PROCESSEN... 6 SAMMANFATTNING...

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PROCESSEN... 6 SAMMANFATTNING..."

Christer Blomqvist
för 9 år sedan
Visningar:

1 ABCDE Lokala investeringsprogrammet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí Dnr Miljöbelastningprofilen (delåtgärd inom 1.1) 401 SLUTRAPPORT PROJEKTET... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT... 2 RESULTAT... 3 MINSKAD MILJÖBELASTNING... 3 Tekniska lösningar... 3 SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER... 5 EKONOMI... 5 PROJEKTEKONOMI... 5 PROCESSEN... 6 SAMMANFATTNING... 6 ifmjâ~åëäáéíkpí~çëüìëéíi=nmr=pr=píçåâüçäãi=_éë âë~çêéëëw=e~åíîéêâ~êö~í~å=nri=o=íê qñåw=mujrmu=ovm=mmi=c~ñw=mujrmu=ov=tum bjéçëíw=ñçêå~ãåkéñíéêå~ãå]ëí~çëüìëéíkëíçåâüçäãkëé eéãëáç~w=ïïïkëíçåâüçäãkëéläáé

.. 3 SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER... 5 EKONOMI... 5 PROJEKTEKONOMI... 5 PROCESSEN... 6 SAMMANFATTNING.

2 Projektet O Inom delåtgärden Miljöbelastningsprofil har ett nytt dataprogram (Miljöbelastningsprofiler eller MBP) utvecklats och tillämpats för att beräkna, följa upp och visa miljöbelastningen för olika investeringsalternativ. MBP har gjort det möjligt att med nyckeltal beskriva miljöbelastningen på såväl individ- och hushållsnivå som på fastighetsnivå och områdesnivå. Genom programmet har miljöbelastningen kunnat beskrivas i en struktur som omfattar dels helheter, som t.ex. hela eller delar av Hammarby sjöstad, dels olika verksamhetsområden på en sådan detaljeringsnivå att berörda aktörer givits möjlighet att följa och redovisa miljöbelastningen inom sina verksamhetsområden. MBP innehåller relevanta och uppdaterade miljödata. En beräkningsmetod för energibalanser som uppfyller EUs krav ingår. En ekonomimodul som behandlar kombinationerna miljöbelastning, produktions- och driftskostnader i ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv har utvecklats och kopplats till modellen. MBP har utformats med ett enhetligt och funktionellt användargränssnitt för indata och resultatredovisning. Även en modul för inre miljöparametrar har utvecklats. Som ett led i kvalitetssäkringsarbetet har kvalitetsaspekterna granskats i ett licentiatarbete i samarbete med KTH. MBP har använts dels som stöd inför val av de mest kostnadseffektiva miljöinvesteringarna, dels för uppföljningen av åtgärdernas miljöeffekter. Miljöbelastningsprofilen har tillämpats i följande sammanhang: Definition av referensnivån för Hammarby sjöstad Måluppfyllelsen för Hammarby sjöstad Underlag för tävlingen Incitament för bästa byggnad Bedömning av tävlingsförslagen för bästa byggnad Nulägesbeskrivning för Östberga och Skärholmen Bedömning av förslagen i åtgärd Incitament till bästa förslag Utvärdering av ansökningar om bidrag till utvecklings- och demonstrationsprojekt i de tre kretsloppsstadsdelarna Analys av miljöbelastning från alternativa materialtransportsätt för logistikprojekten i Hammarby sjöstad Beräkningsmetod för Miljöhuset inom ramen för projektet Den kontinuerliga uppföljningen av LIP-projekt Slutrapportering Miljöbelastningsprofilen har gjorts och görs tillgänglig för såväl fastighetsförvaltare som konsulter lokalt och nationellt. Seminarier och utbildningar har anordnats för att sprida programmet till såväl Stockholms stads bolag och förvaltningar som externt. Mål Målet för åtgärden var att utveckla ett dataprogram som på ett åskådligt sätt redogör för miljöbelastningen av en vald investering jämfört med en given referens. Programmet skulle sedan tillämpas i Stockholms LIP vid val av investeringar, utvärdering av åtgärder, kontroll av genomförande och övrig uppföljning av programmet. Inga konkreta mätbara miljömål kunde sättas upp för delåtgärden. Referensobjekt Vid tiden för starten av LIP 1998 var samtliga kända program för bedömning av miljöbelastning begränsade dels vad gäller överskådlighet och användarvänlighet, dels vad

Genom programmet har miljöbelastningen kunnat beskrivas i en struktur som omfattar dels helheter, som t.ex.

3 P gäller utvärderingsområden. Befintliga program kunde inte täcka behovet i Stockholms LIP att miljömässig värdera och åskådliggöra miljöbelastningen för allt från enskilda åtgärder till hela bostadsområden med samtliga ingående aktiviteter. Resultat Minskad miljöbelastning Delåtgärden Miljöbelastningsprofil ger stora miljöbesparingar, genom att den på ett åskådligt sätt tillför nödvändig kunskap för att välja optimala investeringslösningar. Effekterna är dock svåra att mäta. Genom att programmet gjorts tillgängligt nationellt ger åtgärden positiva miljöeffekter även utanför Kretsloppsstadsdelarna. Tekniska lösningar Miljöbelastningsprofiler gör det möjligt att beräkna både en referensnivå/nulägesbeskrivning och nivån för den nya teknik som är aktuell i stadsdelarna. Yttre miljöparametrar som ingår i profilen Uttag av ej förnyelseb ar energi [kwh] Användnin g av förnyelseb ar energiråva ra [kwh] Utsläpp till luft [g] SO2 NOx CO2 CO HC/VOC Stoft Utsläpp till mark [g] Farligt avfall Kväve Fosfor Radioaktivt avfall Utsläpp till vatten [g] BOD COD Kväve Fosfor Metaller Förekomst av miljöfarliga ämnen [g] Tabell 1. Sammanställning av yttre miljöparametrar som ingår i miljöbelastningsprofilen. Miljöbelastningsprofilen omfattar all miljöbelastning som uppstår som följd av de beslut som tas för någon av stadsdelarna. Den omfattar alltså både utsläpp som uppstår lokalt och utsläpp som uppstår utanför kretsloppsstadsdelarna, exempelvis för utländskt producerat byggnadsmateriel till Hammarby Sjöstad. Inre miljöparametrar som ingår i profilen Den inre miljön redovisas i form av hälso- och komfortparametrar. Uppgifterna tas in med hjälp av enkäter. Resultaten jämförs därefter med resultaten från en enkätundersökning av lägenheter i Stockholm vilken genomfördes under Hälsa och allergi Ögon Näsa Hals Hosta Hud Elektromagneti ska fält Inneklimat och komfort Värme Luft Ljud Ljus Tabell 2. Sammanställning av de hälso- och komfortparametrar som ingår i miljöbelastningsprofilen.

4 Miljöbelastningsprofilens struktur Q Modellens struktur baseras på tidsskeden och aktörer. Tidsskedena indelas i produktion, drift och avveckling. Aktörerna är uppdelade i två grupper. Den ena omfattar de kommunala bolag som ansvarar för den tekniska försörjningen, såsom värme- och elproduktion samt avfalls- och avloppshantering. Den andra aktörsgruppen omfattar: Individer som bor i husen. Byggherrar, projektörer och andra som med sina beslut påverkar miljöbelastningen i alla tidsskeenden men också till stor del påverkar förutsättningarna för individerna. Förvaltare och aktörer som ansvarar för områdets planering och skötsel. Nedan visas modellens struktur i schematisk form. Övergripande struktur för miljöbelastningsprofilen. Exempel från Sickla Udde i Hammarby Sjöstad Miljöbelastningsprofilerna kan redovisas i form av tabeller eller diagram. I tabellerna redovisas referens-/nulägesnivå samt aktuell nivå för varje miljöparameter samt förbättring/försämring uttryckt i procent. Nedan visas några exempel på redovisningar i diagramform. Profilerna omfattar här endast uttag av ej förnyelsebar energiråvara, användning av förnyelsebar energiråvara samt utsläpp till luft i form av SO2, NOx och CO2. Exemplet visar miljöbelastningsprofiler för Hammarby Sjöstad och områdets elproduktion.

Den andra aktörsgruppen omfattar: Individer som bor i husen.

5 R Röda staplar visar en referensnivå som utgörs av ett genomsnitt från bebyggelse i Stockholm som uppförts under 90-talet. Gröna staplar visar nivån för det aktuella projektet. Exempelberäkning: byte till Bra Miljöval-el Här kan du ladda ned en tabell där vi gjort en MBP-beräkning av hur mycket man som privatperson kan minska sin miljöbelastning genom att byta från konventionell el till Bra Miljöval-el. Beräkning Bra Miljöval-el (1 sida, pdf-format). Miljöbelastningsprofilen har utvecklats av Anna Forsberg och Lars Fyrhake vid Carl Bro AB i samarbete med Björn Frostell på KTH, på uppdrag av Stockholms stad. Sysselsättningseffekter Delåtgärden har genererat totalt 12,9 årsarbeten under en fyraårsperiod. Den största delen består av arbete för konsulter och inhyrda experter. Effekten efter programperioden beräknas bli 2,6 heltidsanställningar. Ekonomi Projektekonomi Åtgärd Projektets totala kostnad (kkr) Projektets miljömerkostnad (kkr) Konsultinsatser inom programutveckling och tillämpning Investerarnas kostnader för framtagning av indata Summa Varav LIP-bidrag (kkr) 9 000

konventionell el till Bra Miljöval-el. Beräkning Bra Miljöval-el (1 sida, pdf-format).

6 S Processen Det allvarligaste hindret i utvecklingsarbetet har varit kommunikationssvårigheterna mellan utvecklingsgruppen vid LIP-kanslietoch upphandlade datakonsulter. Problemen ledde till leveransförseningar och merarbete. Vad gäller tillämpningen av programmet har ett omfattande arbete som inte ingår i den normala rutinerna för hos aktörerna även krävts för att få fram indata till beräkningarna. Sammanfattning Inom delåtgärden Miljöbelastningsprofil har ett nytt dataprogram (Miljöbelastningsprofiler eller MBP) utvecklats och tillämpats för att beräkna, följa upp och visa miljöbelastningen för olika investeringsalternativ. MBP har gjort det möjligt att med nyckeltal beskriva miljöbelastningen på såväl individ- och hushållsnivå som på fastighetsnivå och områdesnivå. Genom programmet har miljöbelastningen kunnat beskrivas i en struktur som omfattar dels helheter, som t.ex. hela eller delar av Hammarby sjöstad, dels olika verksamhetsområden på en sådan detaljeringsnivå att berörda aktörer givits möjlighet att följa och redovisa miljöbelastningen inom sina verksamhetsområden. Delåtgärden Miljöbelastningsprofil ger stora miljöbesparingar genom att på ett åskådligt sätt tillföra nödvändig kunskap inför valet av investeringslösningar. Effekterna är dock svåra att mäta. Genom att programmet gjorts tillgängligt nationellt ger åtgärden positiva miljöeffekter även utanför Kretsloppsstadsdelarna.

Vad gäller tillämpningen av programmet har ett omfattande arbete som inte ingår i den normala rutinerna för hos aktörerna även krävts för att få fram indata till beräkningarna.

Relevanta dokument

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning