Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune
JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i ett samhälle oavsett bakgrund. Jämställdhet avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män och är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna
UTGÅNGSPUNKT GENUSPERSPEKTIV PÅ VILKET SÄTT SPELAR KÖN ROLL?
Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori Genussystemteorin Hur? Strategi Jämställdhetsintegrering
Vad är en kvinna och vad är en man?
KÖN - GENUS Kvinnlighet Manlighet
GENUS - FÖRÄNDERLIGT ELLER STABILT? Eftersom genus förändras över tid, förändras också attributen för manlighet och kvinnlighet..
.liksom könskoreografin.
Inte bara människor utan ting och företeelse kan ha genus Könsmärkning Ojämn representation ex olika yrken, sektorer, hårda-mjuka Arbetsplatser kan ha jämställd representation men ha könsmärkta positioner: Ex: maskiner, avdelningar, rum, Begrepp ex innovation, entreprenör.
Infrastrukturplanering och fördelning av resurser Finns det en könsmärkning kring olika ressätt? Satsas det mer på biltrafiken än på gång och cykel? Samhällsekonomiskt lönsamma satsningar som ex inbesparad restid i bil har högre värde än ex trygghet i trafikmiljön.
Sammanfattning GENUS Sociala/kulturella aspekter av kön Det vi gör för att framstå för andra och oss själva som riktiga kvinnor och riktiga män. Genus är föränderligt och skiljer sig åt över tid och mellan olika platser. Inte bara människor utan ting och företeelser kan ha kön/genus En central dimension är fördelningen av makt, dvs det finns skillnader i hur kvinnor och män, kvinnligt och manligt värderas.
Genusordningen Y Hirdman, Maktutredningen SOU 1990:44 Genus inordnas i system enligt två principer: Isärhållande Kvinnor och män, flickor och pojkar hålls åtskilda Mannen som norm Det som är manligt är norm i samhället och överordnat det som är kvinnligt Där män finns, finns makt, inflytande, tolkningsföreträde
Gymnaiseval
Yrkesfördelning
Del och heltid
Löneskillnader
Inkomst
Chefs och ledarskap
Föräldraledighet
Pendling
Mannen som norm Män åker bil i större utsträckning än kvinnor. Män arbetspendlar i större utsträckning än kvinnor. Bättre kollektivtrafik skulle göra att män åker mer kollektivt, vilket är bra ur miljösynpunkt. Varför är kollektivtrafiken bra nog för kvinnor att använda idag?
Tolkningsföreträde privilegiet att utgöra normen Rätten att avgöra vad som är sant-falskt, rätt-fel, kvinnligt-manligt, gott-ont, gudomligt-mänskligt osv. Rösträtt kvinnlig rösträtt Litteratur kvinnolitteratur Allsvenskan damallsvenskan Forskning kvinnoforskning Kliniker kvinnokliniker Yrken kvinnoyrken Ledarskap kvinnligt ledarskap Företagande kvinnligt företagande
Intelligenta transportsystem - för vem?
http://www.itsdalarna.se/userfiles/archive/636 /ITS_Broschyr_20101008-5.pdf
ITS world congress 2012
Kvinnoröverskott/kvinnounderskott I förskolan råder det kvinnoöverskott och inom teknikyrkena och i näringslivet råder det kvinnounderskott, visar en rapport som lämnas till regeringen Det verkar alltid finnas lagom mycket män
Normer blir synliga först när någon bryter mot dem.
Hur ser normen för företagaren/entreprenören ut?
En individ som genomför nya kombinationer (innovationer) och därmed bidrar till näringslivets omvandling. Entreprenören har ibland en vision om att skapa ett privat kungarike eller en dynasti. Dream and the will to found a private kingdom". Entreprenören kan råka på motstånd, då han har svårt att dela makten med andra. Ålderdom finns inte i entreprenörens världsbild. Drivs av en förmåga att utmana och vinna. "Will to conquer Vill vara överlägsen konkurrenter. Den österrikiske nationalekonomen Joseph Alois Schumpeter (1883-1950)
Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori Genussystemteorin Hur? Strategi Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetspolitiska målen Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Fyra delmål En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori Genussystemteorin Hur? Strategi Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär (om) organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Europarådet 1998
Praktiskt jämställdhetsarbete Diskrimineringslagen Relation arb.givare - arbetstagare Jämställdhetsintegrering, effekt mot brukare/ kund/medborgare
Könsuppdelad statistik nyckeln till kunskap Utdrag Uppföljning av de transportpolitiska målen 2010:1
Könsuppdelad statistik nyckeln till kunskap Tabell 3.4 visar hur antalet delresor fördelar sig på olika ärenden för kvinnor respektive män. Män gör fler arbetsresor medan kvinnor gör fler service- och inköpsresor. Övriga ärenden fördelar sig någorlunda jämnt mellan könen. Utdrag Uppföljning av de transportpolitiska målen 2010:1
Figur 3.5 presenterar hur kvinnor och män i olika inkomstklasser generellt väljer att resa. Män gör fler huvudresor med bil som förare än vad kvinnor gör. Detta gäller för alla inkomstklasser. Kvinnor gör fler huvudresor med bil som passagerare, vilket tydligt visar sig för de lägre inkomstklasserna. Antalet huvudresor till fots är också betydligt fler för kvinnor än för män, särskilt för människor i de lägre inkomstklasserna. Det är fler kvinnor än män som väljer att åka kollektivt. Även bland dem som åker kollektivt ett fåtal dagar i veckan är det fler kvinnor än män. Detta mönster är framträdande oavsett inkomstnivå (SIKA, 2007a). Utdrag Uppföljning av de transportpolitiska målen 2010:1
Jämställdhetsintegrering Berör våra uppdrag/projekt kvinnor och män, flickor och pojkar? Vilken relevans har vår verksamhet och dess prioriteringar gentemot de jämställdhetspolitiska målen?
1R - Representation Hur många kvinnor och hur många män? Huvuden ska räknas på alla nivåer i organisationen/företaget, såväl i ledningen och i personalen som bland kunder i verksamheten. Hur många kvinnor och män tar del av våra verksamhet och våra produkter/tjänster? Hur många kvinnor och män är anställda? Hur många kvinnor och män finns hos våra samarbetspartners, på ledningsnivå, styrelse osv? Hur många medborgare/kunder använder våra tjänster? Svaren ger en bild av hur könsfördelningen ser ut bland de människor som beslutar om verksamheten, som arbetar med den och som tar del av verksamheten.
2R - Resurser Hur fördelas organisationens/företagets resurser i form av pengar, utrymme och tid mellan kvinnor och män? Svaret på denna fråga ger en bild av hur mycket kvinnor respektive män får ut av en verksamhet
3 R - Realia Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? Vem tjänar på att det ser ut som det gör? Är resultatet ett jämställdhetsproblem? Svaret ger en bild av vilken syn på kvinnor och män, vilka normer, som finns i organisationen och hur det påverkar verksamheten.
4 R - Realisera Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Effekterna av detta arbete bör mätas med hjälp av olika indikatorer. Indikatorer är de mått med vilka man mäter måluppfyllelsen. Om målet är att verksamhetens resurser ska fördelas lika på kvinnor och män, kan en indikator vara statistik över verksamhetens kostnader fördelat på kvinnor och män. Genom att integrera jämställdhetsindikatorer i styr och ledningssystemen visar företaget att det kvalitetssäkrar sin verksamhet på djupet. En konkurrensfördel vid ex upphandlingar.
Inför hemuppgift Identifiera ett uppdrag eller projekt som skulle vara intressant att titta närmare på. (avgränsa!) Fundera över hur ni ska gå tillväga för att få svar representation (1R) och resursfördelningen (2R)
Hemuppgift Till nästa tillfälle redovisar ni fakta och statistik utifrån 1R och 2R. Ni gör också en enklare analys utifrån 3R och 4R. Vid nästa tillfälle presenterar du din uppgift för gruppen och gruppen diskuterar dem tillsammans som ett gemensamt lärande. Lena finns tillgänglig som handledare som ni kan kontakta på telefon/mail mellan utbildningstillfällena. Hemuppgiften (ca 2 A4 sidor) skickas via mail till Lena senast den 28 november. Kontaktuppgifter Lena: lena@olsgard.se Mobil: 070-557 24 64 www.olsgard.se
TACK FÖR MIG! LENA AUNE lena@olsgard.se 070-557 24 64 www.olsgard.se