Årsredovisning 2008. för ett renare hav

Årsredovisning 2008 för ett renare hav

Årsredovisning 2008 Det här är Gryaab...4 VD har ordet...4 Reningsprocessen...6 Utan pumpar stannar verket...8 Hallå där! drifttekniker Lenita Sabell...11 Hallå där! projektledare Mats Benkel...17 Hallå där! miljöingenjör Lars Nordén... 19 Hallå där! teletekniker Peter Peda Jönsson...21 Hallå där! personaladministratör Christel Tirronen... 29 Nya kontrollstationer...12 Noterat... 13 Vattenbehandling...15 Tillrinning...16 Tunnlar och ledningar...16 Drift och reningsresultat...17 Uppströmsenheten...19 Utveckling...20 Aktiviteter...21 Foto: Peter Olsson Slambehandling och slamdisponering...25 Drift och resultat...26 Utveckling...26 Forskning...30 Säkerhet...30 Lerum...30 Personal...30 Ekonomi...31 Årsredovisning... 33 Förvaltningsberättelse...34 Resultaträkning...38 Balansräkning...39 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag...40 Tilläggsupplysningar...40 Resultaträkningar 5 års översikt...43 Balansräkningar 5 års översikt...44 Revisionsberättelser...45 Omslagsbild Bohuslänsk midvinterskymning. Tjurpannans naturreservat. Styrelsens sammansättning 2008...46 Gryaab AB Postadress Organisationsnr Bankgironr Plusgironr Norra Fågelrovägen 3 556137-2177 617-5400 42 11 00-9 418 34 Göteborg Tel Växel Fax Receptionen E-post Hemsida 031-64 74 00 031-64 74 99 info@gryaab.se www.gryaab.se Vid brådskande ärende efter öppettid, ring 031-368 70 70 som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp.

Det här är Gryaab VD har ordet Gryaab verkar aktivt för en bättre miljö och ett renare hav Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg 6 500 71,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4,2 9 100 100 Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till deponering i bergrum. Gryaabs uppdrag Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ska begränsa förorening till recipient från tillfört avloppsvatten samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Bolagets utveckling ska ske med långsiktighet. Gryaabs avloppsrening ska drivas kostnadseffektivt i syfte att erbjuda ägarna låga avgifter. Övriga produkter och tjänster ska erbjudas till marknadsmässiga priser och positivt bidra till en låg kostnadsnivå för brukarkollektivet. Investeringar och utvecklingsarbete ska kunna motiveras från såväl ekonomiska som ekologiska utgångspunkter som av förändrade beteendemönster. Bolaget ska aktivt samarbeta med berörda verksamheter i syfte att underlätta arbeten med att begränsa utsläppen vid källan. Gryaab ska, där så är miljömässigt och kommersiellt motiverat, kunna ingå olika former av samarbete med andra aktörer. Sådant samarbete ska genomföras som ett led i att uppfylla bolagets uppdrag. Bolaget ska vara ett kompetensorgan och medverka till forskning och utveckling inom avloppsrening ur såväl ekologiskt, ekonomiskt som beteendeperspektiv. Bolaget ska i sin ekonomiska planering tillse att låga avgifter går hand i hand med en tillfredsställande soliditet. I den här årsredovisningen vill vi lyfta fram medarbetarna och människorna som arbetar på Gryaab. Därför vill jag redan inledningsvis tacka alla medarbetare på Gryaab för ett mycket bra arbete under 2008. Gryaab har hela året varit en jättelik byggarbetsplats med ett stort antal entreprenörer engagerade i samband med pågående utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening. Tidvis har långt över 100 personer varit verksamma i byggprocessen inom Gryaabs område som är oerhört trångt. Gryaab har faktiskt fått bygga en egen järnvägsövergång för att över huvud taget kunna få in material till det pågående bygget. Vi har tömt bassänger på vatten och tagit bort huvudparkeringen för att byggarna ska kunna få några ytor för upplag och materialhantering. Våra medarbetare har ställt upp i regn och rusk och har med glädje ställt upp för varandra och för verksamheten. Med tanke på att vi vid ett flertal tillfällen har haft stora anläggningsdelar avställda, på grund av pågående utbyggnad, är det fantastiskt att vi över huvud taget har kunnat bedriva verksamheten och faktiskt prestera hyggliga reningsresultat. Ett stort tack till alla medarbetare som har bidragit till det. Nu ser vi fram emot hösten 2009 då vi kopplar in de nya anläggningarna tillsammans med de gamla. Vi tar då i drift en ny anläggning för bättre kväverening och världens största skivfilteranläggning för att filtrera bort mikroskopiskt små partiklar som bland annat innehåller organiskt material, fosfor och bakterier. Redan nu kan man skönja formerna på den stora skivfilterbyggnaden som vi hoppas kommer att få en spännande gestaltning och bli en fin övergång mot Rya skog. 2010 kommer anläggningarna att trimmas in och invigningen planeras till våren eller sommaren 2010. Då ska allt vara klappat och klart för att klara de nya miljövillkor som börjar att gälla från och med 2011. Gryaab har då en anläggning som klarar de nya miljövillkoren. Men vi har också en anläggning som relativt enkelt kan kompletteras och klara ännu bättre kväverening om det 4

Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Våra medarbetare har ställt upp i regn och rusk både för varandra och för verksamheten skulle bli aktuellt. En del av oss minns hur det var förra gången, vid den stora utbyggnaden för bättre kväverening som genomfördes 1994-98. Då skärptes kvävekravet avsevärt precis när anläggningen hade invigts av den dåvarande miljöministern Anna Lind. 2008 har styrelsen fattat beslut om att införa ett nytt inriktningsdokument för Gryaab efter önskemål från ägarkommunerna. Styrelsens inriktningsdokument har tagits fram med utgångspunkt från Gryaabs ägardirektiv och det aktieägaravtal som fastställdes på årsstämman 2007. Arbetet med styrelsens och Gryaabs inriktningsdokument har varit en mycket utvecklande och givande process för alla som har deltagit i arbetet. Styrelsen har efter ingående diskussioner och överväganden tagit ställning i ett antal viktiga och betydelsefulla frågor som berör Gryaabs verksamhet. Jag vill lämna ett stort tack till Gryaabs styrelsemedlemmar och Gryaabs ledningsgrupp för ett genuint intresse och engagemang i detta viktiga arbete. Styrelsens uppfattning är att Gryaab ska arbeta långsiktigt och kostnadseffektivt så att ägarna får låga avgifter. Gryaab ska med marginal uppfylla alla krav i gällande lagar och förordningar. Styrelsen har också fattat beslut om en ny slamdisponeringsstrategi som innebär att näringsämnen ska kunna återföras till odlad mark, i ett kretslopp mellan stad och land. När det gäller samarbete så har Gryaab en mångårig tradition och positiva erfarenheter att samverka med externa samarbetspartners. Den traditionen förstärks ytterligare genom styrelsens inriktningsbeslut som fokuserar på ett fortsatt aktivt samarbete med ägare, kunder, brukare, leverantörer och andra samarbetspartners. Gryaabs medarbetare ska ha hög kompetens för att kunna medverka till bra utveckling av verksamheten i samverkan mellan nationella och internationella nätverk, branschorganisationer samt universitet och högskolor. Gryaabs medarbetare ska också besitta den kunskap som krävs för att kunna bedöma effekten och konsekvenserna av Gryaabs emissioner och verksamhet i övrigt. Allt för att kunna medverka och bidra till en uthållig samhällsutveckling. EU:s vattendirektiv håller nu på att implementeras i alla medlemsländer. Målet är att uppnå god vattenstatus i alla vattenförekomster fram till 2015. Redan 2009 ska beslut fattas om vilka vattenkvalitetsnormer som ska gälla för bland annat Västerhavet. Beslut kommer också att fattas om åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Det finns dock ett stort dilemma. Vem ska betala för nödvändiga åtgärder? I Västerhavet uppnår endast vattenområdet mellan Väderöarna och Kosterområdet god status. Övriga delar av Västerhavet har bara måttlig status vilket innebär att åtgärder måste vidtas längs hela västkusten för att på sikt uppnå god status i havsområdet. Naturvårdsverket föreslår att nya avgifter ska införas för att minska övergödningen i Östersjön och i Västerhavet. Förslaget innebär kortfattat att det sätts ett tak för utsläppen från framför allt jordbruk, reningsverk och industrier. Idén är att på sikt införa handel med utsläppsrätter, som liknar de som finns för EU-ländernas koldioxidutsläpp. Jag ser med tillförsikt fram emot ett avgiftssystem som bidrar till att utsläppen av näringsämnen minskar. För att åstadkomma rätt effekt är det dock viktigt att systemet blir rättvist och att avgiftssystemet fokuserar på rätt källor enligt principen om att förorenaren betalar. Avslutningsvis ser jag och mina medarbetare fram emot ett år med nya utmaningar. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete med ägarna, med styrelsen och med alla andra som Gryaab samarbetar med. 5

Reningsprocessen Det här händer efter att du har spolat Allt vatten du använder hemma rinner ner i rör i huset och under gatan och hamnar sedan i Gryaabs tunnelsystem. Där hamnar även vatten från industrier, men det vattnet får inte innehålla mer föroreningar än det från hushållen. Gryaabs tunnelsystem är nästan 13 mil långt. VATTENBE HANDLING Grovgaller } Det är två centimeter mellan gallerstavarna i grovgallret. Här fastnar papper och större skräp som en del människor tyvärr spolar ner i toaletten. På reningsverket kallas det rens. Järnsulfat } För att få bort näringsämnet fosfor tillsätter Gryaab fällningskemikalien järnsulfat. Järnsulfaten får den lösta fosforn att klumpa ihop sig så att den längre fram i processen kan sjunka till botten och tas bort. Hamnar för mycket fosfor i havet kan det orsaka övergödning. Sandfång } Här sjunker sand och grus till botten och kan tas bort så att det inte skadar pumpar och utrustning i verket. Sanden tvättas och kan sedan användas som utfyllnadsmassa. Fingaller } I fingallren är det bara två millimeter mellan gallerstavarna. Här fastnar papper och mindre skräp. Renset från grov- och fingallren pressas och finfördelas och går sedan att bränna. Det blir då till el och värme. Försedimentering } Här sjunker partiklar som är tyngre än vatten till botten och bildar ett slam, som sedan kan skrapas bort och behandlas. Fett är lättare än vatten och hamnar på ytan där det kan skrapas bort. 6 Aktivt slam } Aktivslambassängerna är uppdelade i luftade och oluftade zoner. Vattnet rinner först till de oluftade zonerna. Där börjar bakterier bryta ner organiskt material, men framför allt sker här den andra delen av kvävereningen. I de luftade zonerna pumpas luft in. Då blir bakterierna mer effektiva när de ska bryta ner det organiska materialet. Hamnar för mycket organiskt material i havet kan det orsaka syrebrist. Eftersedimentering } Här sjunker bakterier och den utfällda fosforn till botten och bildar ett slam. Eftersom att det här slammet innehåller mycket bakterier som är bra för reningen pumpas det mesta av slammet tillbaka till aktivslambassängerna. Men bakterier växer till sig och därför pumpas en liten del av slammet till slambehandlingen. Efter eftersedimenteringen går en del av det renade vattnet ut i Göta älvs mynning och vidare ut i havet. En del går till biobäddarna. Biobädd } Här växer bakterier på ett svart plastmaterial (nitrifierande biobädd). Plastmaterialet är konstruerat för att få en mycket stor yta som bakterierna kan växa på. När vattnet strilar över bakterierna sker den första delen i kvävereningen, den så kallade nitrifikationen, där ammoniumkväve blir till nitrat.

Illustration: Pontus Andersson SLAMBE HANDLING Aktivt slam igen } Nu rinner vattnet till aktivslambassängerna igen där det samsas med vatten från försedimenteringen. I de oluftade zonerna sker så den andra delen av kvävereningen, denitrifikationen, då nitratet omvandlas till kvävgas och hamnar i luften. Luften består redan till 78 procent av kvävgas. Kväve är ett näringsämne precis som fosfor och hamnar det i för stora mängder i havet kan det orsaka övergödning. Nu rinner vattnet genom resten av reningsverket igen. Göta älv } I Göta älvs mynning vid Rya Nabbe, 850 meter väster om Älvsborgsbron, släpps det renade vattnet ut. Nu är mycket av föroreningarna borta och vi kan njuta av sköna bad och fiske. Förtjockning } Slammet innehåller från början cirka 99 procent vatten och är väldigt rinnande. Därför måste det förtjockas. I bandgravitationsförtjockare transporteras slammet på en silduk som släpper igenom vattnet. Efter förtjockningen innehåller slammet cirka 95 procent vatten. Drivmedel } Biogasen säljs till Göteborg Energi som sedan uppgraderar/ renar den till 95-98 procent metan. Göteborg Energi komprimerar sedan gasen och säljer den som fordonsgas. Gryaab producerar cirka 60 GWh biogas om året, det räcker för att en personbil ska kunna köra 1 800 varv runt jorden. Biogasanläggning } I biogasanläggningen finns rötkamrar där slammet rötas i cirka 20 dagar. I syrefri miljö, 37 graders värme och under ständig omrörning bryter bakterier ner slammet. I processen bildas biogas. Centrifug } I centrifuger avvattnas det rötade slammet så att det till slut bara innehåller 68-72 procent vatten (28-32 procent TS). Nu återstår bara cirka hälften av slammets ursprungliga volym. Det färdigbehandlade slammet liknar fuktig jord och får efter kontroll kallas biomull. Gasklocka } En gasklocka ser till att biogassystemet håller ett konstant tryck. Biomull } Biomull har stora halter närings- och mullbildande ämnen. Biomullen komposteras och används som anläggningsjord. 7

Utan pumpar stannar verket Mycket jobb när en av inloppspumparna havererade Som tur var var det sommar och torrväder. Rätt personer kom tillbaka från semestern i rätt tid. Och inloppspump fyra fungerade bra trots att elmotorn tidigare krånglat. Annars kunde det ha gått illa när en av fyra inloppspumpar havererade samtidigt som en annan var skickad på renovering. Utan inloppspumparna stannar verket. När avloppsvattnet kommer fram till Ryaverket befinner det sig 20 meter under marken. Inloppspumparna pumpar upp vattnet till marknivån och de olika reningsstegen. Vattenflödet till Ryaverket kan variera mycket, från någon kubikmeter i sekunden upp till 16 kubikmeter när det är mycket nederbörd. Gryaab har fyra pumpar som tillsammans har en kapacitet på 22,5 kubik i sekunden, tre av dem kan vid behov drivas samtidigt. På semester Vart åttonde år utförs en revision på varje inloppspump då man reparerar trasiga detaljer, renoverar upp sliten utrustning samt kollar att allt fungerar och justerar det som behövs. Det innebär att någon pump är inlämnad vartannat år. Sommaren 2008 var det inloppspump ett, ettans, tur. Då hände det som inte får hända, en annan pump, trean, havererade. Bob Cermann, gruppchef för verkstan, var på semester i Italien när mobilen ringde. Han satt som tur var och fikade, och inte på motorcykeln som vanligt, så han hörde telefonen. Det var Mikael Andersson, underhållstekniker på Gryaab, som ringde. Han berättade att det var stopp på pumpen och undrade om de skulle prova att starta den. Jag sa nej. Är det så att pumpen sitter fast ska man inte riskera större skador genom att starta den för då kan konsekvenserna bli verkligt allvarliga, så jag sa att gör ingenting förrän ni verkligen har kollat, berättar Bob Cermann. Svårt att hitta felet Det finns en koppling mellan elmotorn och pumpen. Om allt är som det ska är den lätt att vrida, nu gick det inte alls. Man beslutade att tömma och slamsuga pumpgropen för att kunna se hur det såg ut i själva pumphjulet. Anläggningsgruppen håller i den delen av jobbet. Driftingenjör Christer Hansson var också på semester när hans gruppchef Kent Lindén ringde. När han ringde tänkte jag hur gör vi nu, berättar Christer. Vi har speciella pumpar när vi pumpar upp slam och vatten och de var ju redan i den andra gropen. Vi fick hyra in. Underhållsteknikerna Marcus Olsson och Håkan Wingårdh har stor kunskap om inloppspumparna. Marcus fick även han redan på semestern höra av en arbetskamrat om det som hänt och visste att mycket jobb väntade. Fördelen var att man var inställd på det när man kom tillbaka, säger han. Vi tog loss elmotorn och lyfte upp pumpen så långt det gick för att de skulle kunna se om de såg nåt fel, berättar Håkan Wingårdh. Men de hittade inget. De började montera ner pumpen och då kunde man konstatera vad som var felet. Utsliten gummilagring Det finns en gummilagring i pumpen som helt enkelt slitits ut, berättar Bob Cermann. Det hade kommit in sand och grus genom avloppsvattnet in i pumpen. Det sitter en tätning högre upp i pumpen som gått sönder så att avloppsvatten kunnat komma upp till gummilagren. Gummilagren i inloppspumparna smörjs med vanligt vatten. En axeltätning tvingar vanligtvis ner det rena vattnet som smörjer lagren. Nu hade tätningen gått sönder så istället för rent vatten kom avloppsvatten ner till lagringen och slet ut den. Christer Hansson berättar att man nu bytt axeltätningen till en annan typ med bättre funktion så att det inte ska hända igen. Om det funkar kommer vi att byta ut tätningen på de andra pumparna efter hand när de har revision, berättar Christer Hansson. Fler problem En annan sak som hände, som egentligen inte var kopplat till haveriet, var att ventilen efter pumpen gick sönder. Ventilbladet sprack i sitt ena axelfäste så att bladet hamnade snett och ventilen inte stängde som den ska. Då fick verkstans och anläggningsgruppens långa och medvetna satsning på att bygga 8

Det värsta som kunde hända var att en pump till skulle gå sönder Douglas Lumley är driftchef på Gryaab. Även han var på semester när treans inloppspump havererade samtidigt som ettans var inlämnad för revision. Dessutom hade Gryaab sedan tidigare problem med att elmotorn till inloppspump fyra hade krånglat. Det värsta som kunde hända var att en pump till skulle gå sönder, säger Douglas Lumley. Men som tur är, när trean började braka ihop var det inget problem med fyran. En annan sak som var tur var att det var sommar och övervägande torrväder. Med de två pumparna igång kan Gryaab ta emot max 10,5 kubikmeter vatten i sekunden. Regnar det mycket kommer också mycket vatten till verket via kombinerade system och avloppstunnlar. Kommer det mer vatten än Ryaverket kan ta emot bräddar man. Det betyder att orenat vatten släpps ut i älven från ledningsnätet eller pumpas ut från tunnelsystemet. Det är inte Gryaab utan Göteborg Vatten som står för det jobbet. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Underhållstekniker Marcus Olsson gör rent pumphuset innan pumpen ska skickas iväg för reparation. upp ett förråd av reservdelar sin belöning. Just en sådan ventil hade just levererats. De här ventilerna är inga smågrejer som finns på hyllan direkt, säger Bob Cermann. De är en och en halv meter i diameter och väger cirka fem ton. Normal leveranstid är sex månader! Pumparna går inte att köra utan denna ventil. Den är alltså lika viktig som pumpen i sig. Inloppspump ett var ju redan på revision. För att allt skulle gå så smidigt som möjligt tog man den gamla ventilen från ettan och placerade den på linje tre och så tog man den nya ventilen till linje ett, som ju under hösten ändå skulle få en nyrenoverad pump. Därmed är linje ett säkrad för många år framöver. Jobbade både kvällar och helger När den havererade pumpen monterats ner och man konstaterat felet i lagringen skickades den till verkstaden Finshyttan Hydro Power i Filipstad. Trots semestertider var rätt person på plats även där. Men till skillnad från ventilen så fanns inte de rätta gum- fortsättning på sidan 11 44 Tur att regnet dröjde När bara två pumpar fungerar vidtar Gryaab några försiktighetsåtgärder. Bland annat meddelas Göteborg Vatten så att de har förhöjd beredskap om det skulle komma mycket vatten. I augusti uppstod ytterligare ett problem. En av de viktiga bräddningspunkterna är Barlastplatsen och där gick en ledning sönder. Det tog ungefär en månad att reparera ledningen. Göteborg Vatten ville att vi skulle undvika att dämma upp mycket vatten dit, berättar Douglas Lumley. Att klara ett stort regn hade blivit tufft. Som tur var dröjde det till hösten, när ledningen redan var reparerad, innan det kom något kraftigt regn. När pumpkapaciteten var begränsad drevs verket vid behov hårt och det är inte riskfritt. Nu har vi fattat ett beslut att inte driva verket så hårt i framtiden att det inte finns några marginaler, säger Douglas Lumley. Det är bättre att vara rädd om anläggningen och inte riskera ännu mer skador. Då blir konsekvensen att man får brädda vilket vi egentligen helst vill undvika. När något sådant här händer belastar det organisationen och vanliga jobb får skjutas upp. Det fungerade som det brukar, folk ställer upp. Organisationen är väl införstådd i allvaret när vi har så lite pumpkapacitet, säger Douglas Lumley. 9

Utan pumpar stannar verket Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Driftingenjör Christer Hansson vid en av de nya inloppspumpar som ska installeras vid biobäddarna. Det behövs pumpar med högre kapacitet i samband med att reningsverket byggs ut. Pumpar med högre kapacitet installeras när verket byggs ut Kvävereningen byggs ut och då ska även kapaciteten på biobäddarna öka. För att det ska bli möjligt byts de gamla pumparna ut. Samtidigt passar man på att kontrollera pumparna till aktivslam, en koll som sker vart tredje år. Det är i slutet av maj, men solen skiner som att det vore högsommar. De vanliga byggkranarna har fått sällskap med ett par nya, en vid biobäddarna och en på Ryaverkets eget järntorg. Vid biobäddarna håller entreprenören ABS Pump på att byta ut de gamla utloppspumparna. De är sammanlagt åtta stycken med en kapacitet på 0,75 kubikmeter, eller 750 liter, vatten i sekunden vardera. Nu ska de ersättas med pumpar som har en kapacitet på en kubikmeter, eller 1 000 liter, vatten per sekund. På så sätt blir det möjligt att ta igenom mer vatten genom biobäddarna när den nya denitrifikationsanläggningen är klar (läs mer på sidan 23). Driftingenjör Christer Hansson är van med pumpar. Han är en av dem som planerar för att det sker regelbundna kontroller och att de fungerar som de ska. Nu har det visat sig att åtminstone två av de fem pumpar som pumpar vatten till aktivslambassängerna har problem. De läcker olja och måste repareras, säger han. Det gör att arbetet kommer att ta fler dagar än beräknat. Pumparna behöver mycket underhåll. Christer säger att det framförallt beror på att de är dränkta i vatten. Jag önskar att de skulle vara torruppställda istället, även om det kostar mer tror jag att man skulle tjäna in det på lång sikt på billigare underhåll, säger han. Bytet av utloppspumparna vid biobäddarna ingår i NP 2004, projektet för utbyggnad av kväve- och fosforrening. När det är klart 2010 kommer Gryaab ha goda förutsättningar för att med marginal klara kravet på max 10 mg kväve per liter utgående vatten. Fakta I biobäddarna sker den första delen av kvävereningen, nitrifikationen. Aktivslambassängerna består av luftade och oluftade zoner. I de oluftade zonerna sker den andra delen av kvävereningen, denitrifikationen. I de luftade zonerna bryts organiskt material ner. Läs mer på sidan 6. 10

fortsättning från sidan 9 44 milagren på plats. De produceras i England och har en lång leveranstid. Det ledde till att det tog ända till oktober innan pumpen var på plats på Ryaverket igen och Marcus Olsson och Håkan Wingårdh kunde börja montera ihop den. Det var viktigt att pumpen snabbt kom på plats. Inloppspump ett var fortfarande på revision, den hade blivit försenad på grund av treans haveri, så det fanns bara två pumpar i drift. En av dem, fyran, har dessutom en elmotor som tidigare krånglat. Och det var oktober, en månad då risken är stor att det ska regna mycket och därmed komma mycket vatten till verket. Då gjorde Håkan och Marcus ett jättejobb, säger Bob Cermann. De jobbade kvällar och helger. Efter bara en och en halv vecka var pumpen i drift, det var rekordtid! Man känner ju ansvaret, säger Håkan Wingårdh. Dragit lärdomar Och det var fler som jobbade, bland annat elgruppen som kopplar in motorn och alla signaler och anläggningsgruppen som ser till kringutrustning och pumpgrop, testar att allt fungerar och kör igång pumpen. När Marcus Olsson och Håkan Wingårdh la all sin tid och mer därtill på pumpen innebar det också en extra arbetsbelastning på resten av verkstan som fick se till att deras vanliga arbete blev gjort. Inloppspump ett kom tillbaka till verket i december och togs i drift först i början av 2009. Ett sådant här haveri går inte att planera för, men trots det har man på Gryaab dragit en del lärdomar av det som hänt. När det händer sånt här är det stora problemet att reservdelar är så svårt att få tag i, säger Bob Cermann. Nu har vi beställt in en extra uppsättning gummilager och kan i värsta fall själva få igång en pump väldigt snabbt. Och tätningen har vi bytt ut till en helt annan konstruktion, som vi tror ska vara väldigt driftsäker. Inte första haveriet Det här är inte det första pumphaveriet i Gryaabs historia. Christer Hansson var med redan på 1980-talet. Då fanns det bara tre pumpar och två havererade. Då jobbade vi dygnet runt här, kanske inte på natten men fram till elva på kvällen, hela påskhelgen, berättar Christer Hansson. Det var då man beslutade om den fjärde pumpen för att det aldrig skulle hända igen. Gryaab är beroende av sina inloppspumpar för att vattnet ska kunna komma in i verket. Den här gången gick det bra för att det var lite nederbörd och det kom inte mer vatten än att det gick att klara sig med två pumpar. Och tack vare hårt arbete var den tredje igång när höstregnen började komma. Det löser sig alltid, säger Bob Cermann. Killarna och tjejerna på drift och verkstad ställer alltid upp när det händer sådana här saker. Överlag på Gryaab är folk väldigt bra på att ställa upp. Hallå där! drifttekniker Lenita Sabell Vad gör du på jobbet? Jag ser till att anläggningen fungerar. Vi har förbyggande underhåll med daglig rondering och så är det avhjälpande underhåll, när det kommer ett larm att nåt har gått sönder eller har slutat fungera. Som när det blir stopp i pumparna, då får man lossa och ta bort allt skit som tops och tamponger och sånt folk spolar ner. Det kan va mycket. Men det har blivit lite bättre sen senaste ombyggnaden. Vad är roligast med ditt jobb? Ombyte förnöjer. Man vet aldrig när man kommer till jobbet vad som ska hända och ske. Lina (Lenitas dotter) brukar säga, mamma, varför händer det alltid på fredag eftermiddag. Man vet ju aldrig när det händer. Det hade varit käckt om man visste. Samtidigt är det det som är det roliga. Det händer ibland att man tänker, om man har det lite jobbigt, tänk om man haft ett jobb man bara kommer till och så gör man sina arbetsuppgifter och går hem. Men nej, jag är inte funtad så. Man har så bra jobbarkompisar. Har man det jobbigt personligt så är det alltid nån som ställer upp och hjälper till. Vi hjälper varandra. Hade det inte varit för arbetskompisarna så hade det inte varit roligt, vi jobbar ju med skit. Du är ordförande i Rya IF, berätta vad du gör i föreningen. Vi försöker få ihop lite aktiviteter för alla medlemmar. Det är gokart, bowling och nu ska vi testa bågskytte. Och vi har gymmet som vi jobbar mycket med. Det har blivit fler och fler som börjat träna där, både tjejer och killar. Vad skulle du ha gjort om du inte gjorde det du gör nu? Jag är nog så inskränkt så jag hade nog varit tekniker på nåt annat ställe. Jag trivs så pass bra med det jag håller på med och det är det jag alltid har hållit på med. Vad gör dig till en bra tekniker? Jag är noggrann. Och envis. Även om det strular och inte vill så ska det mycket till innan jag släpper. Det är så jag är. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab 11

Nya kontrollstationer Nya kontrollstationer ger bättre arbetsmiljö Laboratorieingenjör Safa Hadi, PDU-ansvarig i projektet, visar hur ventilationen i diskhon fungerar. När han placerar en pappersservett i handfatet dras servetten mot hålen av utluften. Buller, tunga lyft och lukt. Problem man kanske inte helt kan bli av med på kontrollstationer på ett reningsverk. Men med de nya anläggningarna har Gryaab kommit en bra bit på väg. När laboratoriepersonalen tidigare skulle sköta kontrollerna på det inkommande vattnet skedde de flesta moment i samma lokal. Det innebar bland annat att vid provtagning och provhantering hördes hela tiden det rinnande vattnet från själva provtagningsstationen. Ljudet slog mot de hårda väggarna och blandades med ljudet från maskinerna i luckhallen bredvid. Märker skillnad I dag står provtagningsstationen i ett eget, avgränsat litet rum. Det är isolerat mot luckhallen så att de ljuden inte når in i det större rum där proverna fördelas. Ljudnivån är låg. Safa Hadi är laboratorieingenjör och har arbetat mycket med de nya kontrollstationerna. I projektet var han PDU-ansvarig. PDU står för process, drift och underhåll. Man märker skillnaden när man går in nu, säger Safa Hadi. Ventilationen har förbättrats avsevärt. Nu finns det ventilation på diskbänkarna, i själva handfaten, som suger ut luft. Det innebär att lukten från avloppsvattnet dras ut där. Det innebär också att de mikrobiologiska riskerna minskar, aerosoler och annat följer med utluften. Både vid provtagningsstationen och i själva kontrollstationen finns lyftanordningar för att undvika tunga eller upprepade lyft. Tidigare hade vi problem ibland på somrarna att det blev så varmt i lokalen, berättar Safa Hadi. Det var för att tilluften inte var nedkyld, men det är den nu. Kontrollstationen för inkommande vatten byggdes om inom den befintliga lokalen. När det gäller kontrollstationen för utgående vatten fick den en helt ny placering. Tidigare togs prover på utgående, behandlat vatten, det vill säga vatten som gått genom de olika reningsstegen. Sedan togs separata prover på vatten som bara gått genom försedimenteringen och det vatten som direktfällts, det vill säga vatten som bara delvis behandlats. Det kan ske vid de tillfällen det kommer extremt mycket vatten till verket. I de nya villkoren står att 12

Noterat Foto: Kretsloppskontoret Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Informatör Ellinor Günther fick många möjligheter att sprida budskapet att Göteborg har mjukt vatten. Gryaab ska rapportera det samlade utsläppet, där man inte skiljer på delvis eller helt behandlat vatten. Det bestämde placeringen av den nya kontrollstationen. Allt är punktventilerat Ovanför tunneln där det färdigbehandlade vattnet rinner på väg mot utsläppspunkten har man byggt kontrollstationen. Det betyder att den hamnat på nedervåningen i förtjockarhallen. Arbetet med den nya kontrollstationen sammanföll med att hela förtjockarhallen byggdes om (läs mer på sidorna 27-28). När det gäller utrustningen har man tänkt på samma sätt som i kontrollstationen för inkommande vatten. Vi har försökt ventilera så mycket vi kan, säger Safa Hadi. Provtagningsstationen, diskbänken, kemikalieskåpet, allt är punktventilerat. Extra ljuddämpare har satts upp i taket för att ytterligare minska ljudnivån från förtjockarhallen. Medarbetare från hela Gryaabs organisation har varit inblandade i projektet. Kontrollstationen för utgående vatten blir helt klar i början av 2009. I februari ska anläggningen provköras. Många besökare i Gryaabs monter på Mötesplats Göteborg 4Gryaab deltog i oktober på Mötesplats Göteborg på Svenska mässan. Mötesplats Göteborg är ett arrangemang för Göteborgs stads medarbetare. Väldigt många människor besökte montern Gryaab hade tillsammans med Göteborg Vatten och Kretsloppskontoret. Besökarna fick bland annat ett doseringsmått för tvättmedel så att de ska komma ihåg att i Göteborg har vi mjukt vatten och behöver bara använda lite tvättmedel. Gryaab arrangerade också ett seminarium om vatten och avlopp igår, idag och i framtiden tillsammans med Göteborg Vatten och Kretsloppskontoret. Mässbesökarna fick också tillfälle att se den prisbelönta filmen Gryaab för ett renare hav. Gryaab tar hand om avloppsvatten från 640 000 personer 4Visste du att 640 303 personer har sitt avlopp anslutet till Ryaverket? Det är fler än 2007 (633 659). De anslutna hushållen förbrukade 39,3 miljoner kubikmeter vatten. Det motsvarar 166 (168) liter per person och dygn. Industrier och andra anslutna verksamheter förbrukade 11,7 miljoner kubikmeter vatten. Räknar man om det till personekvivalenter (pe) genom att dividera det med vad varje person förbrukar innebär det en övrig anslutning på 191 700 pe. Den totala anslutningen blir alltså 832 003 (826 510) pe, en liten ökning från 2007. Ovanligt många besökte Gryaab 42008 kom 5 191 personer till Gryaabs anläggning Ryaverket på studiebesök. Det är mer än 1 000 fler än året innan (4 158). Av besökarna var 2 128 (2 102) elever och lärare från grundskolans årskurser 4-6. Alla som besöker Gryaab får lära sig mer om hur vi tar hand om avloppsvattnet och se vår prisbelönta film. Intresset att se världens största väggmålning som finns nere i en av Gryaabs kulvertar är enormt. Under året har hela 1 700 personer fått möjligheten att se konstverket! Alla som besöker oss för att se målningen får också information om Gryaab och får se filmen. 44 13

Noterat Foto: WorldMediaFestival förbättringar på kvaliteten på inkommande avloppsvatten, vilket i sin tur ska medföra ett allt renare avloppsslam. 2009 kommer Gryaab att lägga ned mycket tid på att uppfylla regelverket i REVAQ. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Gryaabs informatörer Ellinor Günther och Ulrika Wahlström och producenten Jan Linell. Gryaab-film fick internationellt filmpris 4Gryaab för ett renare hav spelades in och hade premiär 2006. Sedan dess har den setts av närmare 5 000 personer per år, framförallt av personer som varit på studiebesök på Ryaverket. Att den uppskattas märks på skratt och glada kommentarer. Och det är inte bara besökarna som uppskattar filmen. WorldMediaFestival i Hamburg är en internationell tävling i informations- och PR-film. Juryn tilldelade 2008 Gryaab för ett renare hav en Intermedia-globe Silver Award. Priset delades ut i Hamburg i maj 2008. Filmen är producerad av Jan Linell AB. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Göta älvbron i Pontus Anderssons tolkning. Gryaabs väggmålning i Guinness rekordbok 4I en kulvert under Ryaverket finns världens största väggmålning målad av en person. Målningen föreställer Göta älv, golvet är vattnet och väggarna det som ligger längs älven. Konstnären heter Pontus Andersson. Konstverket är 696,3 kvadratmeter och har därmed kvalificerat sig för Guinness Rekordbok 2009. Det tog Pontus Andersson sex år att färdigställa målningen, han arbetade med den från 2001 till 2007. Efterfrågan att komma och se målningen är så stor att Gryaab inte har möjlighet att ta emot alla som vill se den. Julstädning in i minsta vrå 4Den 21 november gjorde hela Gryaabs personal en gemensam kraftansträngning för att städa i Ryaverkets mer undanskymda vrår och förråd. En gemensam aktivitet där man möttes över avdelnings- och gruppgränser. Dagen avslutades med julbord i trevlig samvaro. Snart redo för åkern. Gryaab ska certifiera slammet 4Under året beslutade Gryaabs styrelse att slammet från Ryaverket ska certifieras enligt det nya slamcertifieringssystemet REVAQ. Målet med att certifiera avloppsslammet är att kunna återföra växtnäring till åkermark. Det nationella miljömålet för växtnäring säger att minst 60 procent av fosforn i avlopp ska nyttjas som växtnäring år 2015. Certifieringssystemet REVAQ är framtaget av Svenskt Vatten i samråd med branschaktörer och intresseorganisationer. Certifieringssystemet ska garantera att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. Vidare ska systemet erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning. Systemet ska också vara en drivkraft för fortlöpande Processingenjör Maria Karlsson putsar räcken. Foto: Kent Lindén, Gryaab 14

Foto: Ulf Gingsjö, Gryaab Ett vittlingsstim framför en bergvägg med kalkalger på cirka 20 meters djup. Avloppsvattnet samlas upp och behandlas till skydd för miljön 15

Vattenbehandling Tillrinning Varierad nederbörd men mycket vatten till verket 2008 var nederbörden vid mätstationen på Barlastplatsen bara något över det normala, 819 (920) mm. Trots det kom det mycket vatten till verket, medeltillrinningen var 4,32 (4,13) m³/s. Eftersom att mer än hälften av det vatten som kommer till Ryaverket är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten (regn) påverkar nederbörden hur mycket vatten som kommer till verket. Förklaringen till att tillrinningen var hög kan ligga i att nederbörden varierade mycket över Gryaabs upptagningsområde. Vid SMHI:s och Ryaverkets mätstationer visades ökningar i nederbörden på två respektive 24 procent, istället för en minskning som på Barlastplatsen. Vid Mollsjönäs, cirka två mil nordost om Göteborg, uppmättes 2008 svenskt rekord i nederbörd, 1 866 mm! Därför är det inte oväntat att medeltillrinningen ökat något. Den dag Ryaverket fick ta hand om mest vatten var den 26 oktober då dygnsmedelflödet var 12,1 m³/s. Minst vatten kom den 27 juli då dygnsmedelflödet var 2,3 m³/s. Hög tillrinning ledde till att stora mängder vatten inte kunde genomgå fullständig rening, men det mesta av det vatten som fick ledas förbi ordinarie biologisk och kemisk rening direktfälldes. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Det gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. I tabell 2 visas tillrinningen från de anslutna kommunerna. 2008 2007 Anslutna personer 640 303 633 659 Övrig anslutning, personekvivalenter 191 700 192 851 Total anslutning personekvivalenter 832 003 826 510 Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 136,6 130,1 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna Enbart mekaniskt renat vatten i % av reningen Enbart direktfällt vatten i % av reningen 3,2 3,2 0,6 0,9 6,2 8,7 Spillvatten från hushåll, m 3 39,3 38,9 Övrigt spillvatten, m 3 11,7 11,8 Dag- och dräneringsvatten 81,4 75,5 Total tillrinning, m 3 132,4 126,2 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m 3. ( ) = Siffror inom parentes är föregående års siffror om inte annat anges. Kommun Medeltillrinning Mm 3 /år Ale 2,4 1,8 Göteborg 108,8 82,1 Härryda 3,9 3,0 Kungälv 3,2 2,5 Mölndal 9,8 7,4 Partille 4,3 3,2 Totalt 132,4 100 Procent av total tillrinning Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år 2008 (miljoner m 3 och procent av tillrinningen). Tunnlar och ledningar Avloppsvattnet från Göteborg och kringliggande kommuner leds till Ryaverket i ett 12 mil långt tunnelnät. Det finns också dykarledningar under vattendrag och andra ledningar som binder samman tunnelsystemet. Tunnlarna lutar en promille och avloppsvattnet rinner med självfall hela vägen till Ryaverket. Vid Ryaverket mynnar tunneln cirka 20 meter under markytan. Fyra inloppspumpar lyfter sedan i genomsnitt cirka fyra kubikmeter avloppsvatten i sekunden upp till marknivå. Ett stopp på grund av ras i en tunnel eller ett ledningshaveri kan få stora konsekvenser för miljön. Ras i bergtunnlar är mycket ovanligt men det har bland annat förekommit i Bolmentunneln i Småland. Gryaab följer en besiktningsplan där påslagstunnlar (tunnlar från marknivå ner till huvudtunnel) besiktigas vart annat år och huvudtunnlar besiktigas vart femte år. Besiktningarna kan sedan leda till att skrotning av berg behöver utföras. En bergentreprenör knackar då ner löst sittande stenar som uppmärksammats i samband med besiktningen av tunneln. Att besiktiga och skrota bergtunnlar är förenat med stora risker och måste utföras med strikta säkerhetsåtgärder vilket i sin tur innebär att kostnaderna för dessa arbeten är stora. I oktober 2008 arrangerade Gryaab ett seminarium med namnet Vad är kostnadseffektivt bergunderhåll? Andra tunnelägare, bergkonsulter och entreprenörer deltog i seminariet där erfarenheter och kostnader kring bergunderhåll belystes. Som ett resultat av seminariet pågår nu ett arbete med att utreda möjligheterna till ändrade besiktnings- och skrotningsintervall. Det finns variationer i bergets struktur beroende på var man befinner sig. Avsikten med utredningen är att se på möjligheten att glesa ut intervallen där det är bättre bergkvalitet. För ledningar finns ett fastlagt program för tv-inspektion av ledningarna. Utifrån resultatet av tv-inspektionerna tas sedan beslut om ytterligare åtgärder. Problemet med ledningsinspektionerna är att det är svårt att filma och att bestämma status på de dykarledningar som går under bland annat Göta älv och Mölndalsån. En utredning påbörjades 2008 för att ta fram lämpliga metoder för att bestämma statusen på dykarledningarna. Dessa ledningar är dock utförda i robust material och det finns idag inte några indikationer som pekar på några problem eller skador på dessa ledningar. 16

Tillförd mängd ton BOD 7 16 302 (16 494) COD Cr 36 174 (36 875) Suspenderad substans 22 364 (23 623) Fosfor 460 (485) Kväve 3 308 (3 226) Tillförd mängd g/p*d (p=640 303) 70 (71) 155 (159) 96 (102) 2,0 (2,1) 14,2 (13,9) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket 2008. Tillförd mängd g/pe*d (pe=832 003) 54 (55) 119 (122) 74 (78) 1,5 (1,6) 10,9 (10,7) Hallå där! Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Om ett brott på en ledning eller ett tunnelras skulle inträffa finns utarbetade rutiner för hur respektive kommun lokalt ska koppla bort sig från Gryaabs avloppssystem. I rutinerna står att gemensamma övningar ska utföras för att ha beredskap för sådana händelser. Sådana övningar är genomförda och en ny övning ska genomföras 2009. Drift och reningsresultat Utbyggnad gör det svårt att klara kvävekravet Gryaab ligger på gränsen till att klara kraven på kväverening och får 2011 hårdare krav på fosforreningen. Därför pågår just nu ett stort projekt där vi bygger ut anläggningen, projektet för bättre kväve- och fosforrening (läs mer på sidan 23). Ombyggnaden med sina många avställningar har präglat året. 2008 uppfyllde Gryaab gällande miljökrav när det gäller rening av fosfor och BOD 7, men inte när det gäller kväve. Två stora driftomläggningar pågick under våren respektive hösten för att byggentreprenören skulle kunna göra ingrepp i befintliga anläggningsdelar. Under tiden kunde även stora underhållsinsatser göras för att uppgradera anläggningsdelen. Avställningarna har lett till att reningen inte fungerat lika bra som vanligt och inneburit mycket extraarbete. Gryaab har därför haft svårt att uppfylla kraven för kväve. Mängden gallerrens var 1 045 (1 204) ton. Sedan 2006 tvättar och pressar Gryaab renset som sedan går till förbränning. Maskinerna för tvättning och pressning har modifierats mycket och fungerar bättre nu. Gryaab tillsätter järnsulfat till avloppsvattnet för att fälla ut löst fosfor. Den utfällda fosforn hamnar i aktivslamflockarna, som sedan avskiljs i eftersedimenteringsbassängerna. Hur väl sedimenteringen fungerar avgör alltså fosforhalten i det behandlade vattnet. Eftersedimenteringsbassängerna belastas av både inkommande vatten och vatten som recirkulerats till kvävereningen. Det gör att man ibland måste välja att prioritera kväve- eller fosforreningen. För att klara kvävekravet måste recirkulationen vid varje tillfälle alltid vara så hög som möjligt. Slammets sedimenteringsegenskaper har påverkats av avställningar under året och möjligheten att recirkulera vatten för kväverening har varit begränsad under olika perioder. Eftersedimenteringsbassängerna har konstant 44 Vad gör du på jobbet? projektledare Mats Benkel Jag driver elfrågan i projekten, handlar upp elentreprenader och genomför dem fram till överlämnandet till driften. Vilken är den största utmaningen i ditt jobb? Bra fråga. Att få till utrustningen så bra för Gryaab som möjligt. Att den är lätt att underhålla och är driftsäker. Det är det som är den största utmaningen. Vad är roligast med ditt jobb? Alla trevliga arbetskamrater. Plus omväxlingen. Även om det är ett avloppsreningsverk så är det mycket elutrustning, allt från högspänning till instrument. El är dessutom ett omväxlande område. Jag har jobbat med elutrustning på avloppsverk innan så jag visste vad jobbet innebar. Hur tycker du att Gryaab utmärker sig som arbetsgivare? Jag har bara jobbat för privata entreprenörer innan så visst märker jag en skillnad. Det är mer styrt här, man får vara lite striktare. På andra ställen kanske det är lite snabbare beslut. Det är mer möten här, det ska förankras och stötas och blötas. Det är bättre arbetsmiljö kan man säga, bättre ordning med ledigheter, övertid och sånt. Om du inte skulle ha jobbat med det här, vad skulle du gjort då? Jag har aldrig funderat på något annat än el. Jag trivs med det och då finns det ingen anledning att byta, även om det säkert finns andra jobb som också är bra. Vad är det som gör att du är bra på ditt jobb? Det får nästan andra svara på. Vissa grejer har man fallenhet för. Det är hela grejen man är bra på, paketet, hela yrket. Jag har även varit ute och installerat en del och varit ute på idrifttagningar, så jag har varit med i hela arbetsflödet. Det tror jag gör att jag har förståelse för dom som installerar och gör andra delar. Att Gryaab renar avloppsvatten för att havet ska må bra, har det någon betydelse? Det har stor betydelse. Det ger en dimension till på jobbet. Det är roligare att hålla på med nåt som är viktigt. Det har jag gjort även tidigare när jag jobbade med vatten och avloppsreningsverk i Kina. Det var ofta SIDA-finansierade projekt och där betydde det kanske ännu mer. Det är kul att det är för något bra. Det är som en må bra-effekt. 17

Vattenbehandling m /s 14 12 10 8 6 4 2 0 44 18 varit hårt belastade. Den höga reningsgraden medför höga driftskostnader för kemikalier och el (recirkulationspumpning). Direktfällningen har använts flitigt under året i samband med flera tillfällen med hög tillrinning till verket, bland annat ett mycket regnigt första kvartal. Mycket möda har lagts ner på att utnyttja kemikalier på ett effektivt sätt. Dränkning av biobädden, som genomfördes regelbundet under de första åren, genomfördes några gånger under våren. Syftet var att minska mängden mygg, som ofta kläcks i biobäddarna. Processoptimering är alltid ett viktigt inslag i driften av verket. Fokus har varit att främja bra slamegenskaper under avställningarna genom bland annat noggranna förberedelser och anpassning av aktivslamprocessen. Det ledde till bättre sedimentering och därmed bättre kväverening. Det är viktigt att internkontrollen fungerar tillfredsställande så att de komplexa reningsprocesserna kan optimeras för att minska utsläppet. För att mäta sig med andra deltar Gryaabs laboratorium i flera provningsjämförelser ordnade av bland annat danska Eurofins och svenska ITM. Gryaabs laboratorium fortsätter att få mycket goda resultat i jämförelserna. Detaljerad redogörelse för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapporter för 2008. m 3 /s 14 12 10 8 6 4 2 0 2008 2007 Järnsulfat 5 426 5 509 Polyaluminiumklorid 989 1 369 Natriumhypoklorit (12 %) 29 5 Polymer (vattenbehandling) 3,5 6 Polymer (slambehandling) 185 168 Extern kolkälla 1 059 893 Tabell 4. Kemikalieinköp i ton vid Ryaverket och Syrhåla. Förbrukning kan variera beroende på lagerhållning. Elförbrukning och kostnad för kemikalier Elenergiförbrukningen uppgick till 33,7 (32,4) GWh vilket är 1,3 GWh högre än 2007. Gryaabs processutformning är energikrävande och elförbrukningen ökar med ökade inkommande vattenflöden och ökad cirkulationspumpning för kväverening. Att elförbrukningen har ökat förklaras av en högre cirkulationspumpning i aktivslamprocessen, änd- Förbilett vatten rade driftstrategier i samband med utbyggnadsprojektet samt högre tillrinning under året. Vatten- och slambehandlingen sker bland annat med hjälp av kemikalier. Kostnaden för kemikalier var i stort sett oförändrad, 15,7 (15,6) mkr. Mindre inköp av bland annat kolkälla för denitrifikation och polyaluminiumklorid för direktfällning av avloppsvatten balanserades av högre kostnader för polymer till vattenbehandling och mekanisk förtjockning. Underhållsarbete 2008 Många modifieringar av både grov- och finrenshanteringssystemen har resulterat i en mer pålitlig drift. Viss ombyggnad kvarstår och för att förebygga fettproppar planeras ett varmvattentvättsystem för renspressarna. Många testkörningar med sandupptagningsutrustning har skett utan tillfredsställande resultat och ändringar är planerade för 2009. Inloppspump ett har varit avställd sedan maj för revision. Renoveringen har tagit längre tid än planerat delvis på grund av ett haveri på inloppspump tre. Pumpen bör vara tillbaka i drift under januari 2009. Under året har även gallerstavspaketen till galler ett, två och tre bytts ut. Inloppspump tre fick ett lagerhaveri samt ett ventilhaveri under sommaren (läs mer på sidan 8). Motorn till inloppspump fyra visar tecken på mycket slitage i lagerbanan till det övre rotorlagret. Motorn ska enligt planerna bytas 2009. Skrapordrivningen i försedimenteringsbassäng ett har bytts ut på grund av slitage. Nedstigningsplattformar har installerats i alla försedimenteringsbassänger. I samband med avställningen av två av aktivslambassängerna under våren respektive hösten kunde flera underhållsinsatser göras, bland annat byte av luftare, översyn av rören och översyn av styrdon i luftningssystemet. De kvarstående in- och utloppspumparna i biobädden har renoverats eller bytts ut under året (läs mer på sidan 10). Många pumpar hade korrosionsskador och därför har tillsynsfrekvensen av dessa pumpar höjts. Den provisoriska doseringsanläggningen för natriumhypoklorit har haft många driftstopp under året på grund av luftinsläpp i pumpningssystemet. Felet har identifierats och åtgärdats och anläggningen fungerar tillfredsställande. Inkommande vatten Förbilett vatten Inkommande vatten jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 Figur 1. Inkommande flöde till Ryaverket samt förbilett flöde (dygnsmedelflöde). Förbilett vatten innebär direktfällt samt enbart mekaniskt renat vatten. jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08

Uppströmsenheten Uppströmsenheten (före detta Avloppskvalitetsgruppen) har kontakt med abonnenter i Gryaabs delägarkommuner med utsläpp av avloppsvatten som inte är hushållsspillvatten och representerar då också respektive kommuns va-enhet. Uppströmsenheten är remissinstans för miljömyndigheter när verksamheter prövas enligt miljöbalken, spårar utsläpp i avloppssystemet, står för bevakning av det inkommande vattnets kvalitet och bedömer bygglovsansökningar i Göteborg. Uppströmsenheten samarbetar huvudsakligen med va-enheterna och miljöförvaltningarna i delägarkommunerna, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, länsstyrelsens miljöskyddsenhet och Svenskt Vatten. De huvudsakliga skyddsobjekten är personal, ledningssystem, anläggningar, reningsverk och recipient. Uppströmsenheten deltar också i projekt rörande uppströmsfrågor regionalt, nationellt och internationellt. Här är ett urval ur årets verksamhet: I förslag till tillstånd för Göteborg Energi AB, Angereds Värmecentral har länsstyrelsen gått på Gryaabs linje och föreskrivit att allt sotvatten ska samlas upp och tas om hand som avfall. Vi tillstyrkte länsstyrelsens yttrande till miljöprövningsdelegationen. Ragn-Sells AB söker om tillstånd för en ny behandlingsanläggning för avfall på Marieholmsgatan i Göteborg. Fastigheten ligger intill älven med möjlighet till lastbils-, båt- och järnvägstransporter. Ansökan omfattar tillstånd att ta emot, mellanlagra och behandla upp till 130 000 ton avfall per år. Vid det tidiga samrådet sa Gryaab nej till att ta emot processavloppsvatten från anläggningen. Vår bedömning var att det med fördel kunde ledas ut i Göta älv efter rening. Vi vill också ha ett villkor för fordonstvätten där transportbilarna tvättas. Länsstyrelsen har föreslagit nytt tillstånd och därmed kopplade villkor för Skrotfrag AB i Agnesberg och tagit fasta på Skrotfrag AB:s förslag att samla ihop allt avloppsvatten från verksamhetsytorna och leda det i en separat ledning som mynnar nedströms Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm. Gryaabs utsläppsvillkor Till och med 2010 BOD 7 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Fosfor 0,4 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde och som medelvärde under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Från och med 2011 BOD 7 10 mg per liter som gränsvärde och årsmedelvärde. Fosfor 0,4 mg per liter som gränsvärde och årsmedelvärde. 0,3 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde och som medelvärde under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Värdena gäller totalfosfor, totalkväve och BOD 7 i det samlade avloppsvattnet. Ett gränsvärde får aldrig överskridas. Om ett riktvärde överskrids måste Gryaab vidta åtgärder som gör att kravet kan uppfyllas. 44 Hallå där! miljöingenjör Lars Nordén Vad gör du på jobbet? Uppströmsarbete. Och vad är det egentligen? Vi har kontakter med verksamheter, industrier, restauranger, sjukhus, myndigheter. Varför har ni de kontakterna? För att skydda rörnät, anläggning, alltså reningsverket, personal och havet. Vi har åsikter, eller synpunkter kanske man ska säga, om hur de ska behandla sitt vatten innan de släpper det till avloppet. Det kan vara yttranden till myndigheter eller uppmaningar till företag. I slutändan kan vi vägra att ta emot deras vatten. Det är det enda vi kan göra, vi kan inte utdöma viten eller så. Men jag har aldrig varit med om att vi stängt av vattnet för någon. Idag ifrågasätts våra synpunkter sällan, det gäller att hitta en rimlig nivå. Vad är roligast med ditt jobb? Det är de externa kontakterna. Det man kan sakna är att prata med vanliga människor, de vi pratar med företräder oftast andra och är ofta väldigt insatta. Det är lättare att hjälpa privatpersoner som har frågor. Vi har hela labyrinten klar för oss, de vet inte ens vägen in. Så det är lite roligt alla de här frågorna som kommer från människor. Jag har hållit på sen 1980, jag kan inte se att något annat jobb hade varit lika roligt. Det är utåtriktat och självständigt. Det är nog att det är så självständigt som gjort att jag jobbat så länge. Vad är meningsfullt med ditt jobb? Det är att man kan påverka, även om det sker i små steg. Nu har jag hållit på så länge så jag måste ju ha gjort någon nytta för miljön i Göteborgsregionen. Vad tror du är speciellt med Gryaab som arbetsgivare? Det är ett litet företag där alla känner varandra. Det är bra personalarbete, beviset för det är att så få slutar även när det är bra tider. Det jag tror är viktigt är att man låter alla personligheter leva. Nu när nästa generation kommer, att man inte formar den så att alla blir lika för då blir det ingen kreativitet. Nu när folk söker jobb här så märker man ju att en väldigt bra grej är att Gryaab jobbar med miljön som huvudsyssla. Och att vi kan jobba mycket långsiktigt. Det kan man inte i den vanliga industrin där allt man gör ska skrivas av på tre år. Bygger man nåt här vet man att det ska användas i minst 30 år. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab 19

Vattenbehandling 44 Vi är positiva till förslaget med tillägget att Skrotfrag, oavsett om nuvarande lösning kvarstår eller om vattnet kan ledas nedströms vattenintaget, ska lämna ett förslag till längre gående rening än enbart oljeavskiljning. Renova AB och Göteborg Energi AB ansöker om tillstånd för biogasanläggning på Marieholm. I ansökan diskuteras både alternativen att processvattnet avleds orenat till spillvattennätet och att det renas på plats. De reningsmetoder som diskuteras är indunstning, ammoniakstripping och membran eller flerstegs membranbehandling. Gryaabs bedömning är att en lösning med lokal rening av processvattnet är att förorda. Orsaken är utredningen om kvävebelastningen på Ryaverket som visar att kapacitetstaket för behandling av kväve riskerar att nås betydligt tidigare än vad som tidigare antagits. En betydande del av tillgänglig kapacitet är redan intecknad i och med anslutningen av Lerums kommun och en förväntad befolkningsökning i Gryaab-regionen. I januari var det en stark lukt av lösningsmedel i Kodammarnas pumpstation, flera privatpersoner i området Laboratoriegatan St Sigfridsgatan besvärades av lukt av bensin/ kemikalier inne i sina lägenheter. Uppströmsenheten spårade tillsammans med Göteborg Vatten utsläppet till Norsk Hydros bensinstation och Ventor Progress AB:s biltvätt vid St Sigfridsgatan 91. När Norsk Hydro undersökte marken vid bensinstationen fann man att marken var kraftigt förorenad av bensin. Läckaget spårades till området under bensinpumparna. Alla rör till och från pumparna byttes ut. Den förorenade marken har tagits bort i omgångar. Kemikalieföretaget Univar på Marieholmsgatan lyckades den 27 mars köra en gaffel på en gaffeltruck genom en kemikaliecontainer innehållande ammoniak. I sin iver att välta containern så att hålet kom uppåt missade man att stänga de utloppsventiler som finns i företagets avloppssystem och cirka 100 liter ammoniak rann ut i spillvattensystemet. Ammoniak (som egentligen är en gas löst i vatten) fräter inte på ledningarna och skadar i utspätt skick inte reningsverket men det avger en mycket stickande lukt och dessa ångor är i höga koncentrationer farliga. Göteborg Vattens personal varnades därför för att sticka näsan i brunnar i det aktuella området. Spolbara produkter har diskuterats vidare mellan EU- REAU och pappersindustrins europeiska branschorganisationer. EUREAU har temporärt accepterat pappersindustrins metodförslag för att avgöra om en produkt är spolbar eller inte men förväntar sig ytterligare preciseringar. Göteborgs Spårvägar har byggt en ny bussterminal med tvätt vid Spadegatan i Angered. Spårvägen satsar där på ny teknik för tvättvattnet. Tvättvattnet renas i flera steg och sedan återanvänds allt vatten för ny tvätt. Rent vatten fylls på, men inget förorenat tvättvatten släpps till det kommunala nätet. Vid Gunnilseskolan har det pågått ett experiment under ett år med bortkopplad fettavskiljare. Orsaken till experimentet var att kraftiga luktproblem både inomhus och utomhus uppträdde på grund av svavelvätebildning i fettavskiljaren. Problemet med svavelvätelukt har observerats vid tidigare tillfällen vid skolor. Tänkbara orsaker till att just skolor har dessa problem är dels att restaurangverksamheten enbart pågår några timmar per dag vilket leder till dålig omsättning av vatten i fettavskiljaren med kraftig svavelvätebildning som följd och dels att skolkök i allmänhet har mycket omfattande utrustning i köken i förhållande till mängden tillredda portioner mat. Eftersom mängden utrustning är beräkningsgrund för storleken på fettavskiljaren enligt gällande EU-norm så blir avskiljarna relativt stora i förhållande till dygnsflödet jämfört med traditionell restaurangverksamhet. I samråd med Göteborg Vatten, Kretsloppskontoret och Gryaab så bypassades fettavskiljaren under ett år och därefter filmades ledningen på LFF:s bekostnad. Gunnilseskolan var en utmärkt plats för detta experiment eftersom de har en mycket lång servisledning, de är ensamma på den och inte speciellt mycket vatten tillkommer lokalt på kommunens ledning. Resultatet av filmningen är att inga eller mycket små avlagringar i rörnätet kunde observeras. Gunnilseskolan har bara mottagningskök, de lagar inte maten själva och de serverar ungefär 250 elever per dag. Arbetet i Svenskt Vattens regi med en skrift om uppströmsarbete fortsätter. Det finns 290 kommuner i Sverige och minst lika många åsikter om vad en sådan skrift ska innehålla. Undersökningen av hur avloppsvatten från hushåll ser ut är avslutad och rapport finns. Avloppskvalitetsgruppen upphörde från årsskiftet att vara en självständig grupp och ingår nu i avdelningen Utveckling, Kvalitet och Miljö och kallas Uppströmsenheten. Rening % Utsläpp, halt mg/l Utsläpp mängd ton BOD 7 92 10 (10) 1 353 (1 270) COD 84 42 (42) 5 675 (5 504) Fosfor 90 0,4 (0,4) 48 (52) Kväve 51 12 (12) 1 672 (1 513) Tabell 5. Total rening för Ryaverket under 2008 samt utsläpp i halt och mängd. Utveckling Utvecklingsbehov I och med färdigställandet av direktfällningsanläggningen, som fungerar som ett parallellt kemiskt reningsverk när kapaciteten för den ordinarie biologiska och kemiska reningen överskrids, finns förutsättningar för att uppnå det nuvarande villkoret med avseende på fosfor. För att uppnå villkoret för fosfor från 2011 och för kväve genomförs dock ytterligare åtgärder. Arbetet med att förbättra fosforavskiljningen bedrivs på flera fronter. På kort sikt optimeras driften, med ständigt förbättrade driftstrategier för att förbättra fällningen av löst fosfor och minska utsläppet av partikelbunden fosfor genom 20