och formulera preliminära slutsatser och en idé om åtgärder för en mer hållbar växtnäringshantering i regionen. 4. Diskutera resultat och slutsatser i en workshop med företrädare för regionala, kommunala och nationella aktörer och experter. 5. Sammanfatta resultatet av aktiviteterna i en rapport. Projektorganisation Projektledare: Björn Frostell, KTH Industriell Ekologi, KTH. Biträdande projektledare: Mats Johansson, Ecoloop. Medverkande: Björn Frostell, Mats Johansson, Håkan Jönsson SLU, Linnea Sörenby KTH, samt Lillemor Eckardt, Uppsala Universitet. Linnea Sörenby, student vid KTH och Lillemor Eckardt examensarbetare vid Uppsala Universitet har på ett förtjänstfullt sätt svarat för merparten av projektets arbetsinsats. Utöver detta har vid intervjuer och under seminarium den 4 juni ett stort antal personer och aktörer bidragit med tid, kunskap och erfarenheter. Dokumentation, informationsspridning och uppföljning Projektresultatet har dokumenterats i denna sammanfattande rapport, innefattande bl. a förslag till fortsatt verksamhet. Informationsspridning kommer att ske genom (i) en mångfald av kontakter i själva arbetet med att stärka nätverket och att utarbeta projektförslag, (ii) genom den workshop som är en del i själva genomförandet, samt (iii) genom att sprida examensarbeten och slutrapporten till det etablerade nätverket (i dagsläget ca 60 olika aktörer). 6

7 Metod och tillvägagångssätt/genomförande Arbetet i projektet har delats in i tre delar som tillsammans gett skapa en plattform för att diskutera vad som krävs för att utveckla en långsiktigt hållbar växtnäringshantering i Stockholms län. 1. Kartläggning av växtnäringsflöden i länet 2. Aktörsanalys och institutionella förutsättningar 3. Workshop om regionens långsiktiga växtnäringshantering Tillsammans möjliggör kartläggningen av fosforflöden och den aktörsanalys som genomförts en stark koppling till de aktörer och myndigheter vilka ansvarar för eller har rådighet över växtnäringshanteringen på regional och nationell nivå. Delprojekt 1. Kartläggning av växtnäringsflöden i länet Ansvariga: Mats Johansson, Ecoloop och Björn Frostell, KTH. Det huvudsakliga arbetet i detta delprojekt har genomförts genom examensarbetet Hållbar växtnäringshantering i Stockholms län en kartläggning av fosforflöden av Linnea Sörenby inriktat på att beskriva hur växtnäringsflödet av fosfor ser ut i Stockholms Län 2. Den metod som används för att kartlägga fosforflöden är substansflödesanalys, SFA. En SFA har genomförts på regional nivå i from av en studie av fosforflödet i Stockholms län. Kartläggningen visar att det största flödet av fosfor är det som kommer in till Stockholms län via livsmedel och som sedan omsätts i hushållen för att slutligen hamna i slam från de kommunala reningsverken. Efter att ha identifierat de stora flödena av fosfor i regionen blir det tydligt att hanteringen av fosfor är i det närmaste linjär och att samhället misshushållar med denna ändliga resurs. Nytt i denna studie är en diskussion där flera av de stora flöden som innebär att fosfor inte nyttiggörs klassas som problemflöden, vilket traditionellt är vad man benämnt de, ofta mycket mindre, flöden som förorenar våra sjöar och hav. För att kunna lösa miljö och resurshushållningsproblematiken kopplad till fosfor krävs ett ändrat synsätt hos alla berörda aktörer i samhället. Det behövs ett skifte från att se växtnäringen som ett problem till att hantera dessa flöden som värdefulla resurser. Det är viktigt att fler åtgärder sätts in högre upp i systemet där de stora fosformängderna finns och där fosforn är ren och relativt koncentrerad. Detta kommer troligen medföra betydligt större förbättringar jämfört med att som idag huvudsakligen satsa på åtgärder nära recipienten. Resultat från delprojekt 1 Något som framkommit i detta examensarbete är att information och data om fosfor är svåra att samla in. För flera av de flöden som studerats är det underliggande datamaterialet till och med bristfälligt, vilket får till följd att vissa värden blir osäkra. Det är förbluffande att ett så pass viktigt näringsämne som fosfor inom vissa sektorer i samhället är så dåligt kartlagt. För att liknande studier i framtiden ska kunna bli mer precisa krävs att dataunderlaget förbättras, vilket också kan ske om frågan om hur vi hanterar och hushåller med växtnäring får högre prioritet. 2 Sörenby, L., (2010) Hållbar växtnäringshantering en kartläggning av fosforflöden i Stockholms län, examensarbete i Industriell Ekologi, Kungliga Tekniska Högskolan, TRITA IM 2010:39, ISSN

8 Figur 1. Beskrivning av flödet av fosfor i Stockholms län. Pilarnas storlek är proportionerliga med deras storlek i ton fosfor/år. Slutsatser från delprojekt 1 Flödet av fosfor genom Stockholms län är huvudsakligen linjärt, och återföringen till produktiv mark är låg trots att det finns potential till återföring via slam på kort sikt och på längre sikt genom förändring av den infrastruktur som samhället byggt upp. Pågående åtgärder från stat och myndigheter är inriktade på att stoppa de flöden av fosfor som når sjöar och hav, medan i princip inget nämns om att fosfor är en sinande resurs som vi behöver hushålla med. Detta gäller både nationella och internationella organisationer, och exempel på grupper som nästan enbart är inriktade på att utföra åtgärder nära recipienten är HELCOM och Vattendirektivet. Det är förbluffande att det saknas data kring så många delar i fosforkedjan och att uppföljningen av den information som finns är så pass dålig. Om de nationella och regionala miljömålen ska kunna följas upp, vilket borde vara av högsta intresse, är det viktigt att det finns bra och lättillgängliga data att tillgå vad gäller växtnäring. Det är tydligt att informationen kring hela livsmedelskedjan skulle behöva förbättras då den i dagsläget är komplex och svår att följa vilket får som följd att kartläggningen blir dålig. Generellt gäller att informationen är sämre högre upp i fosforkedjan dvs. närmare livsmedelsproduktion och förädling. De totala utsläppen av fosfor till sjöar, vattendrag och Östersjön inom länet är ca 135 ton per år, vilket i jämförelse med andra flöden av fosfor inom länet är väldigt litet. Detta innebär att en förändring behövs när det gäller vad som egentligen ska klassas eller diskuteras som problemflöden 8

9 och i och med det var insatserna för att förbättra resurshushållningen och minska övergödningen ska sättas in. Att använda substansflödesanalys för kartläggning av fosforflöden på regional nivå fungerar. En utveckling behövs dock för att koppla samman flöden med de olika samhällssektorerna och med de aktörer som finns. Detta är något som skulle kunna ske genom en utveckling av modellen Kommunlådan som har det angreppssättet men som idag inte är utvecklad för att användas på regional nivå. Delprojekt 2. Aktörsanalys och institutionella förutsättningar Ansvariga: Mats Johansson, Ecoloop och Håkan Jönsson, SLU. Detta delprojekt har huvudsakligen genomförts i form av ett examensarbete vid Uppsala Universitet av Lillemor Eckardt med namnet: Hållbar växtnäringshantering i Stockholms län En aktörsanalys 3,4. I korta drag har det en inriktning mot att beskriva de institutionella förutsättningarna vad gäller hållbar växtnäringshantering. Detta har genomförts i form av en aktörsanalys (SOA Stakeholder Opinion Assessment) på regional nivå. Syftet var att se vilka aktörer som har ansvar för respektive rådighet över växtnäringshanteringen, identifiera deras drivkrafter och roller samt att beskriva vilka lagkrav och andra målbilder som styr dessa aktörer. Detta har skett i form av intervjuer och dialog med en rad regionala aktörer som: Kommunförbundet Stockholms Län, Länsstyrelsen i Stockholms län, LRF Mälardalen, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, Svealands Kustvattenvårdsförbund, detaljhandelsföretag etc. Kommunala förvaltningar och bolag i länet. En rad nationella aktörer och myndigheter: Naturvårdsverket, LRF, Sveriges Kommuner och Landsting, Jordbruksverket m fl. samt även högskolor och universitet. Examensarbetet innefattar också en litteraturstudie som förutom lagstiftning/policy/målbilder i Sverige och EU också beskriver ekonomiska aspekter och styrmedel (befintliga och framtida) för en hållbar växtnäringshantering. Resultat från delprojekt 2 Dagens växtnäringshantering bedöms av de intervjuade aktörerna inte vara hållbar. Det behövs en ökad förståelse för att växtnäringshantering inte enbart är en lokal eller nationell fråga utan också något som medför konsekvenser på global nivå. Det saknas ett övergripande ansvar för växtnäringshanteringen i Stockholms län. Det finns många aktörer med olika typer av ansvar men det finns ingen som ansvarar för växtnäringshanteringen i stort. Tekniska system som påverkar växtnäringshanteringen finns huvudsakligen i form av kommunal infrastruktur där bland annat avlopp, avloppsrening och avfallshantering är inräknat. Teknik finns även inom jordbruket där den framförallt består av gödslingstekniker för att minska 3 Eckardt, L., (2010) Hållbar växtnäringshantering i Stockholms län En aktörsanalys, examensarbete vid Uppsala Universitet, Teknisk naturvetenskaplig fakultet, UTH enheten, ISSN: , UPTEC STS Kan laddas ner via: 9

10 växtnäringsläckage. I övriga delar av samhället fungerar tekniken huvudsakligen som transportsystem för växtnäringen. Växtnäringshanteringen medför stora miljöproblem men det finns en stor potential för att förändra detta inför framtiden. Det krävs dock att vi uppmärksammar frågans betydelse och ser de synergier som ett tematiskt angreppssätt kan medföra och utifrån detta börjar arbeta mer aktivt med frågan redan idag. På följande sida visas ett exempel på resultat från examensarbetet i form av en bild som visar var i samhället som växtnäringshanteringen regleras idag. Figur 2. Schematisk bild som visar var i samhället som växtnäringshanteringen styrs/regleras med lagstiftning, ekonomiska styrmedel eller miljömål etc. Slutsatser från delprojekt 2 Aktörsanalysen Idag finns det få styrmedel som direkt reglerar växtnäringshanteringen mot ökad resurshushållning och kretsloppsanpassning. Det som ligger närmast är Miljökvalitetsmålen men i de regionala miljömålen för Stockholms län saknas det nationellt satta delmålet om att 60 procent av fosfor i avlopp ska återföras till produktiv mark senast De styrmedel som i övrigt finns är huvudsakligen formulerade för att minska läckage av växtnäringsämnen. Därmed skulle det kunna sägas att dagens styrmedel framförallt är utformade för att minska växtnäringsläckage och i betydligt mindre utsträckning för att hushålla med resursen växtnäring. En utmaning är att utforma styrmedel som är politiskt och ekonomiskt accepterade av berörda aktörer och som samtidigt kan locka till utveckling av olika metoder och tekniker som skulle styra växtnäringshanteringen i riktning mot ökat hållbarhet. 10

11 Ett regionalt mål om växtnäringshantering skulle hjälpa till att få upp frågan på den regionala dagordningen i Stockholm. Detta är en viktig uppgift framförallt för Länsstyrelsen i Stockholms län. Eftersom det saknas tydlig styrning och ansvarsfördelning skulle det också behövs en regional strategi kring hur arbetet ska planeras och fördelas för att länets växtnäringshantering ska bli mer hållbar. En strategi på regional nivå vore positiv då den kan inbegripa både kommunala och i viss mån även nationella aktörer. Det behövs dock samarbeten även över regiongränserna varför motsvarande regionalt arbete skulle behövas i andra regioner också För att kunna sluta kretsloppet krävs ytterligare åtgärder än vad som finns idag. Att bygga om dagens avloppssystem till fler rörsystem där BDT vatten hålls isär från fekalier och urin redan vid källan är troligen det alternativ som kan återföra mest växtnäring om man i det tar med fler växtnäringsämnen än bara fosfor. På grund av de stora ekonomiska kostnaderna detta skulle innebära anses detta inte som genomförbart på kort sikt. Eventuellt skulle det vara möjligt att successivt införa fler rörsystem vid nybyggnation och på sikt ändra dagens tekniska infrastruktur. Sådana förändringar kräver både riktade styrmedel och en långsiktig strategi för att de ska realiseras. Olika växtnäringsämnen får idag olika hög prioritet i växtnäringshanteringen. Fosfor och kväve är de som huvudsakligen prioriteras då läckaget av dessa är en avgörande anledning till dagens övergödning av sjöar och kustvatten. Fosfor får även stort fokus på grund av att brytbar fosfor är en ändlig naturresurs. Det är dock viktigt att påpeka att alla växtnäringsämnen behövs och att det är sammansättningen av dem som är viktig, därför bör exempelvis svavel och kalium beaktas då även brytvärda fyndigheterna av dessa är ändliga. Delprojekt 3. Workshop om regionens långsiktiga växtnäringshantering Ansvariga: Mats Johansson/Ecoloop och Björn Frostell, KTH/Ecoloop Preliminära resultat från de två examensarbetena i delprojekt 1 och 2 presenterades och diskuterades på en regional workshop den 4 juni Det var ca 30 personer närvarande utöver projektgrupp och föreläsare. Bland representanter märktes: Jordbruksverket, Naturvårdsverket, LRF, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm Environment Institute. Sammanfattningsvis resulterade diskussionen på workshopen i att de erhållna resultaten i delprojekt 1 och 2 ansågs på ett bra sätt spegla den bild av växtnäringsfrågan som deltagarna hade. Det som diskuterades av deltagarna var bland huruvida fosfor ensamt var det viktigaste ämnet att hushålla med eller om man borde se till alla makro och mikronäringsämnen vid val av strategier och åtgärder. I diskussionen lyftes fram att det regionala perspektivet är en mycket intressant nivå at arbeta på och att det fanns behov av att samla nyckelaktörerna i regionen för att diskutera regionala målbilder och strategier för att förbättra växtnäringshanteringen. De kritiska frågeställningar som lyftes fram för det fortsatta arbetet i länet var i första hand: De aktörer som är ansvariga för de regionala miljömålen, i första hand Länsstyrelsen i Stockholms län, behöver prioritera frågan om växtnäringshantering. Det pågår många aktiviteter, inte minst drivet av Vattendirektivets åtgärdsprogram vilka har direkt koppling till växtnäringsfrågan i stort och att man borde kunna använda detta moment för att lyfta behovet av ökad systemsyn och management tänkande för växtnäringshanteringen. Det globala perspektivet vad gäller det uppenbara misshushållande med ändliga resurser behöver lyftas till en bredare diskussion och i förlängningen behöver bilden av den ohållbara 11

12 växtnäringshanteringen i regionen/landet kommuniceras till allmänhet, förtroendevalda och andra målgrupper. Detta för att få förståelse för framtida kretsloppsinriktade åtgärder. Hur ska lantbruket på ett tidigt stadium involveras i framtagandet av strategier och åtgärder? Det finns ett stort intresse och engagemang i dessa frågor både på nationell, regional och lokal nivå inom lantbruket idag. Workshopens diskussioner hjälpte i hög grad till att utveckla och förbättra slutförandet av projektets två examensarbeten samt resulterade i förslag på konkreta åtgärder och frågor för fortsatt arbete. Sammanfattande resultat från projektet Projektet har gett följande positiva resultat vad gäller den framtida hanteringen av växtnäringsämnen i Stockholms län: (i) (ii) (iii) (iv) (v) En ökad kunskap om flödena av växtnäring i länet och deras koppling till olika samhällsaktörer. Detta finns nu samlat som ett underlag för växtnäringsämnet fosfor och fungerar också som ett pedagogiskt underlag för att väcka intresse och få förståelse för att åtgärder behöver vidtas. En inventering och analys av viktiga aktörers engagemang i, drivkrafter för och uppfattning om hur en mer effektiv växtnäringshantering kan åstadkommas. Ett underlagsmaterial i form av fakta och projektförslag vilket efterfrågas både av regional, kommunal och nationella aktörer. Detta kan vidareutvecklas till en systemorienterad regional strategi för hållbar hantering av växtnäringsämnen. En workshop som samlade regionala, kommunala och nationella aktörer har genomförts vilken lett till en konstruktiv diskussion och ökat intresse för fortsatt utvecklingsarbete på regional och nationell nivå. Förfrågningar till projektets ansvariga om att delta i policyinriktade workshops och projekt för att presentera resultaten. Exempel på detta är: (vi) Inbjudan att presentera projektets resultat och hålla i en workshop på Vattendagarna i Göteborg den 8 9 december 2010 där mer än 200 av landets vatten och övergödningsexperter samlas (program och information på Inbjudan att delta i EU projektet Baltic Compass workshop/seminarium Mitigation of diffuse phosphorus losses som arrangeras av Jordbruksverket och Stockholm Environment Institute. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete på regional och nationell nivå. Detta presenteras kortfattat nedan och kommer dessutom utvecklas i dialog mellan projektansvariga och intresserade aktörer. Det finns goda förutsättningar för fortsatt arbete på både regional och nationell nivå. Förslag till fortsatt arbete Här listas kortfattat förslag på fortsatt arbete och utvecklingsprojekt som fallit ut från projektets genomförande. Det finns från projektgruppens sida stort intresse att vidareutveckla dessa idéer i samarbete med andra aktörer, forskare och intresseorganisationer. Förbättra kunskapen om växtnäringsflöden på regional och kommunal nivå. Detta kan dels genomföras genom att på regional nivå komplettera den genomförda flödesanalysen för fosfor med i första hand kväveflöden men kanske också andra ämnen. Intressant är också att 12

13 relatera flödet av växtnäring i olika delar av systemets delar till förekomsten av miljöfarliga ämnen som t ex tungmetaller. På kommunal nivå är det intressant att testa metodiken Kommunlådan för växtnäring som verktyg för att beskriva och över tiden mäta förändringen vad gäller flödens storlek och huruvida man på kommunal nivå går mot ökad hållbarhet eller inte. Förbättra kunskapen, dataunderlaget och statistiken vad gäller flödet av växtnäring på nationell nivå. Detta kan ske i samarbete mellan KTH, SLU och andra högskolor och SCB och Naturvårdsverket vilka idag är de som i hög grad samlar in och sammanställer data om växtnäring. Projektets slutsatser kan tillsammans med andra forskare och experter användas som utgångspunkt för att ta fram förbättrade nationella miljöräkenskaper vad gäller växtnäringsämnen. Uppdatering av de regionala miljömålen Det finns behov av att komplettera de regionala miljömålen för Stockholms län med mål om återföring av växtnäring till odlad mark. Detta är ett arbete där Länsstyrelsen bör bjuda in till dialog med lantbruk, kommuner och andra aktörer. Framtagande av regional strategi för hållbar växtnäring För att kunna starta arbetet med att långsiktigt förbättra växtnäringshanteringen i regionen behöver en genomtänkt strategi utvecklas. Denna bör dels utgå från de regionala och kommunala målen om återföring och minskad övergödning etc. som finns eller som utvecklas och dels från vad som är prioriterade och kostnadseffektiva åtgärder. Det är också viktigt att denna strategi kopplas både till strategiarbete och åtgärder på nationell och lokal/kommunal nivå. Lyft frågan och diskussionen om hållbar växtnäringshantering till nationell nivå Genom ett seminarium/workshop vilken förläggs i ett riksdags /departementsnära sammanhang skulle den viktiga diskussion som påbörjats i regionen kunna växlas upp till nationell nivå. I ett sådant sammanhang skulle en rad olika aktörer och forskningsprojekt kunna presentera olika resultat och slutsatser kring växtnäringshantering i stort. Kostnadseffektiva åtgärder som minskar övergödning Det är påvisat i projektet att det finns en potential för att hitta kostnadseffektiva åtgärder för att minska övergödning genom att tillämpa ett management perspektiv på växtnäringsflöden. Detta finns behov av att utveckla för att komplettera resultatet av de end of pipe inriktade kostnadseffektivitets beräkningar vilka idag använts bl. a av miljömyndigheter och de som arbetar med åtgärder inom vattenförvaltningen. Metodik för att beskriva effekter på global nivå av regionens växtnäringshantering Det är intressant att utveckla metodik och verktyg liknande water footprint och carbon footprint också för växtnäring. Ett arbete med att utveckla sådana nutrient footprints, vilket till viss del påbörjats inom ramen för projektet, skulle vara banbrytande vad gäller hur man kan kommunicera den dolda miljöpåverkan vår växtnäringshantering idag medför till allmänhet och konsumenter i stort och för att kunna ge näringslivets aktörer ett sätt att bedöma den globala miljöpåverkan deras val av produktion och inköp medför också vad gäller växtnäring. 13

14 Bilaga 1. Inbjudan till workshop den 4 juni 14

15 15