Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil: 0733-68 65 33, e-post: carolin.moro@pfizer.com Pressbilder finns på www.pfizer.se
Inkontinens ett problem med många ansikten Den som har problem med blåsan är inte ensam. Inkontinens är ett stort folkhälsoproblem. 800 000 svenskar har överaktiv blåsa; räknar man in alla med inkontinens blir det ännu fler. Många skäms för sina problem och lider i det tysta. Oftast sker detta helt i onödan eftersom det idag finns effektiv hjälp att få. Det finns olika sorters inkontinens som behandlas på olika sätt. De vanligaste besvären är överaktiv blåsa, trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens. Vanligt är också en kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens, så kallad blandinkontinens. Överrinningsinkontinens är också ett problem som drabbar många, framför allt Ansträngningningsinkontinens Trängningsinkontinens Överaktiv blåsa Trängningar Frekventa toalettbesök Blandinkontinens män. Inkontinens Överaktiv blåsa Vid överaktiv blåsa har blåsmuskeln en tendens att dra ihop sig trots att blåsan inte är full. När detta sker får man ett plötsligt och kraftigt behov av att kissa. Ett eller flera av följande är karakteristiskt för överaktiv blåsa: Täta toalettbesök, 8 gånger eller fler per dygn, ibland också flera gånger på natten. Man blir ofta kissnödig strax efter att man har varit på toaletten. Trängningar, man får ofta ett plötsligt och starkt behov av att kissa. Urinblåsan töms ofrivilligt plötsligt, oväntat och ibland fullständigt. Överaktiviteten i blåsmuskeln kan ibland förklaras av en störning i nervimpulserna mellan hjärnan och blåsmuskeln, men hos majoriteten av dem som har överaktiv blåsa hittar man ingen säker orsak. Cirka 800 000 svenskar har symtom på överaktiv blåsa. 2
Behandling: Vid överaktiv blåsa får man ofta ett läkemedel som lugnar blåsan. Detrusitol SR (tolterodin) är det enda läkemedlet utvecklat just för överaktiv blåsa och det verkar genom att blockera nervsignaler som får blåsan att dra ihop sig. Blåsan blir lugnare vilket de flesta upplever som en stor lättnad. Blåsträning kompletterar läkemedel vid behandling av överaktiv blåsa. En sjuksköterska eller uroterapeut hjälper patienten att komma igång med träningen som går ut på att öka avståndet mellan varje toalettbesök. Trängningsinkontinens Trängningsinkontinens innebär att blåsmuskeln ofrivilligt dras samman; man får ofta plötsliga trängningar och ett överrumplande behov att kissa. Om trängningen inte går att hålla tillbaka eller om man inte hinner till toaletten i tid kan man läcka urin, ibland allt som har hunnit samlas i blåsan. Trängningsinkontinens är också en del av överaktiv blåsa. Cirka 300 000 svenskar har trängningsinkontinens. Behandling: Många med trängningsinkontinens har gjort det till en vana att gå på toaletten ofta för att slippa trängningar. Blåsträning har som syfte att få den drabbade att försöka hålla sig och inte gå och kissa för säkerhets skull. Läkemedel som lugnar blåsan, t ex Detrusitol SR, kan också minska trängningarna. kan också vara till hjälp vid trängningsinkontinens. Ansträngningsinkontinens Urinläckage i samband med ansträngning, till exempel lyft, hopp, hostningar eller skratt kallas ansträngningsinkontinens. Vid ansträngning uppkommer en tryckökning i lilla bäckenet och därmed också ett ökat tryck på blåsan. I normala fall kan tryckökningen pareras av bäckenbottens muskler och ringmuskeln i urinrörets översta del. Men om bäckenbottens muskler och bindväv försvagats, till följd av till exempel graviditet, orkar dessa inte stå emot tryckökningen och urin läcker ut ur blåsan. Cirka 500 000 svenskar har ansträngningsinkontinens. Behandling: består av olika knipövningar som gradvis stärker muskulaturen i bäckenbotten. Med en starkare bäckenbotten förbättrar man sin förmåga att parera trängningarna och minska urinläckaget. Blandinkontinens En kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens kallas blandinkontinens. Behandling: Oftast behandlas de båda tillstånden var för sig. 3
Överrinningsinkontinens Överrinningsinkontinens kan uppkomma om muskeln i urinblåsan är försvagad eller om något försvårar blåstömningen. Problemet, som ofta beror på en förstorad prostata hos män, leder till ett mer eller mindre konstant urinläckage. Överrinningsinkontinens kan förekomma hos både män och kvinnor även vid andra sjukdomar, till exempel diabetes, diskbråck, eller vid förändringar i ryggkanalen. Behandling: Man tömmer urinblåsan med hjälp av en kateter. En kateter är en smal slang som förs upp genom blåsan så att urinblåsan töms. Ibland låter man katetern sitta kvar tills en prostataoperation kan göras. Tabell vanliga inkontinensformer Överaktiv blåsa Blandinkontinens Trängningsinkontinens Ansträngningsinkontinens Överrinningsinkontinens Kännetecken Trängningar, täta toalettbesök (8 gånger eller fler per dygn) och ibland plötslig ofrivillig tömning av blåsan. Plötsliga trängningar och ett överrumplande behov att kissa. Urinläckage i samband med ansträngning, till exempel lyft, hopp, hostningar eller skratt. En kombination ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. En överfylld blåsa som gör att det läcker lite nästan hela tiden. Behandling Läkemedel som lugnar blåsan Blåsträning Läkemedel som lugnar blåsan Blåsträning Operation Läkemedel Läkemedel Blåsträning Operation Kateter Prostataoperation Inkontinens hos kvinnor Urinläckage är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Var tionde kvinna i Sverige är inkontinent och var fjärde kvinna över 50 år har besvär med blåsan. Kvinnor utgör dessutom 75 % av dem som drabbas av urinläckage. Det finns många anledningar till att kvinnor läcker. Det kan ha sin grund i den rent kroppsliga skillnaden mellan kvinnor och män. Kvinnans korta urinrör ställer till besvär. Graviditet och förlossning är bidragande orsaker till att kvinnor får ansträngningsinkontinens. 4
Att kvinnor drabbas av överaktiv blåsa är inte lika lätt att förklara. Men man vet att infektioner, nervskador och tumörer kan ha en viss inverkan på uppkomsten av olika former av inkontinens. En annan orsak är hormonförändringar, framför allt östrogenbrist, under och efter klimakteriet som kan göra kvinnans vävnader mindre elastiska. Besvären kan även vara av psykologisk natur. Man kan i många sammanhang stressa sig in i en ond cirkel oron att kissa på sig gör att man hela tiden tänker på problemet. Det gör att man blir ännu mer kissnödig. Man kan också av olika skäl få svårare att tolka sin kropps signaler. Ibland kan överaktiv blåsa och urinläckage komma som en biverkan av läkemedel. Ofta beror inkontinens på flera olika faktorer. Inkontinens hos män Män som drabbas av inkontinens är ofta äldre, även om problemen förekommer hos yngre. Inkontinens drabbar 5 procent av alla män. De drabbas i första hand av trängningsinkontinens som kan vara ett symtom på överaktiv blåsa, mycket sällan av ansträngningsinkontinens. Ofta är prostataproblem inblandade när män drabbas av trängningar och urinläckage. När prostatan växer, vilket den gör hos alla män med åren, kan urinröret klämmas åt. Den förstorade prostatan bidrar på så sätt till att trängningar uppstår. Även läkemedel kan ge upphov till inkontinens hos män. En del män lider av överrinningsinkontinens vilket innebär att de aldrig kan tömma sin blåsa fullständigt utan ständigt läcker urin. Det här gör att man droppvis läcker urin vilket innebär att man alltid måste bära inkontinensskydd och oroa sig för att lukta kiss. Inkontinens ett parproblem Även relationen till partnern påverkas av inkontinens. Man kan vara rädd för att man ska lukta illa i underlivet och att kläderna ska lukta illa. En del kan vara rädda för att de ska läcka vid samlag, vilket får inverkan på intimiteten och sexlivet. Men samvaron påverkas även av att den drabbade begränsar sina aktiviteter till platser där det är lätt att finna en toalett. Man planerar också in tid för toalettbesök och ägnar onödigt mycket tid åt att lokalisera toaletter. Detta innebär att närheten och samlivet med partnern begränsas även familjelivet kan bli lidande. En ny studie presenterad vid International Continence Society (ICS) möte i Paris i augusti 2004 visar att besvären kring överaktiv blåsa har en stark känslomässig inverkan på familjemedlemmarna. I studien fann man att både trängningar och täta toalettbesök upplevdes som mer besvärligt än urinläckage ur familjemedlemmars perspektiv. Man fann också att nattliga toalettbesök hade stor inverkan på sömnen både den drabbades och partnerns. Följden av detta var att problem med trötthet på dagen lyftes fram av många familjemedlemmar. Några döttrar och partners till drabbade lyfte fram att överaktiv blåsa belastade familjerelationen. Särskilt påverkades planeringen av vardagen på grund ett den drabbades återkommande och ofta plötsliga behov av att hitta en toalett. Dansk studie på inkontinens och sexliv, september 2004: I en dansk undersökning som presenterades i tidskriften European Urology i september 2004 sändes ett frågeformulär ut till 15 000 slumpmässigt utvalda kvinnor och män i åldern 40 och 65 år. 7741 personer besvarade enkäten 4113 kvinnor och 3626 män. 5
40 procent av både männen och kvinnorna uppgav att de hade besvär med blåsan. Hälften av dessa uppgav också att de hade problem med sexlivet. För män yttrade sig detta bland annat i form av erektionsproblem. Som jämförelse kan nämnas att endast 20 procent av kvinnorna och knappt en fjärdedel av männen utan blåsbesvär hade sexuella problem. Slutsatsen av resultaten är att blåsbesvär är en väsentlig riskfaktor för sexuella problem. Ansvarig för den Pfizersponsrade studien är Dr Bjarne Lühr Hansen vid Forskningsenheten för allmänmedicin vid Syddansk universitet. Är man drabbad av inkontinens är det viktigt att söka hjälp. Idag finns behandling för de flesta inkontinensformer, vilket gör att nästan alla kan behandlas och bli bättre. Man bör i första hand vända sig till sin allmänläkare (husläkare) eller distriktssköterska. Allmänläkaren kan också remittera till specialistläkare vid behov. Tre råd till den som har problem med blåsan! Var ärlig mot dig själv och inse att du har problem. Det är första steget mot en förbättring. Din partner är mer förstående än du tror. Våga tala med honom eller henne. Boka tid hos din allmänläkare eller uroterapeut det finns hjälp att få! Självtest: Har du besvär med blåsan? Svarar du Ja på ett eller flera påståenden kan du ha symtom på överaktiv blåsa. Testet leder inte fram till en diagnos, men du får reda på om du behöver söka läkare eller inte. Symtom på överaktiv blåsa: Jag blir ofta plötsligt kissnödig. Jag går på toaletten och kissar mer än 8 gånger per dygn. Jag går upp och kissar minst två gånger på natten. Ibland lyckas jag inte hålla mig tills jag kommer fram till en toalett. Symtom som tyder på ansträngningsinkontinens: Ibland läcker jag urin om jag t.ex. nyser, hostar, skrattar eller lyfter tunga saker. 6
Drabbade och anhöriga kan läsa mer om besvär med blåsan på www.overaktivblasa.nu Bakgrundsmaterialet är framtaget av Pfizer AB. Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer. Tel: 08-519 067 44, mobil: 0733-68 65 33, e-post: carolin.moro@pfizer.com Pressbilder finns på www.pfizer.se 7