Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Året som gått Trafikinsats i Stockholms län Den 17 23 oktober 2011 genomförde Polismyndigheten i Stockholms län en trafikinsats med inriktning mot förare med aggressiv körstil. Med aggressiv körstil menas till exempel farliga omkörningar, att köra mot rött ljus, att korsa spärrlinjer och att ha för korta avstånd till andra bilar. I insatsen ingick även att inleda en intern diskussion om polisanställdas trafikbeteende. Djurskyddspolisen Djurskyddspolisen är en satsning mot djurplågeri och djurskyddsbrott som startade 2011. Djurskyddspolisen ska bland annat utveckla det förebyggande arbetet, öka lagföringen och skapa en mer rättssäker hantering av djurskyddsbrott. SPIS Självmordsprevention i Stockholms län 2009 bildades en samverkansgrupp i Stockholms län med syfte att förebygga, förhindra och följa upp självmord och självmordsförsök. Stockholm var först i landet med att utöver poliser bemanna en polisbil med en sjuksköterska med specialistkompetens inom psykiatri. Det kriminella nätverket i Södertälje I november startade en rättegång mot 17 personer som misstänks ingå i ett kriminellt nätverk i Södertälje. Åtalspunkterna rör bland annat mord, misshandel, utpressning, och människorov. Utredningen av den grova och organiserade brottsligheten har varit mycket omfattande, bland annat har fler än 1 000 förhör hållits och ett förundersökningsprotokoll på cirka 10 000 sidor har upprättats. För att komma åt inkomsterna från personer som är involverade i de kriminella nätverken har polisen samarbetat med bland andra Skatteverket och Kronofogden. Grooming Grooming betyder att någon tar kontakt med barn under 15 år med syfte att begå sexuella övergrepp. Ofta sker den första kontakten via en chattsida eller internetsida för kontaktannonser. Under 2011 nystades ett stort groomingärende upp i Södertörns polismästardistrikt. En 41-årig man häktades misstänkt för att ha begått sexuella övergrepp mot ett stort antal barn. Polisen skickade ut e-post till cirka 800 adresser som mannen kontaktat, för att nå barn som eventuellt kunde ha drabbats.

JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER offren genom att ringa upp dem och påstå sig vara deras barnbarn som behövde låna pengar snabbt. I mars 2011 startade Polismyndigheten i Stockholms län en ny satsning för att bland annat komma åt seriebrott av detta slag. En grupp vid länskriminalpolisen arbetar med att samordna, analysera och ta fram åtgärder mot seriebrotten. Förutom åldringsbrotten innefattar seriebrott också inbrott i bostad och vissa butiksrån. Olaga förföljelse Stalkning Den 1 oktober 2011 trädde en ny lag mot stalkning i kraft. Syftet med lagen är att stärka skyddet för personer som utsätts för upprepat våld, hot eller trakasserier. Samtidigt ändrades lagen om kontaktförbud så att det blev möjligt att förebygga brott genom användning av elektronisk fotboja. Den nya lagen innebär att en helhetsbild vägs in om en person utsatts för många olika brott av samma gärningsman. Tidigare bedömdes varje enskilt brott för sig. Seriebrott mot äldre Under 2011 inkom ett stort antal stöldbrottsanmälningar där offren var äldre personer Gärningsmännen lurade Den arabiska våren Oroligheter i mellanöstern fick under året följdeffekter i Stockholm i form av demonstrationer. Dialogpolisen följde utvecklingen och arbetade med att bygga kontaktnät med olika exilgrupper för att förebygga våld i samband med demonstrationerna. Nya särskilda satsningar Under 2011 påbörjade myndigheten arbetet med tre nya brottsförebyggande särskilda satsningar. Läs mer om myndighetens arbete med de särskilda satsningarna på avhopparverksamhet, sociala insatsgrupper och sociala medier på sidan 24.

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Innehållsförteckning Om oss Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet... 3 Utmärkelser 2011... 4 Stockholms län... 5 Så styrs verksamheten... 6 Vår värdegrund... 8 Vår ekonomi... 9 Vår årsberättelse och hållbarhetsredovisning... 10 Medborgarnas förtroende... 15 Vårt uppdrag och våra mål Våra mål 2011... 19 Nya särskilda satsningar... 24 En synlig polis för trygghet, mot brottslighet... 25 Brottsutredning utveckling för ökad kvalitet... 27 I demokratins tjänst... 31 Den tillgängliga polisen... 32 Brottsoffer i fokus... 34 Hatbrott ett hot mot demokratin... 35 Vårt bidrag till en hållbar miljö Miljöarbete vi tar ansvar... 38 Vår klimatpåverkan... 40 Vår arbetsplats Medarbetarna... 46 Kompetensutveckling... 50 Vår arbetsmiljö... 52 Intern dialog och samverkan... 56 Rättsäkerhet inom polisen medborgarnas förtroende... 57 Jämställdhet och mångfald... 58 GRI-index... 62 Bestyrkanderapport... 64 Ord understrukna med blått finns förklarade i ordlistan på sista sidan. Omslagsbild: Poliser vid Pridefestivalen 2011 Året 2011 med hållbarhetsredovisning 1

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Om oss Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet Vi är en stor myndighet, den största polismyndigheten och Sveriges sjätte största myndighet alla kategorier. Vi har vuxit mycket under senare år. Samtidigt har också vår omvärld förändrats. Vi verkar i ett län där befolkningen ökat med 155 000 invånare de senaste fem åren. Givetvis leder en sådan befolkningsökning till ett ökat behov av polisiära insatser. Samtidigt har brottsligheten ändrat karaktär och blivit mer organiserad. Detta ställer stora krav på vår verksamhet. Även medborgarnas förväntningar på oss har förändrats. Det finns ett ökat krav på insyn i den statliga verksamheten. Medborgarna är mer uppmärksamma på vilka värderingar företag och myndigheter står för. Det är därför viktigt att vi visar hur Polisens värdegrund och vårt engagemang i hållbarhetsfrågor genomsyrar verksamheten. Vi har många exempel på lyckade satsningar för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Till exempel 28 poliskontor, fem mobila poliskontor, hatbrottsgruppen, aktionsgrupperna mot grov organiserad brottslighet, dialogpoliser, Polisens Volontärer, kontaktpoliser för samtliga länets skolor, Mumin och Invit. År 2012 kommer arbetet med sociala insatsgrupper och avhoppare från kriminella grupperingar att intensifieras. Under 2011 påbörjade myndigheten en ny satsning mot djurplågeri och djurskyddsbrott. Den första i sitt slag i landet. Den här satsningen ska leda till mindre lidande för både människor och djur. Genom att använda fler mjuka instrument så som föreläggande och tillsyn kan polisen hjälpa djur och djurägare innan det går för långt och djur måste omhändertas eller avlivas. För att vi ska kunna utföra vårt uppdrag på bästa sätt arbetar vi för att våra medarbetare ska ha en hög kompetensnivå, vara engagerade, effektiva och tillgängliga för allmänheten och varandra. Vi ska arbeta långsiktigt men flexibelt med målsättningen att bidra till ett hållbart samhälle där brottsligheten är låg och medborgarna känner sig trygga. När jag nu 2012 lämnar min post som länspolismästare är det med glädje jag ser tillbaka på den tid som gått. Hur vi, med alla duktiga och engagerade medarbetare, minskat vår miljöpåverkan och ökat tryggheten i samhället. Jag är övertygad om att myndigheten kommer att vara fortsatt framgångsrik i sin strävan mot en hållbar utveckling. Stockholm, mars 2012 Carin Götblad, länspolismästare Året 2011 med hållbarhetsredovisning 3

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Utmärkelser 2011 Länspolismästare Carin Götblad tilldelades BRA-priset av Fredrika Bremer Förbundet för sitt främjande av mångfald och jämställdhets, etik- och värdefrågor Fredrika Bremer Förbundets BRA-pris, för främjande av jämställdhet och mångfald. För initiativet till landets första djurpoliser tilldelades myndigheten följande priser: Stockholms kennelklubbs hundskyddsfonds pris, Guldbenet. Djurrättsorganisationen Djurens rätts pris, Guldråttan. Djurrättsorganisationen Djurskyddet, Sveriges Djurskyddspris 4 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Stockholms län Stockholms län har en befolkning på cirka 2,1 miljoner invånare. Länet har under flera år haft en befolkningsökning, som enligt prognoser kommer att fortsätta. Under 2011 ökade befolkningen i Stockholms län med 37 130 personer. Norrortro Roslagen Stockholm är som huvudstad och landets största stad unik i landet. Här finns riksdag, regering och kungahus samt ambassader, vilket medför ett stort ansvar för säkerhet och bevakning. Varje år genomförs dessutom evenemang, såsom Stockholm Maraton, Pridefestivalen och demonstrationer, som tar stora polisiära resurser i anspråk. Länet har stor geografisk variation vad gäller socioekonomiska förhållanden. Den segregation som råder i vissa delar av länet kan leda till att de boende upplever utanförskap och misstro mot myndigheter. Det är viktigt att polisen arbetar med att skapa goda relationer och ömsesidig förståelse i dessa områden. Södertälje e Västero erort City Söderort Södertörn Nacka I Stockholms län finns: cirka 180 olika nationaliteter representerade Sveriges riksdag och regering stora hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser landets enda tunnelbanenät många tillfälliga besökare som turister och affärsresande Det är viktigt att myndigheten arbetar med att skapa goda relationer till länets invånare. Året 2011 med hållbarhetsredovisning 5

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Så styrs verksamheten Regeringen styr Polisens verksamhet genom förordningar och särskilda beslut. I det årliga regleringsbrevet anger regeringen Polisens mål och återrapporteringskrav. I regleringsbrevet för 2011 står följande: Polisen ska bidra till att öka människors trygghet. Det är viktigt att förtroendet för polisen är högt Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras arbetet inom polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet i alla polismyndigheter en större andel brott ska klaras upp och det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas Regleringsbrevet tolkas av rikspolischefen i dennes inriktningsdokument. Utifrån inriktningsdokumentet och Rikspolisstyrelsens (RPS) dialog med länspolismästarna utformar RPS Polisens interna styrdokument planeringsförutsättningarna. Planeringsförutsättningarna omfattar tre år och revideras årligen. RPS tilldelar även polismyndigheterna ekonomiska anslag. Den enskilda polismyndigheten leds av en länspolismästare med verkställande funktion. Länspolismästaren utses av regeringen. Planeringsförutsättningarna ligger till grund för Polis myndigheten i Stockholms läns verksamhetsplan. I verksamhetsplanen, som utgör myndighetens strategiska styrdokument, anges mål och de strategier som ska användas för att nå målen. Polisstyrelsen beslutar om myndighetens verksamhetsplan. Varje polismästardistrikt och avdelning har en lokal verksamhetsplan utifrån lokala behov och prioriteringar. På detaljnivå styrs polisens verksamhet genom Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, så kallade FAP:ar. Polisstyrelsen För varje länspolismyndighet finns det en polisstyrelse. Polisstyrelsen har som uppgift att se till att arbetet bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer regeringen har beslutat. Polisstyrelsen består av länspolismästaren och 14 politiskt tillsatta ledamöter samt två fackliga representanter. Regeringen utser ledamöterna och mandatperioden omfattar fyra år. För mandatperioden 1 januari 2011 till 31 december 2014 har en ny polisstyrelse utsetts. Ordförande är Anna König Jerlmyr (M) och vice ordförande är Katarina Berggren (S). Regeringen/Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Polisstyrelsen Polismyndigheten i Stockholms län Stabsenheter Enheten för interna utredningar Rättsenheten Länspolismästarens kansli Polismästardistrikt Avdelningar City polismästardistrikt Söderort polismästardistrikt Västerort polismästardistrikt Södertörn polismästardistrikt Gränspolisavdelningen Operativa avdelningen Länskriminalpolisavdelningen Roslagen polismästardistrikt Norrort polismästardistrikt Nacka polismästardistrikt Södertälje polismästardistrikt Personal- och utvecklingsavdelningen Ekonomiavdelningen 6 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Regeringen styr Polisens verksamhet genom förordningar och särskilda beslut. Polismästardistrikt och centrala avdelningar Polismyndigheten i Stockholms län har åtta polismästardistrikt, fem centrala avdelningar och tre stabsenheter. Polismästardistrikten är indelade i geografiska ansvarsområden, inom vilka det bland annat bedrivs lokalt brottsförebyggande arbete och utredningsverksamhet. I varje polismästardistrikt finns en polisnämnd. Polisnämnderna består av nio politiskt tillsatta ledamöter och chefen för polismästardistriktet. De centrala avdelningarna verkar över hela länet och ska stödja organisationen med insatser och kunskap inom respektive ansvarsområde. Myndighetens tre stabsenheter, enheten för interna utredningar, rättsenheten och länspolismästarens kansli, är direkt underställda länspolismästaren. Polismyndighetens ledning Polismyndighetens ledningsgrupp leds av länspolismästaren och där ingår även biträdande länspolismästaren, cheferna för länets åtta polismästardistrikt, de fem avdelningscheferna, informationsdirektören och chefen för rättsenheten. Ledningsgruppen sammanträder i regel varannan vecka. Lagar och förordningar som styr Polisens verksamhet: Polislagen (1984:387) Lagen tar bland annat upp polisens uppgifter, hur samverkan med andra myndigheter ska ske och vilka befogenheter Polisen har. Polisförordningen (1998:1558) Regeringen har utfärdat denna förordning som innehåller uppgifter om hur en polismyndighet både lokalt och regionalt får vara organiserad. Förordningen innehåller också vem som har beslutanderätt i olika frågor inom polisen samt den enskilde polisens anställningsförhållande till respektive myndighet. Polisdatalagen (1998:622) Lagen gäller behandling av personuppgifter i polisens verksamhet för att förebygga brott och andra störningar, övervaka och ingripa vid störningar av den allmänna ordningen och säkerheten samt vid spaning och utredning. Bland annat regleras kriminalunderrättelseverksamheten genom polisdatalagen. Vidare framgår att DNA-, fingeravtrycks- och signalementsregister får föras av Rikspolisstyrelsen. Sådan personuppgiftsbehandling som inte regleras i polisdatalagen regleras i stället av personuppgiftslagen (1998:204). Denna tidigare Polisdatalagen ersattes 1 mars 2012 av den nya polisdatalagen (2010:361). Förvaltningslagen (1986:223) Lagen innehåller uppgifter om hur en myndighet ska handlägga ärenden, serviceskyldighet, samarbete mellan myndigheter och vad som räknas som allmänna handlingar med mera. Lag om belastningsregister (1998:620) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över domar och domslut som rör svenska medborgare. Lagen talar också om vilka som har rätt att få ut information ur detta register. Generellt är uppgifterna sekretessbelagda. Lag om misstankeregister (1998:621) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över personer som är skäligen misstänkta för brott. I lagen står också vilka myndigheter som har rättighet att få information från registret. Generellt är uppgifterna sekretessbelagda. Förordningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen (1989:773) Förordningen innehåller uppgifter om Rikspolisstyrelsens uppdrag och skyldigheter. Här finns också information om vilka tjänstemän som regeringen tillsätter, vilka större enheter som ska ingå i Rikspolisstyrelsen och vilka tjänster som Rikspolisstyrelsen själv får tillsätta. I förordningen står bland annat att Rikspolisstyrelsen är Polisens förvaltningsmyndighet och som sådan ska utöva tillsyn över Polisen. Polisutbildningsförordningen (1999:740) Förordningen behandlar polisutbildningens omfattning och elevernas studieförhållanden och eventuella disciplinpåföljder med mera. På detaljnivå styrs polisens verksamhet inom olika områden genom Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FAP) Året 2011 med hållbarhetsredovisning 7

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Värdegrunden är gemensam för svensk Polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Vår värdegrund Polisens värdegrund fastställdes av rikspolischefen i januari 2009. Värdegrunden är gemensam för svensk Polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Värdegrunden är ett stöd i arbetet med att nå Polisens mål att öka tryggheten och minska brottsligheten. Chefer och medarbetare ska använda värdegrunden som vägledning i utveckling av såväl den strategiska som den operativa verksamheten. Under 2011 genomförde Rikspolisstyrelsen en granskning av polisens värdegrundsarbete i de fyra största polismyndigheterna. Resultatet visade att Polismyndigheten i Stockholms län i stor utsträckning genomsyras av värdegrunden och att myndighetens verksamhetsutveckling bedrivs med utgångspunkt från värdegrunden. Det framkom också att det finns en positiv grundinställning till värdegrunden och värdegrundsarbetet. Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. www.polisen.se 8 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Vår ekonomi Regeringen tilldelar anslag till polisen. Rikspolisstyrelsen fördelar dessa så att verksamheten bedrivs effektivt med en ekonomi i balans. Respektive polismyndighetsledning ansvarar för att myndigheten ska hushålla med tilldelade medel. Alla möjligheter till effektivisering av verksamheten ska identifieras och genomföras. Årets resultat Myndighetens anslag och intäkter uppgick 2011 till 4 961 miljoner kronor och myndighetens kostnader till 4 892 miljoner kronor. Detta gav ett resultat på 69 miljoner kronor i överskott, se tabell Årets resultat nedan. Överskottet beror främst på färre personalrekryteringar och mindre övertidsersättning än förväntat. Högre intäkter från den avgiftsfinansierade verksamheten (pass- och delgivningsärenden) och ökade ränteintäkter på grund av lägre anslagsutnyttjande bidrog också till det positiva resultatet. Ett ingående anslagssparande på 82 miljoner kronor från 2010 gav ett ackumulerat resultat på 151 miljoner kronor. Myndigheten har en personalintensiv verksamhet, vilket medför att personalkostnaderna utgör den största andelen av de totala kostnaderna, se diagram fördelning av kostnader 2011. Produktionskostnaderna är myndighetens näst största kostnad och avser samtliga driftskostnader som genereras vid hantering av olika typer av ärenden. Dessa är bland annat provtagningar, tolkningstjänster, teknisk utrustning, rättsintyg, fordon, uniformer, vapen, kommunikationsutrustning, pass och id-kort med mera. Kostnadsutveckling 2009 2011 Tidigare år har antalet nyanställda poliser vid myndigheten ökat som en del i den rikstäckande satsningen att utöka antalet poliser till 20 000. 2011 uppnåddes detta mål och rekryteringstakten av poliser har därefter avtagit. Under 2011 påbörjades en rekryteringsprocess för att utöka den civila kompetensen i myndigheten. Antalet anställda ökade under 2011 med 32 medarbetare, främst civilanställda. Ökningen av personalkostnader mellan 2010 och 2011 avser huvudsakligen kostnader för löneökningar. 2010 var ett händelserikt år med många kommenderingar i samband med demonstrationer och större evenemang. 2011 innebar färre kommenderingar. Detta i kombination med en medveten återhållsamhet bidrog till en lägre övertidskostnad. Nya lokalytor och högre hyreskostnader har bidragit till ökade lokalkostnader 2011 jämfört med 2010. Myndighetens produktionskostnader ökade under 2011, framför allt för pass- och id-kortsframställning. Kostnadsutveckling 2009 2011 (miljoner kronor) Årets resultat (miljoner kronor) Resultat 2011 Anslag 4 719 Intäkter 242 Summa intäkter 4 961 Personal 3 641 Övertidsersättning 102 Lokalkostnader 485 Produktionskostnader 560 Avskrivningar 104 Summa kostnader 4 892 Resultat 69 Ingående ackumulerat resultat 82 Ackumulerat resultat 151 2009 1 2010 2011 Personal 3 381 3 565 3 641 Övertidsersättning 114 127 102 Lokalhyror 477 474 485 Produktionskostnader 475 511 560 Avskrivningar 111 103 104 Summa 4 558 4 780 4 892 1 Kostnaderna 2009 har omklassificerats enligt 2010 års indelning. Källa: Agresso Fördelning av kostnader 2011 (mkr) Fördelning av produktionskostnader 104 6 % Bevakning 560 13 % Utredningskostnader 19 % Fordonsdrift, vapen och uniformer 3 641 102 485 23 % Telefon, radio och IT 39 % Övriga produktionskostnader Källa: Agresso Avskrivningar Produktionskostnader Övertidsersättning Personal Källa: Agresso Lokalkostnader Året 2011 med hållbarhetsredovisning 9

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Vår årsberättelse och hållbarhetsredovisning Enligt myndighetsbeslut ska årligen rapportering enligt GRI (Global Reporting Initiative) utföras. Årsberättelse 2011 Vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv är myndighetens fjärde hållbarhetsredovisning. Syftet med hållbarhetsredovisningen är att förmedla en tydlig och relevant bild av myndighetens uppdrag, verksamhet och resultat. Redovisningen omfattar hela verksamheten och är skriven ur ett myndighetsövergripande perspektiv. Exempel på lokala aktiviteter vid polismästardistrikt och avdelningar lyfts fram i vissa fall. Hållbarhetsredovisningen omfattar inte myndighetens leverantörer av varor och tjänster. Hållbarhetsredovisningen följer GRI:s riktlinjer för B-nivå. Redovisningen är granskad av tredje part och uppfyller därmed kraven för nivå B+. I GRI-index på sidorna 62 63 anges de indikatorer som redovisas i hållbarhetsredovisningen. Statistik som redovisas kommer i första hand från myndighetens egna system. I vissa fall, så som för drivmedelsförbrukning och har data erhållits från leverantörer. Källor till statistiken redovisas löpande i respektive avsnitt. Urval av innehåll Väsentlighetsanalys Denna årsberättelse sammanfogar myndighetens årsbok, årsrapport och hållbarhetsredovisning i ett dokument. Det innebär att årsberättelsen innehåller uppföljning av nationella och lokala mål, händelser som påverkat verksamheten samt den information om verksamheten som krävs enligt GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Innehållet i hållbarhetsredovisningen utgår dels från våra intressenters behov av information om myndighetens verksamhet, dels från de områden av verksamheten som myndigheten identifierat som viktiga för att redovisa vår påverkan på en hållbar utveckling. Underlag som framkommit vid intressentdialoger har använts för att anpassa innehållet till intressenternas önskemål och behov. I urvalsprocessen har matrisen kriterier för väsentlighetsanalys använts för att prioritera innehållet i hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen uppfyller kraven för tillämpningsnivå B+ enligt GRI Redovisningens tillämpningsnivå C C + B B + A A + Standardupplysningar G3 Upplysningar om profil G3 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen G3 Resultatindikatorer & branschspecifika resultatindikatorer INFORMATION INFORMATION INFORMATION Redovisa: 1.1 2.1-2.10 3.1-3.8, 3.10-3.12 4.1-4.4, 4.14-4.15 Behövs ej Redovisa alla punkter för nivå C och: 1.2 Fördelning av 3.9 - kostnader 3.13 2010 (mkr) 4.5-4.13, 4.16-4.17 Redovisningen bestyrkt av utomstående 3 565 *Branschspecifika tillägg i slutlig version Övertidsersättning Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje 511 indikatorkategori Personal 474 Samma krav som för nivå B Fördelning av produktionskostnader 103 6 % Bevakning Upplysningar 12 om % hållbarhetsstyrningen för varje indikator- Fordonsdrift, vapen Utredningskostnader kategori 20 % och uniformer 24 % Telefon, radio och IT Redovisa minst tio resultatindikatorer, Redovisa minst 20 resultatindikatorer, Redovisa varje kärnindikator I G3 och och åtminstone en från vardera: och åtminstone en från vardera: 127 varje branschspecifik* 38 % indikator Övriga med produktionskostnader social, ekonomisk och miljöpåverkan ekonomisk påverkan, miljöpåverkan, hänsyn till väsentlighetsprincipen mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden genom att antingen a) redovisa och arbetsvillkor, organisa- indikatorinformation eller b) förklara tionens roll i samhället, produktansvar. skälen för att inte redovisa Avskrivningar Produktionskostnader Lokalkostnader Redovisningen bestyrkt av utomstående Redovisningen bestyrkt av utomstående 10 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Intressentanalys Myndighetens hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att kommunicera med våra intressenter och skapa förståelse för vår verksamhet. Inför årets hållbarhetsredovisning har myndigheten genomfört en intressentanalys. Intressenternas möjlighet att påverka myndigheten och myndighetens möjlighet att påverka intressenterna är de kriterier som legat till grund för intressentanalysen. Alla som bor i eller besöker länet påverkas av myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Medborgarnas behov ska utgöra grunden för myndighetens verksamhet. Vissa grupper av invånare i länet påverkas mer av polisens arbete än andra. Till dessa grupper hör ungdomar, brottsoffer och grupper som löper risk att utsättas för brott. En intressentgrupp som har stort inflytande över myndighetens verksamhet är våra uppdragsgivare, regeringen och Rikspolisstyrelsen. Ytterligare en viktig intressentgrupp är medarbetarna, vilkas engagemang och kompetens är avgörande för myndighetens förmåga att fullfölja sitt uppdrag. Intressentdialog inför hållbarhetsredovisningen För att anpassa hållbarhetsredovisningen till interna och externa intressenters krav på information har myndigheten fört olika typer av intressentdialoger. Dialogen med externa intressenter har i första hand förts genom intervjuer med representanter för olika intressentgrupper såsom Sveriges kvinnojourer, Pensionärernas riksorganisation, RFSL-Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter och Fryshusets ungdomsverksamhet. Dialogen med de interna intressenterna har främst skett genom en enkätundersökning på myndighetens intranät. Myndigheten har under året, i flera olika forum, fört aktiva samtal med intressenter för att utveckla verksamheten. Nedan ges exempel på några av dessa kommunikationskanaler. Exempel på intern intressentdialog APT, LSG, DSG och CSG Alla anställda erbjuds möjlighet att delta vid de lokala arbetsplatsträffarna (APT) där frågor som rör verksamhe- kriterier för väsentlighetsanalys Viktigt för våra intressenter B D A C Vad är viktigt för intressenterna vad vill de veta mer om? Vad är viktigt för oss vad vill vi berätta? Det är framför allt de delar av verksamheten som hamnar inom kategori A i matrisen som redovisas i hållbarhetsredovisningen. Viktigt för oss Året 2011 med hållbarhetsredovisning 11

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN ten och arbetsmiljön diskuteras. Om en fråga enbart berör en arbetsgrupp ska den hanteras på gruppens APT. Om frågan berör flera arbetsgrupper kan den föras vidare till en lokal samverkansgrupp (LSG) eller distriktssamverkansgrupp (DSG). På motsvarande sätt kan en fråga som berör flera polismästardistrikt eller avdelningar föras upp till den centrala samverkansgruppen (CSG). Tvärgrupper För att ta till vara idéer och förbättringsförslag inom det brottsförebyggande arbetet och arbetet med utredning och lagföring använder sig myndigheten sedan flera år av tvärgrupper. Gruppernas deltagare har olika bakgrund och kommer från vitt skilda delar av myndigheten. Tanken är att de olika perspektiven ska bidra till underlag för beslut om utveckling av verksamheten. Tvärgrupper har upprättats för ungdomsfrågor, inbrott i bostad och brott i nära relation. Ambitionen är att tvärgrupper på sikt ska bildas för samtliga brottsområden som är prioriterade i myndighetens verksamhetsplan. Exempel på extern intressentdialog Polisens kontaktcenter (PKC) Hos Polisens kontaktcenter, som nås genom det nationellt gemensamma telefonnumret 114 14, kan allmänheten göra förlust- och brottsanmälningar, ställa frågor och lämna tips. De sju polismyndigheter som har PKC-verksamhet är Stockholm, Norrbotten, Västmanland, Jönköping, Västra Götaland, Halland och Skåne. Chefssamråd Chefssamråd finns i varje polismästardistrikt och vid flera av de centrala avdelningarna. I chefssamråden träffar polismästaren andra aktörers strategiska ledare såsom Kommunikation med våra intressenter Intressenter Förväntningar/krav Kommunikationsvägar Uppdragsgivare Regering Rikspolisstyrelsen Måluppfyllelse, Ansvarsfull förvaltning av medel Återrapportering Resultatdialog Länspolismästarmöten Medborgare Brottsoffer Vittnen Besökare i länet Icke-medborgare Ungdomar Lagöverträdare Trygghet, Rättsäkerhet Insyn i verksamheten Assistans Service (pass och id-kort) Pressmeddelanden polisen.se PKC Växeln Receptioner Ungdomsråd Det personliga mötet Sociala medier (ex facebook och twitter) Trygghetsundersökningar Leverantörer Affärsrelationer Upphandlade avtal Kontraktsuppfyllnad Avtal Leveranser Beställningar Offentliga organisationer Statliga myndigheter Stockholms läns landsting Kommuner i länet Samverkan Projekt Samverkan Chefssamråd. Ideella organisationer Brottsofferjourer Kvinnojourer Idrottsföreningar Invandrarföreningar KRIS Djurrättsorganisationer Trygghet Rättsäkerhet Samverkan Projekt Samverkan Intressentdialoger inför hållbarhetsredovisning Medarbetare Fackförbund Poliser och civila Chefer Påverkansmöjlighet Intrapolis (intranät) Sambandet (personaltidning) Medarbetarfrukost Arbetsplatsträffar Enskilda medarbetarsamtal NMI Intressentdialoger inför hållbarhetsredovisning Näringsidkare Trygghet, rättsäkerhet polisen.se Det personliga mötet 12 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Myndigheten har under året fört aktiva samtal med olika intressentgrupper för att utveckla verksamheten. kommun- eller stadsdelsdirektörer, chefer för kommunala förvaltningar, skola, räddningstjänst, lokaltrafik och ibland representanter från lokalt näringsliv eller föreningar. Hur sammansättningen ser ut varierar mellan de olika distrikten och avdelningarna. Ungdomsråd Lyssna och lär av kommande generation I varje polismästardistrikt finns ett ungdomsråd med ungdomar i åldrarna 13 till 17 år. Syftet är att ta till vara ungdomars tankar, erfarenheter och idéer om hur Polisen kan förbättra arbetet med att stävja kriminalitet och stödja ungdomar. Varje distrikt har cirka fem till sex möten med ungdomsrådet per år. Vid mötena diskuteras brottslighet, otrygghet, hur polis och ungdomar bemöter varandra och hur det kan förhindras att ungdomar begår brott. Länspolismästaren har ett centralt ungdomsråd sedan 2005 och har under 2011, som försöksverksamhet, utvecklat ungdomsrådet till ett forum på Facebook. Sociala medier Våren 2011 beslutade Polismyndigheten i Stockholms län att starta ett pilotprojekt för att etablera myndighetens närvaro i sociala medier. Genom att vara synliga och aktivt delta i dessa medier får vi möjlighet att komma nära allmänheten och skapa engagemang, förståelse och tillit för vår verksamhet. Här kommer det att finnas möjlighet att interagera och samarbeta med oss i vårt brottsförebyggande arbete. Polismyndigheten i Stockholms län hade vid utgången av 2011 en bred etablerad närvaro i sociala medier med 21 sidor på Facebook och åtta flöden på Twitter. Vissa av flödena på Twitter har upp till 16 000 personer som följer Stockholmspolisens arbete och vissa sidor på Facebook har nära en halv miljon läsare i månaden. Genom enkla medel kan vi nå ut till och föra dialog med ett stort antal av våra intressenter. Det hjälper oss att nå ut med brottsförebyggande information och gör oss till en synligare Polis. Vår hemsida På myndighetens hemsida får allmänheten information om vår organisation och kontaktuppgifter till polisen. Här finns även information om aktuella projekt och satsningar. Det går att göra polisanmälan för vissa brott och ladda ner blanketter för pass- och tillståndsansökningar. Året 2011 med hållbarhetsredovisning 13

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Myndigheten ska skydda medborgarnas lagstadgade rättigheter genom att minska brottsligheten och öka tryggheten. Vårt bidrag till en hållbar utveckling Risker och möjligheter Det är genom vårt uppdrag, att minska brottsligheten och öka tryggheten, som vi har störst möjlighet att påverka en hållbar utveckling. Medborgarna är beroende av vår närvaro i samhället. I enlighet med vårt uppdrag ska vi: förhindra att medborgarna utsätts för stöld och våld verka för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle där medborgarna har möjlighet att uttrycka sina åsikter förhindra att medborgarna utsätts för våld, hot och andra kränkningar på grund av religion, hudfärg eller sexuell läggning verka för en trygg offentlig miljö verka för en säkrare trafikmiljö bekämpa den samhällsskadliga effekten av narkotika bekämpa grov, systemhotande, organiserad brottslighet bistå medborgarna och skapa ordning vid krissituationer förebygga brottslighet, framför allt genom ett fokus på ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet Dessa är våra främsta utmaningar och vår största möjlighet att bidra till en hållbar samhällsutveckling. En ytterligare utmaning är att genomföra vårt uppdrag i samhället med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Vår verksamhet kan påverkas av omvälvande händelser både inom och utanför landets gränser. Det kan exempelvis handla om förändrade ekonomiska förutsättningar eller politiska beslut. Vi kan även komma att påverkas av klimatförändringar som kan skapa instabilitet, oroligheter och flyktingströmmar. Under året har politiska oroligheter i mellanöstern och Nordafrika skapat reaktioner i form av demonstrationer i Stockholm. Förändringar och händelser i övriga världen som påverkar Sverige och Polismyndigheten i Stockholms län är ofta svåra att förutse. Vi strävar därför efter att ha en flexibel verksamhet som är redo att möta ett ökat behov av polisiära resurser om detta uppstår. Måluppföljning Vi följer kontinuerligt upp och utvärderar arbetet med verksamhetens mål. Varje månad redovisas målens utfall för myndighetens ledningsgrupp. Ledningsgruppen diskuterar utfallen och beslutar om eventuella åtgärder för att förbättra resultaten. Efter årets första och andra tertial sammanställs målutfallen i tertialrapporter till polisstyrelsen. I Årsberättelse 2011 Vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv finns utfallet redovisat för hela året. Uppföljningen av målen publiceras också på myndighetens intranät, Intrapolis. 14 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Medborgarnas förtroende Sedan 2005 genomför Brottsförebyggande rådet (Brå) årligen en nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning (NTU). I 2011 års undersökning deltog cirka 14 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16 till 79 år. Datainsamlingen skedde huvudsakligen genom telefonintervjuer. I NTU kartläggs allmänhetens utsatthet för brott. Även människors upplevda trygghet, deras förtroende för rättsväsendet 1 och brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet kartläggs. Förtroendet för rättsväsendet som helhet har ökat sedan 2009. Inom rättsväsendet har Polisen det högsta förtroendet hos allmänheten (65 procent). Att medborgarnas förtroende ökar ger oss en fingervisning om att våra långsiktiga satsningar på bland annat ökad synlighet, tillgänglighet, stöd och bemötande har varit framgångsrika. Enligt undersökningen är den svenska befolkningen i huvudsak trygg och oroar sig i liten utsträckning för brott. Oron för att utsättas för misshandel/överfall i Stockholms län har minskat från 20 till 14 procent sedan 2006. Andelen som känner sig otrygga när de är ute sent på kvällen har minskat jämfört med 2006, från 24 till 18 procent. Högre förtroende och minskad oro Enligt NTU är förtroendet för Polisen hos befolkningen i Stockholms län elva procentenheter högre 2011 jämfört med 2006. Totalt hade 64 procent av de tillfrågade förtroende för Polisen. Att medborgarnas förtroende för Polisen ökar ger myndigheten en fingervisning om att de långsiktiga satsningar har varit framgångsrika. 1 Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården Förtroende för rättsväsendet, hos befolkningen i Stockholms län 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Brå, NTU 2006 2011 Polisen Åklagarna Domstolarna Kriminalvården 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Året 2011 med hållbarhetsredovisning 15

Vårt uppdrag våra mål 16 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

Vårt uppdrag våra mål Vårt uppdrag och våra mål Vi strävar mot en hållbar samhällsutveckling med minskad brottslighet och ökad trygghet. För att åstadkomma detta krävs långsiktiga strategier och mål. Vi måste verka på bred front med både brottsförebyggande och brottsutredande arbete. Det brottsförebyggande arbetet går framför allt ut på att skapa goda relationer och öka den polisiära synligheten. Vi arbetar för att fånga upp ungdomar som är på väg in på en brottslig bana och ge stöd åt personer som försöker bryta sin kriminella livsstil. Vi har lokala poliskontor som ska öka den polisiära synligheten i lokalsamhället och skapa god relationer mellan Polisen och invånarna. I de sociala insatsgrupperna samarbetar myndigheten med socialtjänst och skola för att fånga upp ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet. Vi arbetar ständigt med att utveckla den brottsutredande verksamheten för att möta brottsutvecklingen i länet. Under året har vi fokuserat på utredning av seriebrott, det vill säga brott av samma karaktär utfört av samma gärningsmän. Vi har också förbättrat samordningen av brottsärenden så att seriebrott lättare kan upptäckas. Samtidigt har vi lagt resurser på att hålla nere antalet öppna brottsärenden. Vid stödcentrum för unga brottsoffer, som finns i alla polismästardistrikt, arbetar vi tillsammans med socialtjänsten för att erbjuda unga brottsoffer stöd. Året 2011 med hållbarhetsredovisning 17

Vårt uppdrag våra mål Uppföljning av årsutfall av mål i myndighetens verksamhetsplan 2011 N = Nationellt mål M = Lokalt mål för Polismyndigheten i Stockholm Pilarna visar förändringstrenden mellan 2010 och 2011 oavsett målvärdet. Målområde Kärnverksamhet 2009 jan dec 2010 jan dec 2011 jan dec Förändring jan dec 10 11 Antal Procent Brottsförebyggande arbete, synlighet M Resurstimmar i yttre tjänst*/ 2 470 263 2 526 946 2 670 767 143 821 6 % Öppna ärenden M Andel öppna ärenden äldre än 6 mån 3,9 % 2,1 % 2,0 % %-enheter 0,1 5 % Våld i offentlig miljö M Anmälda misshandelsbrott utomhus 11 167 11 213 11 499 286 3 % N Andel redov. ärenden Misshandel utomhus 18 % 19 % 18 % %-enheter 1 6 % Tillgrepp genom inbrott N Andel redov. ärenden Tillgrepp genom inbrott 2,8 % 2,9 % 3,1 % %-enheter +0,2 5 % M Antal inbrottsstölder i bostad 6 026 6 136 6 509 373 6 % M Andel brottsplatsundersökningar 53 % 62 % 65 % %-enheter +3 4 % Brott i nära relationer N Antal redovisade ärenden till åklagare 1 416 1 531 1 522 9 1 % Trafiksäkerhet N Antalet dödade och skadade i trafiken**/ 4 496 4 350 4 230 120 3 % dödade**/ 44 37 43 6 16 % skadade 4 452 4 313 4 187 126 3 % M Antal genomförda alkoholutandningsprov***/ 479 178 495 696 429 954 65 742 13 % M Antal rapporterade alkoholpåverkade 4 050 4 168 4 135 33 1 % M Antal rapporterade drogpåverkade 2 345 2 619 2 998 379 14 % N Kontrollera yrkeschaufförers kör- och vilotid på väg (inkl. Gotland) 64 382 105 903 81 573 24 330 23 % N Tillsyner av farligt gods (inkl. Gotland) 827 809 729 80 10 % Narkotika M Antal uppdagade narkotikabrott 20 707 22 678 26 192 3 514 15 % M Andel misstankar mot unga upp till 18 år 8,1 % 10,6 % 12,4 % %-enheter +1,8 17 % M Antal amälda överlåtelsebrott 1 917 2 420 2 669 249 10 % Service M Väntetid för att ansöka om pass (minuter) 17:47 23:38 44:35 20:57 89 % M Genomsnittliga svarstiden på 112-samtal (sek.) 17,7 14,6 16,1 1,5 10 % Gemensam verksamhet Sjukfrånvaro M Den totala sjukfrånvaron (%) 4,6 % 4,1 % 3,5 % %-enheter 0,6 15 % Yrkeshandledning M Yrkeshandledningsgrupper för medarbetare 571 794 623 171 22 % Miljöledning M Elförbrukning M Utsläpp av fossil koldioxid i ton 5 441 5 378 5 352 26 0,5 % */ som en indikator följs polisers planerade resurstid upp för brottsförebyggande arbete, självständigt och i samverkan. **/ preliminär siffra då döda inom 30 dagar inte finns med i statistiken. ***/ kan variera på grund av sen tömning av alkoholutandningsprovinstrumenten (Dräger 6810) Ett ärende motsvarar en anmälan med ett diarienummer. En anmälan kan innehålla flera brottskoder. För varje brottskod kan flera brott registreras. Källor: COPS, PALASSO, VUP, RAR och PUST via HOBIT, STORM, START2, STRADA, TekPro, Nemo-Q 18 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

Vårt uppdrag våra mål Våra mål 2011 I Polisens planeringsförutsättningar fastställs ett antal nationella mål för Polismyndigheten i Stockholms län. Myndigheten har även lokala mål 3 framtagna utifrån Stockholms problembild, samt lokala mål för personalfrågor och miljöledning. Mål för kärnverksamheten Utveckling av anmälda brott och redovisade ärenden Under 2011 anmäldes totalt 423 110 brott till Polismyndigheten i Stockholms län. Det motsvarar nästan ett brott per minut dygnet runt. Jämfört med 2010 ökade antalet anmälda brott med tre procent. Antalsmässigt ökade främst antalet anmälda tillgreppsbrott exklusive butikstillgrepp, rapporterade narkotikabrott samt bedrägeribrott. Under året redovisade myndigheten totalt 49 935 ärenden till åklagare, en minskning med fyra procent (2 198 ärenden) jämfört med 2010. Trygghet genom synlighet och närvaro Polismästardistrikt och avdelningar ska öka sin synlighet och kontakt med allmänheten Målområde 2010 jan-dec Brottsförebyggande arbete, synlighet Antal resurstimmar synlighet*/ 2011 jan-dec Målvärde 2011 2 526 946 2 670 767 öka Som en indikator följs polisers planerade resurstid för brottsförebyggande arbete upp. Källa: Cops Polisiär synlighet och närvaro är en viktig del i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Myndighetens resurstid i yttre tjänst har ökat under året i jämförelse med 2010. Resurstilldelningen under de senaste åren har möjliggjort en långsiktig satsning på närpolisområdena för att stärka de lokalt förankrade brottsförebyggande åtgärderna. 3 Vilka mål som är nationella respektive lokala framgår av tabellen på sidan 18. Antalet anmälda brott ökade med tre procent under 2011. Öppna ärenden Andelen öppna ärenden äldre än 6 månader får under 2011 uppgå till högst 3 procent av de inkomna ärendena under de senaste 12 månaderna Andel öppna ärenden äldre än 6 månader % 6 5 4 3 2 0 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 3,0 procent Källa: VUP För att upprätthålla rättssäkerheten och öka allmänhetens förtroende för Polisen ska andelen äldre ärenden hållas på en låg nivå. Erfarenheten visar att äldre ärenden är svårare att utreda och mer sällan leder till lagföring. Andelen öppna kriminalärenden äldre än sex månader får uppgå till högst tre procent av de inkomna ärendena under de senaste tolv månaderna. Under 2011 har andelen kriminalärenden äldre än sex månader uppgått till cirka två procent. Året 2011 med hållbarhetsredovisning 19

Vårt uppdrag våra mål Våld i offentlig miljö Anmälda misshandelsbrott Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus (exklusive ärenden där brottsoffret är i åldern 0 6 år) får uppgå till högst 11 300 Misshandel utomhus, anmälda brott Antal 12 000 11 000 10 000 0 Källa: VUP 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 11 300 Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus, exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0 6 år, fick uppgå till högst 11 300 vid utgången av 2011. Målet uppnåddes inte då det vid årets slut hade anmälts 11 499 misshandelsbrott utomhus. De centrala delarna av Stockholm med sitt stora utbud av nöjesliv och krogar står för en stor del av de anmälda brotten. För att minska våld i offentlig miljö har myndigheten genomfört insatser på platser och tider där människor möts i samband med alkohol- och droganvändning. Metoderna som har använts är intensifierad övervakning, ökad krogtillsyn och Kronobergsmodellen (som bland annat innebär att att polisen beslagtar alkohol från ungdomar). Arbete har skett i nära samverkan med externa sam verkansparter så som kommuner, restauranger och ordningsvakter. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exklusive ärenden där brottsoffret är i åldern 0 6 år) ska uppgå till lägst 19 procent vid utgången av 2011 Misshandel utomhus, ärenden till åklagare % 20 19 18 17 16 15 0 Källa: VUP 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 19,0 procent Genom särskilda utredningsinsatser gjorde myndigheten en påtaglig resultatförbättring under årets två sista månader. Detta räckte dock inte för att uppfylla målet. Myndigheten understeg målvärdet med en procentenhet. Tillgrepp genom inbrott Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Tillgrepp genom inbrott ska uppgå till lägst 3,1 procent vid utgången av 2011 Tillgrepp genom inbrott, ärenden till åklagare % 3,5 3,0 2,5 0 Källa: RAR, TekPro Myndigheten uppnådde uppsatt målvärde för 2011. Antalet inbrottsstölder i bostad ska minska i förhållande till utfallet 2010 Inbrott i bostad, anmälda brott Antal 7 000 6 000 5 000 4 000 0 Källa: VUP 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 3,1 procent 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 6 090 Att utsättas för inbrott i sin bostad är mycket integritetskränkande. Att minska dessa brott är prioriterat. Målet att minska antalet inbrottsstölder i bostad uppnåddes inte 2011. Cirka 400 fler inbrott i bostad anmäldes 2011 jämfört med 2010. För att minska antalet inbrottsstölder har myndigheten genomfört ett antal insatser. Arbetet har fokuserat på livsstilskriminella utifrån information som sammanställts av kriminalunderrättelsetjänsten. Brottsplatsundersökning ska ske vid samtliga inbrott i bostad inom 24 timmar Myndigheten nådde inte uppsatt andelsmål (100 procent). Utfallet för 2011 stannade vid 65 procent, vilket dock är en ökning med tre procentenheter jämfört med 2010. 20 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

Vårt uppdrag våra mål Grova våldsbrott Polismyndigheterna ska arbeta i enlighet med fastställd handlingsplan för utredning av grova våldsbrott Den 1 oktober 2011 infördes en myndighetsgemensam kriminalpolisberedskap vilken ska kallas in vid de grövsta våldsbrotten i länet. Beredskapen består av en insatschef och fyra utredare. Arbetet ska följa polisens metodstöd vid grova våldsbrott. Grov organiserad och systemhotande brottslighet Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försvåras Myndigheten har under året arbetat med att bekämpa den organiserade brottsligheten. Ett exempel är den myndighetsgemensamma insatsen i Södertälje som hittills lett till att ett tiotal personer dömts till längre fängelsestraff. Ytterligare 17 personer har häktats och åtalats för brott som avser mord, människorov och grov utpressning. Brott i nära relation Antalet redovisade ärenden till åklagare rörande brott i nära relation ska uppgå till lägst 1 500 vid utgången av 2011 Brott i nära relation, ärenden till åklagare Antal 2 000 1 500 1 000 0 Källa: VUP Myndigheten nådde målet för 2011. (Läs mer om myndighetens arbete med brott i nära relation på sidan 29.) Trafiksäkerhet 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 1 500 Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska Antalet skadade och dödade i trafiken minskade totalt sett jämfört med 2010. Myndigheten ska kontrollera yrkeschaufförers kör- och vilotid på väg för 75 270 arbetsdagar Myndigheten ska utföra minst 700 tillsyner av farligt gods De nationella målen för kontroller av yrkeschaufförers kör- och vilotid samt farligt gods uppnåddes under året. För Stockholms del innefattar dessa mål även Gotland. Målområde 2010 jan dec Trafiksäkerhet Antalet skadade och dödade i trafiken Myndighetens ska utföra minst 229 350 alkoholutandningsprov 4 Minst 4 400 alkoholpåverkade ska rapporteras Alkoholpåverkade, antal rapporterade Antal 4 600 4 300 4 000 0 Källa: VUP 2011 jan dec 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 4 400 Målvärde 2011 4 350 4 230 minska dödade 37 43 skadade 4 313 4 187 Antal genomförda alkoholutandningsprov Antal rapporterade alkoholpåverkade Antal rapporterade drogpåverkade Kontrollera yrkeschaufförers köroch vilotid på väg (inkl. Gotland) Tillsyner av farligt gods (inkl. Gotland) Källa: STRADA, VUP och START2 Alkoholutandningsprov, antal Antal 600 000 400 000 200 000 0 Källa: VUP 495 696 429 954 229 350 4 168 4 135 >4 400 2 619 2 998 >2 200 105 903 81 573 75 270 809 729 >700 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 229 350 4 För 2011 beslutade polisstyrelsen i Stockholms län om en halvering av RPS nationella åtagande för myndigheten (se kommentarer kring alkoholutandningsproven under myndighetens lokala mål för trafiksäkerheten). Året 2011 med hållbarhetsredovisning 21

Vårt uppdrag våra mål Minst 2 200 drogpåverkade ska rapporteras Drograttfylleri, anmälda brott Antal 3 000 2 500 2 000 0 Källa: VUP Antalet alkoholutandningsprov och antalet rapporterade alkoholpåverkade har minskat något jämfört med 2010. Samtidigt har antalet rapporterade drogpåverkade ökat betydligt, vilket medför att antalet rapporterade påverkade förare totalt har ökat jämfört med 2010. Arbetet mot livsstilskriminellas trafikbrottslighet har intensifierats och riktade alkoholkontroller, grundade på underrättelsebaserad information, har genomförts. Myndigheten har under året arbetat med Invit (Insatser mot vaneförbrytare i trafiken) och Smadit (Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken). Målsättningen är att, genom kontroller och olika åtgärder, få förare som upprepade gånger kört bil under påverkan av alkohol eller droger att sluta med detta beteende. Utöver de nationella trafikveckorna har myndigheten genomfört en särskild insats mot bilister med en aggressiv körstil. Narkotika Den uppdagade narkotikabrottsligheten ska uppgå till 21 000 anmälda brott Andelen narkotikabrott med misstänkt upp till 18 år ska öka i förhållande till det totala antalet anmälda narkotikabrott Antalet anmälda överlåtelsebrott ska uppgå till lägst Narkotikabrott, anmälda brott Antal 30 000 25 000 20 000 15 000 0 Källa: VUP, RAR 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 2 200 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 21 000 Narkotika överlåtelse, anmälda brott Antal 3 000 2 500 2 000 1 500 0 Källa: VUP, RAR I narkotikainsatserna har myndigheten arbetat med att upptäcka ungdomar som missbrukar narkotika och minska nyrekryteringen av unga missbrukare. Myndigheten har även arbetat för att förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk. Arbetet med att upptäcka unga människor som missbrukar narkotika har prioriterats. Detta har medfört att andelen narkotikamisstankar riktade mot personer under 18 år, i förhållande till antalet anmälda narkotikabrott, har ökat. Arbetet mot narkotikamissbruk har skett genom intensifierad övervakning, underrättelsebaserat arbete och ökad krogtillsyn. Narkotikaarbetet har planerats och genomförts i nära samverkan med socialtjänsten, bland annat genom att arbeta enligt Lots och Mumin. Lots innebär att tunga missbrukare genom lotsning motiveras att komma bort från droganvändning. Missbrukarna erbjuds en personlig direktkontakt med beroendevården för vård och avgiftning. Mumin (Maria Ungdom Motiverande Intervention) innebär att ungdomar som påträffas narkotikapåverkade erbjuds vård i direkt samband med polisens ingripande. Service 2007 2008 2009 2010 2011 = Målvärde 2 100 Genomsnittlig väntetid för att ansöka om pass vid myndighetens passexpeditioner 3 får uppgå till högst 25 minuter Genomsnittliga svarstiden på 112-samtal ska inte överstiga 15 sekunder Målområde 2010 jan-dec Service Väntetid för att ansöka om pass (minuter) Genomsnittliga svarstiden på 112-samtal sekunder Källa: Nemo-Q (pass), länskommunikationscentralen (112-samtal) 2011 jan-dec Målvärde 2011 23:38 44:35 <25 min. 14,6 16,1 <15 sek. 3 Målet följs upp genom de passexpeditioner som har tillgång till systemet Nemo-Q, med vilket mätningar av väntetiden kan göras. 22 Året 2011 med hållbarhetsredovisning