Forskningsbaserad kunskap i svensk förvaltning. Appendix: Analys av fallstudierna

120531 Forskningsbaserad kunskap i svensk förvaltning Appendix: Analys av fallstudierna Vetenskap & Allmänhet VA Box 5073 102 42 Stockholm Besöksadress Grev Turegatan 16 Tel 08 791 29 00 Fax 08 611 56 23 E-post info@v-a.se www.v-a.se Bankgiro 5507-7150 Plusgiro 4061185-7 Organisationsnummer 802412-5281

Försäkringskassan (FK) Hemdepartement: Socialdepartementet Om myndigheten Försäkringskassan bildades 2005 genom en sammanslagning av Riksförsäkringsverket och länsförsäkringskassorna. Det är en omfattande myndighet som ansvarar för stora delar av det offentliga trygghetssystemet. Den arbetar med att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen. Den är även utbetalande myndighet för Pensionsmyndigheten och har cirka 12 500 anställda. Från Riksdagen har medel anslagits för forskning om socialförsäkringar och därför har Försäkringskassan en forskningsfunktion för detta. Myndigheten ger stöd till forskningsprojekt och program vid lärosäten, medel till aktiviteter och datakostnader samt samverkansprojekt med andra organisationer och myndigheter. Instruktion I Försäkringskassans instruktion finns bland annat följande uppgifter: följa, analysera och förmedla socialförsäkringssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhälle inom sitt verksamhetsområde, ansvara för att en kvalificerad kunskapsuppbyggnad sker i fråga om de verksamhetsområden som myndigheten har ansvar för, med utgångspunkt i de mål och andra åligganden som gäller för myndigheten, stödja forskning inom socialförsäkringsområdet Regleringsbrev I regleringsbrevet för 2011 återfinns följande: Av anslagsposten får högst 8,9 mkr användas för att stödja forskning inom socialförsäkringens område. Finansiering av forskning om socialförsäkringarna, inklusive pensionsområdet, ska ske i samråd med Pensionsmyndigheten. Ekonomiska data Data från SCB för 2009 anger ingen egen FoU för Försäkringskassan, men däremot 8 miljoner i utlagd FoU, vilket bör motsvara myndighetens forskningsprogram. 2011 hade avdelningen Analys och prognos en budget på 74 miljoner, där cirka 45-50 miljoner uppges ha gått till analyser för att utveckla socialförsäkringen. 2

Processbeskrivning och analys Figur 5. Process för forskningsbaserad kunskapsinhämtning vid Försäkringskassan. Övergripande myndighetsstruktur En av de mest relevanta enheterna för forskningsbaserad kunskapsinhämtning hos Försäkringskassan är avdelningen Analys och prognos. Avdelningen har cirka 80 medarbetare, varav flera disputerade som även jobbar deltid på lärosäten. Avdelningen ansvarar för uppföljning, utvärdering, utgifts- och volymprognoser, dataförsörjning och statistik. Uppgifterna omfattar bland annat lednings- och beslutsinformation, analyser av administrationen av socialförsäkringssystemet och analyser av socialförsäkringsområdet, statistik inom socialförsäkringsområdet och prognoser på sakområden. Verksamheten drivs ofta i projektform och avdelningen är indelad i olika verksamhetsområden. Relation mellan intern och extern kunskapsinhämtning Försäkringskassan har ett forskningsprogram om socialförsäkringarna inom vilket utlysningar på cirka 7,9 miljoner kronor per år görs. Programmet ses som en viktig del av den forskning som är relaterad till Försäkringskassans verksamhetsområde. De inkomna ansökningarna bedöms av en kommitté utifrån hur de svarar mot utlysningen och huruvida resultaten kommer att bli relevanta och användbara. Intervjupersonen påtalar att användbarheten ibland kan vara hög för regeringen men inte för Försäkringskassan i sig. Däremot ser den intervjuade en möjlighet att förbättra relevansen för myndighetens arbete. Målet är att forskningen ska vara relevant för Försäkringskassans verksamhet; det är själva syftet med programmet. Enligt den intervjuade har det inte alltid varit så. Intervjupersonen ser även ett viktigt uppdrag i att ta tillvara forskningen i de utredningar Försäkringskassan gör och att inom ramen för projekt ta fram forskningsresultat under beteckningen analyser eller utredningar. I arbetet vid avdelningen för analys och prognos är det inte ovanligt att analyser även går att använda som working papers i internationella vetenskapliga tidskrifter. Det finns enligt 3

den intervjuade ett intresse av att föra avdelningen närmare forskarsamhället och göra det enklare att ta in forskare till avdelningen. Intervjupersonen ser goda möjligheter att arbeta med detta, och även att arbeta med uppdragsforskning utifrån direkta beställningar i stället för med utlysningar. Försäkringskassans analysavdelning har enligt intervjupersonen ett mervärde genom närheten till verksamheten. Den kan formulera relevanta problemställningar som är möjliga att arbeta med, och den kan lättare finna relevanta frågor. Dessutom kan den som en del av Försäkringskassan påverka myndighetens arbete i högre grad än vad externa parter kan göra. Den intervjuade har en tydlig ambition att föra in mer forskning i hela Försäkringskassans verksamhet, öka närheten till akademin och främja forskning om socialförsäkringarna. Intervjupersonen anser att det finns för lite forskning om socialförsäkringarna generellt i Sverige, något som Försäkringskassan även påpekat. Intervjupersonen menar att det finns ett generellt behov av mer kunskap, samtidigt som det är viktigt att optimera nyttan av de nuvarande 7,9 miljonerna i forskningsprogrammet om socialförsäkringarna (till exempel huruvida de gör mest nytta som utlysning eller i andra former). Utöver utlysningarna sker kunskapsinhämtningen vid myndigheten genom en blandning av köp av forskningsbaserad kunskap och arbete utfört av egna forskare. Extern forskning sker i stort sett uteslutande vid högskolor och universitet. Interna forsknings- och utvecklingsprojekt utförs i regel av disputerade forskare, forskare under utbildning eller utredare med utbildning på masternivå. Enligt intervjupersonen ses det som naturligt att formulera uppdrag till externa forskare i samarbete med dem eftersom dessa forskare känner till forskningsbehoven. Policyrelevanta frågor bedöms som centrala för forskningen och den intervjuade menar att det bästa är när det går att kombinera arbete med policyslutsatser med att forskare kan meritera sig. Relation grundforskning och tillämpad forskning Det har funnits en intern debatt (vilket uppmärksammats i media) om forskningsprogrammens utformning där generaldirektören och den vetenskapliga kommittén hade olika åsikt om förslagen och utlysningsprinciperna. En diskussion om detta finns inom myndigheten, enligt den intervjuade. Breda utlysningar kanske inte ger relevant forskning för myndigheten, medan snäva utlysningar kanske ger för få ansökningar. Är det då bättre med riktade köp genom samtal med forskare för att identifiera genomförbara intressanta forskningsprojekt? Myndigheten har ännu inte kommit fram till vad som är bäst, berättar den intervjuade. Arbetsmetoder och processer Vid starten av ett projekt sker mycket dialog med de involverade forskarna. Ibland kan det exempelvis visa sig vara nödvändigt att enbart sammanställa vad befintlig litteratur säger, medan det ibland kan behövas ett nytt forskningsupplägg för att få svar på frågorna. Enligt den intervjuade är målet att arbeta med policyrelevanta frågor med akademisk frihet och att detta också bör framgå i kontrakten med forskare. Intervjupersonen menar att arbetet i Försäkringskassans ledningsgrupp strävar efter att omdana Försäkringskassan till ännu mer av en kunskapsmyndighet. Avdelningen för analys och prognos vill att dess arbete ska prägla arbetet vid hela Försäkringskassan. Intervjupersonen nämner även risken att analysenheter blir separata verksamheter vid sidan om i många organisationer. Intern styrning Enligt den intervjuade har det funnits uppfattningar internt om att inte vilja styra för mycket eftersom forskarna vet vad det bör forskas om och hur man bäst hanterar ett forskningsprojekt. Det resulterade i att arbetet inom myndighetens forskningsprogram var 4

bra men att resultaten inte alltid blev användbara för myndigheten. Rapporter riskerade att inte bli använda och projekten följdes inte heller från myndighetens sida. Den intervjuade påpekar att det ibland kan ha fungerat bättre och att resultat då kan ha blivit oanvända för att de faktiskt inte varit relevanta men att de ibland kanske avfärdats för snabbt. Nu vill Försäkringskassan enligt intervjupersonen förändra denna process. Myndigheten vill ha mer konkreta ämnen för sina utlysningar och en bättre uppföljning av projekten så att de ger användbara resultat. Det finns alltså ett behov av att kunna styra forskningsområdena bättre, både internt och externt. Internt genomförda projekt beslutas i verksamhetsplaneringen. Formerna för samarbetet med den vetenskapliga kommittén genomgår för närvarande en översyn. Extern styrning och uppdrag Uppdrag från regeringen ser ut på olika sätt. De kan ha diskuterats under en längre tid eller vara mer allmänt hållna. Försäkringskassan ser enligt den intervjuade en fördel i de uppdrag som är mer breda i formuleringen, eftersom det ger myndigheten större handlingsfrihet. Dialogen med statsmakterna anses viktig, men även efter lång dialog upptäcks ofta vad som går att göra först när arbetet påbörjas. Den intervjuade ser inte några direkta problem med regeringsuppdragen, men påpekar att de inte bör vara slumpmässiga och att problem kan uppstå om de blir alltför resursslukande. Försäkringskassan initierar gärna uppdrag genom att kontakta departementet. Återkoppling och egen användning av inhämtad kunskap Försäkringskassan anser att det är viktigt att resultat från extern utlagd forskning inte enbart återrapporteras genom att rapporter skickas till myndigheten. Därför bjuds forskare in för samtal om resultaten och vad de kan användas till. Det finns också en fast seminarietid vid Försäkringskassan, riktad bland annat till dem som fått finansiering. Den intervjuade ser möjligheter att bättre integrera inhämtad kunskap i den egna verksamheten. Det uppfattas som viktigt att försöka få alla att tänka i banor av vad har vi för kunskap och forskning och hur kan vi använda den för att bli bättre? Att leverera en rapport ska ses endast som halva arbetet, enligt den intervjuade. Avdelningen presenterar rapporten ute i organisationen och försöker skapa dialog och diskussion, ge råd till enhetschefer och så vidare. Denna process skulle kunna bli bättre, enligt den intervjuade; rapporterna fastnar för ofta. Det är viktigt att den högsta nivån ser behovet av att ta del av nya resultat som kan påverka verksamheten men även att det förankras i hela organisationen. Andra aktörers användning av den inhämtade kunskapen Enligt den intervjuade behövs bättre processer för att bedöma om resultaten kommit till användning, men sådana anses vara svåra att utveckla. När en rapport skickas till departementet anser intervjupersonen att bara halva jobbet är gjort. Försäkringskassan funderar nu (våren 2012) på hur påverkan kan mätas, både internt och externt, via det som skickas till departementet. Det finns ännu inget svar på hur detta ska göras. Av flera skäl går det inte att skicka enkäter till departementet i efterhand. Intervjuer blir å andra sidan svåra att sammanställa. Avdelningen ger ut 30-40 rapporter om året som publiceras eller skickas till Regeringskansliet. När det gäller påverkan och resultat av forskningsprogrammen upplevs det vara ännu svårare att mäta. Försäkringskassan har börjat lista programmen i en databas, men påverkan och resultat dokumenteras ännu inte. 5

Spridning Det vägledande för spridning av kunskapsmaterial från Försäkringskassan ska enligt den intervjuade vara det allmänpolitiska intresset, det vill säga om det är intressant för skattebetalarna. Detta ska gälla även när resultaten visar på problem hos Försäkringskassan, vilket dock inte är helt okomplicerat. Det är en speciell roll att granska sig själv. Den intervjuade tror emellertid att det stärker förtroendet för myndigheten i det långa loppet. För allmänheten finns utförlig information om socialförsäkringarna medan forskningen mestadels rapporteras via rapportserier, konferenser och så vidare. Studier publiceras även på hemsidan och i tidskrifter. Aktivt arbete sker ofta mot media. Huvudfokus är emellertid att sprida ny kunskap inom Försäkringskassan och till regeringen. En del av de 7,9 miljonerna utlyses inte utan används i stället för att varje höst anordna en dag om socialförsäkringarna (där resultaten från utlysningarna presenteras). Sedan 21 år tillbaka arrangeras varje år också en forskarkonferens i Umeå, med hälften forskare och hälften praktiker (mestadels från Försäkringskassan). Dessutom anordnas en del andra konferenser, ibland externfinansierade, med internationella forskare. Samverkan med andra myndigheter De senaste åren har kontakterna med Arbetsförmedlingen (angående exempelvis sjukförsäkringarna) ökat. Oftast gäller det specifika frågor i delprojekt (till exempel om aktivitetsstöd med Arbetsförmedlingen). Samtidigt bedömer intervjupersonen att det skulle kunna finnas mer externa kontakter i kunskaps- och analysarbetet, exempelvis med Inspektionen för socialförsäkringen som utför analyser med samma metoder och frågor som Försäkringskassan använder. När det gäller förfrågningar och beställningar mellan myndigheter så sker dessa i större omfattning med Arbetsförmedlingen och annars mestadels i enskilda frågor (till exempel Skatteverket och Migrationsverket). Ibland ger regeringen i uppdrag till Försäkringskassan att samarbeta med andra myndigheter i dessa frågor. Viktigaste framgångsfaktorn Den intervjuade menar att verksamheten fungerar väl, men att det är viktigt att inom en så stor myndighet ha en gemensam syn. Försäkringskassan vill bli mer av en professionell organisation byggd på kunskap. Då är det viktigt att ny kunskap intern såväl som extern inte ses som ett problem som slås bort. Förbättringar och förändringar? Den intervjuade ser ett behov av förbättringar av myndighetens arbete med forskningsbaserad kunskapsinhämtning, även om mycket redan anses fungera bra. Det är viktigt att skapa en gemensam syn som präglar alla delar av verksamheten, och det finns också en vilja att Försäkringskassan ska vara en professionell organisation som bygger på kunskap. I detta ingår även att vara självkritisk och att se kritiska rapporter som en möjlighet till förbättringar. Myndigheten har en något speciell situation eftersom forskning och utredningar i många fall kan omfatta och även kritisera myndighetens eget arbete. Förmågan att ta till sig kunskap i hela verksamheten är kärnfrågan, enligt den intervjuade, som menar att mycket ordnar sig om det finns kompetent personal och resurser. Myndigheten identifierar även ett behov av mer forskning om socialförsäkringarna i stort. En annan viktig faktor för myndigheten är data eftersom den hanterar mycket stora datamängder. Försäkringskassan försöker även följa det som görs av andra via omvärldsbevakning. Myndigheten deltar i konferenser och samverkar med forskare och experter. 6

Vikten av egen forskning? Den intervjuade ser flera fördelar med att Försäkringskassan utför egen forskning. Om en myndighet ska basera verksamheten på forskning och kunskap, då måste den vara med och se till att relevant forskning blir utförd. Om uppdraget hanteras av myndigheten själv är detta inte ett problem. Den intervjuade påpekar också att om myndigheten faktiskt ska sköta sitt uppdrag baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet måste det finnas tillräckligt med kunskapsunderlag. Den intervjuade anser att om en myndighet ska utföra eller finansiera egen forskning kan forskningens frågeval inte vara lika fri som på universiteten, utan inriktningen behöver vara lite mer styrd. Detta, påpekar intervjupersonen, får inte förväxlas med att resultaten skulle bli mer styrda, att själva forskningen inte är fri, att svaren är givna eller att ingen kritik får förekomma. Skälet till att det är viktigt att styra utgångsfrågan är att den ska vara relevant för myndigheten, samtidigt som det faktum att beställaren har ställt frågorna ökar sannolikheten att man är genuint intresserad av att använda kunskapen i verksamheten. 7

Konjunkturinstitutet (KI) Hemdepartement: Finansdepartementet Om myndigheten Konjunkturinstitutet gör prognoser som sedan används i den nationella ekonomiska politiken i Sverige. Dessutom analyserar myndigheten den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och internationellt. Forskningsområdena för KI är svensk ekonomi och miljöekonomi. Prognoserna från myndigheten används som beslutsunderlag av andra myndigheter, organisationer, företag och arbetsmarknadens parter. Myndigheten grundades redan 1937 och har cirka 60 anställda. Ekonomin består till största delen av statsanslag. Uppdragen kommer främst från Regeringskansliet, andra myndigheter och intresseorganisationer. Instruktion I myndighetens instruktion står att uppgiften är att: 1. följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet samt i anslutning till detta göra prognoser för den svenska ekonomin, 2. följa den vetenskapliga diskussionen inom de områden som berör institutets verksamhet samt bedriva forskning i syfte att utveckla analys- och prognosmetoder, 3. göra miljöekonomiska analyser, utvärdera den ekonomiska politikens långoch kortsiktiga effekter på riksdagens mål för miljökvalitet och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling, pröva olika strategier för att nå dessa mål och utveckla miljöekonomiska modeller, 4. bistå Regeringskansliet (Finansdepartementet) med utfalls- och prognosdata för Regeringskansliets makroekonomiska verksamhet, med prognosmodeller samt med miljöekonomiska analyser, 5. i samråd med sådana myndigheter och sammanslutningar som arbetar inom näraliggande områden verka för att statistiskt material av betydelse för studiet av den ekonomiska utvecklingen samlas in och bearbetas, 6. ansvara för officiell statistik enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, och 7. inom sitt verksamhetsområde utföra uppdrag samt tillhandahålla varor och tjänster. Förordning (2011:473). Instruktionen säger också att myndigheten ska samarbeta med bland annat Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. I instruktionen fastslås även att KI ska ha ett vetenskapligt råd som ska bistå myndigheten i frågor om metoder och relevanta modeller när det gäller myndighetens miljöekonomiska verksamhet samt den ekonomiska politikens lång- och kortsiktiga effekter på riksdagens mål för miljökvalitet och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling. 8

Regleringsbrev I regleringsbrevet för 2011 återfinns följande: Konjunkturinstitutet ska förse regeringen (Finansdepartementet) med leveranser av utfalls- och prognosdata i det gemensamma databasformatet. Tidpunkter för leveranserna och omfattningen av dessa bestäms i samråd med Finansdepartementet Ekonomiska data Data från SCB för 2009 anger 7 miljoner i egen FoU för Konjunkturinstitutet, men ingen utlagd FoU. Myndighetens ramanslag för 2011 var 52,9 miljoner. Processbeskrivning och analys Figur 6. Processen för forskningsbaserad kunskapsinhämtning vid KI. Övergripande myndighetsstruktur Myndigheten har två forskningsavdelningar: den miljöekonomiska enheten samt prognosavdelningens enhet för forskning och makroekonomiska modeller. Cirka 37 personer arbetar med makroekonomi och 7-8 personer med miljöekonomi. KI lade cirka 11 miljoner kronor på FoU 2011 och ramanslaget var cirka 53 miljoner kronor. Relation mellan intern och extern kunskapsinhämtning KI beställer mycket lite forskning och inga utlysningar görs. I stället utförs nästan all forskning internt. Däremot bedrivs vissa forskningsprojekt i samarbete med andra myndigheter eller lärosäten. På det miljöekonomiska området finansieras ofta utvecklingsprojekt av forskningsråd eller utförs i samarbete med lärosäten. Utgångspunkten för KIs arbetsmetod är att hämta in kunskap från litteratur och data. Därför är KI en stor kund hos SCB. KI följer även forskningen i nationalekonomi för att 9

behärska metoder som behövs för den grundläggande verksamheten. KI utnyttjar ibland extern arbetskraft, men föredrar enligt den intervjuade att ta in någon temporärt till myndigheten. Det händer inte ofta och sker mestadels bara för några månader i taget. Intervjupersonen menar att KI vill att arbetet ska bidra till att utveckla det egna humankapitalet och betonar värdet av att låta olika specialister jobba tillsammans, eftersom det leder till högre kompetens hos alla i organisationen. I normalfallet genomför därför KI alla studier, prognoser och modeller själva. Den största delen av KIs budget går till arbetskostnader, varför det inte finns mycket resurser för att beställa större externa arbetsinsatser. Uppfattningen hos intervjupersonen är att det inte finns så många nationalekonomer och forskare vid högskolor och universitet som är intresserade av eller inriktade på svensk nationalekonomi. De som finns har dessutom ofta andra drivkrafter, till exempel egna frågeställningar eller en vilja att publicera sig. KI är främst intresserade av den svenska ekonomin och vill tillämpa metoder och modeller för att förstå denna. Myndigheten har också som drivkraft att utveckla och upprätthålla en helhetsbild. Relation mellan grundforskning och tillämpad forskning KI genomför inte särskilt mycket grundforskning. Myndigheten har ett behov av att kunna besvara välformulerade och detaljerade frågor (det vill säga inte vaga eller breda frågeställningar). Ofta anger regeringen också en tidsram. Därför ser den intervjuade ingen möjlighet att vänta in resultat från grundforskning. Den tillämpade forskningen genomförs ofta genom simulering och prognoser som är baserade på aktuella politiska debatter. Gränsen mellan tillämpad forskning och bred grundforskning anses samtidigt till viss del suddig. Det finns vissa områden där KI faktiskt är involverat i grundläggande forskning. Exempelvis arbetar en anställd vid KI med grundforskning i utvecklingen av egen stor makroekonomisk modell. Genom en skattning av denna modell gagnas KI och därför är myndigheten i det fallet aktivt på den innovativa forskningsfronten. Liknande inslag finns i den miljöekonomiska verksamheten. Arbetsmetoder och processer All verksamhet genomförs i projekt. När myndigheten identifierar ett behov att ta fram ny kunskap så definierar den ett projekt. Ofta sker det utifrån ett uppdrag via regleringsbrevet. Regleringsbrevet påverkar myndigheten i stor utsträckning. Regeringen kan till exempel vilja att en ny prognosmetod, enkät eller ekonomisk modell utvecklas. Sådana regeringsuppdrag kan föranleda att myndigheten behöver ta fram ny information. Vid finanskrisen 2009 fick KI till exempel i uppdrag att analysera hur finanskriserna inverkar på svensk realekonomi. Uppdragen har en tidsram från tre månader och uppåt, men är ofta ganska korta. Ofta sker ett samarbete mellan en person från sektorn som kan frågeställningen och eventuellt en expert från forskningsenheten. Dessa inhämtar data och gör en projektplan. En projektledare utses och det finns dessutom ofta ett enhetsövergripande projektteam. Inom projektet genomförs idéseminarier där projektgruppen tar emot idéer och kritik. Vid avslutandet skrivs ett internt PM, ett fördjupnings-pm, en specialstudie eller ett working paper som ibland leder till en vetenskaplig publikation, eller till regelbundna publikationer som barometern. Vilket material ett projekt resulterar i beror på vem som är mottagare. Intervjupersonen uttryckte det på följande sätt: Publikationer är önskade biprodukter av processen men alla som jobbar här ska också förstå att vi inte är här för att främja våra vetenskapliga karriärer utan för att tjäna regeringen och riksdagen och medborgaren med tillämpade analyser. 10

Intern styrning Prognosavdelningens arbete styrs av en grupp enhetschefer. Det är ofta denna grupp som i dialog med de anställda fastslår prioriteringarna. Gruppen har enligt den intervjuade stort inflytande och är en operativ och kollegial grupp som arbetar kontinuerligt. Projekten inom makroekonomi beslutas av prognoschefen och inom miljöekonomisk verksamhet av forskningschefen för miljöekonomi i samråd med generaldirektören. KI har en verksamhetsplan, men måste samtidigt vara flexibelt utifrån inkommande uppdrag. Många av projekten följer också direkt på uppdrag av regeringen. I verksamhetsplanen förs projekten sedan in och kommuniceras med Finansdepartementet. 2011 beslutades att KI ska ha ett vetenskapligt råd, men det är ännu inte utsett. Extern styrning och uppdrag Enligt intervjupersonen uppfattar KI det som att de får fler och fler uppdrag från regeringen. Ibland är uppdragen baserade på mediala eller politiska debatter. Eftersom ett tämligen detaljerat regleringsbrev styr KIs resurser finns inte mycket spelrum, och det upplevs som att regleringsbrevet blivit mer detaljerat över tid. Uppdragen ses enligt den intervjuade som intressanta. De kan ibland också vara kontroversiella och vålla debatt. Det är tydligt att regeringen ibland vill använda underlagen för att initiera en samhällsdebatt. Styrningen ligger konkret någonstans mellan en löpande dialog och oväntade uppdrag. Enligt den intervjuade riskerar uppdragen att anstränga resurserna. Eftersom mycket av arbetet görs av KI självt, där 75-80 procent av kostnaderna är arbetskostnader, blir resurserna mycket beroende av regleringsbrevet. Resurserna upplevs som snäva, enligt den intervjuade, som menar att det är ett tecken på att myndighetens arbete är politiskt intressant. KI försöker alltid tolka uppdragen så att de ger meningsfulla och samhällsintressanta projekt. Resultaten ska vara intressanta både för beslutsfattare och för medborgare. Det finns enligt den intervjuade en utmaning i att styrningen via regleringsbrevet lämnar lite för litet utrymme för att de anställda ska kunna förbättra sin kompetens. Det kan också bli ont om tid att tänka innovativt och kreativt och de allmänna resurserna kan minska om myndigheten får extra eller uppdaterade regleringsbrev/uppdrag. Enligt den intervjuade är KI förberett på att uppdrag inkommer från regeringen. Det finns veckor och dagar inlagda för alla för att hantera oförutsedda beställningar. Det finns även andra uppdrag som inte kommer via regleringsbrevet till exempel långtidsutredningen eller uppdrag via SKL. Arbete kan även initieras av KI självt. Exempelvis måste KI utifrån egen motivering starta analysprocesser om finansmarknaden drabbas av stora problem. När frågeställningen är intressant och det finns tid utför KI uppdrag som beställs av utomstående. KI levererar till exempel data till SEB och har gjort en studie till Strålsäkerhetsmyndigheten om kostnader för att långsiktigt bevara kärnavfall, baserade på KIs teorier och modeller. Intervjupersonen menar att bemanningen skulle vara alltför ansträngd utan ett inflöde av externa medel. KI arbetar för att upprätthålla sitt oberoende. Myndigheten ska enligt den intervjuade framföra konstruktiv kritik av det regeringen gör inte recensera utan leverera oberoende analyser. Exempelvis har KI och regeringen haft olika åsikter om jämviktsarbetslösheten och effekten av olika reformer. Avrapportering till regeringen sker mestadels via specialstudier eller rapporter, till exempel interna PM som blir officiella när de skickas in. Även working papers och fördjupnings-pm används. KI gör även regelbundna stora rapporter och barometrar. Många av myndighetens resultat presenteras i dessa rapporter. Dessutom sker löpande dialog med regeringen. KI finansieras till cirka 85-90 procent av regeringen. Resterande medel kommer från externa aktörer som beställer studier från KI. 11

Återkoppling och egen användning av inhämtad kunskap Stabsenheten vid prognosavdelningen driver kontinuerligt utvecklingsprojekt av de interna processerna. Detta inkluderar att finna nya sätt att styra projekten. Arbetsprocessen har under senare år förbättrats betydligt. Detta har varit kopplat till ett mer detaljerat och krävande regleringsbrev med fler uppdrag än tidigare. Andra aktörers användning av den inhämtade kunskapen KI följer hur mycket myndigheten och dess rapporter nämns i media. Det görs även en läsarundersökning av Konjunkturslägesrapporten. Enligt den intervjuade är annan användning av resultaten svår att mäta. Det är också svårt att bedöma hur regeringen och riksdag hade agerat om de inte haft underlagen. KI presentar även material hos andra myndigheter, departement, lärosäten och på konferenser. Spridning KI gör mestadels regelbundna rapporter som läses av många. Man anser att det är viktigt med pedagogiska budskap och rapporter, och arbetar därför även mycket med att förbereda sina presskonferenser, till exempel med generalrepetitioner. Förutom huvudbudskapen görs en bedömning från fall till fall av vilka budskap som ska lyftas fram. Ibland sänds pressmeddelanden. Andra gånger läggs resultaten bara upp på hemsidan och sprids med mejl till kontaktpersoner. Om myndigheten inte kommunicerar resultaten effektivt har den inte fullgjort sitt uppdrag, menar den intervjuade. Resultaten måste gagna både medborgarna och regeringen som ska fatta beslut. Därför är kommunikation av central betydelse. Redan från start utgår KI från presskonferensens tänkta budskap och låter det forma rapporten så den blir begriplig och användbar. KI arbetar även med att göra bra och korrekta texter på såväl svenska som engelska. Den intervjuade påtalar att KI vill ha ett oberoende och inte vara en underleverantör av rapporter. Annars skulle skiljelinjen mellan finansdepartement och KI suddas ut. Samverkan med andra myndigheter Samverkan med andra myndigheter är viktig men inte en stor del av verksamheten. Inom det miljöekonomiska arbetet drivs tre utvecklingsprojekt som finansieras av andra myndigheter (Energimyndigheten och Naturvårdsverket). Tidigare har projekt även finansierats av Formas. Den intervjuade bedömer KIs position och roll som tydlig, och menar att KI ser sig som den främsta makroekonomiska myndigheten. Det finns beröringspunkter med vissa andra myndigheter, särskilt IFAU som utför arbetsmarknadsanalyser och har större resurser än KI. Visst överlapp finns också med Ekonomistyrningsverket, som även regelbundet använder sig av KIs kalkyler. Om KI får samma uppdrag som en annan myndighet verkar uppfattningen från regeringen inte vara att de ska samarbeta, kanske för att skapa konkurrens eller testa om slutsatserna stämmer. Viktigaste framgångsfaktorn Bemanning är en grundläggande och kritisk faktor enligt den intervjuade, liksom att det måste finnas tid att fördjupa sig (till exempel i ny forskningslitteratur) och att jobba innovativt. Intervjupersonen bedömer att tillgången av makroekonomiskt utbildade nationalekonomer, gärna med forskarutbildning, är begränsad. I kombination med att Riksbanken har större resurser för rekrytering blir detta en utmaning. Det finns även en kompetenskonkurrens med Finansdepartementet, men där sker arbetet ofta med korta tidsramar, medan det vid KI finns lite mer tid att läsa vetenskapliga publikationer. Eftersom KI inte har mycket grundforskning kan det dock vara svårt att behålla forskare. 12

Förbättringar och förändringar? Intervjupersonen bedömer att myndigheten behöver mer mikroekonomiska data (SCBdata) för att kunna möta regleringsbrevens krav. KI anser sig behöva mer matchade individ/företagsdata av det slag som IFAU har, men detta är en fråga om resurser. Den intervjuade bedömer KIs ekonomiska resurser som för små. Samtidigt är kraven på att leverera till regeringen och Ekonomistyrningsverket hårda. Vikten av egen forskning? KI skulle inte kunna arbeta utan sin egen forskning. Den intervjuade menar att det vore katastrofalt om forskningsanslagen i stället gick via råd eller lärosäten. KI måste arbeta med samhällsekonomiskt livsviktiga frågor och behöver underlag för detta. Intervjupersonen skulle välkomna egna forskningsanslag till KI och inte ha något emot lite medel för egen grundforskning och utlysningar, men myndigheten strävar inte ditåt i dag. 13

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Hemdepartement: Försvarsdepartementet Om myndigheten MSB har som huvuduppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Myndigheten arbetar förebyggande men även aktivt med stöd i samband med olyckor och kriser. Dessutom arbetar den för att dra lärdomar utifrån de kriser och olyckor som inträffar. I arbetet ingår kunskapsuppbyggnad, stöd, utbildning, övning, reglering, tillsyn och eget operativt arbete. Myndigheten bildades 2009 och ersatte då Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. På myndigheten arbetar cirka 1 000 personer. I arbetet spelar kunskapsutveckling en stor roll och därför har MSB valt att finansiera forskning. Merparten av medlen utlyses och kan sökas av forskare och forskargrupper vid högskolor, universitet och forskningsinstitut. Forskningsprogrammet beskrivs vara riktat mot forskare men även vara intressant för myndigheter, forskningsfinansiärer och andra aktörer inom MSB:s fält och i angränsande sektorer. Ett vetenskapligt råd vid myndigheten ska säkerställa den vetenskapliga kvaliteten. Det består av forskare inom myndighetens kunskapsfält. Instruktion I instruktionen för MSB står bland annat följande: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. Myndigheten ska 1. utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser och vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder, 2. arbeta med samordning mellan berörda aktörer i samhället för att förebygga och hantera olyckor och kriser, 3. bidra till att minska konsekvenser av olyckor och kriser, 4. följa upp och utvärdera samhällets krisberedskapsarbete, och 5. se till att utbildning och övningar kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde. Instruktionen fastslår också att MSB ska samverka med myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och företag för att finna sårbarheter, hot och risker. Den ska övergripande planera åtgärder som bör vidtas och den ska värdera, sammanställa och rapportera resultatet av arbetet till regeringen. MSB har ett utbildningsansvar inom krisberedskapsområdet och ska bland annat stödja Regeringskansliet i utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet. Myndigheten ska även ha förmåga att bistå Regeringskansliet med underlag och information i samband med allvarliga olyckor och kriser. MSB ska utvärdera och följa upp krisberedskapen samt se till att erfarenheter tas till vara. För att ta till vara erfarenheter ska myndigheten tillhandahålla tvärsektoriella och samlade bilder och bedömningar samt utveckla kompetens och metodik inom området som tillgodoser nationella, regionala och lokala behov. MSB ska även arbeta med informationssäkerhet och omvärldsbevaka inom det området. När det gäller forskning och utveckling ska myndigheten beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och utvecklingsarbete för skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. 14

MSB ska tillsammans med andra berörda aktörer verka för att skapa en sammanhållen information om skydd mot olyckor, krisberedskap och totalförsvar samt om säkerhetspolitik. Myndigheten ska vidare stärka samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser genom samverkan med organisationer med uppgifter inom krisberedskapsområdet. Regleringsbrev I regleringsbrevet för 2011 återfinns följande: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska efter samråd med berörda myndigheter göra en sammanställning av det civila behovet av forskning på CBRN-området Anslagsposten får användas till att finansiera forskning och studier inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområde. Ekonomiska data Data från SCB för 2009 anger 2 miljoner i egen FoU för MSB och 123 miljoner i utlagd FoU. Enligt myndigheten är också den årliga budgeten för forskningsfinansiering cirka 120 miljoner kronor. Processbeskrivning och analys Figur 7. Process för forskningsbaserad kunskapsinhämtning vid MSB. Relation mellan intern och extern kunskapsinhämtning I regel bedrivs all forskning som finansieras av MSB externt genom utlysningsförfarande. Det finns forskarutbildade personer vid MSB, men de bedriver inte någon forskning vid myndigheten. Det är inte tanken utifrån regleringsbrevet enligt den intervjuade. Istället gör MSB kvalificerade utredningsuppdrag. Den intervjuade anser att forskningsuppdrag som läggs ut via utlysningsförfarande riskerar att köra ner i samma hjulspår och bedrivas av samma forskargrupper vid varje tillfälle. Samtidigt påpekas att forskare kan områdena bättre och att de därför är bättre på att formulera projekt. Därför används utlysningar där 15

forskare får skicka in sina projektförslag. Dessutom får MSB in helt nya idéer genom att använda detta öppna utlysningsförfarande, och kommer i kontakt med forskargrupper som man inte tidigare känt till. MSB har förutom de 110 miljonerna i forskningsmedel även cirka 10 miljoner i medel för studier. Studier är korta tidsbegränsade insatser på några månader. De kan fylla ett behov av kunskap inom ett område som inte kräver ett helt forskningsprojekt. Dessa studieuppdrag formuleras internt av MSB. Fler förslag än det finns resurser för uppkommer. MSBs forskningsberedningsgrupp väljer ut vilka som beviljas medel. Ofta läggs studierna ut externt, till exempel på FOI. Myndigheten har också en avdelning för kvalificerat lärande. Den samlar statistik och arbetar med uppdrag, som att till exempel ge en samlad bild av olycksutvecklingen i Sverige. Enligt den intervjuade samlar denna avdelning in mycket kunskap. Förutom de ovan nämnda metoderna inhämtar MSB även kunskap via sin övningsavdelning. Relation grundforskning och tillämpad forskning Forskningen som MSB finansierar är behovsmotiverad. MSBs uppdrag är att försörja samhället med verktyg och redskap för att skydda sig, bland annat genom relevant kunskap. Den intervjuade berättar att det ofta internt talas om MSB-perspektiv kontra samhällsperspektiv, och att MSB-perspektivet dominerar. Samtidigt är MSB-perspektivet enligt den intervjuade även ett samhällsperspektiv. Myndigheten arbetar nämligen i samråd med olika aktörer i samhället för att identifiera samhällets behov. Behovsprövningen ses som central och MSB arbetar för att bli bättre på att identifiera framtida kunskapsbehov. Arbetsmetoder, processer och intern styrning MSB verkar för att ha tydliga processer som fungerar förutsägbart och rättssäkert. Genom dessa processer försöker myndigheten via sitt forskningsprogram få till stånd relevant forskning. MSBs forskningsprogram 2011-2013 är Forskning för ett säkrare samhälle. Åren 2009-2010 tog MSB fram ett 20-tal kunskapsområden som grund för sin kunskapsinhämtning (till exempel om farliga ämnen eller naturolyckor). I det arbetet utfördes kunskapsöversikter där forskare fick i uppdrag att beskriva kunskapsläget område för område ur ett risk- och säkerhetsperspektiv. Seminarier och workshops med olika samhällsaktörer anordnades också. Målet var att kartlägga det aktuella kunskapsläget och därigenom kunskapsbehoven. MSB har just startat processen för att ta fram ett nytt forskningsprogram. Det utvecklas i större närhet än tidigare med avdelningen för strategisk analys. Den intervjuade menar att förankringen i verksamheten är viktig, speciellt när det gäller forskningsprojekt. Hela myndigheten behöver vara med, både ur ett resursperspektiv och ett förankringsperspektiv. För att åstadkomma detta finns en forskningsledningsgrupp med representanter från alla avdelningar. Gruppen är MSBs arena för forskningssamarbeten och den arbetar både med att bedöma ansökningar och mer strategiskt med forskningsprogrammen. Varje år sker en öppen utlysning över hela programmet, liksom tematiska utlysningar med nya teman varje år, utlysning av nya postdok-tjänster samt några mindre satsningar (till exempel på nätverk och utlysning av medel för att skriva EU-ansökningar). Ett normalt projekt vid MSB löper över tre år och är av storleksordningen 1-3 miljoner kronor per år. Tematiska utlysningar ska helst landa i större ramforskningsprojekt som då har en storlek av 5-10 miljoner kronor per år. Processerna för dessa två former är i stort sett desamma, men det finns smärre skillnader vid utlysningen. Till den öppna utlysningen 2011 inkom 152 ansökningar. För varje utlysning bedöms de inkomna ansökningarna utifrån relevans (i förhållande till utlysningstexten) och vetenskaplig kvalitet. Det vetenskapliga rådet svarar, tillsammans med adjungerade forskare från lärosäten och forskningsinstitut, för den vetenskapliga 16

granskningen. Dessutom finns två av varandra oberoende granskare med olika inriktning. Ansökningarna betygsätts och bedöms, och processen är inspirerad av hur till exempel forskningsrådet Formas arbetar. Parallellt med denna bedömning sker en kompletterande behovsprövning. Den utförs av experter inom området, som även kan vara från andra myndigheter. När ett projekt valts ut tillsätts en projektansvarig och en biträdande projektansvarig internt vid MSB. Ett avtal skrivs också som specificerar tidsram, kommunikation och så vidare. Extern styrning och uppdrag MSB får inte forskningsuppdrag från regeringen, men däremot ibland utredningsuppdrag och liknande. Den intervjuade upplever att departementet inte är alltför intresserat av MSBs forskningsfrågor. Intresset tycks större när det gäller Försvarsmaktens forskningsfrågor. I dagsläget hamnar MSBs frågor på många olika departement. Det är möjligt att en annan departemental indelning skulle gynna MSB. Intervjupersonen ser en möjlighet att utveckla Regeringskansliets beställarkompetens och tycker att det borde gå att få till stånd en mer kvalitativ dialog med Regeringskansliet. När beställningar eller uppdrag inkommer fördelas de på avdelningarna som tar hand om dem. Dessa kan vid behov upphandla studier eller utföra analyserna själva. Intervjupersonen upplever det som att regeringsuppdragen hamnar ovanpå det vanliga arbetet. Det medför att uppdragen ibland behöver läggas ut, speciellt när tidsramen är snäv. Oftast försöker MSB själv utföra analysen även om datainsamlingen kan behöva läggas ut. Återkoppling och egen användning av inhämtad kunskap Intervjupersonen menar att MSB verkligen vill göra forskningen till en integrerad del av myndigheten. Den får inte bli en fristående del i en statlig myndighet utan måste förankras i organisationen. Intervjupersonen påpekar dock att det inte är de som arbetar på forskningssidan hos MSB som främst behöver kunskapen, utan de som arbetar ute i samhället. Till varje forskningsprojekt utser MSB som tidigare nämnts en projektansvarig och en biträdande projektansvarig som ska följa projektet hela tiden. I avtalet som skrivs om forskningsprojekt framgår till exempel vilka krav som finns på referensgrupp och hur resultaten ska redovisas. Här ingår också krav på kommunikationsplan och vad som ska levereras när. Projekten ska även stå till MSBs förfogande fyra dagar per år (bland annat för medverkan i seminarier och möten med ledningsgruppen). Utöver de vetenskapliga publikationerna gör projekten delrapporter två gånger per år. Den intervjuade menar att MSB har mycket nära kontakt med projekten. Däremot sker inte någon egentlig återkoppling till forskarna efter projektens avslutande. Forskarna får dock utföra en egenvärdering av sitt projekt. Dessutom brukar MSB anordna ett lunchseminarium där forskare får komma och berätta om sina projekt. Även Forskardagar anordnas. Den intervjuade tror att detta område kanske skulle gå att utveckla, men det har inte diskuterats. Andra aktörers användning av den inhämtade kunskapen MSB ser för tillfället över, via en utvärderare, hur resultaten från forskningsprojekten kommer till användning. Ett problem enligt den intervjuade är att MSB äger frågorna fram till att projekten är avslutade, men inte hur kunskapen sedan används ute i samhället. Den intervjuade påpekar att i ett treårigt projekt levereras resultat längs vägen vilket kräver kontinuerligt arbete. MSB bygger nätverk vilket enligt den intervjuade är mycket uppskattat av forskarna. Forskningsprojektens referensgrupper kan bestå av en blandning av interna och externa personer som arbetar med de aktuella frågorna. 17

Spridning Målgrupper för kommunikation och spridning av resultaten finns i forskarvärlden, i myndighetssfären, i kommuner, landsting och länsstyrelser men också bland allmänheten och bland studerande vid universitet och högskolor. MSB vill enligt den intervjuade bli bättre på att kommunicera resultat och stärka samverkan med externa aktörer. Det finns behov av att stärka behovsanalyserna och förbättra kommunikationsarbetet. Ett projekt ska alltid leverera både en vetenskaplig rapport och en populärvetenskaplig rapport med den tilltänkta målgruppen som kund /läsare. I referensgrupperna för projekten sitter personer från samhället. Det är en fördel då de kan påverka hur den populärvetenskapliga publikationen utformas. För att underlätta arbetet erbjuds även alla forskare som får medel från MSB en utbildning om: MSB (även samhällssäkerhet och så vidare) Hur MSB jobbar med projekten och vilka krav som ställs på forskarna Hur man skriver populärvetenskapligt, med hjälp av en vetenskapsjournalist Utbildningen resulterar i att forskarna producerar ett informationsblad om sitt projekt. Myndigheten deltar vid mässor, har kontakter med media och arrangerar workshops och seminariedagar. MSB anordnar även utbildningar, vilket är ett sätt att sprida myndighetens kunskap. Det är ovanligt att myndigheter har sådana. Samverkan med andra myndigheter Enligt intervjupersonen råder en viss oklarhet kring rollerna inom sektorn. Ett exempel är MSBs roll gentemot Vinnova där myndigheterna ibland går in i varandra när det gäller forskning om säkerhet. Vinnova förfogar över en stor del av anslagen, medan MSB enligt den intervjuade anser att MSB borde ha det koordinerande ansvaret. Myndigheten ska samarbeta med Vinnova när nya innovationer behövs, men inte när det gäller kunskapsuppbyggnad eller utbildning. MSB samarbetar i hög grad med andra myndigheter, exempelvis när det gäller pandemier. Bland annat har MSB gjort en gemensam utlysning tillsammans med Sida om smittsamma sjukdomar. Den intervjuade önskar sig ett tydligare mandat när det gäller den koordinerande rollen och även mer resurser (höga transaktionskostnader nämns vid intervjun). MSB är med i Transam, en myndighetssamordningsgrupp inom trafikområdet. Arbetet där resulterade tidigare i en gemensam utlysning, men intervjupersonen menar att Transam i dag mest är en informationsgrupp. På forskningssidan är FOI som vilken annan utförare som helst för MSB, utom när det gäller vissa avtal med USA (se nedan). Däremot utför FOI många av de uppdrag som MSB lägger ut. Intervjupersonen påpekar att det finns stora MSB-medel som inte är forskningsmedel men som fördelas via MSBs enhet för inriktning och planering. De går till kommuner, frivilligorganisationer med flera, för att stärka samhällsskyddet och beredskapen i kommunerna. Det är inte forskning men ger möjlighet till kunskapsinhämtning samt kunskapsutveckling ute i samhället. MSB arbetar internationellt inom tre geografiska områden när det gäller forskningsbaserad kunskapsinhämtning: USA, EU och Norden. Med USA finns ett bilateralt avtal om FoU och informationsutbyte, kopplat till Departement of Homeland Security. Avtalet inkluderar forskningsprojekt och forskningsmedel. Sverige är ett av sju länder i världen som har ett sådant avtal med USA. Här avviker MSB från sin utlysningsmodell och är bundet av avtalet där forskningsområden bestäms genom bilaterala möten. Hälften av forskningen utförs i USA och hälften i Sverige. Mycket av verksamheten sker vid FOI. MSB har också ett direktutbyte med FBI. Den intervjuade menar att FoU-arbetet med USA ger många sidooch synergieffekter, till exempel nya möjligheter för svenskt näringsliv i USA. 18

MSB är med i olika EU-projekt som medfinansiär och sitter i olika grupperingar i Bryssel för att påverka utlysningar och inriktningar. MSB har också utlyst medel för att forskare ska ha möjlighet att ansöka om EU-medel. På den nordiska nivån är FoU ett område för ökat samarbete framöver. Det pågår ett arbete om hur detta samarbete ska utvecklas. Viktigaste framgångsfaktorn Enligt den intervjuade är den enskilt största faktorn för framgång att MSB gjort forskningsbaserad kunskapsinhämtning till en väl integrerad del av verksamheten. Det anses ge möjlighet att sprida kunskapen, bättre beskriva behoven och utveckla hela myndighetens verksamhet. Om medarbetarna känner delaktighet och får användbara resultat då blir det något av det, säger intervjupersonen. Förbättringar och förändringar? Den intervjuade ser stora utvecklingsmöjligheter när det gäller att: Utvärdera projekt och satsningar. Det ses som viktigt för en organisation som inte är en traditionell kunskapsorganisation. MSB har startat ett första projekt och hoppas kunna fortsätta arbetet. Arbeta mer med kommunikation av projekten. Förbättra behovsanalysen. Utveckla samverkan med externa aktörer inom ovanstående områden. Vikten av egen forskning? MSB har mycket forskningsmedel jämfört med sina nordiska systerorganisationer. I Norge ligger exempelvis alla forskningsmedel hos forskningsråden. Enligt den intervjuade skulle de andra länderna vilja ha det mer som MSB med egna forskningsmedel. Intervjupersonen anser att om MSB ska vara trovärdigt och drivande i säkerhetsfrågor måste myndigheten kunna basera det den säger på vetenskaplig grund. Den intervjuade tror att om Sverige skulle ta bort forskningsmedel från myndigheterna och föra över forskningen helt till forskningsråden skulle sektorsforskningen riskera att bli lidande och vissa frågor att försvinna. 19

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Hemdepartement: Miljödepartementet Om myndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar inom kärnsäkerhet och strålskydd. Ansvaret kretsar kring frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke- spridning. Myndigheten ska vara pådrivande för god strålsäkerhet i samhället. SSM bildades 2008 när Statens kärnkraftsinspektion och Statens strålskyddsinstitut slogs samman. Myndigheten hade cirka 260 anställda år 2010. Instruktion I myndighetens instruktion finns ett uppdrag att säkra att nationell kompetens utvecklas inom myndighetens ansvarsområde. Instruktionen uppdaterades vid årsskiftet 2011/2012 och inkluderar nu en ny skrivelse om att ta initiativ till utbildning: Uppgifter för att bygga upp och sprida kunskap Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att nationell kompetens för dagens och framtidens behov utvecklas inom myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten ska därför ta initiativ till forskning, utbildning och studier samt bedriva omvärldsanalys och utvecklingsverksamhet. Myndigheten ska vidare genomföra beräkningar och mätningar samt ta fram underlag för bedömningar inom strålskyddsområdet och upprätthålla kompetens för att kunna förutse och möta framtida frågor. Förordning (2011:1589). Instruktionen ger även SSM ett ansvar att informera och ge allmänheten insikt i arbetet inom myndighetens verksamhetsområde: Strålsäkerhetsmyndigheten ska genom information och öppenhet bidra till att ge allmänheten insyn i all verksamhet som omfattas av myndighetens ansvar Instruktionen reglerar också att det inom myndigheten ska finnas en nämnd för forskningsfrågor. Regleringsbrev I regleringsbrevet för 2011 återfinns följande angående forskningsanslaget: Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning samt studier och utredningar för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens tillsyn. Ekonomiska data Budgeten för hela myndigheten är cirka 400 miljoner kronor per år. Intäkterna kommer till största delen från avgifter, resten från skattemedel. SSM lägger enligt egen uppgift ut forskningsuppdrag för cirka 80 miljoner kronor (90, 96, 79 miljoner kronor för åren 2009, 2010, 2011). Därutöver sker forskning finansierad via medel från Kärnavfallsfonden. Räknas denna med blir totalsumman cirka 100 miljoner. Data från SCB för 2009 anger ingen egen FoU för SSM, men 84 miljoner i utlagd FoU. 20