Årsredovisning för ett renare hav

Transkript

1 Årsredovisning 2007 för ett renare hav

2 1972: Ryaverket invigs den 7 september. Verket har då varit igång sedan december personekvivalenter (pe) är anslutna. Gryaab har 17 anställda. 1973: Naturvårdsverket ger dispens till bygge av en anläggning som ska torka slammet. 1974: Näsetverket läggs ner i december och antalet anslutna till Ryaverket ökar till pe. Stora problem med torkningsanläggningen. 1975: Kalkning av slam påbörjas. De flesta tunnlar är klara. Problemen med torkningsanläggningen fortsätter. Latrintömningen startar. 1976: Vattendomstolen beslutar om nya reningskrav: 80 procents BOD-reduktion och procents rening av fosfor. Avsättningen av kalkat slam till jordbruket är god. Torkningsanläggningen stängs. Rya IF bildas. 1977: Vattendomstolens dom överklagas av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och Gryaab. Stor slamdeponering vid Välen. Torkningsanläggningen brinner upp. Gryaab har 31 anställda. 1978: Det finns perioder då slammet inte kan avsättas till nyttiga ändamål. Därför skapas en lagerplats för kalkat slam på Ryaverket. Första silbandspressen installeras. 1980: Ny vattendom i januari. Vattendomens nya krav som ska börja gälla 1984 är max 30 mg BOD per liter och 2,5 mg fosfor per liter. Bygget av försedimenteringsbassänger och luftningsanläggningar startar. 1981: En värmepump installeras som tas i drift i januari Den reducerar uppvärmningskostnaderna avsevärt. 1982: Anläggningarna för försedimentering och ökad luftning tas i drift i september. De räcker för att uppfylla Vattendomstolens reningskrav. Gryaab har 34 anställda. 1983: En principutredning om biogasproduktion genomförs. Gryaab har ansökt om att få senarelägga bygget av en filtreringsanläggning, senareläggningen beviljas. 1984: Alla Gryaabs ägarkommuner utom Lerum är nu anslutna till Ryaverket. Försök med kemisk fällning i full skala. Ett nytt processtyrsystem installeras. Kalkslamdagar arrangeras och en ny kalkslambroschyr skickas ut till lantbrukare och kommunala intressenter. Chefen för Göteborgs va-verk blir chef även för Gryaab. 1985: Slamdebatten i media intensifieras. Chalmers arrangerar ett seminarium på temat Slam på odlad mark, hot eller resurs?. Bygget av tunneln mellan Bråta och Mölnlycke påbörjas. Gryaab levererar renat avloppsvatten till Energiverkets nya värmepumpsanläggning. 1986: Koncessionsnämnden för miljöskydd beslutar om nya utsläppsvillkor. Från och med juli 1987 får det renade vattnet innehålla max 15 mg BOD per liter och från och med 1990 får det innehålla max 0,5 mg fosfor per liter. Målet att huvuddelen av slammet ska gå till jordbruk uppfylls inte, främst på grund av LRF:s bojkott. 1987: Gryaab får åter en egen direktör. Greenpeace-aktion. Stora problem att få avsättning för slammet. Kväverening börjar diskuteras. Gryaab har 37 anställda. 1988: En stor slamutredning genomförs. Styrelsen förordar att slammet rötas i en biogasanläggning och att slammet därefter pumpas till Syrhåla och deponeras i bergrum. Bråtatunneln är klar. Ett GC-MS-system installeras som kan analysera mycket låga koncentrationer av organiskt material. 1989: Kravet på max 0,5 mg fosfor per liter i det renade vattnet uppfylls tack vare att Gryaab infört kemisk fällning med järnsulfat. Styrelsen beslutar att en biogasanläggning ska byggas. Fösök med kväverening startar. 1990: Biogasanläggningen invigs. 1991: Ledningen till Syrhåla är klar. I Syrhåla finns en anläggning för slamavvattning och bergrum där slammet kan deponeras. Försök med eftersedimentering i tvåvåningsbassänger. 1992: Gryaab lämnar in en koncessionsansökan. Bolaget är berett att öka den biologiska reningskapaciteten från cirka sex till åtta kubikmeter i sekunden. Gryaab är även villig att öka kvävereningen från 15 till 30 procent. Naturskyddsföreningen med flera genomför manifestationer mot intrång i den del av Rya skog som är avsatt för Ryaverkets utbyggnad. Göteborgs kommunfullmäktige behandlar en motion om bevarandet av Rya skog. En demonstrationsanläggning för rening av biogas byggs upp. Gryaab har 49 anställda. 1993: Koncessionsnämndens beslut går i allt väsentligt på Gryaabs linje. Beslut om utbyggnad för ökad kapacitet fortsättning på omslagets bakre insida

3 Omslagsbild En grupp hydroider omgivna av ekblading (en rödalg) och fingerkorall (död mans hand). Det röda på berget är kalkalger. Bilden är tagen vid Lilla knappen, Väderöarna på cirka 20 meters djup. Foto: Ulf Gingsjö, Gryaab Uppslagsbild sid Gullmarsanemon vid Ormestad i Gullmarsfjorden på cirka 30 meters djup. Årsredovisning 2007 Gryaab verkar aktivt för en bättre miljö och ett renare hav...4 VD har ordet...4 Det här händer efter att du har spolat...6 Från avlopp till klimatvänligt fordonsbränsle...8 Nytt certifieringssystem kan återföra slam till odlad mark...9 Gryaab bygger för ett renare hav...10 Noterat...12 Vattenbehandling...14 Tillrinning...16 Tunnlar och ledningar...17 Drift och reningsresultat...18 AKG...19 Utveckling...21 Aktiviteter...22 Slambehandling och slamdisponering...25 Drift och resultat...26 Utveckling...26 Säkerhet...28 Arbetet med att ansluta Lerum till Gryaab pågår...29 Personal...30 Ekonomi Årsredovisning Förvaltningsberättelse...33 Resultaträkning...37 Balansräkning...38 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag...39 Tilläggsupplysningar...40 Resultaträkningar 5 års översikt...43 Balansräkningar 5 års översikt...44 Revisionsberättelser...45 Styrelsens sammansättning Gryaab AB Postadress Organisationsnr Bankgironr Plusgironr Norra Fågelrovägen Göteborg Tel Expeditionen Fax Expeditionen E-post Hemsida [email protected] Vid brådskande ärende utom expeditionstid, ring som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp.

4 Gryaab verkar aktivt för en bättre miljö och ett renare hav Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4, Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till deponering i bergrum. Gryaabs uppdrag Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ska begränsa förorening till recipient från tillfört avloppsvatten samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Bolagets utveckling ska ske med långsiktighet. Gryaabs avloppsrening ska drivas kostnadseffektivt i syfte att erbjuda ägarna låga avgifter. Övriga produkter och tjänster ska erbjudas till marknadsmässiga priser och positivt bidra till en låg kostnadsnivå för brukarkollektivet. Investeringar och utvecklingsarbete ska kunna motiveras från såväl ekonomiska som ekologiska utgångspunkter som av förändrade beteendemönster. Bolaget ska aktivt samarbeta med berörda verksamheter i syfte att underlätta arbeten med att begränsa utsläppen vid källan. Gryaab ska, där så är miljömässigt och kommersiellt motiverat, kunna ingå olika former av samarbete med andra aktörer. Sådant samarbete ska genomföras som ett led i att uppfylla bolagets uppdrag. Bolaget ska vara ett kompetensorgan och medverka till forskning och utveckling inom avloppsrening ur såväl ekologiskt, ekonomiskt som beteendeperspektiv. Bolaget ska i sin ekonomiska planering tillse att låga avgifter går hand i hand med en tillfredsställande soliditet. VD har ordet Under 2007 fick Gryaab ett nytt aktieägaravtal och även ett nytt ägardirektiv. Aktieägaravtalet ersätter det gamla avtalet från 1969 som ägarna kom överens om några år innan verksamheten startade Det ursprungliga uppdraget gick ut på att säkra vattenkvaliteten i lokala sjöar, vattendrag, Göta älv och dess mynningsområde. Uppdraget skulle utföras genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt renar Göteborgsregionens avloppsvatten. Efter 35 års verksamhet kan vi konstatera att verksamhetsidén har hållit över tiden. Gryaab har fortfarande landets lägsta kostnad för regionens avloppsvattenrening. Vattenkvaliteten har radikalt förbättrats i berörda vattenområden inom regionen sedan början av talet. Vi har ännu inte lika bra miljöprestanda som andra motsvarande anläggningar i landet. Men om några år har Gryaab äntligen nått en nivå som prestandamässigt kan jämföras med andra stora anläggningar i landet. När den nya anläggningen för bättre kväve- och fosforrening står klar framåt 2010 hoppas jag att vi har en anläggning som har en bra teknisk funktion, en bra arbetsmiljö och som klarar Gryaabs nya miljövillkor med lagom stor marginal. Det blir tuffare men inte omöjligt framåt när det kanske finns 1,5 miljoner invånare i Göteborgsregionen och upp emot arbetsplatser. Då kanske vi också ska ha anläggningar för rening av läkemedelsrester och andra farliga ämnen. Men det får nog bli en senare fråga. När Gryaab startade sin verksamhet så förbättrades förhållandena snabbt i vattendragen och i havet utanför Göteborg. Gryaab har hittills minskat utsläppen av fosfor och organiskt material med över 90 procent och kväveutsläppen med cirka 60 procent. Med de nya anläggningar som nu håller på att byggas ska vi rena vattnet ännu bättre för att uppfylla de nya miljövillkor som börjar gälla En stor förändring som pågår just nu är att EU:s vattendirektiv håller på att implementeras. Äntligen tar man ett helhetsgrepp för att uppnå en god vattenstatus för alla vattenförekomster i Sverige och för övrigt i hela Europa.

5 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Jag är övertygad om att det nya ägardirektivet stimulerar medarbetare och styrelse att vidareutveckla Gryaab som ett av regionens ledande miljöföretag Redan 2008 ska det beslutas om vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla. År 2009 ska beslut fattas kring lämpliga åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som krävs för att uppnå god vattenstatus år Det är ingen liten uppgift som ligger framför oss och det är fortfarande oklart hur nödvändiga åtgärder ska finansieras. Det är många organisationer som kommer att beröras och jag hoppas verkligen att man kan finna formerna för en bra samverkan och en bra dialog inom de vattenråd som nu håller på att bildas men även inom den vattenförvaltning som nu är i full gång sedan några år tillbaka. Jag hoppas också att vi får det planerade havsmiljöinstitutet till Göteborg och västkusten. Det skulle skapa ännu bättre förutsättningar för en fortsatt god samverkan och kompetensuppbyggnad inom de företag, institutioner och organisationer som deltar i arbetet för en bättre havsmiljö. Havsmiljön är i fokus framför allt när det gäller Östersjön men även Västerhavet har problem som måste lösas för att få bättre förhållanden i kustzonen och i havet. Vi får se vad de internationella experter som nu har anlitats kommer fram till. De ska göra en ny och kompletterande utvärdering för att belysa och bedöma miljösituationen i Västerhavet. Det ska bli mycket spännande att ta del av resultaten från detta arbete eftersom Gryaab för närvarande håller på med en omfattande utbyggnad för bättre rening av både kväve och fosfor. Min bedömning är att vi inte kommer att få högre krav på fosforrening. Här ligger ju de nordiska länderna i topp. Sverige, Finland och Danmark har nationella krav på reningsnivåer som är två till fem gånger bättre än det EU-krav som de flesta andra länder i Europa har som mål att klara. Tidigare har experterna angett att det för Västerhavet är viktigast med kväverening. Och kväverening kommer Gryaab att klara till rätt så låga nivåer med de nya anläggningar som nu håller på att byggas. Bekymret är dock att det kostar en hel del pengar med långt gående kväverening. Det är mycket glädjande att Gryaab har fått ett nytt ägardirek- tiv under året. Ägardirektivet anger och preciserar vilken uppgift bolaget har och vilka strategiska frågor som ägarna tycker är väsentliga. Med det nya ägardirektivet har Gryaabs uppdrag utvidgats i flera avseenden. Uppdraget ryms enligt min mening inom ramen för den nya lag om allmänna vattentjänster som riksdagen beslutade att införa Enligt den nya lagen ska både vattenförsörjning och avlopp säkerställas men även miljön ska skyddas, vilket är helt nytt i den nya lagen. Flera av Gryaabs ägarkommuner har mycket höga ambitioner när det gäller miljöfrågor och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Och det tycker jag är helt rätt med tanke på de mycket omfattande och allvarliga globala miljöproblem som nu är uppenbara för de flesta. Det kommer att bli en stor utmaning att utföra det utvidgade uppdraget på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som vi ska uppfylla övriga krav och kraven i den nya vattentjänstlagen. Jag är dock övertygad om att det nya ägardirektivet stimulerar Gryaabs medarbetare och styrelse att vidareutveckla Gryaab som ett av regionens ledande miljöföretag. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare för en mycket bra arbetsinsats under det gångna året. Gryaabs resultat och utveckling beror på alla medarbetares arbetsinsats, motivation och engagemang. Jag tänker ibland på Christer Olssons ord när han föreläste på Gryaab för några år sedan. Man måste vilja, man måste vara intresserad av att utvecklas. Det är summan av de små detaljerna som avgör om du lyckas eller inte. Tillsammans med mina medarbetare ser jag med tillförsikt fram emot en fortsatt god utveckling av Gryaab. Vi är angelägna om att ha en bra och utvecklande dialog mellan Gryaabs medarbetare, med styrelsen och med alla andra samarbetsparters som Gryaab arbetar tillsammans med.

6 Allt vatten du använder hemma rinner ner i rör i huset och under gatan och hamnar sedan i Gryaabs tunnelsystem. Där hamnar även vatten från industrier, men det vattnet får inte innehålla mer föroreningar än det från hushållen. Gryaabs tunnelsystem är nästan 13 mil långt. Det här händer efter att du har spolat Hushåll Tunnel Försedimentering Biobädd VATTENBEHANDLING Grovgaller } Det är två centimeter mellan gallerstavarna i grovgallret. Här fastnar papper och större skräp som en del människor tyvärr spolar ner i toaletten. På reningsverket kallas det rens. Järnsulfat } För att få bort näringsämnet fosfor tillsätter Gryaab fällningskemikalien järnsulfat. Järnsulfaten får den lösta fosforn att klumpa ihop sig så att den längre fram i processen kan sjunka till botten och tas bort. Hamnar för mycket fosfor i havet kan det orsaka övergödning. Sandfång } Här sjunker sand och grus till botten och kan tas bort så att det inte skadar pumpar och utrustning i verket. Sanden tvättas och kan sedan användas som utfyllnadsmassa. Fingaller } I fingallren är det bara två millimeter mellan gallerstavarna. Här fastnar papper och mindre skräp. Renset från grov- och fingallren pressas och finfördelas och går sedan att bränna. Det blir då till el och värme. Försedimentering } Här sjunker partiklar som är tyngre än vatten till botten och bildar ett slam, som sedan kan skrapas bort och behandlas. Fett är lättare än vatten och hamnar på ytan där det kan skrapas bort. Aktivt slam } Aktivslambassängerna är uppdelade i luftade och oluftade zoner. Vattnet rinner först till de oluftade zonerna. Där börjar bakterier bryta ner organiskt material, men framför allt sker här den andra delen av kvävereningen. I de luftade zonerna pumpas luft in. Då blir bakterierna mer effektiva när de ska bryta ner det organiska materialet. Hamnar för mycket organiskt material i havet kan det orsaka syrebrist. Eftersedimentering } Här sjunker bakterier och den utfällda fosforn till botten och bildar ett slam. Eftersom att det här slammet innehåller mycket bakterier som är bra för reningen pumpas det mesta av slammet tillbaka till aktivslambassängerna. Men bakterier växer till sig och därför pumpas en liten del av slammet till slambehandlingen. Efter eftersedimenteringen går en del av det renade vattnet ut i Göta älvs mynning och vidare ut i havet. En del går till biobäddarna. Biobädd } Här växer bakterier på ett svart plastmaterial (nitrifierande biobädd). Plastmaterialet är konstruerat för att få en mycket stor yta som bakterierna kan växa på. När vattnet strilar över bakterierna sker den första delen i kvävereningen, den så kallade nitrifikationen, där ammoniumkväve blir till nitrat.

7 Järnsulfat Drivmedel Grovgaller Fingaller Sandfång Gasklocka Näringsrik jord Aktivt slam Förtjockning Biogasanläggning Centrifug Biomull Göta Älv Eftersedimentering Illustration: Pontus Andersson SLAMBEHANDLING Aktivt slam igen } Nu rinner vattnet till aktivslambassängerna igen där det samsas med vatten från försedimenteringen. I de oluftade zonerna sker så den andra delen av kvävereningen, denitrifikationen, då nitratet omvandlas till kvävgas och hamnar i luften. Luften består redan till 78 procent av kvävgas. Kväve är ett näringsämne precis som fosfor och hamnar det i för stora mängder i havet kan det orsaka övergödning. Nu rinner vattnet genom resten av reningsverket igen. Göta älv } I Göta älvs mynning vid Rya Nabbe, 850 meter väster om Älvsborgsbron, släpps det renade vattnet ut. Nu är mycket av föroreningarna borta och vi kan njuta av sköna bad och fiske. Förtjockning } Slammet innehåller från början cirka 99 procent vatten och är väldigt rinnande. Därför måste det förtjockas. I bandgravitationsförtjockare transporteras slammet på en silduk som släpper igenom vattnet. Efter förtjockningen innehåller slammet cirka 95 procent vatten. Drivmedel } Biogasen säljs till Göteborg Energi som sedan uppgraderar/ renar den till procent metan. Göteborg Energi komprimerar sedan gasen och säljer den som fordonsbränsle. Gryaab producerar cirka 60 GWh biogas om året, det räcker för att en personbil ska kunna köra varv runt jorden. Biogasanläggning } I biogasanläggningen finns rötkamrar där slammet rötas i cirka 20 dagar. I syrefri miljö, 37 graders värme och under ständig omrörning bryter bakterier ner slammet. I processen bildas biogas. Centrifug } I centrifuger avvattnas det rötade slammet så att det till slut bara innehåller procent vatten (28-32 procent TS). Nu återstår bara cirka hälften av slammets ursprungliga volym. Det färdigbehandlade slammet liknar fuktig jord och får efter kontroll kallas biomull. Gasklocka } En gasklocka ser till att biogassystemet håller ett konstant tryck. Biomull } Biomull har stora halter närings- och mullbildande ämnen. Biomullen komposteras och används som anläggningsjord.

8 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Utvecklingsingenjör Ola Fredriksson vid en av Göteborgs gastankstationer. Gryaab producerar fem procent av Sveriges biogas. Från avlopp till klimatvänligt fordonsbränsle varv runt jorden. Så långt kan en anpassad personbil köra på den biogas Gryaab producerade Gryaab är en av Sveriges tre största biogasproducenter. Och bolaget har möjlighet att producera mer. Om du tankar din bil med fordonsgas i Göteborgsregionen kan du vara rätt säker på att den biogas den innehåller är producerad av Gryaab. Det som från början var lösningen på ett avfallsproblem har visat sig bli ett verktyg i arbetet mot klimatförändringen. Om all biogas Gryaab producerar under ett år används som fordonsbränsle innebär det ton mindre utsläpp av fossil koldioxid till atmosfären i jämförelse med om man använer bensin togs Gryaabs biogasanläggning i drift. I anläggningen rötas slammet. Syftet var att slammängden och lukten skulle minska, på köpet fick man den biogas som bildas under rötningen. Biogasen köps av Göteborg Energi och fram till 2007 användes den framför allt till el och värme. På våren 2007 invigde Göteborg Energi sin uppgraderingsanläggning som har kapacitet att rena all biogas Gryaab producerar och göra den likvärdig med naturgas. Det innebär att den kan skickas ut på naturgasnätet och användas som fordonsbränsle. Gryaab har kapacitet att producera mer biogas i framtiden. Vi är kompetenta att producera biogas i och med att vi började tidigt. Vi har byggt upp redundans och säkerhet, så där kan vi bidra mycket, säger utvecklingsingenjör Ola Fredriksson. Ett sätt att öka produktionen skulle vara att effektivisera rötningen ytterligare. Slammet innehåller två tredjedelar organiskt material, det är det som kan omvandlas till gas. Nu är det bara hälften av det organiska materialet som bryts ner i rötningsprocessen. Det andra sättet skulle vara att ta emot mer organiskt material utifrån. Kan ta emot mer i rötkamrarna Göteborg Energi och Renova driver ett projekt som Gryaab deltar i där man tittar på möjligheten att röta källsorterat biologiskt avfall från hushållen till biogas. Ett alternativ är att bygga en helt ny biogasanläggning. Gryaab tar redan emot fett och matrester från restauranger och livsmedelsindustrier och för in i rötkamrarna och bolaget har kapacitet att ta emot mer. Ola Fredriksson anser att den samhällsekonomiskt och miljömässigt bästa lösningen är att det komposterbara hushållsavfallet går till Gryaabs biogasanläggning, åtminstone under en övergångsperiod. Jag hoppas att det blir så tills vi slår i taket och inte kan ta emot mer. Då vet man att tillgången på material som kan bli biogas finns och då är det dags för en ny anläggning, säger han.

9 Nytt certifieringssystem kan återföra slam till odlad mark Snart kan slammet börja användas som gödsel på odlad mark igen. Ett nytt certifieringssystem ska säkerställa kvaliteten. Det handlar om att få in näringen i kretsloppet. Foto: Matton Jag tror att man inom några år börjar värdesätta de resurser vi har i avloppet och då tänker jag på slammet, säger Gryaabs utvecklingsingenjör Ola Fredriksson. Idag används Gryaabs färdigbehandlade slam som anläggningsjord efter att först ha komposterats. När det gäller strategin för vad slammet ska användas till i framtiden står bolaget på tre ben: Odlad mark. Anläggningsjord. Deponi i Gryaabs bergrum. Förbränning kan också eventuellt vara ett alternativ. Deponering är ett reservalternativ om det inte går att få avsättning för slammet på annat sätt eller om kvaliteten vid något tillfälle skulle vara för dålig. I regeringens miljömål står att 60 procent av fosforn i avloppet ska återföras till produktiv mark. För att det ska bli möjligt har branschföreningen Svenskt Vatten utvecklat ett certifieringssystem tillsammans med bland andra livsmedelsbranschen, lantbrukarnas representanter, miljö- och konsumentorganisationer. Gryaab har deltagit aktivt i arbetet som remissinstans. Jag hoppas vi kan leverera det första certifierade slammet i början av 2009, säger Ola Fredriksson. Kommer att klara kraven Gryaab har länge och målinriktat arbetat för att få ett slam av hög kvalitet. Slammet är redan certifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) och får därmed kallas biomull. Ola är övertygad om att Gryaabs slam kommer att klara de nya kvalitetskraven. Vi ligger långt fram, säger han. Att slammet ska ut på odlad mark behöver inte bara betyda att det används i matproduktion, det kan också handla om gödning till energigrödor till exempel, något Ola Fredriksson tror mycket på. Systemstudie avlopp Hur näringen i avloppet ska tillbaka i kretsloppet är något som länge diskuterats på olika håll. Ska man till exempel separera disk- och tvättvatten från toavatten och ta hand om det på olika sätt eller ska vi utveckla det system vi har nu? I Göteborg har Kretsloppskontoret tillsammans med Gryaab och Göteborg Vatten utrett frågan i Systemstudie avlopp som blev klar 2007 (läs mer på sidan 23). Där kom man fram till att det mest hållbara ur miljösynpunkt och Slammet är på väg tillbaka till kretsloppet. ekonomiskt är att utveckla det system vi har nu. Det känns som en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger Ola Fredriksson. Att utveckla systemet handlar om att reningen kan bli ännu bättre, men det handlar också om att stoppa föroreningarna vid källan. Att arbeta för att det vatten som kommer till reningsverket innehåller så lite farliga ämnen som möjligt kallas uppströmsarbete. På Gryaab bedrivs det arbetet på två sätt. En grupp anställda jobbar med industrierna för att se till att det vatten som kommer därifrån är ungefär lika rent som hushållsvatten. De arbetar även med att stoppa produkter som får till följd att giftiga ämnen kommer till reningsverket (läs mer om gruppens arbetet på sidan 19). Gryaab satsar också på att informera allmänheten om att de inte ska hälla ut farliga ämnen i avloppet och bara spola ner kiss, bajs och toapapper på toaletten. Ola Fredriksson tror att uppströmsarbetet kommer att få än större betydelse när slammet används på odlad mark. Och han tror att det kommer att göra människor mer mottagliga för budskapet. Den förmodade ökade efterfrågan på slam kan bli en drivkraft för oss och samhället att tänka på vad vi spolar ner, säger Ola Fredriksson.

10 Gryaab bygger för ett renare Årsskiftet 2009/2010 ska den vara klar. Gryaabs stora utbyggnad för bättre fosfor- och kväverening. Mycket hände För att klara framtida krav på rening av fosfor och nuvarande på kväve bygger Gryaab världens största skivfilteranläggning (läs mer om Gryaabs reningskrav på sidan 21). Men det är trångt, den ska tillsammans med en väg pressas Grunden lagd för världens största skivfilteranläggning in mellan eftersedimenteringsbassängerna och Rya skog. Gryaab får därför bygga på djupet och höjden, grundläggningen startar 10 meter under marknivå och taket ska nå 15 meter över. Det är spännande att se den nya byggnaden växa fram och känna att det blir verklighet av allt som ritas, säger Gryaabs projektledare Ulf Gingsjö. En stor del av schakt- och spontarbetena var klara har schaktningen färdigställts och grundläggning med grävpålar har utförts under byggnadens mittdel. Grundläggningen under de två filterhallarna norr och söder om mittdelen har också utförts, men med slagna betongpålar. I mittdelen har betongarbetena pågått sedan i Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab våras och var vid årsskiftet nästan uppe i marknivå. Betongarbetena i den södra delen har precis startat. För att kunna leda slam från skivfiltren till slambehandlingen byggdes en kulvert mellan södra eftersedimenteringsblocket och slambyggnaden. Både kulverten och slamledningen blev klara Denitrifikationsbassänger Den andra stora delen i utbyggnaden är denitrifikationsbassängerna. De är viktiga för att Gryaab ska klara kravet på kväverening. Schakt- och spontarbetena i början av året fungerade bra, men under våren var det dags för grundläggning av den del som måste grundläggas på grävpålar. Siltig jord i kombination med stora mängder grundvatten gjorde arbetet svårbemästrat, berättar Ulf Gingsjö. Arbetet försenades, men blev klart innan sommaren. Efter semestern kunde nästa entreprenör starta betongarbetena som planerat. September 2008 kommer denitrifikationsbassängerna att vara klara. Arbetet med försörjningsbyggnaden till bassängerna kommer att starta i april 2008 och vara klart i början av Ny anläggning för sla 2008 kommer den nya anläggningen för förtjockning av slam att tas i drift blev byggnadsarbetena klara. Det har lagts stort fokus på att arbetsmiljön ska bli bra. Projektledare Ulf Gingsjö i en av rörkulvertarna under den blivande filteranläggningen. Orötat slam luktar illa. Därför genomför Gryaab i samband med ombyggnaden av förtjockningen även en stor ombyggnad av ventilationssystemet. Ett arbete som nästan blev klart Samtidigt har man också byggt byggnaden till den nya kontrollstationen för utgående vatten. Arbetet med inredningen kommer att påbörjas Polymer behövs för att förtjocka slam. Gryaab har byggt tre rum för polymerbehandling: ett för pumpar, ett för tankar eller behållare och ett för förvaring. Rummen kräver helt olika förhållanden. Polymer kommer först som pulver och i rummet för förvaring av pulvret måste det vara snustorrt, annars kan pulvret bli som ett klister som suger åt sig damm. Det rummet har placerats i övre förtjockarhall. I behållarna som finns mellan undre och övre förtjockarhall blandas pulvret med vatten. I pumprummet längst ner måste det vara lätt att göra rent, annars kan det bli rejält halt. Det har varit lite av ett ledord att det måste vara lätt att göra rent, säger projektledare Bo Enström. Det är något man tänkt på i hela bygget bland annat för att hanteringen av slam innebär mikrobiologiska risker. 10

11 hav Här pågår schaktning för den nya denitrifikationsanläggningen. mförtjockning snart klar att tas i drift I förvaringsrummet har man gjort tre stora hål i väggen och satt upp vikportar. Det är tre gamla portar som återanvänds för att spara på miljön. I förtjockarhallen har en av de tidigare förtjockningsbassängerna byggts om. Bassängen har fått ett lock och så har det byggts fyra tråg, integrerade med locket, som samlar upp rejektvattnet. Maskinerna som förtjockar slammet och är specialbyggda för Gryaab går ner en bit i trågen. Slammet trillar rakt ner i silon och trågen gör att det blir lätttare att göra rent maskinerna. Än så länge är två maskiner monterade och det är förberett för att flytta hit två befintliga maskiner. Ett manöverrum har byggts i anslutning till förtjockarna. Vacker och spännande miljö Ventilationen är en viktig fråga och där har vi tänkt till ordentligt för den var dålig tidigare, säger Bo Enström. Nu kommer luften att sugas ut ur silon där det är sämsta tänkbara luft och ledas ut i den nya ventilationsanläggningen. Luften in i förtjockarhallen kommer att komma utifrån. Vi är väldigt nyfikna på hur det ska fungera, vi tror att vi har fått till det ganska bra, säger Bo Enström. Andra saker som skett 2007 är att en hiss installerats, tre elrum har byggts och ett reservkraftsaggregat har flyttats till en mer skyddad miljö. Mitt i hallen finns nu en trappa och i taket har en vacker spetslanternin byggts. Den är jätteviktig för att släppa in ljus, säger Bo Enström. En arkitekt har varit med i utarbetningen av lokalen. Här finns inga gråa bunkerrum, det är starka färger och ljuset släpps in. Jag tycker att förtjockarhallen var den tråkigaste miljön vi hade och folk höll för näsan när de gick här. Jag tycker att den har blivit fantastiskt vacker och spännande och lyckas vi med ventilationen blir det skoj. Morgondagens människor ska ju vilja jobba här, säger Bo Enström. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Färg och ljus finns det gott om i förtjockarhallen. 11

12 Vikan Gryaab 8 Gryaabs vd i Västerhavets Vattendelegation 2015 ska det råda en god ekologisk och kemisk status i alla vatenförekomster. Det är målet i EU:s så kallade vattendirektiv. I Sverige har regeringen delat in landet i fem vattendistrik där en vattenmyndighet har ansvar för att målet uppnås. Besluten fattas av vattendelegationer. Hösten 2007 utsåg regeringen Gryaabs vd Stig Hård att ingå i Västerhavets vattendelegation. Där samsas han med representanter från Göteborgs universitet, LRF samt länsstyrelser och kommuner i distriktet. De viktigaste uppgifterna för delegationen är att fatta beslut om vilka vattenkvalitetsnormer som ska gälla, åtgärdsprogram och att utforma en förvaltningsplan. 8 Vikan kan bli ny plats för kompostering Idag blir Gryaabs slam anläggningsjord efter att ha komposterats. Det är en verksamhet bolaget vill fortsätta med även i framtiden. Från och med 2011 kan Gryaab inte använda nuvarande plats för kompostering. För att hitta en ny plats genomfördes därför 2007 en lokaliseringsutredning som visade att Vikan på Hisingen är ett lämpligt område. En samrådsprocess med berörda myndigheter för en kommande tillståndsansökan har startat. 8 Lysimeterförsök med kalkat slam För att studera den långsiktiga utlakningen av metaller, närsalter och organiskt material från slam påbörjades 1988 lysimeterförsök med kalkat slam. De består av att slam lagts upp i behållare utomhus där de utsatts för väder och vind, men där lakvattnet samlats upp och analyserats. Under togs de sista proven på lakvatten varefter slammet i behållarna kunde studeras för att se hur slammets struktur påverkar utlakningsprocesserna och vice versa. Försöken redovisades i en doktorsavhandling i början av 2007 och visar att slammets struktur kan påverkas kraftigt med tiden genom krympning, sättningar samt biologisk aktivitet. Strukturen i sin tur påverkar lakningen, främst med avseende på kväve och organiskt material. Även ph och alkalinitet förändras med tiden. Av fosfor och metaller lakades huvudsakligen förhållandevis små mängder under perioden. Konstnären Pål Svensson har gjort Gryaabs Vattenporten. 8 Vattenporten på kulturkalaset Om du någon gång besökt Ryaverket kanske du har lagt märke till konstverket Vattenporten. Det är en port av sten med ett vackert vattenfall. Konstnären heter Pål Svensson. När han för flera år sedan skulle skapa Vattenporten gjorde han först en prototyp. På Göteborgs kulturkalas i augusti 2007 fanns prototypen med i skulpturparken utanför operan. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab 12

13 Gryaabs vd Stig Hård, tidigare ordföranden Gösta Lange och USA:s ambassadör Michael Wood. 8 USA:s ambassadör en av över på studiebesök 2007 kom personer till Ryaverket på studiebesök. Av dem var elever och lärare från grundskolans årskurser 4-6. Besökarna får lära sig om reningsprocessen och se vår underhållande film var också året då vi invigde Sveriges längsta väggmålning. Den finns nämligen nere i en kulvert här på Ryaverket och alla som gör studiebesök har möjlighet att se den. Konstverket är målat av Pontus Andersson och visar en del av Göta älv och det som ligger längs stranden. Här kan du verkligen gå på älven i sandaler. Väggmålningen har rönt stort intresse och lockat många besökare, faktiskt så många att vi inte kan ta emot alla som vill se den. 8 Nu är vår hemsida tillgänglig för alla Om du är van att gå in på Gryaabs hemsida har du antagligen inte märkt någon större skillnad det senaste året, mer än att ny information läggs ut. Men bakom kulisserna har det hänt saker. Vi har framför allt ändrat i kodningen vilket gör att människor med funktionshinder har lättare att hitta på hemsidan och ta del av det som står där. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab 8 Tack till Gösta och Kjell Vid årsstämman 2007 avtackades Gryaabs nestor Gösta Lange och Kjell Mårtensson. De två har sedan 1993 växlat som ordförande och vice ordförande i Gryaabs styrelse och har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av bolaget. Gösta har varit med sedan starten 1972 och Kjell sedan 1993 när det var dags att införa kväverening. Båda har haft ett genuint intresse för Gryaabs verksamhet men de har också visat ett mycket starkt engagemang inom hela va-området. De har med stor kunskap och klokhet bidragit till utvecklingen av Gryaab som ett ledande miljöföretag. Ett stort tack till Er båda! Stig Hård vd 8 Prisbelönt poster Hur kan man spara kolkälla i den framtida kvävereningsanläggningen? Svaret på den frågan behandlas i en poster som Gryaab med samarbetspartners presenterade på den internationella konferensen om drift av stora avloppsreningsverk i Wien i september. Syre kan tas bort genom nitrifikation i en del av den planerade anläggningen istället för genom att använda metanol. Beroende på hur reningsverket drivs i övrigt kan man spara ton metanol per år. På den mängden skulle en metanolbil kunna köra varv runt jorden. Idén kläcktes av Gryaabs förre vd Peter Balmér för flera år sedan. Inom ett examensarbete i Chalmers tekniska högskolas regi har försök nu kunnat göras på Gryaab som visar hur det kan genomföras tekniskt. Resultaten presenterades i form av en så kallad poster, en vetenskaplig affisch, för världsledande forskare och experter med specialintresset att driva stora avloppsreningsverk effektivt. Affischen föll tydligen i smaken eftersom den tilldelades publikens tredjepris! 8 Gryaabs Jan Mattsson representerar Svenskt Vatten i Havsmiljörådet Regeringen har inrättat ett Havsmiljöråd. Branschorganisationen Svenskt Vattens representant är Jan Mattsson. Han är miljöingenjör på Gryaab. Havsmiljörådet har sin hemvist hos Naturvårdsverket och ska vara rådgivande till samordningsgruppen för havsmiljöfrågor. Syftet är att utveckla och arbeta vidare med åtgärder inom ramen för havsmiljöstrategin. Rådet träffades fyra gånger 2007 och består av representanter från bland annat bransch- och intresseorganisationer, forskarsamhälle och näringsliv. Det jag är mest nöjd med under året är att Naturvårdsverket beslutat att tillsätta en utvärdering av tillståndet i Västerhavet, säger Jan Mattsson. 13

14 14 Foto: Ulf Gingsjö, Gryaab

15 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön 15

16 Tillrinning Mycket vatten från himlen till verket Det regnade mycket 2007, den totala nederbörden var 903 mm. Det är i och för sig inte lika mycket som rekordåret 2006 (1 222 mm), men mer än normalt. Eftersom att mer än hälften av det vatten som kommer till Ryaverket är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten (regn) innebar det också mycket vatten till verket. Den dag Ryaverket fick ta hand om mest vatten var den 27 juni då dygnsmedelflödet var 12,0 m 3 /s, liter per sekund! Minst vatten kom den 1 maj då dygnsmedelflödet var 2,0 m 3 /s. Medeltillrinningen 2007 var 4,13 (4,30) m 3 /s. Hög tillrinning ledde till att stora mängder vatten inte kunde genomgå fullständig rening. Det mesta av det vatten som fick ledas förbi ordinarie biologisk och kemisk rening direktfälldes, vilket innebär att det renades kemiskt från fosfor. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Det gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. I tabell 2 visas tillrinningen från de anslutna kommunerna Anslutna personer Övrig anslutning, personekvivalenter Total anslutning personekvivalenter Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 130,1 135,6 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna 3,2 3,2 Enbart mekaniskt renat vatten i % av reningen 0,9 2,1 Enbart direktfällt vatten i % av reningen 8,7 12,0 Spillvatten från hushåll, m 3 38,9 38,9 Övrigt spillvatten, m 3 11,8 12,4 Dag- och dräneringsvatten 75,5 77,9 Total tillrinning, m 3 126,2 129,2 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m 3. Kommun Medeltillrinning Procent av Mm 3 /år total tillrinning Ale 2,2 1,7 Göteborg 102,5 81,2 Härryda 4,0 3,1 Kungälv 3,1 2,5 Mölndal 10,2 8,1 Partille 4,2 3,4 Totalt 126,2 100 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år 2007 (miljoner m 3 och procent av tillrinningen). ( ) = siffror inom parentes är föregående års siffror om inte annat anges. I Gryaabs försedimenteringsbassänger sjunker fasta partiklar blir det i bland så här vackert. 8 Ny lag kräver ny organisation för beredskapen Gryaabs anläggningar är endast bemannade dagtid på normala arbetsdagar. Övriga tider finns olika beredskapsgrupper som har i uppgift att säkra reningsresultatet samt anläggningen. Då Ryaverket är en komplicerad anläggning att driva är insatstiden ganska hög. På grund av lagändringen om arbetstider uppfyller inte det tidigare upplägget för beredskap kraven om dygnsvila. Därför har den ordinarie beredskapsstyrkan (så kallad Helvecka) kompletterats med en beredskapsstyrka som täcker halva dagen på helger och andra röda dagar (så kallat Helgpass). Det innebär att beredskapsinnehavare har beredskap oftare men att under beredskapstiden får man nödvändig dygnsvila. 16

17 Tillförd mängd Tillförd mängd Tillförd mängd ton g/p*d (p= ) g/pe*d (pe= ) BOD (15 490) 71 (67) 55 (51) COD Cr (36 010) 159(157) 122(118) Suspenderad substans (20 880) 102 (91) 78 (69) Fosfor 485 (485) 2,1 (2,1) 1,6 (1,6) Kväve (3 210) 13,9 (14,0) 10,7 (10,6) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket till botten och bildar ett slam. Eftersom vattnet är näringsrikt och tillgången på ljus är god så Foto: Jarl Dahlberg, Gryaab 8 Gryaab tar hand om avloppsvatten från över personer Visste du att personer har sitt avlopp anslutet till Ryaverket? Det är något mer än 2006 ( ). De anslutna hushållen förbrukade 39 miljoner kubikmeter vatten, lika mycket som året innan. Det motsvarar 168 (169) liter per person och dygn. Industrier och andra anslutna verksamheter förbrukade 11,8 miljoner kubikmeter vatten. Räknar man om det till personekvivalenter (pe) genom att dividera det med vad varje person förbrukar innebär det en övrig anslutning på pe. Den totala anslutningen blir alltså ( ) pe, en liten minskning från Tunnlar och ledningar Över 1000 ton sand togs bort ur tunnlarna I ett tunnel- och ledningsnät som är cirka tretton mil långt leds spillvatten från Göteborg och kringliggande kommuner till Ryaverket. Det är till största delen tunnlar men även dykarledningar under vattendrag samt ledningar som binder ihop de olika tunnelavsnitten. Det är viktiga anläggningar för Gryaab. Under 2007 har ett omfattande arbete lagts ner på att ta upp sand ur tunnelsystemet. Det är sand, stenflis och sediment som kommer in via dagvattenbrunnar. Sanden samlas främst i tunnelsystemet i närheten av Ryaverket men även i svackor som finns i tunnelsystemet. Om det blir för mycket sand orsakar det dels problem för de skrapor vid grovgallren som finns vid inkommande tunnel till Ryaverket och dels omöjliggör sanden att underhållsarbete i tunnelsystemet kan genomföras. Det är fordonen som används vid besiktning och bergsskrotning som inte kan köra i tunnlarna om det blir för mycket sand. I området kring Ryaverket, tunnelsträckorna Färjenäs- Rya och Toredal-Rya, har det under 2007 tagits upp 650 ton sand. Vid svackor som finns på tunnelsträckorna mellan Carlanderplatsen-Barlastplatsen samt Skansberget-Carlanderplatsen har det under samma period tagits upp 450 ton sand. Arbetet har utförts av entreprenörer som Gryaab anlitat. Att det finns svackor i tunnelsystemet kring Carlanderplatsen där sand kan samlas beror på att det vid tidpunkten när tunnlarna byggdes gjordes en bedömning att det var för dålig bergtäckning där. Tunneln sprängdes då något djupare för att få mer berg mellan tunneltaket och marknivå. Svackorna orsakar idag problem framförallt eftersom att det är mycket sand i tunnlarna med en areaminskning som följd. Vid höga flöden blir tunneln full och det kan då trycka upp luktstötar via brunnar uppströms svackorna. 17

18 Gryaabs utsläppsvillkor Till och med 2010 BOD 7 10 mg per liter som riktvärde per kalenderår. Fosfor 0,4 mg per liter som riktvärde per kalenderår och under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde per kalenderår. Från och med 2011 Utbyggnad och regn gör det svårt att klara kraven Gryaab ligger på gränsen till att klara kraven på kväverening och får 2011 hårdare krav på fosforreningen. Därför pågår just nu ett stort projekt där vi bygger ut anläggningen, projektet heter NP2004 (läs mer på sidan 10). Ombyggnaden i kombination med de stora mängder vatten som kom till verket har präglat året uppfyllde BOD 7 10 mg per liter som gränsvärde per kalenderår. Fosfor 0,4 mg per liter som gränsvärde per kalenderår. 0,3 mg per liter som riktvärde per kalenderår och under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde per kalenderår. Värdena gäller medelvärdet av totalfosfor, totalkväve och BOD 7 i det samlade avloppsvattnet. Ett gränsvärde får aldrig överskridas. Om ett riktvärde överskrids måste Gryaab vidta åtgärder som gör att kravet kan uppfyllas. Drift och reningsresultat Gryaab gällande miljökrav när det gäller rening av BOD 7, men inte när det gäller kväve och bara delvis för fosfor. Under våren fick driften läggas om för att byggentreprenören skulle kunna göra ingrepp i befintliga anläggningsdelar. Under tiden kunde även stora underhållsinsatser göras för att uppgradera anläggningsdelen. Avställningarna, tillsammans med det driftsätt som fick tilllämpas när sediment skulle tas upp från tunnelsystemet under andra halvåret, har lett till att reningen inte fungerat lika bra som vanligt och inneburit mycket extraarbete. Gryaab har därför haft svårt att uppfylla kraven för kväve. Mängden gallerrens var (1 190) ton. Sedan 2006 tvättar och pressar Gryaab renset som sedan går till förbränning. Maskinerna för tvättning och pressning har krånglat och krävt stora insatser. Gryaab tillsätter järnsulfat till avloppsvattnet för att fälla ut löst fosfor. Den utfällda fosforn hamnar i aktivslamflockarna, som sedan avskiljs i eftersedimenteringsbassängerna. Hur väl sedimenteringen fungerar avgör alltså fosforhalten i det behandlade vattnet. Eftersedimenteringsbassängerna belastas av både inkommande vatten och vatten som recirkulerats till kvävereningen. Det gör att man ibland måste välja att prioritera kväve- eller fosforreningen. För att klara kvävekravet måste recirkulationen vid varje tillfälle vara så hög som möjligt. Slammets sedimenteringsegenskaper har varit ganska måttliga under året och möjligheten att recirkulera vatten för kväverening har inte varit lika bra som tidigare år. Eftersedimenteringsbassängerna har konstant varit hårt belastade. Den höga reningsgraden medför höga driftskostnader för kemikalier och el (recirkulationspumpning). Direktfällningen har använts flitigt under året i samband med flera tillfällen med hög tillrinning till verket, bland annat en mycket regnig inledning på sommaren. Mycket möda har lagts ner på att utnyttja kemikalier på ett effektivt sätt. Processoptimering är alltid ett viktigt inslag i driften av verket. Fokus har varit att främja bra slamegenskaper genom bland annat optimering av returslamflödet för att kunna styra aktivslamprocessen och eftersedimenteringen bättre. Det ledde till minskad elförbrukning och bättre kväverening. Det är viktigt att internkontrollen fungerar tillfredsställande så att de komplexa reningsprocesserna kan optimeras för att minska utsläppet. För att mäta sig med andra deltar Gryaabs laboratorium i flera provningsjämförelser ordnade av bland annat danska Eurofins och svenska ITM. Gryaabs laboratorium har fått mycket goda resultat i jämförelserna. En detaljerad redogörelse för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapport för Elförbrukning och kostnaden för kemikalier har minskat Elenergiförbrukningen uppgick till 32,4 (34,5) GWh vilket är 2,1 GWh lägre än Gryaabs processutformning är energikrävande och elförbrukningen ökar med ökade inkommande vattenflöden och ökad cirkulationspumpning för kväverening. Att elförbrukningen har minskat förklaras av lägre cirkulationspumpning för kväverening, ändrade drifts- Figur 1. Inkommande flöde till Ryaverket samt förbilett flöde (dygnsmedelflöde). Förbilett vatten innebär direktfällt samt enbart mekaniskt renat vatten. 18 m 3 /s Förbilett vatten Inkommande vatten jan-07 feb-07 mar-07 apr-07 maj-07 jun-07 jul-07 aug-07 sep-07 okt-07 nov-07 dec-07

19 strategier samt effekter av arbetet med energieffektivisering. Vatten- och slambehandlingen sker bland annat med hjälp av kemikalier. Kostnaden för kemikalier minskade till 15,6 (19,5) mkr. Minskningen beror dels på mindre inköpt kolkälla för denitrifikation dels mindre polyaluminiumklorid för direktfällning av avloppsvatten och dels mindre polymer till slambehandling Järnsulfat Polyaluminiumklorid Natriumhypoklorit (12 %) 5 0 Polymer (vattenbehandling) 6 0 Polymer (slambehandling) Extern kolkälla Tabell 4. Kemikalieinköp i ton vid Ryaverket och Syrhåla. Förbrukning kan variera beroende på lagerhållning. Underhållsarbete 2007 Många modifieringar av både grov- och finrenshanteringssystemen har resulterat i en viss förbättring, men vidare utredningar och testning krävs för att åstadkomma en tillfredsställande funktion. Modifiering av sandupptagningsutrustning har också skett men även här behövs förbättringar under Motor till inloppspump 4 visade samma typ av slitage på lagerbanan till det övre rotorlagret som har noterats tidigare. Modifiering av upphängning på motor har gjorts och slitaget ska bevakas efter reparationen. En ny industriluftkompressor har installerats för att försörja inloppspumpstationen och kringutrustning. Då mer och mer utrustning manövreras med hjälp av tryckluft är det planerat att komplettera med ytterligare en industriluftkompressor som centralt kan mata tryckluft till de olika anläggningsdelarna. Skrapdrivningen i försedimenteringsbassängerna har bytts ut på grund av slitage. I samband med avställningen av en av aktivslambassängerna under våren kunde flera underhållsinsatser göras, bland annat byte av luftare, översyn av omrörare och översyn av styrdon i luftningssystemet. I eftersedimenteringen har kvarstående garantibesiktningar av skraporna gjorts och glidskor har bytts på flera skrapor. Spolventiler på norrsidan har bytts ut. De flesta in- och utloppspumpar i biobädden har renoverats under året och kvarstående kommer att renoveras under Många pumpar hade korrosionsskador och därför kommer tillsynsfrekvensen av dessa pumpar att höjas. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Miljöingenjör Fredrik Davidsson är ute för att ta prov på hushållsspillvatten. AKG Gruppen ser till att vattnet som kommer in till verket är så bra som möjligt Avloppskvalitetsgruppen (AKG) har kontakt med abonnenter med utsläpp av avloppsvatten som inte är hushållsspillvatten, till exempel industrier och andra verksamheter i Gryaabs delägarkommuner. Gruppen representerar då också respektive kommuns va-enhet. AKG är remissinstans för miljömyndigheterna när verksamheter prövas enligt Miljöbalken, spårar utsläpp i avloppssystemet, står för bevakning av det inkommande vattnets kvalitet och bedömer bygglovsansökningar i Göteborg. AKG samarbetar huvudsakligen med va-enheterna och miljöförvaltningarna i delägarkommunerna, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, länsstyrelsens miljöskyddsenhet och Svenskt Vatten. De huvudsakliga skyddsobjekten är personal, ledningssystem, anläggningar, reningsverk och recipient. AKG deltar också i projekt rörande avloppskvalitetsfrågor regionalt, nationellt och internationellt. Här är ett urval ur årets verksamhet: Bim Kemi Sweden AB i Lerum har fått sitt slutgiltiga tillstånd enligt Miljöbalken av miljödomstolen efter flera år av utredningar, undersökningar och upprepade miljödomstolsförhandlingar. Miljödomstolen kunde informeras om att det nu står klart att Lerums spillvattensystem kommer att anslutas till Ryaverket, vilket var orsaken till att Gryaab engagerades i ärendet. 19

20 30 Beräknat utsläpp , mg/l 3,0 25 2,5 20 Totalkväve 2,0 7, mg/l 15 1,5 BOD 7 Totalkväve, 10 BOD Totalfosfor 1,0 Totalfosfor, m 5 0, ,0 Organisk substans (BOD 7 ), totalfosfor och totalkväve i utgående vatten En miljöbesiktning på Göteborg City Airport (Säve Flygplats) indikerade att det fanns förbättringspotential för miljöarbetet. Göteborg City Airport har redovisat en handlingsplan för att åtgärda problemen. Ett samarbetsorgan har bildats och här deltar förutom Göteborg City Airport även länsstyrelsen, miljökontoren i Göteborg, Kungälv och Öckerö samt Gryaab. Vi har drivit frågan om vad som ska ledas till spillvattensystemet från fjärrvärmeanläggningar vidare och fått gehör för våra åsikter i de ärenden som varit aktuella Vi har även medverkat i Miljösamverkan i Västra Götalands projekt som resulterat i rapporten Vägledning för miljötillsyn vid fjärrvärmeanläggningar. Frågan om lagring av de cirka 250 ton kvicksilver som kvarstår efter den nedlagda kloralkalifabriken vid Eka Chemicals i Bohus ligger hos Miljööverdomstolen för avgörande. Vi tillstyrkte miljödomstolens beslut att Eka ska utreda andra alternativ än den lagring på fastigheten i Bohus som företaget föreslagit. I yttrande över remiss om miljömål för Västra Götaland efterlyste vi referenser till miljömål 7 Ingen övergödning. Nedfallet av luftburet kväve över Kattegatt och Skagerrak är större än tillförseln från land till dessa vattenområden. För delmål 7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar föreslår vi en fördjupad utvärdering av vilka effekter redan genomförda reduktioner av fosforutsläppen haft. Resultatet av vår provtagningskampanj på ett antal miljöstörande ämnen har redovisats till länsstyrelsen. Under ett år har antimon, tenn, perfluoroktansulfonat (PFOS), perfluoroktansyra (PFOA), linjära alkylbensensulfonater (LAS), bromerade difenyletrar (PBDE) och tetrabrombisfenol A (TBBP A) analyserats i avvattnat slam. PDBE och TBBP A är de mindre trevliga ämnena som ingår i bromerade flamskyddsmedel. Analysresultaten har i sammanställningen jämförts med analyser från andra avloppsreningsverk. Sammanställning av resultatet: Antimon Tenn PFOS LAS PBDE Höga halter Låga halter Höga halter Höga halter Låga halter Vi konstaterade också att det finns betydande osäkerheter i analysresultaten då de organiska föreningarna analyseras med icke ackrediterade analyser. Provtagningen av hushållsspillvatten är nu klar och ska sammanställas. Hushållspillvatten är den referens vi använder för vad som är normal ämnesförekomst i avloppsvatten varför det är viktigt att då och då uppdatera denna kunskap. Vårt deltagande i EUREAU:s (Europeiska va-branschföreningen) kamp mot spolbara produkter i avloppet går vidare. EDANA/INDA (europeisk respektive amerikansk branschförening för papperstillverkarna) presenterade ett förslag till definition av begreppet spolbart som EUREAU inte tyckte var relevant. Projektet med syftet att ta fram miljömålet Giftfri Miljö för Göteborgs stad där Gryaab deltagit avslutades Det resulterade i ett förslag som ska fastställas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Gryaabs deltagande i Svenskt Vattens projekt för framtagande av hjälpmedel för kommuner när det gäller anslutning av industri och verksamheter har fortsatt under 20

21 2007 och resulterat i en remissutgåva av rapporten P 95 Råd vid anslutning av industri och annan verksamhet. Gryaabs ateljéprojekt har resulterat i att Kemikalieinspektionen föreslår att undantaget för konstnärsfärger från det allmänna kadmiumförbudet i Sverige tas bort. Debatten om onödigt användande av silver som bakteriedödare har fortgått under Silver är giftigare än kvicksilver för vattenlevande organismer, kan leda till att bakterier blir resistenta mot antibiotika och förorenar avloppsslammet. Det används som lukthämmare i tvättmaskiner, strumpor, träningskläder, plåster och hygienprodukter. I de flesta fall helt i onödan, att låta luckan på tvättmaskinen stå öppen när den inte används fungerar lika bra och håller man kläderna rena luktar de inte. När det gäller sårvård är silverförband endast motiverat vid svåra brännskador. Om alla hushåll skulle ha en tvättmaskin med silverstavar så skulle hushållen bidra med fyra gånger så mycket silver in till avloppsreningsverken än de gör idag (Samsungs siffror). Dagens nedåtgående trend för silverhalten i avloppsvatten som till största delen beror på övergången från traditionell fotoframkallning till digital fotohantering skulle brytas. För att nå riksdagens miljömål Giftfri miljö är det viktigt vilka val vi gör i vardagen och vilka varor och tjänster vi konsumerar. Vissa varor är trots sin miljöpåverkan svåra att undvika, andra varor är betydligt lättare att avvara. Rening % Utsläpp, halt mg/l Utsläpp mängd ton BOD (11) (1498) COD (48) (6 380) Fosfor 89 0,4 (0,5) 52 (61) Kväve (10) (1 375) Tabell 5. Total rening för Ryaverket under 2007 samt utsläpp i halt och mängd. Utveckling Utvecklingsbehov I och med färdigställandet av direktfällningsanläggningen, som fungerar som ett parallellt kemiskt reningsverk när kapaciteten för den ordinarie biologiska och kemiska reningen överskrids, finns förutsättningar för att uppnå det nuvarande villkoret med avseende på fosfor. För att uppnå villkoret för fosfor från 2010 och för kväve genomförs dock ytterligare åtgärder. Arbetet med att förbättra fosforavskiljningen bedrivs på flera fronter. På kort sikt optimeras driften, med ständigt förbättrade driftstrategier för att förbättra fällningen av löst fosfor och minska utsläppet av partikelbunden fosfor genom bättre kontroll av sedimenteringsbassängerna. Studier av processfaktorers påverkan på slammets sedimenteringsegenskaper genomförs för att uppnå varaktigt förbättrad sedimentering. För att uppfylla villkoret 0,3 mg fosfor per liter måste dessutom huvuddelen av vattnet filtreras i tillägg till dagens sedimentering. Det kommer att genomföras i en skivfilteranläggning som byggs i anslutning till dagens eftersedimenteringsbassänger (läs mer på sidan 10). Anläggningen ska enligt planerna tas i drift hösten Anläggningen inkluderar en efterdenitrifikationsanläggning, vilket behövs för att uppnå dagens krav på kväverening och i än högre utsträckning eventuellt framtida strängare villkor. 8 Mildrade villkor under utbyggnaden Miljöprövningsdelegationen i Västra Götalands län medgav i juni att Gryaabs utsläppsvillkor mildras under utbyggnadstiden. Orsaken är att de stora ombyggnaderna minskar reningskapaciteten påtagligt under långa perioder. Villkoren för utsläpp av fosfor och BOD mildrades på så vis att gränsvärden ersätts med riktvärden. Under perioden juni 2007 till december 2010 gäller 0,4 mg fosfor per liter som riktvärde per kalenderår och även under tremånadersperioderna mars-maj och juni-augusti. BOD 7 får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 10 mg per liter. Därefter träder de villkor som beslutades 2006 åter i kraft. När det gäller kväveutsläppen har det diskuterats att konsekvensen av EU-direktivet kan bli att ytterligare strängare villkor kan gälla framöver. Andra faktorer som kan påverka villkoren för kvävereningen är befolkningstillväxten i regionen, utsläppsavgifter och höjda energipriser. Det som begränsar möjligheterna att sänka kvävehalterna i avloppsvattnet i dagens anläggning är främst möjligheten att utnyttja biobäddens nitrifikationskapacitet fullt ut eftersom det styrs av eftersedimenteringsbassängernas kapacitet. Även kvävereningen gynnas av bättre sedimentering. Om reningsresultatet med marginal till det ställda villkoret ska uppnås är nitrifikationskapaciteten i biobäddarna begränsande. Aktiviteter för att förbättra kvävereningen på kort och lång sikt inkluderar förbättrad drift av biobäddarna för att öka tillgängligheten, ökad kunskap om villkoren för nitrifierande biofilmer samt kunskap om hur reningsverket kan byggas till för att uppnå fastställda och eventuella framtida utsläppsvillkor. Användning av energi och andra resurser i reningsprocessen belastar såväl driftbudgeten som miljön. På kort sikt behövs insatser för att kartlägga och minimera resursåtgången för avloppsvattenreningen. På längre sikt studeras hela systemet för att välja långsiktigt hållbara lösningar. Resultaten av projektet Systemstudie avlopp som genomförts i samarbete med Göteborgs stad indikerar att grundprinciperna för avloppssystemet i Göteborg är hållbara. Fortsatt minskning av tillförda föroreningar behövs för att säkra slamkvaliteten och därmed leda till att fosfor från avloppet kan ersätta fosforgödsling med mineralgödsel. Ett viktigt fokusområde är förvaltningen av den energi som tillförs reningsverket i form av organiskt material. Både när det gäller reningsresultat och resurshushållning bedöms stora vinster kunna göras med hjälp av ökad kunskap om behandlingsprocesserna i sig samt styrning och drift av dessa. 21

22 Aktiviteter Utveckling reningsprocessen Modellen över tillflödena i tunnlarna till Ryaverket har vidareutvecklats med en utvidgning av väderprognoser som förutom nederbörd även innehåller temperatur och nederbörd i form av snö. SMHI har arbetat med att förbättra prognoserna eftersom att pålitlig indata är avgörande för kvaliteten på flödes- och nivåprognoser, men ytterligare utveckling krävs för att få ett robust verktyg. Samarbetet med Chalmers tekniska högskola fortsatte under året med syfte att fördjupa kunskaperna kring mikrobiologi och mikrobiologisk ekologi, fosforavskiljning samt styrning av denitrifikationsprocessen. Kolkällors påverkan på reningsprocessen har specialstuderats i ett examensarbete. Man kunde påvisa att valet av kolkälla påverkar sedimenteringsegenskaperna. Det blir viktigt att ta hänsyn till då produktion av kolkälla från avloppsvattnet planeras. Tidigare har ett samband mellan dålig flockbildning och utspätt vatten påvisats i reningsverket. I ett examensarbete har mekanismerna för detta kunnat verifieras i laboratorieskala. Man har visat att den lägre salthalt som är resultatet av att avloppsvattnet späds ut vid höga flöden påverkar flockbildningen och därmed partikelavskiljningen negativt med försämrad fosforavskiljning som följd. Slammets sedimenteringsegenskaper har en avgörande roll i den biologiska processen och påverkar såväl partikelavskiljning, och därmed fosforutsläpp, som recirkulationsgrad för kväverening. Det är intressant att ta vara på det organiska material som finns i primärslammet och som kan frigöras genom så kallad hydrolys. Under året har utredningen för att införa hydrolys i fullskala fortsatt. Resultaten ska användas för att avgöra hur en hydrolysanläggning skulle kunna utformas. I samarbete med Högskolan i Borås och Chalmers har hydrauliken i en aktivslambassäng modellerats med CFD (Computational Fluid Dynamics). Med ledning av modelleringarna kunde de flödesmässiga problemen med bassängen identifieras och ett system av bafflar utformas och installeras i inloppsänden av en aktivslambassäng. Spårämnesförsök bekräftade den förutspådda förbättringen av hydrauliken i aktivslambassängen och därför kommer bafflar att installeras även i de två återstående aktivslamlinjerna. Att påvisa resultatmässiga förbättringar är svårare än att visa på de flödesmässiga förbättringarna. Arbetet med det pågick 2007 och fortsätter Nitrifikation i biobäddarna är avgörande för reningsverkets kapacitet för kväverening. Framöver kan det bli en flaskhals har driftomptimeringar slutförts för att förbättra den långsiktiga nitrifikationskapaciteten. Basen för det var de pilotförsök som genomfördes i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers. Ett antal driftförbättringar har genomförts under senare år. Spridarhastigheten sänktes genom att spridarkopparna vändes (2003). Det innebar att hastigheten ungefär halverades till cirka 90 sekunder per varv. Vid låga flöden sektioneras biobädden vilket innebär att tillgängligt flöde fördelas på ett mindre antal spridarenheter. Det gör att de delar av biobädden som får vatten får hög belastning av vatten och ammonium. Syftet är att hålla nitrifikationshastigheten i biobädden hög. Denna styrning förfinades Status med avseende på eventuella sättningar i bärarmaterialet följs upp genom att nivån avvägs. Det har genomförts sporadiskt sedan 1999 och regelbundet från år Dränkning av biobädden, som genomfördes regelbundet under de första åren, genomförs inte längre. Under en period med stora problem med igensättningar spolades biobädden genom att spridarna stoppades. Det förde ut stora mängder slam från biobädden. Nu är en sektion motoriserad med möjlighet att spola den automatiskt. Effekten är inte utvärderad. Ett arbete pågår med att effektivisera biobäddarna i hörnen där de roterande spridarna inte når ut. Eventuellt kan en ändrad spridarutformning i hörnen behövas. Dessa åtgärder har tillsammans med en generellt förhöjd belastning resulterat i förhöjd nitrifikationskapacitet från cirka ett gram kväve per kvadratmeter och dygn till runt 1,4 gram kväve per kvadratmeter. Sedan 2006 kan nitrifikationskapaciteten bestämmas genom ett förbättrat automatiserat förfarande. Det underlättar uppföljningen av biobäddens funktion. Modelleringen av biologiska processer har utvecklats mycket under de senaste två decennierna. Gryaab har ambitionen att bygga upp en modell av Ryaverkets processer som kan användas för processoptimering, processutveckling och i utbildningssyfte. Utvecklingen av modellen pågick under året. Gryaab är engagerad i WWTmod2008 det första IWA/WEF Wastewater Treatment Modelling Seminar för att främja användningen av processmodeller. Under våren 2007 påbörjades modellering av eftersedimenteringsbassängerna med en CFD (Computational Fluid Dynamics)-modell för att studera bland annat inloppet, utloppet och slamtransport i bassängerna. Flera potentiella förbättringar har identifierats och fler modellkörningar är beställda för att utreda dessa. Eventuellt byggs några bassänger om under 2008 för att prova dessa idéer. De stora reningsverken i Sverige (Stockholm Vatten, Käppala, SYVAB, VA Syd och Gryaab) har haft ett långt samarbete kring system för mätvärdesbearbetning och rapportering. Framtagning av ett nytt verktyg, som kalllas ewaste, fortsatte under 2007 med framtagning av en kravspecifikation samt förfrågningsunderlag. Upphandlingen blev klar vid årsskiftet och implementering kommer att ske under senare delen av Den vanligaste snabbanalysen för COD (kemisk syreförbrukning, Chemical Oxygen Demand) kommer att fasas ut på grund av att kvicksilver används i metoden. Gryaabs laboratorium utreder lämpliga metoder och utrustning ba- 22

23 serat på TOC (Total Organic Carbon). Då det fortfarande är oklart vad som kommer att gälla avvaktar Gryaab införskaffning av ny TOC-analysutrustning. Gryaab medverkar i en kartläggning av förekomsten av virus och antibiotikaresistenta bakterier i avloppsvattnet i samarbete med Linköpings universitet. En jämförande studie av indikatororganismer genomfördes parallellt. Preliminära data indikerar att virus reduceras i ungefär samma omfattning som organiskt material i vattenbehandlingen. Såväl de studerade virusen som indikatorbakterier reducerade väl i rötkammaren. En utredning kring hanteringen av dricksvatten inom Gryaab har fortsatt under Behovet av återströmningsskydd för att minimera ofrivillig återsugning av föroreningar via dricksvattensystemet baklänges ut på Göteborgs dricksvattennät har kartlagts. Ett investeringsprojekt startades i slutet av året. Genomförda och pågående uppgraderingar Utbyggnaden för förbättrad kväve- och fosforrening pågår. Under året har upphandlingar för stora delar av byggnader och bassänger genomförts. Projektet beskrivs på sidorna i årsredovisningen. Byggnationen av tunneln som ska leda avloppsvattnet från Lerum till Ryaverket har startat. Projektet beskrivs på sidan 29 i årsredovisningen. En ny elförsörjning har under året dragits fram från Göteborg Energis värmepumpsanläggning. Det gör det möjligt att ta en inloppspump i drift om den ordinarie elförsörjningen uteblir på grund av störningar och haverier. Nya kontrollstationer för provtagning av inkommande och utgående vatten har byggts under året och båda kommer att tas i drift under våren Under tiden har provisorisk provtagning ordnats. Installation och drifttagning av nya system för grovrenshantering (transport, fördelning, containers) blev klart under hösten och fungerar mycket bra. En test av laddningsmätningsutrustning till direktfällningsanläggningen påbörjades under hösten. Syftet är att laddningsmätaren mer exakt ska kunna styra fällningskemikaliedoseringen och därmed åstadkomma mindre fosforutsläpp och lägre kemikaliekostnader. En provisorisk doseringsanläggning för natriumhypoklorit har byggts upp som ett komplement till den befintliga UV-desinfektionsutrustningen för spolvattnet. Spolvattnet används internt för diverse spolning och tvättändamål och har inte uppfyllt ställda hygienkrav. Om den provisoriska utrustningen ger avsedd effekt kommer den att permanentas i den nya mottagningsplatsen för processkemikalier som byggs i projektet NP Processtyrningssystemet DeltaV har kompletterats med en modul för larmstatistik som gör det lättare att identifiera återkommande störningar i process och anläggning. Framtida reningsprocesser Gryaab drev tillsammans med Kretsloppskontoret, Göteborg Vatten och stadskansliet Systemstudie avlopp, ett projekt med att värdera olika framtida möjligheter för avloppsvattenbehandling och slamhantering ur hållbarhetssynpunkt med särskilt fokus på återvinning av näringsämnen. Viktiga slutsatser från arbetet var: System som bygger på kvalitetsförbättring av avloppsvattnet och slammet genom källkontroll föll väl ut. Även mer teknikintensiva metoder som utvinning av fosfor vid reningsverket föll väl ut vid jämförelsen. Separat förbränning av slammet med användning av askan som gödsel kan också vara ett alternativ. Separat svartvattensystem framstod totalt sett som ett mindre hållbart sätt att separera föroreningar från näringsämnen. Rötning är mer energieffektivt än kompostering. För Gryaabs del innebär det bland annat att man bör intensifiera arbetet med att minska tillförseln av oönskade ämnen till avloppsnätet och att man bör fortsätta att arbeta för högre biogasproduktion. Framför allt innebär det att dagens system med tunnelsystem och ett centralt reningsverk bedöms hållbart även i framtiden. Gryaab har också deltagit i Göteborgs stads kartläggning av hur stadens system är rustade för extrema vädersituationer. Arbetet visar att det framför allt är i andra delar av systemet (ledningsnätet och vattenförsörjningen) som riskerna för allvarliga samhällsstörningar är stor vid de extrema vädersituationer som ingick i studien. Effekten av långsiktiga förhöjda flöden till följd av totalt ökade regnmängder värderades inte. Framför allt drabbas verksamheten sekundärt av extremt väder genom elavbrott och avbrott i andra försörjningssystem. Ett arbete pågår med att ytterligare minska sårbarheten för externa elavbrott. I anslutning till utbyggnadsprojektet NP 2004 pågår fortsatt arbete i pilotskala för att ta reda på vilken duk som bör användas för skivfilteranläggningen. Fiskars immunförsvar påverkat visar årlig kustvattenkontroll Kustvattenkontrollen är samordnad för hela Bohuskusten från sydligaste delen av Göteborgs skärgård till Strömstad i norr. Huvudman för undersökningarna har sedan 1990 varit Bohuskustens vattenvårdsförbund där Gryaab är en av medlemmarna. Resultaten av mätningarna redovisas fortlöpande i förbundets rapportserie. I undersökningsprogrammet undersöks allt från vat- 23

24 24 tenkemi till bottendjurens samhällsstruktur. Vart femte år genomförs en mer omfattande studie av förekomsten av miljöfarliga ämnen i levande organismer och sediment. För levande organismer (fisk, musslor, tång) har mätningar genomförts 1992, 1997 och Sedimenten har analyserats 1990, 1995 och beslutades att samordna dessa två undersökningar tidsmässigt och att proven skulle samlas in under Analytica AB fick uppdraget att svara för analyserna av samtliga prov. Så gott som alla prover är nu analyserade och en sammanställning av resultaten pågår. En första rapport beräknas vara klar till början av år Zoofysiologiska avdelningen vid Göteborgs universitet har under året undersökt hälsotillståndet hos fisk längs västkusten. Resultaten visar på en ökning av antalet vita blodceller hos tånglake. Det tyder på att immunförsvaret hos fiskarna är påverkat. Fiskarna i de undersökta områdena har också blivit mindre jämfört med tidigare år. Forskarnas bedömning är att det kan vara ett resultat av naturlig varition eller att den temperaturökning som konstaterats för den senaste 20-årsperioden missgynnat tånglaken som är en kallvattensart.

25 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Slam och andra restprodukter ska nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle 25

26 Drift & resultat Rötningen har fungerat bra Avskilt slam mals i en kvarn, förtjockas, rötas och avvattnas. Rötningen har fungerat mycket bra under året. Bandgravitationsförtjockningen har också fungerat bra vilket bidragit till långa uppehållstider i biogasanläggningen och därmed bättre utrötningsgrad. Biogasproduktionen uppgick 2007 till 59,7 (60,3) GWh. Rötat slam avvattnas i fyra centrifuger. I nödfall kan silbandspressarna vid Syrhåla användas men de ger en sämre TS-halt (torrsubstans) och dessutom innebär driften av dem en sämre arbetsmiljö och sämre kväverening. Under året har (49 587) ton slam avskilts. Slammängderna mätt som TS var i år (14 585) ton. Under året har direktfällning av avloppsvattnet utnyttjats mycket och därmed har mycket kemslam gått till rötning. Denna blandning har visat sig vara svårare att avvattna och den relativa slammängden har ökat något. Nästan allt avvattnat slam har komposterats och därefter använts som anläggningsjord. Efterfrågan på marknaden för kompostjord är god. Gryaab har dispens för bergrummet i Syrhåla från det förbud mot deponering av organiskt avfall som infördes Möjligheten att leverera slam till jordbruket är fortsatt liten på grund av den debatt som förs av LRF och livsmedelsindustrin. Gryaab behåller dock beredskap samt upprätthåller certifiering och rutiner för att kunna leverera P-märkt slam om situationen skulle förändras. Läs mer på sidan 9. Till markbyggnad 868 Till kompostering Till bergrummet i Syrhåla 0 Till försöksverksamhet 0 Lager ca (förändring ) Totalt ca Mängden avvattnat slam och disponering kan skilja något på grund av varierande mängder i lager. Tabell 6. Borttransporterad slammängd i ton under Underhållsinsatser En fettavskiljare har installerats vid mottagningsstationen för organiskt avfall för att ta hand om eventuellt spill vid lossning. Registreringssystemet har uppgraderats och nya rutiner införts för chaufförerna. Service har utförts på alla centrifugerna och transportbandsystemet för avvattnat slam. Facklan vid Syrhåla har renoverats under hösten. Från Gryaabs eftersedimenteringsbassänger syns huvudbyggnaden oc Utveckling Utvecklingsbehov Utvecklingsbehoven för slambehandling och disponering finns både på lång och på kort sikt. Ett nytt nationellt miljömål är att 2015 återföra 30 procent av fosforn i avlopp till åkermark. Gryaab ska bidra till att det miljömålet uppfylls och samtidigt uppfylla de kommande kraven från Naturvårdsverket. Därför ligger utvecklingsbehoven i stor omfattning i att minska den mängd tungmetaller som följer med då näring återförs med slam till åkermark. Fortsatt arbete med uppströmsåtgärder samt en ökad förståelse mellan producenter och användare av slam är ett måste. Eftersom slambehandling och -transporter kräver energi och andra resurser förekommer på kortare sikt ständigt aktiviteter för att minska resursförbrukningen. Exempel på mål inom det området är att minska slammängderna och därmed också öka gasproduktionen, att minska kemikalie- 26

27 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab h biogasanläggningen. Byggkranar är ett vanligt inslag på Ryaverket i och med den stora utbyggnad som pågår fram till förbrukningen och att åstadkomma bättre avvattning av slammet. Även resultaten av projektet Systemstudie avlopp, som beskrivs under avsnittet om framtida vattenbehandling ger stöd för dessa strategier. Slamhanteringen är en viktig del att hantera om anläggningens totala energiprestanda ska förbättras. Förutom biogasproduktion enligt ovan är värmeförbrukning för uppvärmning av slammet samt minimering av slamproduktionen för att minska transporterna viktiga komponenter. Krav på hygienisering kommer att komma och då gäller det att hitta en hållbar lösning för det. Utveckling av dagens slambehandling Störande lukt har varit ett problem kring industrier väster om Älvsborgsbron under många år. Gryaab har deltagit i ett samarbetsprojekt, Bukt med Lukt, tillsammans med Göteborgs Hamn och andra verksamheter i området. Luktkällor från bidragande industrier inventerades och från omfattande mätningar har emissionsmängder uppskattats. Varje verksamhet har tagit fram ett antal förbättringsförslag. Projektet Bukt med Lukt avslutades i början av 2007 med publicering av en rapport. Gryaabs bidrag till luktproblematiken är ganska måttlig i jämförelse med många andra verksamheter i området, men det byggs många bostäder i området Västra Eriksberg som ligger nära Ryaverket. Gryaab ska bland annat undersöka hur hanteringen av avvattnat slam kan förbättras för att minska lukten. I samband med projektet FT 2005 dras all ventilation till en utsläppspunkt som senare kan kompletteras med luktbehandling. Gryaab har sett över administrationen av mottagning av rötbart organiskt avfall och har tecknat avtal med flera aktörer som samlar in avfall. Vikten har lagts på förbättrad spårbarhet i enlighet med det kommande certifieringssystemet för biomull. Registreringssystemet vid lossningsplatsen är uppgraderat och mottagningstiden är förlängd. Taxan har också justerats för att bättre spegla behandlingskostnaderna. 27

28 Uppgradering av anläggningen 2005 upprättades ett avtal med Göteborg Energi om leverans av den biogas som produceras på Ryaverket för fordonsgasproduktion. Gryaab köper numera fjärrvärme för uppvärmning av lokaler och rötkamrar. Tidigare panninstallationer har skrotats. Gasmotoranläggningen är åter i Gryaabs ägo och anpassningen för att driva gasmotorerna som en nödkraftsanläggning för elproduktion kommer att färdigställas under våren Anläggningen är även anpassad för fjärrdrift som en elproduktionsanläggning i Svenska Kraftnäts elkraftreserv i samarbete med Göteborg Energi. Intrimningen av både fastighets- och processvärmesystemet fortsätter i syfte att maximera energibesparingar. Göteborg Energi har under året tagit sin gaskompressoranläggning i centralbyggnaden i drift. Biogasen transporteras via en gasledning till Göteborg Energis uppgraderingsanläggning i Arendal där biogasen anpassas för fordonsbränsle. Även ny instrumentering har tagits i drift för att övervaka kvaliteten på den av Gryaab levererade biogasen. Nätverkskommunikationen till anläggningen i Syrhåla uppgraderades i samband med byte av det interna bärbara telefonisystemet. Den tidigare störningskänsliga sträckan med radiolänk har bytts ut mot fiberoptik. Överblivna läkemedel ska lämnas tillbaka till apoteket för att inte förstöra miljön. Gryaab bidrar till att öka kunskapen om läkemedel i avloppsvatten En del av Gryaabs forsknings- och utvecklingsarbete inriktas på att skaffa sig kunskap om läkemedelsrester och andra organiska ämnen i avloppsvatten. Det gäller vilka ämnen som förekommer i vattnet, hur reningen fungerar med avseende på dessa ämnen och vilka effekter ämnena kan ha i miljön. Arbetet bedrivs i samarbete med andra specialister i Sverige och även internationellt samarbete förekommer. Samarbetet sker vanligtvis i projektform och projekten är ofta externt finansierade har Gryaab samarbetat med Stockholm Vatten AB inom ramen för ett treårigt projekt som finansierats genom den så kallade Miljömiljarden. Här testades bland annat nya reningstekniker för läkemedelsrester. Resultaten presenterades på IWA:s konferens Ecohazard i Frankfurt i juni Gryaab deltog 2007 i Naturvårdsverkets (på uppdrag av regeringen) utredning om reningsverkens möjlighet att rena vatten från läkemedel och andra miljöstörande ämnen. Utredningens slutrapport lämnades till regeringen i december Intresset från allmänheten för frågeställningar om läkemedelsrester och andra miljögifter i avloppsvatten, rening och effekter på miljön är stort och arbetet som bedrivs vid Gryaab uppmärksammades 2007 i press och tv. Inom ramen av ett avtal med Göteborgs universitet och Sahlgrenska Akademin pågick 2007 ett samarbetsprojekt om effekter av läkemedelsrester på fisk. Resultaten kommer att publiceras Säkerhet I april 2006 fastställdes Gryaabs säkerhetshandbok har arbetet fortsatt med att utveckla säkerhetshandboken. En viktig del är den rutin som tagits fram för att säkerställa att alla som ansvarar för någon del av Gryaabs säkerhetsarbete årligen ska rapportera in att erforderliga kontroller och ronderingar har blivit utförda under året. I rutinen framgår vem som ansvarar för olika säkerhetsarbeten såsom kontroll av branddörrar, utrymningslarm, nödbelysning, reservkraft, tryckbärande anordningar med mera. I Gryaabs underhållssystem finns sedan ronderingar inlagda där den som ansvarar för respektive säkerhetssystem ska kvittera att kontroller enligt rondlistan blir utförda (till exempel att varje branddörr blir kontrollerad två gånger per år). När samtliga kontroller för ett år blivit kvitterade går det med automatik en avrapportering till den säkerhetsansvarige på Gryaab. På detta sätt får den som är säkerhetsansvarig en klar bild av hur det löpande säkerhetsarbetet fungerar på Gryaab har samtliga anställda på Gryaab samt konsulter och entreprenörer som stadigvarande vistas på Gryaab genomgått en säkerhetsutbildning. Utbildningen pågick under en heldag och var uppdelad på en teoridel och en praktisk del. Teoridelen omfattade upplägg och innehåll i Gryaabs säkerhetshandbok samt en genomgång av brandoch säkerhetsutrustning som finns på Gryaab. Den praktiska delen omfattade brandsläckning med olika typer av handbrandsläckare, genomgång av kemikaliehantering och gaszoner, genomgång av utrymningsmarkering samt en övningsuppgift. Vid övningsuppgiften fick personalen gå runt på företaget och leta upp var det finns släckutrustning, brandlarmsknappar med mera. 28

29 SPILLVATTENTUNNEL LERUM-PARTILLE, ÖVERSIKT N 2/000 3/000 Arbetstunnel, konventionell drivning BJÖRNDAMMEN Befintlig arbetstunnel 0/000 N 1/000 vid Transportväg vid konventionell drivning drivning RÅHULT BJÖRNDAMMEN 2/000 3/000 1/000 4/000 Arbetstunnel, konventionell drivning konventionell drivning Transportväg vid konventionell drivning 2/000 3/000 5/000 RÅHULT Arbetstunnel, konventionell drivning 4/000 6/000 7/000 5/000 HULAN 8/000 6/000 BJÖRNDAMMEN 1/000 Befintlig arbetstunnel Befintlig spillvattentunnel 0/000 Befintlig spillvattentunnel 0/000 arbetstunnel Befintlig arbetstunnel Befintlig spillvattentunnel Befintlig spillvattentunnel Tunnelsträckning oavsett drivningsmetod oavsett drivningsmetod Tunnelsträckning vid vidkonventionell drivning Tunnelsträckning vid konventionell drivning Tunnelsträckning vid vid vidtbm-drivning inte aktuell 0 m 500 m 1000 m 0 m 500 m 20 Tunnelsträckning oavsett drivningsmetod Arbetet med Tunnelsträckning vid konventionell drivning att 0 m ansluta 500 m 1000 m Tunnelsträckning vid TBM-drivning Lerum till Gryaab pågår Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/479. Giltigt t o m Från och med 2011 kommer Lerums avloppsvatten att renas på Ryaverket. För att det ska bli möjligt byggs nu en åtta kilometer lång tunnel från Hulan i Lerum till det befintliga bergtunnelsystemet vid Björndammen i Partille. Etablering av byggarbetsplatsen för byggnation av spillvattentunneln gjordes i mars Generalentreprenör är BeMo (Beton und Monierbau G.m.b.H) från Österrike. Etableringen ligger i Råhult söder om Jonsered. Bergarbetena påbörjades i april och nu har en 300 meter lång arbetstunnel byggts ner till den nivå där spillvattentunneln ska byggas. Drivningen av själva spillvattentunneln kommer att göras konventionellt med spårbundna maskiner och därför har ett stort stationsutrymme på cirka 300 meter byggts, 45 meter ner i berget. Tunneln byggs samtidigt mot Partille meter och mot Lerum meter. Under 2009 beräknas tunneln ha kommit fram i både Partille och Lerum och 2010 färdigställs den med betong- och installationsarbeten. År 2011 börjar Lerum pumpa sitt spillvatten till tunneln som leder vattnet till Ryaverket. Vattnet pumpas i tryckledningar till tunneln och rinner sedan genom sammanlagt 32 km tunnlar på sin väg till Ryaverket vilket kommer att ta 18 timmar. Genom Gryaabs och entreprenörens kontrollprogram mäts kontinuerligt bland annat grundvattennivåer, vattenflöden, buller och vibrationer. Ett antal informationsmöten har hållits i Jonsered för att de boende ska ha kännedom om hur tunnelarbetet kan påverka omgivningen, speciellt när det gäller buller, vibrationer och transporter av bergmassor. Jonseredsvägen är sedan länge tätt trafikerad även med tunga transporter. De boende kände därför stor oro för att antalet tunga transporter nu skulle öka. Partille och Lerums kommun försökte därför finna någon alternativ transportväg till tunnelbygget. Ett alternativ var att bygga ett nytt temporärt mot på E20 vid Jeriko. Bergmassorna mellanlagrades i Råhult för att om möjligt undvika transporter genom Jonsered och för att kunna användas vid bygget av ett nytt mot. Men det blev inget mot vid Jeriko så bergtransporterna startade i november. Glädjande nog har inga klagomål på transporterna inkommit. Portalen till arbetstunneln har ritats upp. Foto: Mats Strandberg, Gryaab 29

30 Personal Gryaab organiserar verksamheten i fyra avdelningar och en stab. De två största avdelningarna är Driftavdelningen och Teknisk försörjning som ansvarar för underhållet av Gryaabs anläggningar. Dessutom finns en avdelning för Ekonomi, administration och information samt en avdelning för Utveckling, projekt och planering. Ryaverket är automatiserat och endast bemannat vardagar under normal arbetstid. Resten av tiden övervakas processerna och anläggningen genom ett beredskapssystem som fungerar utanför ordinarie arbetstid. Nuvarande organisation har funnits sedan 2004 och fungerar relativt väl, både i ett ledningsperspektiv och i ett medarbetarperspektiv. Gryaab följer en upprättad rekryteringsplan som togs fram med anledning av den omfattande utbyggnad som för närvarande pågår har rekryteringsplanen reviderats med anledning av ändringar i arbetstidslagen och en personaladministratör har anställts. Gryaabs medelålder uppgår till cirka 44 år vilket är relativt lågt jämfört med VA-branschen som helhet. Gryaab hade vid årsskiftet 82 (79) tillsvidareanställda. Antalet årsarbetare uppgick till 94 (94). Till detta kommer ett antal, tillfälligt anställda, praktikanter och studenter som genomför examensarbeten och projektarbeten. Antalet betalda övertidstimmar minskade med 503 timmar till (5 009). En stor del av övertiden kan hänföras till den driftsövervakning som sker utanför ordinarie arbetstid. Driften vid Ryaverket sker utan skiftarbete med beredskapstjänstgöring utanför ordinarie arbetstid. Beredskapen finns inom två kategorier: driftsberedskap och fastighets- och elberedskap. Gryaab arbetar för att personalsammansättningen ska spegla befolkningsstrukturen i Göteborgsregionen. Arbetet görs inom ramen för Gryaabs jämställdhets- och mångfaldsplan. Andelen kvinnor uppgick till 28 (28) procent och andelen medarbetare med utländsk härkomst till 20 (18) procent. Gryaab har inga medarbetare med ofrivillig deltid. En kartläggning av löneläget för män respektive kvinnor visar inte på några könsrelaterade skillnader för likvärdig tjänst, värderad med hjälp av så kallade BAS-poäng. Dock är arbetsplatsen fortfarande präglad av en skev könsfördelning inom många av arbetsgrupperna. Det speglar de mycket typiska könsbundna yrkesvalen på den svenska arbetsmarknaden har företaget utvecklat anställningsprocessen för att lättare kunna nå målen om en jämnare könsfördelning på arbetsplatsen. Sjukfrånvaron har minskat till 2,4 (2,6) procent. Sjukfrånvaron för män uppgår till 2,6 (2,1) procent och för kvinnor till 1,3 (3,8) procent. Långtidsfrånvaron mer än 60 dagar har minskat till noll (0,8) procent fick Gryaab ett nytt ägardirektiv och ett nytt aktieägaravtal. Ägardirektivet tydliggör Gryaabs uppdrag. Det nya aktieägaravtalet ersätter det ursprungliga konsortialavtalet som undertecknades 1969, tre år innan Ryaverket invigdes. Aktieägaravtalet utgör en modernisering av det ursprungliga avtalet men medger också att nya kommuner ska kunna bli delägare i Gryaab. Gryaabs styrelse minskas från 18 till 12 ledamöter. Av ledamöterna är sju ordinarie och fem suppleanter. Samtidigt har ett ägarråd införts där ägarrådet ska vara ett forum för ägarna. Ägarna anger särskilt att Gryaab ska medverka i en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Gryaab ska också vara ett kompetensorgan och medverka till utveckling av avloppsreningsområdet. Men Gryaab ska också vara delaktig i att kunna påverka utvecklingen av den lagstiftning och det regelverk som finns inom va-branschen. Drifttekniker Lenita Sabell hämtar post i postrummet. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Ekonomi Investeringar Årets investeringar uppgår till 50,8 (30,8) mkr. Investeringarna omfattar bland annat byggnad för ökad förtjockning 23,3 mkr, maskinell utrustning för hjälpsystem värme 9,4 mkr, byggnader och maskiner för grovrenshantering 8,6 mkr, tunnelförstärkning i Balltorp 3,2 mkr samt nytt telefonsystem 3,3 mkr. Pågående nyanläggningar omfattar bland annat pågående utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening 163,7 (62,9) mkr, utökad förtjockningsanläggning 32,8 (24,4) mkr, kontrollstation för inkommande vatten 4,4 mkr samt en del mindre projekt. I projektet tunnel Lerum har upparbetats 67 (13,9) mkr vilket är exakt lika mycket som Lerums kommun har betalat till Gryaab enligt avtalad betalningsplan. Avskrivningarna uppgår till 45,3 (49,9) mkr. Anlägg- 30

31 ningarnas samlade anskaffningsvärde uppgår till mkr. Det bokförda värdet uppgår till 634 mkr. Anläggningarnas försäkringsvärde har efter extern värdering fastställts till mkr. Nyanskaffningsvärdet för anläggningarna har uppskattats till mellan och mkr. Finansiering och lånepolicy Årets investeringar och pågående nyanläggningar har finansierats med internt genererade medel och upplåning hos Göteborgs kommun. Gryaab har ökat upplåningen med 103 mkr under Under året har bolaget amorterat lån hos Europeiska investeringsbanken med 7,4 mkr. Den samlade lånevolymen har ökat till 692 (589) mkr. Balansomslutningen har ökat till 920 (781) mkr. Gryaab eftersträvar att ha en god samverkan med finansgruppen på Göteborgs kommun när det gäller finansieringsfrågor och upplåning. Långivare och lånens belopp framgår av tabell 7. Långivare kkr Europeiska Investeringsbanken Göteborgs kommun Totalt Tabell 7. Gryaabs långivare per Gryaab följer en av styrelsen beslutad finanspolicy där mål och riktlinjer samt principerna för bolagets långsiktiga finansiering och skuldförvaltning har definierats. I policyn anges bland annat riktlinjer för upplåning, löptider och ränteexponering för bolagets lån. Under 2007 har gällande finanspolicy följts. Ränterisken har begränsats genom användning av i finanspolicyn godkända finansiella derivat. Gryaab har tidigare avyttrat alla räntetak och har nu enbart ränteswappar för att begränsa riskexponeringen i enlighet med Gryaabs finanspolicy. För övrigt har Gryaab ett checkräkningskonto på Göteborgs kommun. Saldot uppgick vid årsskiftet till 24,1 (5,3) mkr. De finansiella kostnaderna har uppgått till 25,0 (21,2) mkr. De finansiella intäkterna uppgår till 2,3 (2,3) mkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden har uppgått till 3,8 (5,0) år och den genomsnittliga löptiden för lånen till 6,3 (8,2) år. Medelräntan uppgick under året till 3,7 (3,4) procent. Ekonomiskt resultat Resultatet för 2007 uppgår före bokslutsdispositioner och skatt till 16,5 (13,3) mkr. Gryaabs avgift till de anslutna kommunerna höjdes med 7 mkr till 202 (195) mkr. Övriga intäkter ligger på samma nivå som 2006 och uppgår till 45,4 (45,7) mkr. Intäkterna för försåld biogas till Göteborg Energi uppgår till 22,5 (23,2) mkr och intäkterna för leverans av renat avloppsvatten till Göteborg Energis värmepumpar uppgår till 7,2 (7,0) mkr. Intäkterna för mottagning av slam från trekammarbrunnar och slutna tankar från ägarkommunerna har ökat något och uppgår till 3,0 (2,7) mkr. Under året har Gryaab fått ersättning från trafikkontoret med 3,5 mkr för sandutlastning från Gryaabs tunnlar i enlighet med en överenskommelse med trafikkontoret. Ersättningen inkluderar retroaktiva kostnader för tidigare år. Aktivering av eget arbete i genomförda investeringsprojekt är i stort oförändrat och uppgår till 7,2 (7,0) mkr. Resultatet belastas med 0,6 mkr för utrangering av en försöksanläggning för kväverening. Verksamhetens totala nettokostnader ökade med 3,9 mkr till 185,5 (181,7) mkr, en ökning med 2,1 procent. Gryaabs driftkostnader uppgick till 162,9 (158,6) mkr vilket motsvarar en ökning med 2,6 procent. Större avvikelser i förhållande till år 2006 fördelar sig enligt följande. Kostnaderna har ökat för löner 34,9 (32,9) mkr, sociala avgifter och pensioner 18,0 (16,8) mkr, sandutlastning från tunnlar 4,1 (1,2) mkr, reparationer på VVS-anläggningar 2,1 (0,2) mkr, el och fjärrvärme 30,5 (27,4) mkr samt slamdisponering 14,5 (13,7) mkr. Kostnaderna har minskat för inköp av kemikalier som uppgick till 15,6 (19,5) mkr och köpta tjänster inklusive serviceavtal som uppgick till 6,1 (7,7) mkr. Elenergiförbrukningen uppgick till 32,4 (34,5) GWh vilket är 2,1 GWh lägre än Gryaabs processutformning är energikrävande och elförbrukningen ökar med ökade inkommande vattenflöden och ökad cirkulationspumpning för kväverening. Att elförbrukningen har minskat förklaras av lägre cirkulationspumpning för kväverening, ändrade driftsstrategier samt effekter av arbetet med energieffektivisering. Gryaab har ett avtal med Göteborg Energi vilket innebär att all producerad biogas säljs till Göteborg Energi. Från och med 2007 renar Göteborg Energi gasen till fordonsgas i en nybyggd reningsanläggning vid Arendal. Befintliga biogasmotorer har övertagits av Gryaab och används som reservanläggning för elproduktion vid strömavbrott. Biogasmotorerna ingår också som en elproduktionsanläggning i Svenska kraftnäts elkraftreserv i samarbete med Göteborg Energi. Produktionen av biogas uppgick 2007 till 59,7 (60,3) GWh. Ingånget samarbetsavtal kring biogas och värme med Göteborg Energi är särskilt gynnsamt för Gryaab fram till och med Avtalet innebär att Göteborg Energi långsiktigt säkrar tillgången på biogas till och med Om de totala nettokostnaderna 185,5 (181,7) mkr slås ut på den sammanlagt debiterade spillvattenvolymen (debiterad spillvattenvolym = renvattenförbrukning) blir genomsnittskostnaden för avloppsrening 3,66 (3,54) kr/m 3. Verksamhetens totala nettokostnader, räknat per kubikmeter totalt tillrinnande avloppsvatten, var 1,47 (1,40) kr/m 3. Totalkostnaden per ansluten person var 293 (289) kr och per ansluten personekvivalent 224 (219) kr. Gryaab har fortfarande bland de lägsta driftkostnaderna och de lägsta utdebiterade avgifterna för jämförbara reningsverk i landet. För en normalvilla med en vattenförbrukning på 150 m 3 uppgår Gryaabs totala kostnader som faktureras delä- 31

32 garkommunerna till 549 (531) kr per år. Det motsvarar en kostnad på 1,50 (1,45) kr/dag för Gryaabs tjänster. Bolagets obeskattade reserver har ökat och uppgår till 103 (86) mkr. Med tanke på de investeringar bolaget står inför synes en höjning av Gryaabs avgift till ägarkommunerna vara nödvändig de närmaste åren. Gryaabs ekonomiska långtidsplan indikerar att bolagets kostnadsnivå fram till 2010 ökar till storleksordningen 235 mkr. När den pågående utbyggnaden är klar 2010 bedöms kostnadsnivån öka till storleksordningen 280 mkr. Med anledning av den kostnadsnivån på lång sikt har styrelsen beslutat att avgifterna för år 2008 ska höjas med 13 mkr till 215 mkr. Resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys återfinns efter förvaltningsberättelsen. Företagsledning, administration, utredningar och övriga gemensamma mkr % kostnader 27,3 16,8 Fastigheter, mark och data 32,3 19,8 Drift och underhåll, Ryaverket 79,3 48,7 Drift och underhåll, tunnlar 8,9 5,4 Slamdisponering inklusive transport 15,1 9,3 Totalt 162,9 100,0 Tabell 8. Driftkostnader fördelade på kostnadsställe vid Gryaab år mkr % Personalkostnader 55,3 34,0 Anläggnings- och underhållsmaterial 21,3 13,1 Entreprenader och köp av verksamhet 12,9 7,9 Markhyror, fastighetsservice 2,0 1,2 Hyra av anläggningstillgångar 2,0 1,2 Bränsle, energi och vatten 30,5 18,7 Förbrukningsmaterial och reparationer 3,0 1,9 Övriga verksamhetskostnader 35,9 22,0 Totalt 162,9 100,0 Tabell 9. Verksamhetskostnader fördelade per kostnadsslag Gryaab

33 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Styrelsen och verkställande direktören för Gryaab AB lämnar härmed följande redogörelse för verksamheten år Gryaab är ett regionalt aktiebolag som ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Lerum. Göteborg stad är den största ägaren med cirka 71 procent av kapitalet. För exakta uppgifter om ägarförhållandena se not 14. Information om verksamheten Gryaab svarar för avledning och behandling av avloppsvatten från de anslutna kommunerna. Lerums kommun är ännu inte ansluten till Gryaab. Anslutningen uppgår till personer. Tillsammans med övriga anslutna verksamheter, till exempel industrier, skolor, sjukhus med mera, uppgår den totala anslutningen till personekvivalenter. Avledningen av kommunernas avloppsvatten sker via självfall i bergtunnlar som Gryaab äger och förvaltar. Rening av avloppsvattnet sker vid Ryaverket där också slam avskiljs och behandlas. Efter rening leds det renade vattnet ut till Göta älv. I verksamheten ingår dessutom en slambehandlingsanläggning vid Syrhåla där möjlighet finns att avvattna och lagra slam i bergrum. Efter rening vid Ryaverkets anläggning pumpas vattnet till Göteborg Energis värmepumpsanläggning. Här utvinns värmen i det renade avloppsvattnet. Sedan återförs vattnet till Gryaab innan utledning sker till Göta älv, via Gryaabs utloppstunnel. Gryaab producerar och levererar också stora mängder biogas till Göteborg Energi som renar gasen till fordonsgas. Bolaget tar emot och behandlar organiskt rötbart avfall, brunnsslam samt avloppsvatten från slutna tankar. Under senare år har Gryaab också tillhandahållit utrymme i tunnlarna för förläggning av bredband. Verksamheten finansieras av avgifter som debiteras de anslutna kommunerna. Avgifterna fastställs varje år av Gryaabs styrelse och uppgick för år 2007 till 202 (195) mkr. Övriga externa intäkter uppgick till 45,4 (45,7) mkr. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och ett antal miljökrav och villkor är fastställda för verksamheten. De viktigaste miljövillkoren gäller utsläpp av organiskt material samt näringsämnena kväve och fosfor till havet. Miljövillkoren har fastställts både som riktvärden och som gränsvärden. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för verksamheten. Redogörelse för verksamheten under året, väsentliga händelser Väsentliga händelser under år 2007 kan sammanfattas enligt följande: Gryaabs konsortialavtal från 1969 har ersatts med ett mer tidsenligt aktieägaravtal. Det nya aktieägaravtalet medger att ytterligare kommuner kan bli delägare och ett ägarråd har inrättats mellan ägarna. Ägarrådet ska vara ett forum för samråd mellan ägarna. Gryaab har också fått ett nytt ägardirektiv. I ägardirektivet tydliggörs Gryaabs uppdrag. Gryaabs styrelse har minskats från 18 ledamöter till 12 ledamöter. En större driftsomläggning genomfördes under våren på grund av pågående byggarbeten för bättre kväve- och fosforrening. Omläggningen hade stor påverkan på Gryaabs reningsprocesser. Under 2007 hade företaget svårigheter att uppfylla gällande miljövillkor. Kvävevillkoret överskreds på årsbasis och fosforvillkoret överskreds för tidsperioden mars-maj. Miljöprövningsdelegationen har beslutat om en tillfällig ändring av Gryaabs miljövillkor under utbyggnadstiden. Gränsvärdesvillkor har ersatts med riktvärdesvillkor. Fosforkravet per kalenderår har mildrats från 0,3 mg/l till 0,4 mg/l och gäller till och med år Under våren påbörjades entreprenadarbeten för att bygga en tunnel som ska ansluta Lerums kommuns avloppssystem till Gryaabs regionala tunnelsystem. Under hösten hölls ägarinformation för att informera ägarna om Gryaabs pågående utbyggnadsprojekt för bättre kväve- och fosforrening samt pågående entreprenadupphandlingar. Gryaabs styrelse fattar beslut om att revidera projektbudgeten för pågående utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening till 700 (565) mkr. Gryaabs styrelse fattar beslut om att införa en ny elriskpolicy för att begränsa riskerna med elinköp som utgör en betydande del av Gryaabs driftskostnader. Gryaab har utarbetat en ny indexmodell för inköp av el. Indexmodellen sträcker sig över ett tidsfönster på tre år. Gryaab har också köpt en betydande andel el som kommer att förbrukas år 2009, 2010 och Efter ansökan från Gryaab har Energimyndigheten beslutat att Gryaab är ett elintensivt företag och bolaget har blivit registrerat som kvotpliktigt. Beslutet innebär att Gryaab kommer att erhålla en betydande reduktion av sin kvotplikt för inköp av elcertifikat. Därmed behöver företaget inte köpa in elcertifikat för den el som används i Gryaabs processer, vilket utgör merparten av elförbrukningen. Gryaab har slutrapporterat det omfattande arbete som har genomförts kring risk- och krishantering inom bolaget till Gryaabs styrelse. Ytterligare insatser har genomförts för att förbättra arbetsmiljön på Gryaab. Gryaab får efter beslut av Naturvårdsverket representation i Havsmiljörådet som företrädare för Svenskt Vatten och den svenska VA-branschen. Gryaab får efter beslut av regeringen representation i vattendelegationen för Västerhavets Vattenmyndighet som representant för VA-branschen/industrin. Gryaab deltar i Naturvårdsverkets arbete med en rapport kring reningsverkens möjlighet att rena vatten från läkemedel och andra miljöstörande ämnen som har lämnats till regeringen. 33

34 Projektet Systemstudie avlopp, som har genomförts i samverkan mellan Kretsloppskontoret, Gryaab och Göteborg Vatten, slutrapporterades under året. Ett flerårigt projekt med kulvertmålningar fullbordas och invigs under hösten. Företaget investerar i en ny personalstuga på västkusten istället för den stuga i Sälenfjällen som såldes Resultat och ekonomisk ställning Gryaabs resultat uppgick till 16,5 (13,3) mkr före bokslutsdispositioner och skatt vilket är cirka 3 mkr högre än föregående år. Verksamhetens totala nettokostnader ökade med 3,8 mkr till 185,5 (181,7) mkr, en ökning med 2,1 procent. Gryaabs driftkostnader ökade med 4,2 mkr till 162,8 (158,6) en ökning med 2,6 procent. Gryaabs avgift till de anslutna kommunerna höjdes med 7 mkr till 202 (195) mkr. Övriga intäkter är i stort sett oförändrade och uppgick till 45,4 (45,7) mkr. Årets investeringar uppgår till 50,8 (30,8) mkr. Pågående nyanläggningar omfattar främst pågående utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening 163,7 (62,9) mkr. I projektet tunnel Lerum har upparbetats 67,0 (13,9) mkr vilket är exakt lika mycket som Lerums kommun har betalat till Gryaab enligt avtalad betalningsplan. Avskrivningarna uppgår till 45,3 (49,9) mkr. Anläggningarnas samlade anskaffningsvärde uppgår till mkr. Det bokförda värdet uppgår till 634 mkr. Anläggningarnas försäkringsvärde har efter extern värdering fastställts till mkr. Nyanskaffningsvärdet för anläggningarna har uppskattats till mellan och mkr. Under året har bolaget amorterat lån hos Europeiska investeringsbanken med 7,4 mkr. Den totala lånevolymen har ökat med 103 till 692 (589) mkr. Balansomslutningen har ökat till 920 (781) mkr. Gryaab följer en av styrelsen beslutad finanspolicy där mål och riktlinjer samt principerna för bolagets långsiktiga finansiering och skuldförvaltning har definierats. I policyn anges bland annat riktlinjer för upplåning, löptider och ränteexponering för bolagets lån. Ränterisken har begränsats genom användning av i finanspolicyn godkända finansiella derivat. Under 2007 har de finansiella kostnaderna uppgått till 25,0 (21,2) mkr och finansiella intäkter till 2,3 (2,3) mkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden har uppgått till 3,8 (5,0) år och den genomsnittliga löptiden för lånen till 6,3 (8,2) år. Medelräntan under året har uppgått till 3,7 (3,4) procent. Styrelsen har fastställt Gryaabs avgift till 202 mkr för år Avgiften fördelas så att 80 procent eller 161,6 mkr belastar kommunerna proportionellt mot debiterad vattenförbrukning för respektive kommuns andel av den totala vattenförbrukningen, vilket antas vara lika med spillvattenavledningen. Och 20 procent eller 40,4 mkr fördelas proportionellt mot respektive kommuns andel av den totala avledningen av spillvatten till Ryaverket. Den exakta fördelningen av avgifterna för ägarkommunerna framgår av not 1. Bolagets obeskattade reserver har ökat och uppgår till 103 (86) mkr. Styrelsen har tidigare beslutat att bolagets obeskattade reserver som lägst ska uppgå till cirka 10 procent av balansomslutningen. Soliditeten uppgår till 9,1 (9,1) procent. Med tanke på de stora investeringar som bolaget för närvarande håller på att genomföra och därmed också ökande driftskostnader för de nya anläggningarna, synes en fortsatt höjning av Gryaabs avgift till ägarkommunerna vara nödvändig inom de närmaste åren. Verksamhet och driftsresultat Gryaabs driftsresultat påverkas i hög grad av nederbörden och tillrinnande vattenmängder. Under 2007 uppmättes nederbörden till 903 (1 222) mm vilket är högre än normalnederbörden som uppgår till cirka 800 mm per år. Tillrinningen uppgick till 130 (129) miljoner m 3 vilket är högre än 2006 och även högre än genomsnittsflödet som uppgår till cirka 120 miljoner m 3. Mycket höga flöden inträffade under januari, mars och juli i samband med intensiv nederbörd. De höga flödena som under långa tidsperioder överskred 10 m 3 per sekund medförde stora svårigheter att klara verksamheten både för driftsorganisationen och för den organisation som arbetar med Gryaabs utbyggnad. På årsbasis klarades miljökraven för organiskt material och fosfor men inte för kväve. Även fosforkravet överskreds för tremånadersperioden mars-maj. Företagets problem med att klara fastställda miljövillkor kan relateras till pågående byggarbeten med begränsad kapacitet i viktiga anläggningsdelar samtidigt som mycket höga flöden förekommer vid intensiv nederbörd. Under 2007 har den nya anläggningen för direktfällning varit i drift hela året. Vid höga flöden genomgår viss del av det inkommande avloppsvattnet kemisk fällning och leds ut till havet utan att behandlas biologiskt i Gryaabs reningsprocesser. Detta kallas förbilett vatten. Mängden förbilett vatten uppgick under 2007 till 12,5 miljoner m 3 vilket motsvarar 9,6 procent av tillrinningen. Av det förbiledda vattnet direktfälldes 11,3 miljoner m 3 vilket motsvarar 8,7 procent av den totala tillrinningen. Den mängd vatten som enbart gått igenom det första reningssteget och sedan ut i havet uppgick därmed till 1,1 miljon m 3 viket motsvarar 0,9 (2,8) procent. Gryaabs länge planerade utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening påbörjades under Pågående entreprenadarbeten under 2007 har i hög grad påverkat Gryaabs driftförhållanden och driftsresultat. Under vissa perioder har provisoriska omställningar medfört påtagliga begränsningar i såväl flödeskapacitet som reningskapacitet för olika anläggningsdelar. I dessa situationer har direktfällningsanläggningen varit till stor hjälp för att begränsa utsläppen av främst fosfor och organiskt material till havet. Under 2007 avskiljdes (49 587) ton slam. Kvaliteten på slammet uppfyller alla miljövillkor. Efterfrågan på anläggningsjord har varit god under året och all tillverkad kompostjord har kunnat avsättas till markbyggnadsprojekt. Inget slam har lagrats i Gryaabs bergrum. Organisationen har fortsatt att utvecklas och samverkan och samarbete mellan olika avdelningar och grupper har ytterligare 34

35 förbättrats. Ett särskilt fokus har lagts på att förbättra säkerheten och arbetsmiljön på Gryaab. Gryaab har upprättat en övergripande ledningshandbok för verksamheten. Ledningshandboken förmedlar en gemensam syn på Gryaabs totala verksamhet och utgör ett övergripande styrdokument för verksamheten för att nå uppsatta resultat och mål. Ledningshandboken visar våra ägare, kunder, brukare, medarbetare, ledare och samarbetspartners hur vi arbetar, hur vi har valt att strukturera vår verksamhet samt hur vi leder och följer upp verksamheten för att nå Gryaabs mål och förbättra effektiviteten i verksamheten. Under året har Gryaabs verksamhetshandböcker utvecklats vidare för att ytterligare förbättra verksamheten. Framtida utveckling Bolagets framtida utveckling och verksamhet påverkas till stor del av de miljökrav som ställs och av de anläggningar som behöver byggas för att klara kraven. Men kostnadsutvecklingen för el, kemikalier och slamdisponering har också en stor betydelse för bolagets ekonomi. För att belysa företagets utveckling på lite längre sikt har en långtidsplan utarbetats på uppdrag av styrelsen. I långtidsplanen har hänsyn tagits till kostnader för pågående investeringsprojekt för bättre kväve- och fosforrening med en kalkylerad kostnad på 700 mkr. Kostnader för Lerums anslutning till Gryaabs regionala tunnelsystem finns också med. Tunnelbygget påbörjades i mars 2007 och planeras bli klart Efter en överenskommelse mellan ägarna har beslutats att Gryaab står för 187 mkr av tunnelprojektet och Lerums kommun för resterande kostnader. Långtidsplanen visar preliminärt att bolagets kostnadsnivå kommer att öka till storleksordningen 260 mkr fram till år När de nya anläggningarna aktiveras kan kostnadsnivån komma att öka ytterligare till storleksordningen 280 mkr. Styrelsen har med anledning av bolagets långsiktiga kostnadsutveckling beslutat att avgiften för år 2008 ska höjas med 13 mkr till 215 mkr. Den framtida slamdisponeringen är också en fråga som har stor betydelse för kostnadsutvecklingen inom bolaget. Gryaab har för närvarande två alternativ för slamdisponering. Huvudalternativet är tillverkning av kompostjord och som reserv finns möjligheten till lagring av slam i bergrummen vid Syrhåla. Skatteverkets beslut 2005 om att Gryaab inte bedriver skattepliktig verksamhet vid Syrhåla har en mycket stor ekonomisk betydelse. Beslutet innebär att bolaget inte längre behöver betala deponiskatt vid nyttjande av bergrummen. Eftersom deponiskatten för närvarande uppgår till 435 kr per ton innebär det betydande besparingar för bolaget vid de tillfällen bergrummen kommer att användas. På några års sikt bedöms tillverkning av kompostjord vara det mest fördelaktiga alternativet för slamdisponeringen. På längre sikt har Gryaab ambitionen att kunna ha flera olika alternativ till slamdisponering, bland annat att kunna återföra slammet till odlad mark. Förutsättningarna för denna möjlighet bedöms öka med anledning av att Gryaab kommer att ansluta sig till Svenskt Vattens nationella system för slamcertifiering. Slamförbränning kan också vara ett möjligt alternativ på längre sikt om andra alternativ begränsas eller omöjliggörs. En eventuell förbränning kommer att ske i samarbete med Renova som har erforderliga tillstånd. Gryaab bevakar också andra metoder och tekniker som testas vid anläggningar i Sverige och internationellt. Miljö och pågående projekt Hela Gryaabs verksamhet är tillståndspliktig enligt Miljöbalken. Några förelägganden enligt Miljöbalken finns inte. Syftet med hela verksamheten är att skydda miljön och begränsa utsläpp av näringsämnen och organiskt material till havet. De nya miljövillkoren som fastställdes 2006 innebär att resthalterna av totalfosfor i det samlade avloppsvattnet inte får överstiga 0,4 mg/l som riktvärde under tremånadersperioderna mars-maj och juni-augusti. Miljöprövningsdelegationen beslutade också att ändra gränsvärdesvillkoret på 0,3 mg/l för totalfosfor till ett riktvärde. De nya villkoren börjar gälla från och med 2011 när den nya anläggningen för bättre kväve- och fosforrening beräknas vara färdigbyggd och intrimmad. Under 2007 beslutade Miljöprövningsdelegationen om tillfällig ändring av Gryaabs miljövillkor under pågående utbyggnad av de nya anläggningarna. Den tillfälliga ändringen innebär att Gryaab under utbyggnadsperioden inte har några gränsvärdesvillkor samt att haltnivån av totalfosfor på årsbasis kan uppgå till 0,4 mg/l istället för 0,3 mg/l. Med ett riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. Ett gränsvärde får aldrig överskridas. När det gäller kväve så har Gryaab sedan 2001 ett krav på 10 mg/l totalkväve. Den nuvarande anläggningen, som ursprungligen dimensionerades för 15 mg/l totalkväve, kan vid gynnsamma omständigheter klara nivån 10 mg/l. Men den klarar inte kravet med tillräcklig säkerhet och marginal. För att klara de beslutade miljövillkoren krävs utbyggnad av anläggningen för bättre kväve- och fosforrening. Under 2007 har omfattande byggnadsarbeten pågått för den planerade anläggningen liksom konstruktionsarbeten och projektering som pågår parallellt. Lerums kommun beslutade under 2006 att ansluta kommunen till Gryaabs regionala avloppssystem. Beslutet innebär att Gryaab kommer att bygga en cirka 8 km lång bergtunnel från Partille till Lerum. Kostnadsfördelningen för projektet följer den ägaröverenskommelse som träffades Kostnaden för tunneln har kalkylerats till 416 mkr efter upphandling av tunnelentreprenaden. Byggandet av tunneln påbörjades under våren 2007 och beräknas bli klar under Från år 2005 gäller ett förbud mot deponering av organiskt avfall. Gryaab har emellertid fått dispens från länsstyrelsen och kan i nödfall använda bergrummen för slamdisponering. Gryaabs långsiktiga målsättning är dock att återföra slammet till odlad mark för att uppfylla regeringens mål kring återföring av fosfor. 35

36 Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i nära samarbete med universitet, högskolor och andra institutioner bland annat med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds tekniska högskola, Högskolan i Borås och VAforsk. Samarbetet med Chalmers kring Gryaabs processer har nu pågått i snart sex år med mycket gott resultat. Gryaabs styrelse har tidigare beslutat att förlänga samarbetet till och med halvårskiftet Gryaabs årliga ersättning till Chalmers uppgår till 0,5 mkr per år. Under 2007 publicerades två examensarbeten och ett större projektarbete baserat på material från Gryaab. Gryaabs samarbete med högskolor bidrog också till en doktorsexamen under året. Resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet har redovisats i form av tolv vetenskapliga artiklar i facktidskrifter eller som posters eller föredrag vid konferenser i Sverige eller internationellt. Under 2007 avslutades projektet Systemstudie avlopp som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Gryaab med syfte att värdera vägar till en hållbar avloppshantering för Göteborgsregionen. Gryaab har deltagit i stadens projekt för utökad biogasproduktion i Göteborg. Ett antal projekt bedrivs också i olika former för att studera olika processdetaljer i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds tekniska högskola samt Högskolan i Borås. Projekten behandlar bland annat sedimentering, användning av kolkälla i reningsverket och hur väl bassängvolymerna utnyttjas. Försök med filterutrustning genomförs med syfte att optimera den framtida filterinstallationen. Gryaab har deltagit i projektet miljömålet Giftfri Miljö för Göteborgs Stad och i projektet Miljötillsyn vid fjärrvärmeanläggningar inom ramen för miljösamverkan i Västra Götaland. Gryaabs engagemang i EUREAU (europeisk va-branschförening) för att hindra användningen av icke nedbrytbara spolbara produkter har fortsatt under Samtal har förts med tillverkarnas branschföreningar i Europa och USA. Gryaabs deltagande i Svenskt Vattens projekt för framtagande av hjälpmedel för kommuner när det gäller anslutning av industri och verksamheter har fortsatt under 2007 och resulterat i en remissutgåva av rapporten P 95 Råd vid anslutning av industri och annan verksamhet. Gryaabs ateljéprojekt som drevs under 2006 och 2007 har resulterat i att Kemikalieinspektionen föreslår att undantaget för konstnärsfärger från det allmänna kadmiumförbudet i Sverige tas bort. Provtagningen av hushållsspillvatten, som är referensen för normalt avloppsvatten, har slutförts under En del av Gryaabs forsknings- och utvecklingsarbete inriktas på att skaffa sig kunskap om läkemedelsrester och andra organiska ämnen i avloppsvatten. Man undersöker vilka ämnen som förekommer i vattnet och vilken effekt dessa ämnen kan ha i miljön. Gryaabs utvecklingsarbete bedrivs vanligtvis i projektform och projekten är ofta externt finansierade. Samarbete sker vanligtvis med andra specialister i Sverige men även internationellt samarbete förekommer. Under 2007 har Gryaab samarbetat med Stockholm Vatten inom ramen för ett treårigt projekt som finansieras genom det så kallade Miljömiljardprojektet. Här testas bland annat nya reningstekniker för läkemedelsrester. Gryaab deltog under 2007 i Naturvårdsverkets utredning (Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen) om reningsverks möjlighet att rena vatten från läkemedel och andra miljöstörande ämnen. Utredningens slutrapport lämnades till regeringen i december Ett samarbetsprojekt pågår också med Göteborgs universitet och Sahlgrenska Akademin. Gryaab har under året medverkat i ett projekt tillsammans med Göteborg Energi och Renova för att undersöka möjligheten att producera mer biogas i Göteborg. Gryaabs förutsättningar för att samröta det biologiska hushållsavfallet med avloppsslammet på Gryaab studeras. På grund av nya lagkrav kommer Gryaab att behöva hygienisera slammet. För att hitta en kostnadseffektiv lösning för detta har en förstudie påbörjats under Dansk Hydrologisk Institutt (DHI), Danmark, har anlitats för att utvärdera effekterna på havsmiljön för olika utsläppsnivåer av kväve och fosfor. DHI har satt upp en ny datoriserad modell för att bedöma effekterna av ökade/minskade utsläpp av näringsämnen i nordöstra Kattegatt och sydöstra Skagerrak. En liknande modellstudie genomfördes 2005, den avsåg då närområdet, det vill säga kustområdet Göteborgs södra och norra skärgård. Inom detta område är för närvarande fosfor det näringsämne som har störst inverkan på tillväxten av växtplankton och större alger. Den nya studien omfattar ett betydligt större havsområde. Modellarbetet genomfördes 2007 och en slutrapport är färdig i början av Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämmans förfogande medel kronor överförs i ny räkning. 36

37 Resultaträkning 2007 (kkr) 2006 (kkr) Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar 5 Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avskrivningar utöver plan Resultat före skatt Skatt som belastat årets resultat Årets resultat

38 Balansräkning per den 31 december 2007 Tillgångar Not (kkr) (kkr) Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 4, 6, Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier och verktyg Pågående nyanläggningar Övriga anläggningar Finansiella anläggningstillgångar 9 Uppskjuten skattefordran Andelar bostadsrättsförening Förskottshyra bergrum Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Fordringar koncernföretag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Kassa och bank 7 5 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 13 Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Avskrivningar utöver plan Avsättningar Avsättningar för pensioner Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till koncernföretag Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och eget kapital Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga 38

39 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) (kkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av fordringar / Ökning/minskning av leverantörskulder och övriga kortfristiga skulder +/ Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av inventarier Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

40 Tilläggsupplysningar Värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. 1. Nettoomsättning Bolagets huvudsakliga intäkter härrör sig från debiterade avgifter till anslutna ägarkommuner. Dessa uppgår till ( ) kkr. Bolaget har haft intäkter från Göteborgs kommun och dess bolag uppgående till ( ) kkr. Av bolagets totala inköp härrör sig (23 231) kkr från Göteborgs kommun och dess bolag. Kommun Slutlig avgift kkr Andel % Ale ,5 Göteborg ,5 Härryda ,7 Kungälv ,8 Mölndal ,5 Partille , ,0 2. Arvode och kostnadsersättningar till revisorer 2007 kkr 2006 kkr Förtroendevalda revisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag 0 0 Externa revisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag Personalkostnader Antal anställda är 83 (79) personer, fördelat på 23 (22) kvinnor och 60 (57) män. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader: 2007 kkr 2006 kkr Löner och ersättningar varav utbetald pension Sociala kostnader varav pensionskostnader Löner och andra ersättningar fördelat mellan styrelsemedlemmar samt verkställande direktör och övriga anställda: 2007 kkr 2006 kkr Styrelse och VD Övriga anställda Avtal om avgångsvederlag finns enligt Göteborgs Stads normalavtal för förvaltnings- och bolagschefer. Detta innebär en ersättning motsvarande två årslöner. Enligt avtalet har VD rätt att gå i pension vid 62 års ålder och efter en längre tids tjänstgöring vid 60 år. De pensionspremier som bolaget erlägger löpande täcker inte kostnaden för det fall att VD väljer att utnyttja denna möjlighet. Bolaget har avsatt 7,4 mkr 2005 för detta pensionsåtagande. Avsättningen är gjord utifrån en bedömning av avtalets förutsättningar. I ovan angivna siffror ingår erlagd pensionsförsäkringspremie för nuvarande VD om 558 (536) kkr. Företagsledningen består av 14 personer varav 5 är kvinnor (Gryaabs ledningsgrupp 5 personer och 9 styrelseledamöter varav 2 fackliga representanter). Sjukfrånvaron har under året varit 2,4 (2,6) % varav sjukfrånvaro som varat mer än 60 dagar var 0 (0,8) %. Sjukfrånvaron för kvinnor var 1,3 (3,8) % och för män 2,6 (2,1) %. Sjukfrånvaro fördelad på åldersgrupper % 2006 % 29 år och yngre 2,0 1, år 2,3 1,7 50 år och äldre 2,8 4,6 4. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan grundas på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde minskat med statsbidrag och andra bidrag fördelat över den beräknade ekonomiska livslängden. För de planenliga avskrivningarna har följande procentsatser tillämpats: Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Reningsverk (A) 3 %, 4 %, 5 %, 10 % resp 20 % Latrinmottagning (B) Slutavskrivet Övriga (C) 5 %, 10 %, 20 % och 33 % Byggnader (D) 2 % resp 4 % Markanläggningar (E) 3,75 %, 5 % Övriga anläggningar Tunnlar (F) 1 % Ledningar (G) 3 %, 10 % Provisorier (H) Enligt beräknad nyttjandetid Biogasanläggning (I) 3 %, 10 %, resp 14 % Syrhålaanläggning (I) 3 %, resp 10 % Mark (J) 0 % Gryaab har under året erhållit kkr i statliga bidrag för energieffektivisering. 5. Resultat från finansiella investeringar Av ränteintäkterna utgör 581 (617) kkr koncerninterna ränteintäkter och (15 995) kkr utgör koncerninterna räntekostnader. 6. Byggnader och mark Bolagets fastigheter är såsom skattefri reningsanläggning undantagna från fastighetstaxering. Bolaget äger fastigheten Färjestaden 20:6 som är oljeförorenad och saknar byggrätt enligt detaljplan och har åsatts ett värde under kr samt fastigheterna Sjövalla 1:124 och 1:130 i Mölndals kommun värderade till under kr. 7. Markanläggningar Anläggningarna är uppförda på mark ägd av Göteborgs kommun. 8. Pågående nyanläggningar Avser pågående projekt som ej färdigställts per bokslutsdagen. I anskaffningskostnaden ingår externa inköp och aktivering av eget arbete till beräknad självkostnad. Projekten aktiveras löpande och omklassificeras vid färdigställande under tillämplig rubrik. Bolaget har från och med 2005 aktiverat eget arbete i investeringsprojekt. Under året har (7 039) kkr aktiverats. Av totalt nedlagda utgifter om ( ) kkr avser kkr påbörjad utbyggnad för bättre kväve- och fosforrening och kkr utökad förtjockningsanläggning kkr avser ned-

41 Tilläggsupplysningar lagda utgifter för förbättrad provtagning. Nedlagda utgifter för projekt tunnel Lerum uppgår till kkr och enligt betalningsplan har Lerum erlagt kkr. Resterande avser ett flertal mindre projekt. 9. Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran avser skatt på pensionsavsättning. För kvarvarande del av tidigare erlagd förskottshyra för bergrum Syrhåla tillämpas samma principer som föregående år. Avskrivning sker med 4 % årligen eller efter faktiskt utnyttjande. Under året har 4 % avskrivits. En stuga har köps i bostadsrättsföreningen Brf Björkdalen i Tanumstrand, Grebbestad. 10. Fordringar koncernföretag Bolaget har en beviljad dragningsrätt uppgående till kkr över koncernkonton med Göteborgs kommun. Per balansdagen hade bolaget en fordran på dessa koncernkonton uppgående till (5 270) kkr. 11. Övriga fordringar Avser kortfristig del av förskottshyra bergrum och momsfordran samt kkr som avser Telias och Mölndals kommuns del av kostnaden för projekt tunnel Balltorp. 12. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader på (2 732) kkr utgör (879) kkr ej dragen moms på a-conton. 13. Eget kapital kkr Aktiekapital Reservfond 100 Balanserad vinst 281 Årets resultat Ägarstruktur och antalet aktier Ale kommun 307 Göteborgs kommun Härryda kommun 256 Kungälvs kommun 498 Lerums kommun 435 Mölndals kommun 720 Partille kommun Obeskattade reserver Avser avskrivning utöver plan på materiella anläggningstillgångar. I obeskattade reserver ingår 28 % uppskjuten skatteskuld med (24 079) kkr. 16. Skulder till kreditinstitut Lån på kkr finns hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) och ska återbetalats i 9 lika stora årliga amorteringar under perioden Amorteringsdelen redovisas som kortfristig skuld. Bolaget har säkrat den långsiktiga finansieringen genom ett långfristigt lån på kkr via Göteborgs kommun. 17. Skatteskulder Avser under året erlagd preliminärskatt minskat med årets kostnader för särskild löneskatt, avkastningsskatt och fastighetsskatt samt justering av taxering kkr kkr Årets skatt Aktuell skatt Summa årets skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Av upplupna kostnader på (18 334) kkr utgör (7 528) kkr förfakturerade avgifter. Objekt Anskaffningsvärde Statsbidrag Ackumulerade av- Planenligt restvärde (kkr) (kkr) skrivningar (kkr) (kkr) A B C A C D E F G H I J D J Totalt Tabell till tilläggsupplysning 4, Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar. 41

42 42

43 Resultaträkningar 5 års översikt (mkr) Rörelsens intäkter Nettoomsättning 247,4 240,7 218,7 192,3 171,5 Rörelsens kostnader Rörelsekostnader 162,9 158,6 151,3 137,9 132,4 Avskrivningar 45,3 49,9 45,6 42,9 46,7 Rörelseresultat 39,2 32,2 21,8 11,5 7,6 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 2,3 0,8 0,3 0,3 0,1 Övriga finansiella intäkter 0,0 1,5 0,0 0,0 0,0 Räntekostnader 25,0 19,6 18,6 21,6 23,5 Övriga finansiella kostnader 0,0 1,6 2,9 0,9 1,1 Resultat efter finansiella poster 16,5 13,3 0,6 10,7 32,1 Bokslutsdispositioner Avskrivningar utöver plan 16,8 13,5 0,0 10,7 32,1 Resultat före skatt 0,3 0,2 0,6 0,0 0,0 Skatt som belastat årets resultat 0,1 0,1 0,2 0,0 0,0 Årets resultat 0,2 0,1 0,4 0,0 0,0 43

44 Balansräkningar 5 års översikt (mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 113,2 89,6 90,7 65,9 69,3 Maskiner och andra tekniska anläggningar 262,2 277,3 299,6 273,8 297,3 Inventarier och verktyg 4,6 4,6 3,5 4,0 4,8 Pågående nyanläggningar 207,1 106,3 53,5 78,0 14,1 Övriga anläggningar 254,3 257,9 259,2 252,3 252,0 841,4 735,7 706,5 674,0 637,5 Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran 2,1 2,1 2,1 0,0 0,0 Andelar bostadsrättsförening 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Förskottshyra bergrum 3,3 3,7 4,1 4,5 5,0 7,7 5,8 6,2 4,5 5,0 Summa anläggningstillgångar 849,1 741,5 712,7 678,5 642,5 Omsättningstillgångar Kundfordringar 4,8 4,9 4,8 5,8 4,0 Fordringar koncernföretag 55,9 30,6 40,6 42,8 18,2 Övriga fordringar 6,9 1,4 0,9 3,8 0,8 Skattefordran 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 2,8 2,7 2,4 3,8 2,6 Kassa och bank 0,0 0,0 0,0 0,4 0,4 Summa omsättningstillgångar 70,8 39,6 48,7 56,6 26,0 Summa tillgångar 919,9 781,1 761,4 735,1 668,5 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet och fritt eget kapital Aktiekapital 9,1 9,1 9,1 9,1 9,1 Reservfond 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Balanserad vinst 0,3 0,4 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,2 0,1 0,4 0,0 0,0 9,3 9,5 9,6 9,2 9,2 Obeskattade reserver Avskrivningar utöver plan 102,8 86,0 72,5 72,5 83,3 102,8 86,0 72,5 72,5 83,3 Avsättningar Avsättningar för pensioner 9,4 9,5 9,5 2,3 2,5 9,4 9,5 9,5 2,3 2,5 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 14,7 22,1 29,5 105,9 138,7 Skulder till koncernföretag 530,0 530,0 530,0 0,0 0,0 544,7 552,1 559,5 105,9 138,7 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 164,7 54,1 61,8 454,3 368,1 Skulder till kreditinstitut 7,4 7,4 7,4 32,8 29,1 Skatteskuld 0,0 0,1 2,4 0,1 0,1 Leverantörsskulder 53,4 42,1 21,0 35,2 19,1 Övriga kortfristiga skulder 1,7 2,0 1,9 2,0 2,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26,5 18,3 15,8 20,8 16,3 253,7 124,0 110,3 545,2 434,8 Summa skulder och eget kapital 919,9 781,1 761,4 735,1 668,5 44

45 Revisionsberättelser Till årsstämman i Gryaab AB Org.nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Gryaab AB för räkenskapsåret Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, balanserar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Göteborg den 11 februari 2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Till årsstämman i Gryaab AB Org.nr Vi har granskat bolagets verksamhet under Granskningen har utförts i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen 10 kap. 3, kommunallagen och god revisionssed samt med beaktande av de beslut kommunfullmäktige och årsstämman fattat. Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. En sammanfattande redogörelse för utförd granskning finns upprättad i en granskningsredogörelse som överlämnats till bolagets styrelse. Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Någon grund för anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning föreligger därmed inte. Göteborg

46 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Styrelsens arbetsutskott Stig Hård, Ronnie Gustafsson, Olof Lindgärde och Jan-Erik Hansson. Styrelse Ordförande Ronnie Gustafsson (s) Göteborg Vice ordförande Olof Lindgärde (fp) Mölndal Ordinarie ledamöter Ullakarin Näslund (s) Göteborg Claes Johansson (m) Göteborg Catrin Björkman (mp) Göteborg Susanna Nissmark (m) Lerum Jan-Erik Hansson (s) Partille Suppleanter Rolf Engtröm (s) Ale Lennart Källfelt (m) Göteborg Kerstin Ekman (fp) Göteborg Leif Persson (fp) Härryda Inga-Lill Söderberg (s) Kungälv Arbetstagarledamöter Mikael Andersson, SKTF ordinarie Mehdi Basiri, SKTF suppleant Nicklas Paxéus, SACO-SI suppleant Lars-Erik Stefansson, Kommunal ordinarie Styrelsens sekreterare Per-Gunnar Hesslén Revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers Lekmannarevisorer Linda Fröberg (m) Partille Torbjörn Rigemar (s) Göteborg Lekmannarevisorsuppleanter Rigmor Andrén (fp) Lerum Gert Karlsson (s) Ale Verkställande direktör Stig Hård Tekniska delegationen Stig Hård, Gryaab AB Torbjörn Andersson, Tekniska förvaltningen Ale Lennart Lagerfors, Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg Kaj Andersson, Kretsloppskontoret Göteborg Henrik Kant, Göteborg Vatten Göteborg Bengt Anders Nordvall, Samhällsbyggnadssektorn Härryda Britt-Inger Norlander, Samhällsbyggnad Kungälv Pierre Bolvede, Tekniska förvaltningen Lerum Göran Lundahl, Gatukontoret Mölndal Thomas Soovik, Tekniska kontoret Partille Lennart Ekfjorden/Ann Mattsson, Gryaab AB Ekonomiska delegationen Stig Hård, Gryaab AB Sten Åhrman, Tekniska förvaltningen Ale Bengt Lindin, Kretsloppskontoret Göteborg Lena Johansson, Stadskansliet Göteborg Irma Lizalo, Ekonomikontoret Härryda Marianne Claesson, Uppdragskontoret Kungälv Håkan Pettersson, Ekonomikontoret Lerum Krister Karlsson, Stadskontoret Mölndal Jonas Hassling, Kommunledningskontoret Partille 46

47 fortsättning från omslagets främre insida och kväverening. Genom att bygga på höjden räddas Rya skog. 1994: Ombyggnaden för kväverening och ökad kapacitet påbörjas. Gasmotoranläggningen tas i drift. Illegal dumpning av farligt avfall till tunnelsystemet avslöjas av avloppskvalitetsgruppen. 1995: Gryaabs biogasmack invigs och bolaget börjar tanka sina egna bilar med biogas. Latrintömningen stängs. Första etappen i utbyggnad för kväverening: aktivslam- och eftersedimenteringsbassängerna byggs ut på höjden. 1996: Lokalt samråd om slamfrågan startar. Kvalitetssatsning med produktcertifiering av slam som mål. Satsningen på information till mellanstadiet börjar. Fett från fettavskiljare tas emot direkt till biogasanläggningen. 0,3 procent av biogasen renas och används som fordonsbränsle. Det motsvarar cirka liter bensin. 1997: Utbyggnaden för kväverening är klar. Verkets utbyggnad är planerad att med råge klara kravet på max 15 mg kväve per liter utgående vatten. Nu är besvikelsen stor att kravet från och med 1999 skärps till 10 mg per liter. Ett kvalitetssäkringssystem införs. Informationssatsningar på stan och i TV4. Gryaab har 51 anställda. 1998: Nya Rya invigs av miljöminister Anna Lindh. Några dagar efter invigningen arrangeras öppet hus. Nya centrifuger installeras. Nytt högspänningsställverk. Ras kring störtschaktet till utloppstunneln. Slamsamrådet är klart och alla är överens om att Gryaabs slam uppfyller kraven för att användas på odlad mark. Efter en helomvändning säger Konsument Göteborg nej. 1999: Ny mottagningsanläggning för fett är klar. Avtal om gasförsäljning till Göteborg Energi. Produktcertifikatet för slam klart, men LRF avråder ändå sina medlemmar från att använda biomull (kvalitetskontrollerat, färdigbehandlat slam). Kravet för kväverening skärps till 10 mg per liter, vilket Gryaab har svårt att klara med den nya anläggningen. 2000: Beslut om anläggningsinformationssystem AIS. Beslut om mekanisk förtjockning. Beslut om tunnel till Lerum. Prövotidsredovisning till miljödomstolen. 2001: Beslut om nytt processtyrsystem. Mekanisk förtjockning klar. Miljödomstolen meddelar att Ryaverkets utsläppsvillkor ska vara 0,4 mg fosfor per liter från Länsstyrelsen överklagar och vill att villkoret ska vara 0,3 mg. En utredning om Lerum och Gråbo kan anslutas till Ryaverket startar. 2002: Tillståndsansökan för bygge av spillvattentunnel till Lerum upprättas. Gryaab har 69 anställda. 2003: Bygget för att kunna rena bräddvatten kemiskt startar. Slutredovisning av ett treårigt EU-finansierat forskningsprojekt kring läkemedel i avloppsvatten tillsammans med experter från Grekland, Italien och Frankrike. Omfattande korrosionsskador på överföringsledningarna vid Söderleden. Miljööverdomstolen går på länsstyrelsens linje och skärper Gryaabs villkor för fosforutstläpp. Utbyggnaden av nya personallokaler klar. 2004: Ett stort utsläpp av kvicksilver kommer till Ryaverket. Den farliga tungmetallen hamnar i slammet. Så länge halten av kvicksilver är förhöjd deponeras slammet i Gryaabs bergrum och sprids därmed inte i samhället. 2005: Bräddvattenreningen tas i drift och invigs. Nytt är även ett sandfång, fingaller och rensbehandling. Recipientundersökningarna är klara Gryaab har låtit fyra oberoende expertgrupper undersöka hur havet påverkas om de nya villkoren införs. Ombyggnaden av förtjockarhallen startar. Gryaab och Göteborg Energi tecknar ett långsiktigt avtal om biogas. 2006: Miljöprövningsdelegationen belutar att mildra de framtida villkoren något efter resultaten från recipientundersökningarna. Gryaabs stora utbyggnad för bättre fosfor- och kväverening börjar. Lerums kommun beslutar att ansluta sitt avlopp till Ryaverket. Gryaabs nya film spelas in och har premiär. 2007: Bygget av spillvattentunneln till Lerum påbörjas. Gryaab får ett nytt ägardirektiv och ett nytt aktieägaravtal. Systemstudie avlopp är klar. Svenskt Vatten påbörjar arbetet med ett nytt certifieringssystem för slam med målet att återföra en större del av slammet till odlad mark. Gryaab har 82 anställda. 47

48 Grafisk form: Eliasson Information, Göteborg Tryck: PR-OFFSET, Mölndal 2008 Foto: Ulf Gingsjö, Gryaab En smörbult vid Ledskär i Fjällbacka skärgård på cirka 20 meters djup. Gryaab AB Norra Fågelrovägen 3, SE Göteborg, Tel växel , Fax , 48