SVENSK KONKURRENSKRAFT TILLVÄXT OCH FORSKNING I OUTSOURCINGENS TIDEVARV H UR BLIR SVERIGE EN VINNARE i den globala ekonomin? Vilka satsningar behövs och var skapas nya arbetstillfällen? Det var frågorna för VINNOVAs årskonferens 2005. Enligt generaldirektör Per Eriksson innebär globaliseringen fantastiska möjligheter, bland annat till billig produktion. Samtidigt finns det hot om att tillverkning, forskning och tjänster flyttar utomlands. Nyckeln till framgång är förändring och att kunna konkurrera med kunskap. Sverige måste vara attraktivt som innovations- och företagsland. D ELTAGARNA VAR ÖVERLAG POSITIVA till Sveriges möjligheter att möta utmaningarna vi står inför. Per Eriksson såg att högskolan och forskningsinstituten aldrig har haft en viktigare roll, bland annat för små- och medelstora företag som kan skapa nya jobb med rätt stöd. Att nå dem är en av de strategier Sverige behöver för att säkra tillväxt på både kort och lång sikt. VINNOVA och andra nationella aktörer är viktiga pusselbitar, men det behövs också samarbete med högskolan och de globala företagen. Utblick mot debatten i USA Så tänker de globala företagen Framtidens forskningsmiljöer Var finns de nya jobben? Bioteknik en framtidsbransch Nationella aktörer på global arena 1
INTERNATIONELL UTBLICK: UTMANINGAR FÖR USA OCH MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE USA har länge varit världens starkaste ekonomi. Nu hotas tätpositionen av de snabbt växande ekonomierna i Asien. Även högavlönade delar av det amerikanska näringslivet börjar flytta utomlands. I USA har det länge talats om offshoring, men det har gällt låglönejobb i tillverkningsindustrin. Nu ser amerikanerna att två tredjedelar av jobben som flyttar är tjänstejobb. Det är något som är värt att notera även här i Sverige, säger Göran Marklund på VINNOVA som just nu är gästforskare vid George Washington University. Oroande trendbrott USA har länge varit duktiga på att dra till sig duktiga forskare som sett bättre karriärmöjligheter där. Det börjar dock vända och amerikanska företag investerar dessutom mer i forskning utomlands än motsvarande investeringar från utlandet i USA. Det är ett trendbrott och i förlängningen oroar man sig över sin tekniska dominans, framför allt militärt. USA ser regioner med större befolkningar som snart kommer att vara på samma tekniska nivå som de själva och alltså vara starkare länder. Det är ett ovant läge för amerikanerna. Landet har också underskott i ekonomin allmänt, bland annat för krigskostnaderna i Irak. Forskningsbudgeten ser ut att minska för första gången på länge. Många målar nu upp hotbilder. Det var extra tydligt under presidentvalet med förslag till Buy American -lagar. Protektionistiska tongångar Debatten i USA är het och innehåller protektionistiska tongångar. Det som händer där påverkar Sverige och resten av världen. Göran Marklund förklarade att det för Sverige är intressant att tider av globalisering alltid lett till ökad tillväxt i världen. Men frågan är var den sker och om vi får en del av den. Om Sverige kan fortsätta att kapa åt sig av den växande kakan har vi ljusa utsikter. För att lyckas behöver vi blicka ut mot tillväxtkrafterna i världen och försöka koppla upp oss mot dem. Det är lättare att paddla med strömmen än mot den. Lösningen på att skapa nya jobb är i Washington satsningar på FoU. Sverige ligger ofta bra till i relativa jämförelser när det gäller forskningsinvesteringar. Men Göran Marlund är tveksam till hur mycket det säger. Jämför man till exempel direkta investeringar med USA:s delstater placerar sig Sverige bara som nia. Tillväxtområden som USA talar om är säkerhet, hälsa och kommunikationer. Men det finns även viktiga områden som inte lyfts fram lika ofta. Energi är ett sådant där stigande priser kräver nya lösningar. Nya material behövs när Kina suger upp mycket av marknadens råvaror. I de växande ekonomierna blir också byggande en stark bransch. Den snabba tillväxten gör dessutom att miljöfrågor blir allt viktigare. Möjligheter för Sverige Saker som talar till Sveriges fördel är enligt Göran Marklund en god utbildning och bra språkkunskaper. Vi ligger också nära den baltiska tillväxtregionen. Men för att lyckas behöver vi få ett bättre samarbete mellan högskolan och våra små företag. Vi måste även satsa på tjänstesektorn. Den civila och militära sektorn måste också arbeta närmare varandra. 2
SÅ TÄNKER DE GLOBALA FÖRETAGEN NÄR DE INVESTERAR Charlotte Brogren, utvecklingschef på ABB Robotics gav rådet till Sverige: Hitta surfingbrädan och ta er upp på globaliseringsvågen! Hon förklarade att de nationella aktörerna måste hitta egna lösningar. De stora företagen som hon företräder har sina egna problem att hantera. Som ledare i ett globalt företag kan hon inte tänka svenskt. Jag måste följa marknaden och den är i Asien, Sydamerika och arabvärlden idag. Vi måste vara på plats för att förstå elsystemet i Kina eller kunna styra fabriker i Brasilien. Och Sverige förlorar inte automatiskt på utlandssatsningar. Framgångar för ABB stärker även de svenska delarna och gör att de kan överleva. En insats för att göra Sverige mer konkurrenskraftigt tror Charlotte Brogren vore att staten återupptar sitt nära samarbete med de stora företagen. Möjligheten till demoprojekt har gjort det möjligt att visa att tekniken fungerar här hemma och därmed lagt grunden för exportsuccéer. Hon efterlyser också satsningar på innovationssystem och fokusering på svenska tillväxtområden. Och forskare måste börja visa på hög produktivitet, på samma sätt som företagens produktionsenheter länge gjort. Erkki Ormala, utvecklingschef på Nokia, berättade att trots företagets stora satsningar i Kina och nästa år i Indien, har antalet anställda inom FoU i Finland inte minskat. Han förklarade vad företaget letar efter vid nysatsningar. Självklart de bästa forskarna och studenterna, men också förmåga att samarbeta med industrin och insikt om vad det kräver. En avgörande faktor är att hitta platser där det finns en bra ledning. Länder måste vara duktiga på att locka till sig kompetenta personer. Om inte projektledningen vill jobba i Finland, då hamnar inte heller resten av forskningen där. Här har vårt grannland varit framgångrika i att skapa en miljö där det går att flytta mellan akademi och näringsliv. Det fria flödet av idéer och människor är unikt och inget jag sett i något annat land. Fördelarna kommer inte bara Nokia till del, utan även utländska företag som vill satsa i Finland. Erkki Ormala tyckte att vi fokuserar för mycket på problem med globaliseringen, och missar att den ger företag möjligheter att växa. Här pekade han på vikten av ett industriellt ekosystem där företag av olika storlek, universitet och myndigheter samverkar. Håkan Eriksson, forskningschef på Ericsson, gav en inblick i hur ett globalt företag tänker för att få effektivast FoU och här är inte bara den sexfaldiga löneskillnaden mellan Indien och Kalifornien avgörande. Farhågorna för att all forskning ska flytta till låglöneländer är överdriven. Av vår totala omsättning på 130 miljarder skulle Ericsson bara tjäna en tjugondel på att flytta all forskning till Kina. Var vi lägger vår verksamhet beror alltså på mycket mer än bara priset. Marknad och politiska krav spelar in, till exempel går det att sälja momsfritt i Brasilien med en del FoU i landet. Kanada skattebefriar istället forskningsverksamhet. Närheten till produktionen är också viktigt i företagens beslut om placeringar. Men konkurrensen är stenhård. Och hög kompetens är inget Sverige kan förlita sig på länge till. Bara på universitetet i Beijing går 18 000 studenter inom telekom. Jämför det med att vi har 17 000 ingenjörer totalt på hela Ericsson. Håkan Eriksson vill se starkare svenska forskningsinstitut som tar mer egna initiativ och är kraftfulla samarbetspartners i projekt, inte som idag bara följer företagen och delfinansierar forskning. 3
FRAMTIDENS FORSKNINGSMILJÖER Globaliseringen påverkar inte bara näringslivet. Universiteten känner också av konkurrensen och att världen krymper öppnar nya möjligheter för både studenter och lärosäten. Anders Flodström, rektor för KTH, förklarade att dagens ungdomar i världen hör till en global generation som kommer att påverka utbildningssektorn över hela världen. En svensk kan plugga i Japan, lika naturligt som att japaner kommer hit. Och utländska studenter tittar på rankinglistor där de tekniska universiteten i Norden hamnar runt plats 60. Varför ska de välja att plugga här. Måste vi konkurrera med att vi erbjuder gratis utbildning och inte med kvalitet? Internationella satsningar Det gäller att bygga starka nätverk med andra universitet. Till exempel är många av de kinesiska studenterna som läst här idag professorer i Kina. Anders Flodström tror att globaliseringens möjligheter gör att kunskapsproducenterna kan ta över ledarskapet från kapitalet. Om inte Ericsson vill satsa på bredbandsforskning i Sverige startar KTH det i Shanghai i samarbete med lokala lärosäten. Lena Treschow Torell, VD för IVA, berättade om projektet Framtidens universitet som ser på universitetens roll i det framtida kunskapssamhället och hur de kan fylla den på bästa sätt. Hennes personliga åsikt var att universiteten måste avregleras och bli självstyrande. Det skulle locka in mer pengar för att täcka upp för offentliga satsningar som inte räcker till. Anders Flodström höll med och hävdade att Triple Helix i Sverige bara är dubbel stat och akademin är en och samma. Han tyckte att debatten om hoten mot den fria forskningen i Sverige är överdriven. Att låta ett lärosäte gå före och bli privat skulle ge ett enormt självförtroende som även skulle stärka forskarna. Starkare universitet Erkki Ormala på Nokia pekade på behovet av europeiskt samarbete. EU:s ramprogram som vill satsa på starka miljöer är på rätt väg, men fortfarande investerar Europa mycket mindre än omvärlden. Satsningar per capita på IKT-området inom EU ligger på 80 euro. I Japan och USA är siffrorna 350 respektive 400 euro. För att visa på potentialen för satsningar pekade han på det europeiska samarbetet bakom GSM som nu är världsstandard och drar in enorma summor till Europa. Nokia samarbetar med hundra universitet världen över, men för att hålla sig bland dessa i framtiden behöver de nordiska lärosätena bli starkare enligt Erkki Ormala. Alla kan inte konkurrera med MIT även om de verkar tro det själva. Han tyckte som många andra att vi måste satsa på några få lärosäten och låta dem konkurrera internationellt det räcker inte att vara bäst i Sverige eller Finland. Länder som England, Tyskland och Frankrike har redan börjat tänka så. Han ser också gärna mer autonomi för universiteten, men vill koppla det till resultatansvar så att man satsar på den bästa forskningen. Dagens system har motsatta drivkrafter och gynnar inte kvalitet. Är ett område framgångsrikt vid ett lärosäte vill alla andra ha mer pengar från den gemensamma potten för att kunna bli lika bra. 4
VAR FINNS DE NYA JOBBEN? Svensk industri producerar som aldrig förr. Samtidigt sjunker antalet anställda hela tiden. Var i den här tillväxten ska vi få fram nya jobb? Göran Johnsson, förbundsordförande för Metall, såg enorma möjligheter för det svenska näringslivet i den globala ekonomin. Vår långa erfarenhet av export och samarbete på arbetsmarknaden ser han som fördelar. Snart har vi en medelklass med 400 miljoner människor i Kina och Indien att försörja med varor. Men svenska företag måste vara först på bollen med det nya. Här är det fråga om tempo för att inte bli omsprungna. Utbildning viktig faktor Satsningar på forskning är viktiga, men Göran Johnsson lyfte fram att det är viktigt att inte bara fokusera på de bästa studenterna och nya doktorer, utan även på vidareutbildning och teknikcollege. Den halva av en årskull som väljer att inte läsa vidare måste också vara väl - utbildad. Vill vi behålla FoU i Sverige måste företagen kunna hitta duktiga medarbetare till produktionen. Många lyfte fram småföretagen som platsen för att skapa nya jobb. Pelle Holm, styrelseledamot i Isaberg Rapid som är världsledande inom häftapparater, pekade på behovet av att öka högskolekontakterna för SME. Satsa på småföretagen Småföretag som utvecklas inom sin nisch är det bästa sättet att möta globaliseringens utmaningar. Men att starta nya företag och stödja de globala företagen är mer politiskt intressant och får mer uppmärksamhet. Han ville inte heller bara satsa på teknik, utan även se till att företag utvecklar sin marknadssida. IKEA ligger till exempel inte på en tekniskt hög nivå, men är ändå enormt framgångsrika. Enligt Jan Edling, analytiker på VINNOVA måste SME röra sig uppåt i hierarkin på universitetet och gå från praktikplatser till professorskontakter. Han tyckte att den politiska debatten är kvar på 70-talet och fokuserar på en inhemsk industri som inte längre finns. Satsningarna är dessutom små. Innovationsbron med sina 200 miljoner kronor motsvarar vad A-kassan i Leksand betalar ut på ett år. Från politikens horisont saknade Åsa Thorstensson, riksdagsledamot för Centerpartiet, ett tydligt politiskt ledarskap av den typen som tog Sverige från jordbrukssamhället till ett framgångsrikt industriland. Politiskt samarbete Här är blockpolitiken ett hinder för att skapa långsiktiga villkor, enligt Majléne Westerlund Panke, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. I Finland arbetar man med ett tydligare samförstånd kring tillväxtfrågor. I debatten om småföretag och nya jobb tyckte hon också att Socialdemokraterna har varit aktiva i att koppla högskolan till de stora företagen och hjälpa Ericsson, ABB och andra att växa. Däremot är vi sämre på att se på företagaren bakom mindre företag och anpassa regelverk och villkor efter det. 5
BIOTEKNIK EN FRAMTIDSBRANSCH? Sverige har en god grund att stå på inom den växande biotekniksektorn. Men har vi möjlighet att följa med i utvecklingen som går allt snabbare? Ett av årskonferensens seminarier fokuserade på biotekniken som en möjlig framtidsbransch. Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet, och Per-Erik Sandlund, VD för branschorganisationen SwedenBIO, var båda överens om att det krävs samarbete mellan akademi och näringsliv för att kunna konkurrera globalt. USA är sedan länge starka inom bioteknik, och nu kommer även Asien med stormsteg. För att hänga med i den utvecklingen behövs en stark svensk satsning. Många pekade på att det gäller att fokusera sina insatser. Sverige kan inte bli bäst inom hela bioteknikområdet. Biotekniken behöver också vinna allmänhetens förtroende och visa på områdets möjligheter. Med ett intresse från befolkningen blir det lättare att vinna politiskt stöd för satsningar. Katarina Nordqvist från VINNOVA berättade om den bioteknikstrategi som myndigheten tagit fram för att visa på hur området kan vidareutvecklas. NATIONELLA AKTÖRERS ROLL PÅ EN GLOBAL ARENA Hur ska VINNOVA och andra aktörer som arbetar för svensk tillväxt agera i den globala miljön? Karin Markides, vice generaldirektör för VINNOVA, förklarade att det gäller att ha en systemsyn. Vi kan inte låsa alla pengar i traditionella forskningsmiljöer. Det gäller att se till att landets kompetens kommer till nytta på rätt ställe, även inom nya områden. VINNOVA har ögon och öron vända utåt. Från årskiftet blir EU/FoU-rådet en del av myndigheten, vilket är viktigt i och med att alla strategier inom EU idag är kopplade till forskning. Ett problem som Karin Markides ser är att många aktörer inom innovationssystemet har mer fokus på att motivera sin egen existens än landets bästa. Här finns ett behov av samordning så att vi tillsammans lyfter blicken och ser ett gemensamt mål för vårt arbete. Anders Flodström från KTH pekade på att alla branscher i samhället idag är beroende av utvecklingen inom den tekniska forsk ningen. Det gäller allt från banker till läkemedelsindustrin. Att stärka in no vationssystemet för att få fram nya idéer berör alltså hjärtat av det vi vill åstadkomma en bred tillväxt för Sverige. Satsa på entreprenörer Nu såg han en risk för att innovationssystemet blir en del av den kommunala byråkratin. Vikten av att vara öppna för nytänkande har han med sig från sin tid på Xerox under 70-talet. Här fanns idéer för hela dagens datorindustri, men det var först när Steve Jobs gick genom labbet som någon såg möjligheterna. Vi ska inte vara rädda för att produktion flyttar, det är en naturlig utveckling. Istället för att sikta in oss på en viss nivå i värdekedjan måste vi uppfinna nya typer av produktion. Karin Markides nämnde ett projekt där unga forskare över ämnesgränserna från Göteborg tillbringar en tid vid Stanford i Kalifornien. Tanken är att skapa en attitydförändring till innovationer och synen på företagande. Där får de höra att med vår erfarenhet av samarbete är vi svenskar oslagbara, bara vi lär oss tro på oss själva. PRODUKTION: Vetenskapsjournalisterna FOTOGRAF: Anette Andersson TEXT: Andreas Nilsson GRAFISK FORM: Cecilia Witt-Brattström 6