H A L V Å R S R A P P O R T 2 0 1 0 H. L U N D É N K A P I T A L F Ö R VA LT N I N G A B 1
2
D E L Å R S R A P P O R T F Ö R F Ö R S T A H A L V Å R E T 2 0 1 0 Styrelsen och verkställande direktören för H. Lundén Kapitalförvaltning AB får härmed avge delårsrapport för fonden Eikos för perioden 2010-01-01-2010-06-30. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 BALANSRÄKNING... 8 FONDFÖRMÖGENHET PER 2010-06-30... 9 FÖRÄNDRING AV FONDFÖRMÖGENHETEN... 13 FONDENS UTVECKLING... 13 AVKASTNING EFTER FÖRVALTNINGSKOSTNADER... 13 3
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Fonden Eikos startades den 1 januari 2000 och är nu inne på sitt elfte verksamhetsår. Ingående fondförmögenhet den 1 januari 2010 uppgick till 2 033 MSEK. Eftersom fonden är stängd för nyteckning av andelar var utgående fondförmögenhet 2009 densamma som ingående fondförmögenhet 2010. Efter en värdeuppgång på 26 MSEK och uttag om 269 MSEK var fondförmögenheten 1 790 MSEK den 30 juni 2010. Antalet andelsägare per den 1 juli 2010 var 227, vilket är en minskning med 25 andelsägare under första halvåret 2010. Fonden är alltjämt stängd för nyteckning av andelar eftersom fondens förvaltade kapital är inom ramen för en bedömd förvaltningsmässigt optimal volym. Under första halvåret 2010 ökade värdet efter avgifter på andelarna i fonden Eikos med 1,13 %. Detta kan jämföras med svenska 90-dagars statsskuldväxlar som gav 0,11 % i avkastning och Nordenindex som ökade med 0,44 %. Sedan starten den 1 januari 2000 har värdet på andelarna i fonden Eikos efter avgifter stigit med 145,72 %. Grafen nedan visar Eikos avkastning relaterad till den riskfria räntan, i form av svenska 90-dagars statsskuldväxlar ( SSVX 90 ), och ett brett nordiskt aktieindex* ( Nordenindex ) från fondens start den 1 januari 2000. 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% -60% Nordenindex* SSVX 90 Eikos * Nordenindex utgjordes till och med sista december 2006 av Alfred Bergs Nordenindex och utgörs därefter av VINX All Share index. 4
I N V E S T E R I N G S F I L O S O F I Målet för förvaltningen av fonden Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. För att uppnå detta mål görs fondens investeringar huvudsakligen genom ett företagsanalytiskt tillvägagångssätt, dvs större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Investeringar görs när den riskjusterade avkastningen bedöms attraktiv. Investeringar kan ske i finansiella instrument utgivna i 22 europeiska länder inklusive de nordiska och flertalet av de östeuropeiska länderna. Fonden utnyttjar även blanknings- (korta positioner) och derivatstrategier. De nordiska länderna följs aktivt och utgör fondens hemmamarknad. Övriga länder följs mer opportunistiskt och blankningar i dessa länder görs bara i undantagsfall. M A R K N A D E N Det första halvåret 2010 har präglats av ekonomisk återhämtning men även av ökad oro kring statsfinansiella kriser. International Monetary Fund (IMF) prognostiserar att världsekonomin växer med 4,5 % under 2010 men skillnaderna mellan olika regioner i världen är dock stor. BNP-prognosen för USA är 3,3 %, för euroområdet 1,0 %, för Japan 2,4 % och för tillväxtländer 6,8 %. Den enskilt största tillväxten prognostiseras för Kina med en BNP-ökning om 10,5 %. Svensk ekonomi är också på väg att återhämta sig. Konjunkturinstitutets BNP-prognos för 2010 visar på en tillväxt om 3,7 %. Parallellt med förbättrad ekonomi har den ekonomiska debatten under första halvåret kretsat kring svaga statsfinanser i några av de sydeuropeiska länderna. Begreppet PIIGS-länder har varit i ropet och syftar på Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien. Gemensamt för dessa länder är höga statsskulder och höga statsfinansiella underskott vilket kommer att leda till finanspolitiska åtstramningar framöver. De mest akuta problemen finns i Grekland. EU har satt in olika former av stödåtgärder för att stabilisera den grekiska ekonomin. I syfte att stabilisera det finansiella systemet och stimulera ekonomin har amerikanska Federal Reserve (FED) behållit styrräntan på en historiskt låg nivå, 0-0,25 %, under perioden. De långa räntorna i USA har under perioden sjunkit. Exempelvis har 10-åringen sjunkit från 3,8 % till 2,9 %. Detta beror delvis på lägre förväntningar om framtida tillväxt och inflation samt att investerare sålt europeiska statspapper och istället köpt amerikanska statspapper. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har agerat på samma sätt och behållit styrräntan på låga 1,0 %. Den svenska Riksbanken höll styrräntan på 0,25 % under perioden, men höjde den 1 juli med 0,25 procentenheter till 0,50 %. Inflationen är fortsatt låg. Under det första halvåret var Nordenindex upp med 0,4 %. Spridningen i utveckling bland de nordiska marknaderna har dock varit stor under perioden. Två nordiska marknader var upp och två var ned. Bästa nordiska börs var OMX Köpenhamn med en uppgång på 16,1 %, medan sämsta nordiska marknad var Oslobörsen som sjönk med 11,8 %. OMX Stockholm var upp 4,5 % och OMX Helsingfors var ned 3,2 %. Det första halvåret har även inneburit en svag euro och en stark dollar. Euron försvagades 7 % mot kronan och 15 % mot dollarn. Dollarn i sin tur stärktes 9 % mot kronan. Under sommaren har dock euron återhämtat sig mot dollarn. Vid halvårsskiftet kostade en euro 9,54 kronor och en dollar 7,79 kronor att jämföra med 10,25 respektive 7,16 kronor vid årsskiftet. 5
P O R T F Ö L J F Ö R VA LT A R E N S R E F L E X I O N Aktiemarknadens utveckling under det första halvåret 2010 är ett slående exempel på att en snabbväxande ekonomi inte nödvändigtvis betyder en bra aktiemarknad. Som nämnts ovan förväntas Kina uppnå en BNP-tillväxt på 10,5 % under 2010, men den kinesiska aktiemarknaden föll med 20 % under det första halvåret 2010. Stockholmsbörsen steg med 4,5 % under det första halvåret 2010 när världsindex sjönk med 3,0 % i svenska kronor. Valutaeffekter har dock haft en stor betydelse. Världsindex sjönk med 3,7 % i dollar men ökade med 5,5 % i euro under samma period. Vinsterna för de svenska storföretagen har utvecklats mycket starkt. Detta synes framförallt bero på följande gynnsamma faktorer: God efterfrågan från tillväxtländerna. Fortsatt ultralåg ränta. Effekter från staternas kraftiga stimulanspaket efter den finansiella krisen. Positiv varulagercykel. Goda effekter från de kraftiga kostnadsbesparingsprogrammen under 2009. Fördröjda positiva effekter från den svaga kronan under 2009, då exportföretagen brukar hedga valutan 6-12 månader framåt i tiden. Det är troligt att styrkan i de fyra sista faktorerna kommer att avta under det kommande året. P O R T F Ö L J E N Andelsvärdet i Eikos ökade med 1,13 % efter avdrag för fast arvode. Något performancearvode utgick ej. Under samma period steg OMX Stockholm med 4,5 % och Nordenindex med 0,4 %. Avkastningen på 90-dagars statsskuldväxlar uppgick till 0,1 %. Grafen nedan visar Eikos exponering sedan starten. Den 30 juni 2010 utgjorde fondens långa innehav 56,7 % och korta positioner 20,9 % av fondens värde. Bruttoexponeringen var således 77,6 % och netto- exponeringen 35,9 %. För att få en korrekt bild av den underliggande exponeringen bör man deltajustera, snarare än premiejustera, optionsexponeringen. Den gröna linjen i grafen nedan visar att bruttoexponeringen med denna metod var 78,5 % vid periodens utgång. Nettoexponeringen var med samma metod 35,0 %. Mindre valutapositioner har tagits för att minska risken i portföljen. Per den 30 juni 2010 uppgick fondens förmögenhet till 1 790 MSEK. 140 % Brutto 120 % 100 % 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% i % NAV Långa Korta Brutto Netto 6
Under första halvåret 2010 har volatiliteten i marknaden ökat. VIX-indexet ( volatilitetsindex ) steg från 22 vid årsskiftet till 35 per den 30 juni. Eikos volatilitet har fortsatt att vara låg jämfört med Nordenindex. Fondens standardavvikelse, beräknad på basis av annualiserade månadsdata, uppgick till 6,1 %. Den annualiserade standardavvikelsen för Nordenindex uppgick till 13,9 % under samma period. Sharpekvoten är det vanligaste förekommande måttet för riskjusterad avkastning. Den beräknas genom att fondens avkastning minskas med den riskfria räntan och sedan divideras med fondens risk, mätt som fondens standardavvikelse. En högre Sharpekvot innebär en högre avkastning i förhållande till riskexponering. Normalt anses en Sharpekvot högre än 0 tillföra värde och en Sharpekvot högre än 1 vara bra. Eikos Sharpekvot var 0,37 under första halvåret 2010. Sharpekvoten för Nordenindex var 0,00. Eikos målsättning är att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. Eikos har visat positiv avkastning i 89 av de 126 månader under vilka fonden har varit verksam. Nordenindex har under samma period stigit 69 månader och varit oförändrad en månad. Av de 56 månader som Nordenindex fallit har Eikos stigit under 27 månader. O R G A N I S AT I O N Personalsammansättningen hos H. Lundén Kapitalförvaltning AB, som förvaltar fonden Eikos, har varit oförändrad under perioden. Vid halvårsskiftet utgjordes personalen av en portföljförvaltare, två analytiker, en deltidsanställd trader och två administrativt ansvariga personer. H Ä N D E L S E R E F T E R D E N 3 0 J U N I 2 0 1 0 Andelsvärdet i fonden Eikos ökade med 1,42 % under juli månad, vilket innebär en ökning av andelsvärdet med 2,57 % efter avgifter under perioden januari till juli 2010. F O N D E N S I N N E H AV Innehaven väljs efter sina företagsspecifika förutsättningar. Fondens fem största aktieinnehav per den 30 juni 2010 utgjorde 20,5 % av fondens totala förmögenhet. Securitas 4,8 % Säkerhetsbolag, Sverige Lundbeck 4,3 % Läkemedelsbolag, Danmark Turkcell 4,0 % Telekombolag, Turkiet Loomis 3,8 % Säkerhetsbolag, Sverige Huhtamäki 3,6 % Förpackningsbolag, Finland Stockholm den 19 augusti 2010 Harald Lundén Verkställande Direktör H. Lundén Kapitalförvaltning AB Denna delårsrapport har ej granskats av H. Lundén Kapitalförvaltning AB:s revisorer. 7
B A L A N S R Ä K N I N G (Belopp i ksek) 2010-06-30 2009-06-30 TILLGÅNGAR Finansiella instrument med positivt marknadsvärde 1 687 992 2 126 377 Bank och övriga likvida medel 552 492 362 908 Kortfristiga fordringar (not 1) 46 062 29 888 SUMMA TILLGÅNGAR 2 286 546 2 519 173 SKULDER Finansiella instrument med negativt marknadsvärde (not 2) -264 442-244 458 Övriga kortfristiga skulder (not 3) -231 735-69 944 SUMMA SKULDER 496 177 314 402 TOTAL FONDFÖRMÖGENHET 1 790 369 2 204 771 POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ställda säkerheter för inlånade värdepapper 283 580 262 563 Ställda säkerheter i % av fondförmögenheten 15,8 % 11,8 % NOT 1 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Upplupna ränteintäker och övriga interimsfordringar 1 010 3 634 Skattefordran 418 138 Fondlikvidfordringar 44 634 26 116 46 062 29 888 NOT 2 FINANSIELLA INSTRUMENT MED NEGATIVT MARKNADSVÄRDE Avser skuld för aktielån -262 380-244 392 Derivat med negativt marknadsvärde -2 062-66 -264 442-244 458 NOT 3 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till fondbolag -4 645-4 832 Skuld till andelsägare (inlösen per den 30 juni) -195 896-32 733 Övriga skulder -31 194-32 379-231 735-69 944 8
F O N D F Ö R M Ö G E N H E T P E R 2 0 1 0-0 6-3 0 Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med positivt marknadsvärde Danmark ALK-Abello 80 000 34 695 1,94% Lundbeck 730 000 77 793 4,35% 112 488 6,28% Finland Huhtamäki 900 000 65 094 3,64% Nokia 325 000 20 781 1,16% Stora Enso R 1 100 000 62 630 3,50% Upm-Kymmene 287 000 29 865 1,67% 178 370 9,96% Grekland Opap 235 000 22 864 1,28% Litauen Linas Agro Group 2 000 000 10 266 0,57% Norge Fred Olsen Production 4 000 000 52 609 2,94% Ganger Rolf 144 000 21 522 1,20% Statoil 150 000 22 669 1,27% 96 800 5,41% Turkiet Turkcell 1 750 000 70 930 3,96% Sverige Bank, Finans och Försäkring Swedbank 400 000 29 020 1,62% Handel Swedol 782 108 35 195 1,97% Kemi och Läkemedel AstraZeneca 50 000 18 400 1,03% Verkstad Atlas Copco B 750 000 77 925 4,35% -1,11% SAAB B 415 000 36 977 2,07% Volvo A 300 000 24 975 1,39% -0,56% 139 877 7,81% Tjänster Betsson 200 000 17 850 1,00% Betsson inlösenaktie 200 000 1 800 0,10% Cision 3 800 000 21 850 1,22% Loomis B 900 000 67 500 3,77% Securitas B 1 200 000 85 320 4,77% 194 320 10,85% 9
Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent Telekom Ericsson A 330 000 28 133 1,57% -0,04% TeliaSonera 200 000 10 070 0,56% 38 203 2,13% Fastighet och bygg Hufvudstaden A 300 000 17 895 1,00% Sagax Preferensaktie 2 000 000 49 800 2,78% 67 695 3,78% Skogsindustri Holmen B 300 000 55 770 3,12% Övrigt Duni 298 600 15 676 0,88% SUMMA NOTERADE AKTIER med positivt marknadsvärde 1 085 874 60,65% ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde Företagscertifikat Boliden 10-07-22 100 miljoner 99 977 5,58% Fabegea 10-08-24 100 miljoner 99 872 5,58% Husqvarna 10-07-06 100 miljoner 99 993 5,59% Peab 10-08-05 100 miljoner 99 901 5,58% SSAB 10-07-05 50 miljoner 49 997 2,79% 449 740 25,12% Obligationer Norwegian Energy Co. NOK 12-11-20 17,5 miljoner 21 276 1,19% Poland Government PLN 11-05-24 45 miljoner 104 333 5,83% Stora Enso EUR 14-06-23 2 miljoner 19 200 1,07% 144 809 8,09% Optioner Alfa Laval Säljoption Jul 90 1 000 20 0,00% Assa Abloy Säljoption Jul 160 1 500 840 0,05% SSAB Säljoption Jul 105 1 000 300 0,02% 1 160 0,06% Valutaterminer Valutatermin NOK/SEK 35 M NOK 195 0,01% Valutatermin NOK/SEK 65 M NOK 1 075 0,06% Valutatermin EUR/SEK 20 M EUR 5 032 0,28% Valutatermin DKK/SEK 60 M DKK 107 0,01% 6 409 0,36% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde 1 687 992 94,28% 10
Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med negativt marknadsvärde* Finland Metso -30 000-7 581-0,42% Norge Frontline -30 000-6 822-0,38% Sverige Stål SSAB A -200 000-21 160-1,18% Telekom Ericsson B -330 000-28 793-1,61% -0,04% Verkstad Alfa Laval -150 000-15 330-0,86% Assa Abloy B -100 000-15 720-0,88% Atlas Copco A -850 000-97 750-5,46% -1,11% Hexagon B -25 000-2 558-0,14% SKF B -100 000-14 120-0,79% Trelleborg B -100 000-4 700-0,26% Volvo B -400 000-34 940-1,95% -0,56% -185 118-10,34% Media Modern Times Group B -30 000-12 906-0,72% SUMMA NOTERADE AKTIER med negativt marknadsvärde* -262 380-14,66% 11
Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde Indexterminer OMXS30 Index Juli 2010-1500 -2 062-0,12% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde -264 442-14,77% SUMMA FINANSIELLA INSTRUMENT 1 423 550 79,51% ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO (not 5) 366 819 20,49% TOTAL FONDFÖRMÖGENHET 1 790 369 100,00% NOT 5 ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO Bank och övriga likvida medel 552 492 Kortfristiga fordringar 46 062 Övriga kortfristiga skulder -231 735 366 819 * För aktiepositioner med negativt marknadsvärde ovan har fonden upptagit värdepapperslån. Ett negativt innehav betyder att positionen utgör en kort position, blankning. Inlånade aktier motsvarar sålda aktier med undantag av: Antal inlånade Hexagon 100 000 12
F Ö R Ä N D R I N G A V F O N D F Ö R M Ö G E N H E T 2010-06-30 2009-06-30 Fondförmögenhet vid årets början 2 033 324 2 296 389 Andelsutgivning - - Andelsinlösen -268 614-141 943 Återinvesterad utdelning - 96 762 Utdelning - -139 230 Periodens resultat 25 659 92 793 FONDFÖRMÖGENHET VID PERIODENS SLUT 1 790 369 2 204 771 F O N D E N S U T V E C K L I N G Fondförmögenhet Antal utelöpande Andelsvärde Lämnad utdelning (ksek) andelar (not 5) per andel 2010-06-30 1 790 369 9 429,17 189 875,50-2009-12-31 2 033 324 10 829,39 187 759,81 11 500,00 2008-12-31 2 296 389 12 106,97 189 674,96-2007-12-31 4 276 774 20 696,90 206 638,41-2006-12-31 3 757 510 17 982,25 208 956,57-2005-12-31 3 615 310 18 979,19 190 488,12-2004-12-31 2 972 727 16 663,11 178 401,68 6 899,01 2003-12-31 2 464 821 14 278,64 172 622,95 1 896,29 2002-12-31 2 573 397 15 442,11 166 648,08-2001-12-31 1 339 583 8 769,43 152 756,10-2000-12-31 272 168 2 178,38 124 940,82 - A V K A S T N I N G E F T E R F Ö R V A L T N I N G S K O S T N A D E R 2010-01-01 2010-06-30 1,13 % 2009-01-01 2009-12-31 5,37 % 2008-01-01 2008-12-31-8,21 % 2007-01-01 2007-12-31-0,89 % 2006-01-01 2006-12-31 15,64 % 2005-01-01 2005-12-31 9,59 % 2004-01-01 2004-12-31 10,14 % 2003-01-01 2003-12-31 7,35 % 2002-01-01 2002-12-31 10,73 % 2001-01-01 2001-12-31 22,26 % 2000-01-01 2000-12-31 24,94 % 2000-01-01 2010-06-30 145,72 % NOT 5 ANDELSVÄRDE Eftersom performancearvode debiteras vid årsskiften eller vid försäljning av andelar är andelsvärdet det samma före som efter avdrag för performancearvode vid samtliga årsskiften. Andelsvärdet vid halvårsskiftet redovisas före avdrag för performancearvode. 13
14 Tierps Tryckeri AB 2010 Certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001
15
H. L u n d é n K a p i t a l f ö r v a l t n i n g A B N y b r o g a t a n 6 S E 1 1 4 3 4 S t o c k h o l m, S w e d e n T e l + 4 6 ( 0 ) 8 4 4 2 5 5 3 0 F a x + 4 6 ( 0 ) 8 4 4 2 5 5 4 9 w w w. h l u n d e n. s e 16