Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-16 264 Falkenbergs centrum - information om pågående centrumarbete. KS 2013-384 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna informationen om centrumarbetet. Beslutsunderlag Stadsbyggnadskontorets beslutsförslag, daterat 2014-09-09 Arbetsbeskrivning Utvecklingsledare för Falkenbergs stadskärna, FNAB 2014-08-25 Offentliga Rummet Projektbeskrivning för projekt kring medborgardialog, 2014-09-09 Sammanfattning av ärendet Samordning av utvecklingsarbetet för Falkenbergs centrum sker sedan 2013 i en förvaltningsövergripande centrumgrupp. I gruppen finns även representanter för kommunala bolag, fastighetsägarna och handlarna m fl. Centrumgruppens arbete leds sedan hösten 2014 av den nyanställde utvecklingsledaren för stadskärnan (anställd av FNAB). Arbete har hittills fokuserats på kunskapsinsamling, bildande av nätverk för diskussioner i syfte att nå större samsyn på utvecklingen samt på genomförande av vissa mer symboliska projekt för att skapa nya mötesplatser i stadskärnan. Övervägande Stadsbyggnadskontoret har under året fått ta del av kommunstyrelsens budgeterade investeringsmedel för satsningar i centrum och genomfört två projekt inom ramen för centrumarbetet ny mötesplats vid Nygatan, Lilla Rådhusplatsen, samt en ny mötesplats vid Hamngatan, Åsikten. När dessa projekt nu är färdigställda konstateras att anläggandet av sittkonstruktionen på Lilla Rådhusplatsen kostat 180 724 kr. I detta ingår uppskattad kostnad för demontering och konstruktionen är återanvändbar och möjlig att ställa upp på annan lämplig plats. Kostnaden för anläggandet av mötesplatsen Åsikten kan ännu inte slutredovisas. Tidigare redovisad kostnad kommer dock att överskridas något. I totalkostnaden ingår kostnader för anslutning till VA- och elnätet. Cykelställ mm har inköpts för 150 tkr inom projektet Cykel i stan och dessa avses successivt sättas upp under hösten. Samtliga budgeterade medel för 2014 (2 miljoner) är därmed utnyttjade. Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se www.falkenberg.se
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-16 Forts 264 Centrumarbetet avses nu gå in i en fas med mer medborgardeltagande. Insamlande av medborgarnas idéer om den fysiska miljön i centrum är en början på en mer omfattande dialog om utvecklingen. En mindre byggnad planeras i höst tillfälligt ställas upp centralt i Falkenberg under en vecka och bemannas av kommunala tjänstemän. Boden skall kunna besökas av allmänheten för att diskutera centrumutveckling och för att kunna lämna förslag på åtgärder. Samtliga insamlade förslag till åtgärder avses senare sammanställas och utvärderas av utvecklingsledaren i samarbete med stadsbyggnadskontoret inför politiska beslut om eventuellt genomförande och prioriteringar. Ekonomi Kostnaderna för insamling av idéer (bod mm) bestrids av FNAB. Övrigt arbete i centrumgruppen ingår i respektive förvaltnings verksamhet. Särskilda investeringsmedel finns avsatta i budget för 2014 och 2015 för satsningar i centrum, vilka efter särskilt beslut i kommunstyrelsen kan användas för åtgärder som syftar till att utveckla miljön i centrum. Stadsbyggnadskontoret avser senare återkomma med förslag till och begäran om användning av budgeterade medel för 2015. Medel för fortsatta satsningar i centrum bör i budgetarbetet avsättas även för 2016 och 2017. Vid protokollet Jenny Antonsson Protokollet justerat 2014-09-22 och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Stadsbyggnadskontoret Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se www.falkenberg.se
Falkenbergs Näringsliv AB 2014-08-25 Utvecklingsledare för Falkenbergs stadskärna Falkenbergs Näringsliv AB har definierat ett antal strategier för arbetet med att skapa tillväxt i Falkenbergs kommun. En av strategierna är att skapa en attraktiv stadskärna. Ett led i det arbetet har varit att bilda centrumgruppen och att rekrytera en utvecklingsledare för stadskärnan. Utvecklingsledarens övergripande uppdrag Leda, driva och samordna utvecklingen och förvaltningen av Falkenbergs stadskärna i nära samarbete med aktörer; invånare, näringsliv, fastighetsägare, innerstadsförening, destinationsbolag och övriga delar av Falkenbergs kommun Leda Centrumgruppens arbete Delta i Fastighetsägarnätverkets (FÄN) möten Operativt leda arbetet som ska resultera i en centrumplan för Falkenbergs stadskärna. Planen ska vara ett levande öppet dokument som sammanställer gemensamma målbilder, strategier, projekt och konkreta aktiviteter för att utveckla stadskärnan Initiera, planera, delta i och följa upp stadsutvecklande projekt och processer, mycket kopplat till den fysiska planeringen Initiera och delta i arbetet med kommunikation, marknadsföring och offensivt säljarbete kopplat till Falkenbergs stadskärna Ansvara för omvärldsbevakning och kunskapsspridning i kommunorganisationen inom området stadskärneutveckling. Skapa finansieringslösningar som gynnar utvecklingen av stadskärnan.
Falkenbergs Näringsliv AB 2014-08-25 Utvecklingsledarens konkreta arbetsuppgifter 2014-15 Kartlägga stadskärnans övergripande organisatoriska struktur. Lära känna staden och lyssna in olika behov. Insamla, strukturera och studera a. Undersökningar b. Betydelsefulla styrdokument (visioner, affärsplaner, etc.) c. Politiska ramar d. Erfarenheter från EUPLETT Kartlägga och analysera vad som behöver prioriteras. Inspireras av andra städers utvecklingsarbete avseende stadskärnan. Starta upp, organisera och leda arbetet med att ta fram en Centrumplan för Falkenberg och sedan kontinuerligt utveckla och arbeta enligt denna. Arbetet måste samordnas med den varumärkesprocess som Destination Falkenberg ansvarar för. Leda och förankra arbetet i Centrumgruppen, som fungerar som styrgrupp för Centrumplanen Skapa ett rådslag bestående av 3-5 personer bland Sveriges främsta experter inom stadsutveckling. Rådslaget ska ha en rådgivande och inspirerande roll för centrumarbetet. Kartlägga och katalogisera stadskärnans olika verksamheter (verksamhetsnamn, bransch/behovsområde, adress, kontaktperson, mejl, telefonnummer, antal anställda och ägarnas framtidstro). Uppgifterna används till att beskriva stadskärnas utbud (produktdefinition) och för framtida kommunikation. Kartlägga och katalogisera stadskärnans fastighetsägare/fastighetsförvaltare, i samarbete med GIS-avdelningen. Ansvara för dialogen med Fastighetsägarnätverket (FÄN) och i samarbete med fastighetsägarna utveckla nätverket. Förmedla kontakter till fastighetsägare och ansvara för framtagande av införsäljningsmaterial av stadskärnan för etablerare. Aktivt bearbeta etablerare. Tillsammans med projektledaren för EUPLETT ansvara för att erfarenhetsutbytet genom projektet förmedlas till berörda aktörer, till exempel Centrumgruppen. Genomföra medborgardialogen Offentliga rummet som går ut på att samla in och sammanställa förslag kring förbättringsområden i stadskärnan. Förslagen ska bearbetas av Centrumgruppen och berörda nämnder. I samråd med kommunikationsenheten, kartlägga och utveckla stadskärnans kommunikation. Kommunikationskanaler och medborgardialog. Ta fram lämpliga mätvärden (flöden av människor, företags omsättning, etc.) som kontinuerligt analyseras av berörda aktörer. Kontinuerligt förvalta och utveckla dialogen mellan stadens aktörer
Utkast till projektbeskrivning: Medborgardialog i centrum Offentliga rummet Under en vecka i november sitter utvecklingsledaren för stadskärnan (Henrik Olsson) i en glaskub förslag på namn på kuben är lyktan ) på Rörbäckstorget (platsen för demokrati). Första syftet är att, på ett enkelt och demokratiskt sätt, insamla idéer kring hur centrum ska bli mer levande, inkluderande, tillgängligt och vackrare. Andra syftet är att informera om, och skapa debatt kring, den demokratiska processen (exempelvis vilka som ska avgöra varför just din idé ska prioriteras och förverkligas). Vad räcker 2 miljoner skattekronor/år till? Inspirationskälla är bland annat Musikhjälpen där folk får komma till glaskuben och lyssna och kommentera. Skillnaden här är att alla är välkomna in i kuben det offentliga rummet mitt i vårt offentliga rum (till skillnad från köpcentrum - kommersiella rum - som direkt eller indirekt exkluderar människor (kan exempelvis inte ta med en picknickfilt och fika mitt i ett köpcentrum)). Det ska vara kul och roligt och nytänkande utan att framstå som oseriöst, precis som musikhjälpen. Att påverka sin stad ska vara kul och möjligt! Under den kreativa processen runt projektet har det framkommit att det finns ett liknande projekt i Göteborg i samarbete med Göteborgs Stad (se bilder nedan). Tidsplan År 2014 Jun. aug. Nyanställd utvecklingsledare kreerar fram och samlar in idéer beträffande medborgardialog om stadskärnan Aug. - sept. Projektplanering (förankring, tillstånd, glaskuben, layout, kommunikation, etc.) Aug. Henrik (projektledare har fått klartecken från Catharina (näringslivschef) och Johan (stadsarkitekt) 27e aug. Centrumgruppen informeras om projektet 2a sept. Catharina informerar styrelsen i FNAB om projektet 23e sept. Johan och Henrik informerar KSAU. Projektet ingår i vårt tjänsteuppdrag och är således inte ett politiskt projekt. 1a okt. Projektet presenteras och diskuteras i Holland under projektet EUPLETT 1a-31a okt. Bred fyraveckors informationskampanj 3e-9e nov. Dec. Praktiskt genomförande: Samla in idéer på Rörbäckstorget under en vecka Utvecklingsledaren i samverkan med ämnesspecialister sammanställer och kostnadsberäknar samtliga inkomna idéer som kommuniceras till media (Hallands nyheters idéinsamling kan ej ses som representativ då det är lång ifrån alla läser/kan läsa Svenska dagstidningar.) År 2015 Jan. - febr. Fortsättning med sammanställningar kostnadsberäkningar Febr. - april Centrumgruppen och berörda förtroendevalda nämnder bearbetar vilka idéer som ska prioriteras och förverkligas för 2 miljoner kr/år (hur långt räcker 2 Mkr skattekronor/år? (Pedagogiskt)) Apr. - maj Maj nov. Politiska beslut kring de mindre och mer omfattande idéer som ska förverkligas år 2015 och 2016. Förverkliga ett antal av idéerna inom ramen för nämndernas budgetar 1
År 2016 Jan. - mars Utvärdering av genomförda projekt år 2015 Jan-dec. Beslut samt verkställande av idéer som inte kunnat genomföras år 2015 År 2017 (eventuell fortsättning) Jan. - mars Utvärdering av genomförda projekt år 2016 Jan-dec. Beslut samt verkställande av idéer som inte kunnat genomföras år 2016 Återkoppling Allt för ofta tillfrågas medborgare utan att därefter tillräckligt återkoppla förslagen. Därför ska fokus ligga på tydlig återkoppling. På så sätt uppmuntrar vi förståelsen och respekten för demokratiska processen. Centrumgruppen och utvecklingsledaren ansvarar för att inkomna förslag på ett tydligt och konkret sätt återkopplas till medborgarna - vilka idéer som prioriteras, respektive inte prioriteras. Vilka som bestämmer prioriteringsordningen/vad som ska uträttas (politiska nämnder, centrumgruppen, etc.). Vi sätter upp vepor med återkopplingsbudskap, som exempelvis Tack Ellen för ditt förslag om en gunga, Anton för ditt förslag om en klätterställning och Ingrid för ditt förslag för någonting kul för barnen. Här förverkligar vi era förslag. Tack för att du engagerar dig i vår levande stadskärna! Projektets fyra organisationsperspektiv 1 Symboliska perspektivet Stor vikt läggs på symboliken. Vi (centrumgruppen/ kommunen/utvecklingsledaren) visar att vi är okonventionella, hippa, orädda, lyssnande, halvgalna, kreativa, flitiga och ärliga. Inspireras av Musikhjälpens logga (se intill) som påvisar att demokrati och medborgardialog är kul, kreativt och häftigt, men ändå seriöst. Öppettiderna ska ta bort nidbilden av kommuntjänstemannen som går hem kl. 14.00 på fredag. Glaset är en symbolik för transparens. Området runt glasburen möbleras som ett vardagsrum under bar himmel, för att visa att staden är invånarnas gemensamma vardagsrum offentliga rum. Vi ska visa att vi är engagerade och modiga. Samtidigt måste vi visa att vi ödmjuka inför olika komplikationer som kan inträffa vid så här nydanande stora relativt oprövade demokratiprojekt. HR-perspektivet Ambitionen är att vi som arbetar i projektgruppen ska säga att detta är bland det roligaste vi gjort i vårt yrkesliv och vi ska med stolthet lägga detta till våra cv:n. Henrik Olsson är projektledaren & eldsjälen som ror projektet i hamn. Hela projektet ska skapa glädje såväl hos invånarna som hos alla som arbetar med stadsutveckling. Ambitionen är att alla som arbetar med projektet ska få en känsla av meningsfullhet, sammanhang, arbetsglädje och stolthet. Alla medverkande har individuellt ansvar att meddela projektledaren om det uppstår komplikationer. Ju mer energi vi tillför de som arbetar med centrumutveckling desto mer bidrar varje individ till stadens utveckling. 1 Utgår från organisationsteoretiska modellen av Bolman & Deal 2
Strukturella perspektivet Projektet bildar en tydlig struktur kring centrumutvecklingen. Politiska perspektivet Politiska perspektivet handlar om att olika intressegrupper ser utifrån sina egna verklighetsbilder och dessa grupper bevaka sina särintressen. Vi omgärdas av olika grupper som köpslår om begränsade resurser i form av bland annat pengar, tid och engagemang. Knappa resurser skapar konflikter, vilka bör synliggöras och hanteras genom projektet. Ett alltid lika aktuellt exempel är om bilar ska tillåtas eller ej i stadskärnan. Inredning & öppettider Interiört Det offentliga rummet ska vara stadens vardagsrum. Mysigt, levande, hemtrevligt, opretentiöst, etc. Inredningsfirmor kan få vara med och inreda. Mysig röd soffa (se bild) där Henrik sitter och pratar stadsutveckling med såväl inbjudna gäster (med ljud ut på torget) som förbipasserande (utan ljud på torget för att måna om personliga integriteten). Henrik tröttnar aldrig på att prata stadsutveckling. Fika är någonting typiskt svenskt mycket fika i vardagsrummet. Gästerna ska locka specifika grupper att besöka torget (ungdomar, handikappade, nysvenskar, etc.) Inredningen köps eller hyrs in av FBAB och tillhör lilla glaskuben. Exteriört Högtalare så att alla kan höra intervjuer med inbjudna gäster. Ska se levande ut, även om det är relativt folktomt. Kanske väktare kvällstid? Vara en samlingsplats även utanför. Eventuellt bjuda på varmt kaffe och fika även utanför. Förutom glaskuben möbleras aktivitetsytan med ett så kallat topptält (hyrs in kvalitetstält som kan stå kvar under hela veckan och kan byggas fredagen innan aktivitetsveckan) där skolor kan samlas för dialog, fika, etc., samt ett vardagsrum under bar himmel (se skiss). 3
Öppettider Månad-fredag: 07.00-20.00 Lördag: 09.00-22.00 Söndag 10-00-18.00 Utvecklingsledaren (Henrik) bemannar glaskuben ( lyktan?) under i stort sett hela tiden. Henrik bor på hotell under hela veckan. Henriks övertid under veckan ingår i hans uppdrag. Henrik har hela tiden en person som assisterar honom med mat, kontakt med gäster, etc. Bearbetning av förslagen under veckan Henrik och assisterande hjälper till att skriva in förslagen på datorer. De som ger förslagen ska kunna läsa och/eller höra så att vi får bekräfat att vi uppfattat förslagen korrekt. Barn, som ännu inte kan skriva får hjälp av oss med detta (som sagt vi är symboliskt okonventionella). Övrigt Vi kommer få antagligen få mycket medialt utrymme. Medial uppmärksamhet utanför Falkenberg visar att ovannämnda egenskaper vilket kan attrahera nya verksamheter till innerstaden. Företagare vill etablera sig där kommunen är kraftfull, tydlig, lyhörd, etc. Förslag på program Spela stadsmusik Här är vi lyhörda och man får önska vilken musik som ska spelas i vårt offentliga rum: Förslagsvis symboliska låtar som Vår lilla stad med Eldkvarn, A Little Less Conversation med Elvis. Förslagsvis ha open stage (för att locka ungdomar till rumme, fredag, lördag, etc.) Bjuda in gäster Bred representation, kanske vi kan göra så att man kan få önska sig gäster när vi lanserar konceptet direkt efter sommaren?) Inga politiker bör bjudas in som gäster (däremot är de välkomna, som alla andra, med förslag). Förslag till gäster är kommuntjänstemän (Rolf, Johan, Inge, JP, Linda Kristjan, Monica, mfl.), elevkårens ordförande, lokalkändisar som drar folk, PRO:s ordförande, tongivande fastighetsägare (Per Arbin, Håkan Johansson, Henrik Martinsson, m.fl.), kyrkosamfund, föreningsliv, handikapporganisationer och tongivande personer (Törngren, Korshag, Fältström, ordföranden i Mötesplats Mölle, m.fl.). Ett gediget program med gäster och hålltider arbetas fram. 4
Finansiering Kostnader i samband med kubens uppställning på torget under en vecka (transport, ljudanläggning, tillstånd, inredning, kommunikationsutrustning, kaffemaskin, etc.) ingår i FNAB: s befintliga budget och är förankrad hos FNAB: s VD. Projektledarkostnader är redan avsatta då arbetet ingår i utvecklingsledarens uppdragsbeskrivning. Kommunikation sker inom ramen för den 20 % -iga kommunikationstjänster som är dedikerad för kommunikation för stadskärneutvecklingen och som köps in hos kommunen av FNAB. Kommunens avsatta medel för centrumåtgärder finansierar förverkligande av idéer (2 miljoner kronor för år 2015). Johan Risholm har anhållit om medel för år 2016 och år 2017. Detta projekt kan bidra till att medlen kommer att äskas. Det är sannolikt att flera av förslagen finansieras inom respektive förvaltnings ordinarie verksamhet, exempelvis sätta upp blommor och bänkar). Kommunikation Under september ansvarar Henrik för framtagande av grafisk profil samt informationsmaterial. Under fyra veckor i oktober kommunicerar vi ut projektet. Genom kraftsamling och kommunikationssynkronisering kan vi åstadkomma relativt stor spridning till förhållandevis ringa kostnader. Exempelvis trapphusinformation och nyhetsbrev av FABO, affischering på fritidsgårdar av Kultur & fritid, Jill hjälper till med att få spridning på dagis och skolor (så att de kan avsätta tid för studiebesök med klasser), pressreleaser, etc. Alla hundratals idéer publiceras på kommunens dedikerade sida för stadskärneutveckling. Journalister tipsas kontinuerligt om nya händelser, exempelvis när alla idéer läggs ut på hemsidan, etc.). Den inledande kommunikationen bör finnas översatt till flera olika språk. Tolkar kan närvara vissa tider. Alla ska vara inkluderade. EUPLETT Projektet passar in perfekt inom EU-projektets ramar. Idéskissen presenteras i Holland 2a oktober. I Holland får vi in ytterligare reflexioner om projektets möjligheter och hot som vi hantera under de fyra veckorna fram till praktiskt genomförande på torget. Erfarenheter av utfallet presenteras vid efterföljande träffar. Här kan vi visa att vi svenskar är lite halvgalna. Extra stöd i pressreleaser till Dagens Industri, etc. Sikta på att få riksmedia i detta. 5
Utmaningar och problem som kan uppstå Dessa frågor och påstående utmaningar och problem kan uppstå: 1. Syftet att informera om, och skapa debatt kring, den demokratiska processen (exempelvis vilka som ska avgöra varför just din idé ska prioriteras och förverkligas) kan vara allt för komplext. Vi är medvetna och ödmjuka inför det gedigna syftet. Vi måste dock våga lyfta upp frågor som rör pudelns kärna hur ska våra skattemedel användas för att ge maximal livskvalitet (Halland bästa livsplatsen). 2. Svårt att förstå de relativt invecklade demokratiska processerna På skyltar som hängs upp i glaskuben förklarar vi kommunens organisation med dess nämnder, förvaltningar, etc. 3. Detta krockar med varumärkesarbetet! Vi anser att projektet kan förverkligas parallellt med Falkenbergs platsvarumärkesarbete som sker under ledning av destinationsbolaget. 4. Folk vill tycka till om allt annat vården, landsbygden, skolan etc. Vi bör tydligt kommunicera avgränsningarna att detta handlar om stadskärnan (det nya kunskaps- och kulturcentrumet ligger i stadskärnan). Andra områden får ta hand om sin dialog. Viktigt dock att vi ser till hela kommunens bästa. Sätta ett pris på hur mycket det kostar att göra detta i andra sammanhang. Andra kommunala organisationer vill eventuellt fortsätta använda kuben. Detta bör kunna inspirera andra kommunala instanser att man kan göra likadant Henrik kan hjälpa till. 5. Måste vi inte invänta alla andra processer inom medborgardialog? Det handlar om en balans mellan entreprenöriellt fokus (att gå från tanke till handling) och ha respekt för helheten. En svaghet som eventuellt kan förekomma i vissa kommuner är dock att allt ska inväntas på allt annat och att det därför kan bli moment 22. Projektet ska betraktas som ett pilotprojekt som ger användbara positiva och negativa erfarenheter inför framtida invånardialoger. 6. Kommer det verkligen att funka? Henrik lägger hela sin (eld)själ på att det kommer ros i land. Lyhördhet och flexibilitet är ett måste för att resultatet ska bli bra. 7. Framgångsrik stadskärneutveckling bygger på långsiktighet. Har vi ekonomiska medel för att kunna förverkliga alla förslag? Det finns ekonomiska medel avsatta till synliga fysiska åtgärder i stadskärnan för år 2014 och år 2015. Ekonomiska medel för motsvarande åtgärder äskas 2 plus 2 miljoner för år 2016 och år 2017. 6