Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning"

Ingrid Anna-Karin Samuelsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Björn Frostell Docent Industriell ekologi KTH/Ecoloop Susanna Toller Tekn Dr, KTH/Ecoloop

2 Två projekt som genomförts på uppdrag av Boverket och i samarbete mellan KTH, SCB och Ecoloop 1. Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan - förslag till metod för miljömålsuppföljning baserat på de svenska miljöräkenskaperna Metodutveckling för miljöutredningar Baserad på svenska miljökvalitetsmål och nationella miljöräkenskaper 2. Indikatorer för uppföljning av byggoch fastighetssektorns miljöpåverkan från Utvalda indikatorer användes för att visa på utvecklingen av byggoch fastighetssektorns miljöpåverkan från 1993 till 2007 Samtliga data som redovisas gäller Byggsektorn i Sverige

miljöutredningar Baserad på svenska miljökvalitetsmål och nationella miljöräkenskaper 2.

3 Metod Miljöexpanderad input-output analys (IOA) som bygger på SCBs nationella Miljöräkenskaper och där monetära flöden kopplas till emissionsfaktorer för olika branscher Ett livscykelperspektiv användes, vilket innebar att produktion, användning och slutligt omhändertagande av olika varor inom byggoch fastighetssektorn inkluderades All miljöpåverkan omfattas inte av metoden, när det gäller avfall, potentiellt giftiga ämnen, samt inomhusmiljö behöver miljömålsuppföljningen kompletteras

användning och slutligt omhändertagande av olika varor inom byggoch fastighetssektorn inkluderades All miljöpåverkan

4 Systemgränser Systemgränserna inkluderade utsläpp inom landet från inhemsk produktion och slutlig användning, samt utsläpp från export och import

5 Resultat 1. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar var de viktigaste emissionerna enligt ett antal använda viktningsmetoder. Bygg- och fastighetssektorn stod för mellan 10% och 20% av samhällets totala emissioner av dessa ämnen. 2. I jämförelse med Sveriges totala miljöpåverkan var även energianvändningen, användning av hälsofarliga kemiska produkter och avfallsgenereringen viktiga Energianvändning: 10% eller 28% av totala energianvändning, beroende på om uppvärmning inkluderades eller inte. Användningen av hälsofarliga kemiska produkter: 16% av totala användningen Avfallsgenereringen: 27% av den totala mängden genererat avfall och 40% av mängden farligt avfall

% av samhällets totala emissioner av dessa ämnen. 2.

6 Utsläpp av växthusgaser Totalt sett minskar utsläppen av växthusgaser Detta beror på att utsläppen från uppvärmning minskat. Utsläppen från byggnation ökar i betydelse bör vara fokus för åtgärder Utsläpp av växthusgaser totalt uttryckt i ton koldioxidekvivalenter 3,0E+07 Inklusive uppvärmning 2,5E+07 2,0E+07 Exklusive uppvärmning 1,5E+07 1,0E+07 5,0E+06 0,0E

Utsläppen från byggnation ökar i betydelse bör vara fokus för åtgärder Utsläpp av växthusgaser totalt uttryckt

7 Bidrag till utsläpp (kton CO2) Materialframställning har stor betydelse för sektorns utsläpp av växthusgaser bostäder och lokaler anläggningar förvaltning SNI 26 SNI 27 SNI 40 SNI 60 SNI 61 SNI 26: Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (t ex cement) SNI 27: Stål och metallframställning SNI 40: El, gas, ång- och hetvattenförsörjning SNI 60 och 61: Landtransport resp. sjötransport.

40 SNI 60 SNI 61 SNI 26: Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (t ex cement) SNI 27: Stål

8 Några viktiga slutsatser från de båda projekten Energianvändningen, växthusgasutsläpp, kväveoxidutsläpp, partikelutsläpp samt användning av hälsofarliga kemiska produkter och generering av avfall var viktiga aspekter Materialframställning/användning och transporter är två områden inom vilka åtgärder bör prioriteras Utsläpp totalt sett inkl uppvärmning har inte förändrats så mkt under en tioårsperiod men Utsläpp från byggnation ökar och är nu större än för uppvärmning Utsläpp från uppvärmning minskar Användning av hälsofarliga kemiska produkter har ökat i sektorn under den senaste 10-årsperioden Transportinfrastrukturen utgör en begränsad del av byggoch fastighetssektorn, energianvändningen för byggande och underhåll av vägar och järnvägar utgör mindre än 10% av bygg och fastighetssektorns totala energianvändning

tioårsperiod men Utsläpp från byggnation ökar och är nu större än för uppvärmning Utsläpp från uppvärmning minskar Användning av hälsofarliga kemiska produkter har ökat i sektorn under den senaste

9 Den hållbara stadens materialförsörjning Ecoloop, KTH och många olika aktörer i Stockholmsregionen samarbetar sedan år 2008 inom ramen för initiativet Hållbar materialförsörjning i Stockholms län Delprojekt 1. Hållbara materialförsörjning i Stockholms län (HMFS1), projekttid November 2007-Juli Hållbar materialförsörjning i Stockholms län, HMFS2 - Planering för ett pilotprojekt i ett utvecklingsområde och stärkande av ett initierat nätverk för att lyfta frågan praktiskt och politiskt, projekttid December 2008 Juli Hållbar materialförsörjning i Stockholms län, HMFS 3 Scenariostudier och stärkande av ett initierat nätverk för att lyfta frågan praktiskt och politiskt, projekttid Augusti 2010 April 2012

10 Slutsatser från HMFS1 1. De deltagande aktörerna i studien är överens om att materialhanteringen måste styras mot ökad hållbarhet samtidigt som bilden av vad hållbarhet är och behöver bli är otydlig 2. Ett första steg i en riktning mot hållbarhet är att skapa en tydligare målbild och att utarbeta problem- och målformuleringar 3. Materialhanteringen styrs idag huvudsakligen av hanteringen i enskilda, stora och små projekt samtidigt som den präglas av en låg grad av samordning på regional och interkommunal nivå och mellan olika projekt 4. Aktörer som speciellt behöver lyftas upp är de kommunala planeringsorganen, byggherrarna och miljömyndigheterna, och att ansvariga för att driva materialfrågor identifieras och utses där, 5. Det finns ett stort behov av riktade konkreta insatser 6. Grunden har lagts för ett nätverk i denna fråga.

Ett första steg i en riktning mot hållbarhet är att skapa en tydligare målbild och att utarbeta problem- och målformuleringar 3.

11 Slutsatser från HMFS2 1. Diskussionen kring att hitta en huvudansvarig aktör för materialförsörjningen i Stockholms län måste fördjupas och konkretiseras 2. Materialförsörjningsfrågan upplevs inte som spännande för länets politiker, därför måste samhällsnyttan med en förbättrad materialförsörjning, i form av både ekonomi och miljö tydliggöras bättre 3. Vi har idag enbart en schabloniserad bild av systemet för materialförsörjning i Stockholms län och en bättre monitoring av vad som sker måste tillskapas 4. Förbättrade administrativa planeringssystem för materialförsörjningen måste utvecklas på regional, kommunal och projektnivå 5. Planeringsinstrument för att värdera och prioritera möjligheterna att utnyttja s.k. impediment för materialförsörjningen i tätortsområden behöver utvecklas 6. Samverkan mellan aktörer i Stockholms län och aktörer i andra närliggande storstadsområden kan ge värdefulla synergieffekter 7. Sverige och Stockholmsregionen ligger långt framme med systemlösningar och bör kunna utveckla området hållbar materialförsörjning för kunskapsexport till andra storstadsregioner.

Vi har idag enbart en schabloniserad bild av systemet för materialförsörjning i Stockholms län och en bättre monitoring av vad som sker måste tillskapas 4.

12 3. Vi har idag enbart en schabloniserad bild av systemet för materialförsörjning i Stockholms län och en bättre monitoring av vad som sker måste tillskapas An evaluation of sustainable aggregate supply in Stockholm County Master of Science Thesis in Industrial Ecology Stockholm 2010 Advisor and Examiner: Björn Frostell

måste tillskapas An evaluation of sustainable aggregate supply in Stockholm

13 Vaivars: Slutsatser 1 The currently reported volume 12,8 million tons of material deliveries and transport in Stockholm County is felt to be well documented and understood. The main unknown is how this material is moved, but it is known that most of the movement takes place through truck transport, and that it accounted for approximately 1,2 billion ton-km in 2008 Materialtransporterna i Stockholms län är väldokumenterade och uppgår till 12,8 miljoner ton levererat material med ett transportarbete av 1,2 miljarder ton-km år 2008 Material demand will continue to grow as the population continues to grow. A large portion of the demand for this material will occur in the city of Stockholm itself, but much of the supply will come from outside the city. It is expected that yearly aggregate demand will have grown to 14,8 million tons by Materialbehovet i Stockholms län kan förväntas uppgå till strax under 15 miljoner ton levererat material år 2030

Materialtransporterna i Stockholms län är väldokumenterade och uppgår till 12,8 miljoner ton levererat material med ett transportarbete av 1,2 miljarder ton-km år 2008 Material demand will continue

14 Vaivars: Slutsatser 2 The environmental and societal effects of this increased demand will also increase proportionally. This is important because there is a desire to reduce these effects as a whole from all human activities, so unless the aggregate material supply is significantly changed, this will be more difficult. In order to continue to supply the same volume of aggregates, the supply system will need to cut its emissions of GHGs by 50 % if environmental targets are to be maintained Om miljömålen ska nås när materialbehovet ökar, behöver emissionerna av klimatgaser halveras In order for these changes to occur, a better understanding of the aggregate supply system will need to be researched. This research should focus on a better understanding of where and when material will be produced, used, and transported. Vi måste lära oss mer om hur det framtida materialet ska framställas användas och transporteras

In order to continue to supply the same volume of aggregates, the supply system will need to cut its emissions of GHGs by 50 % if environmental targets are to be maintained Om miljömålen ska nås när

Relevanta dokument

Hållbar materialförsörjning i en växande region Behöver vi hålla på med det? Björn Frostell KTH/Ecoloop

Hållbar materialförsörjning i en växande region Behöver vi hålla på med det? Björn Frostell KTH/Ecoloop Hållbar materialförsörjning i en växande region några nyckelfrågor Vilken är målbilden hur ser en