Departementets diarienummer S2013/5977/PBB

Remiss av Bullersamordningens delbetänkande Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggande (SOU 2013:57) och slutbetänkandet Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67). Departementets diarienummer S2013/5977/PBB Chalmers tekniska högskola har fått betänkandena på remiss. Avdelningen för teknisk akustik har uppdragits att besvara remissen. Svaret fokuserar huvudsakligen på väg- och spårbuller och industribuller där förslaget innebär en betydande försvagning av gällande riktvärden. Vår sammanfattade bedömning av utredningen Omgivningsbuller är ett allvarligt hälsoproblem för en stor del av befolkningen och medför stora kostnader för samhället. Samtidigt är buller ett besvärligt problem för planering och byggande. De riktvärden för buller som länge gällt utgör en avvägning mellan vad som av hälsoskäl är befogat och vad som kan vara tekniskt möjligt att uppfylla. De innebär inte en generellt god ljudmiljö. I många situationer är det dock svårt att uppfylla riktvärdena. Särskilt gäller detta i delar av de större städerna och utmed stora trafikleder. Detta har då lett till åtskilliga fall av avsteg från riktvärdena. Den kunskap rörande bullrets effekter som förelåg när riktvärdena sattes har efterhand förbättrats väsentligt. Åtskilliga vetenskapliga studier har publicerats rörande omgivningsbullers hälsopåverkan. De har givit allt starkare stöd för att riktvärdena i vart fall inte är för restriktivt satta ur hälsosynpunkt. Vid dygnsnivåer vid bostäder över 55 db utomhus ökar risken för allvarlig sjukdom såsom diabetes och/eller hjärt- kärlsjukdom. Det är därför viktigt att vid varje överskridande av riktvärdena pröva möjligheterna att begränsa dessa så långt möjligt.. Det är viktigt att i varje enskilt projekt beakta alla möjligheter att förbättra ljudmiljön, t ex genom trafikomläggningar, sänkt trafikhastighet eller tystare vägbeläggningar och alldeles särskilt genom att utnyttja byggnadernas skärmverkan på optimalt sätt och därigenom minska utomhusnivåerna för att begränsa och kompensera för avstegens CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Department for Civil and Environmental Engineering Applied Acoustics 412 96 Göteborg, Sweden Visiting address: Sven Hultins gata 8 Telephone: +46-31-772 22 04 Fax: +46-31-772 22 12 Reg. No: 556479-5598 E-mail: wk@ta.chalmers.se

negativa påverkan på människors hälsa. I stället föreslår utredaren att lösa bullerproblemen genom generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik. Utredarens förslag till generösa regler om undantag från riktvärdena baseras huvudsakligen på Påståendet att tillgängliga resultat från effektforskningen inte behöver beaktas eftersom dessa resultat bara gäller för äldre bebyggelse Antagandet att modern bebyggelse med hög fasadisolering kan kompensera för ökade ljudnivåer framför fasaden. Dessa antaganden saknar helt ett vetenskapligt underlag och är spekulativa och riskfyllda. Äldre bebyggelse har mycket varierande standard vad gäller fasadisolering. Att utgå från att resultat inom effektforskning framtagen i olika länder tvärs genom Europa bara inkluderar hus med låg fasadisolering är anmärkningsvärt. Dessutom visar ett antal studier att tillgång till en bra utomhusmiljö är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Utredningens begränsade definition av boendemiljö måste därför starkt ifrågasättas. Att behandla industribuller likvärdigt med trafikbuller är ytterst olämpligt. Generösa avsteg här tar bort incitamenten att minska bullret vid källan även när det kan vara relativt enkelt tekniskt att göra det. Industribuller avser dessutom en stor variation av källor, med helt olika karaktär. Detta kräver strikta regler för att även ta hänsyn till särskilt störande källor. Starka lågfrekventa källor eller tonala källor kan upplevas mycket mer störande än t ex trafikbuller med samma ljudnivå utomhus. Utredningen är ett steg i motsatt riktning jämfört med tidigare riksdagsbeslut om att gå mot en högre ambitionsnivå samtidigt som allt fler studier visar allt tydligare på allvarliga hälsoeffekter av omgivningsbuller. Utredningen är helt otillräcklig vad gäller redovisning av medicinska effekter av förslagen. Den behandlar heller inte de tekniska metoder som finns för att i planering och byggande bättre lösa problemen med byggande i bullriga miljöer. Bullerproblemet löses i stället genom att tillåta mer buller. Utredaren har givits alldeles för kort tid för sitt uppdrag vilket inneburit att denne tagit bort komplexiteten genom att avgränsa uppdraget kraftigt. Utredaren skriver i sin sammanfattning att hans förslag innebär en hälsobedömning vid planering och byggande av bostäder som motsvarar miljöbalkens krav. De uppenbara brister i utredningen som vi påtalar i vår motivering av vår sammanfattande bedömning (se texten nedan) vederlägger detta påstående. 2

Förslaget riskerar att påtagligt öka trafikbullrets allvarliga hälsoeffekter. Utredaren tar genom sina förslag bort incitament att minska bullerexponeringen inom bostadsområden. Det kommer att öka antalet hälsovådliga bostäder i landet. Framtida kostnader för ökad ohälsa och åtgärder för nödvändig bullersanering kan bli höga. Vi avråder å det bestämdaste från att denna otillräckligt underbyggda utrednings förslag läggs till grund för bostadsbyggande i bullrig miljö. Utredarens uppdrag kan inte lösas med generella generösa regler enligt förslagen om bullrets hälsoeffekter alls skall beaktas. Göteborg den 8 november 2013 Professor Dr.- Ing. habil. Wolfgang Kropp Avdelningschef Teknisk Akustik Professor emeritus Tor Kihlman 3

Motivering för vår sammanfattande bedömning av utredningen Bakgrund Samhällsbullerproblemen är svårbemästrade och ytterst komplexa. De har behandlats av riksdag, regering och olika myndigheter i en rad utredningar, riktlinjer och beslut [1-4]. Flertalet av de riktvärden som idag gäller sattes ursprungligen under sextiotalet och har sedan dess varit oförändrade. Många andra länder i och även utanför Europa har i stort sett samma riktvärden. När riktvärdena (ekvivalentnivåer) 55 dba utomhus och 30 dba inomhus i bostäder formulerades på sextiotalet utgick man från dels de effekter av bullret som då var kända, främst samtalstörning och sömnstörning, dels erfarenheter rörande vad som kännetecknade en god inomhusmiljö i bostäder och skolor. Underlaget var dock rätt litet. Därför genomfördes i Sverige och andra länder omfattande enkätstudier rörande upplevd störning inklusive sömnstörning. Dessa bestyrkte att riktvärdet 55 dba utomhus var välmotiverat. Riktvärdet 55 dba blev satt som det långsiktiga målet av dåvarande omfattande parlamentariska utredning, Trafikbullerutredningen, TBU [1,2]. Det är ofta svårt att i befintlig och även ny bostadsbebyggelse uppfylla riktvärdet 55 db utanför alla bostäder. Detta gäller särskilt i delar av de större städernas centrala och halvperifera områden och i områden nära stora trafikleder eller i närheten av industriell verksamhet. Särskilt för trafikbuller har man på kortare sikt fått acceptera överskridanden vilket redan Trafikbullerutredningen på 70- talet konstaterade och därför formulerade vissa avsteg i olika planeringssituationer. Senare har något varierande bedömningar gjorts för hur och när avsteg är motiverade. De problem som utredningen skall finna lösningar på beror inte på att det är fel på riktvärdena utan på gapet mellan de emissionsnivåer som tillåts från fordon och olika maskiner med åtföljande immissioner och de immissionsnivåer som av miljö- och hälsoskäl är godtagbara. Detta gör det som utredaren konstaterar på s 114: Det är, enkelt uttryckt, mer komplicerat att bygga bostäder i bullerutsatta miljöer. Detta är en komplexitet som man inte bör ta bort genom generösa avstegsregler utan hänsyn till hälsoeffekter av bullret. Genom de senaste 10-15 årens forskning har bullers hälsoeffekter kommit att framstå som allt allvarligare. Buller och hälsa Många enkätstudier som gjorts under en följd av år har som resultat visat på samband mellan trafikbuller och upplevd störning. De har bekräftat att riktvärdena varit välvalda. Enkätstudier av upplevd störning har dock inte alltid uppfattats som skäl nog för att 4

behandla trafikbullret som en tung hälsofråga. Utredaren grundar dock mycket i sin utredning på resultat från enkätstudier av störning av rätt begränsad omfattning i rapporten Trafikbuller och planering [12] men lägger ringa vikt vid de betydligt mer omfattande och vetenskapligt underbyggda resultaten beträffande trafikbullrets medicinska effekter som framkommit under de senast tio åren. De studier av bullrets inverkan på hjärt- kärlsjukdomar med olika medicinska följder som genomförts på senare år visar att vid ekvivalentnivåer LAeq över 55 dba ökar risken för allvarlig sjukdom. Studierna har gjorts genom epidemiologiska undersökningar på stora befolkningsgrupper. Dygnsnivåer över 65 dba och nattnivåer över 55 db innebär riskökningar för omfattande allvarliga hälsoeffekter av storleken 20-40%. Risken ökar med exponeringstiden, risken blir påtagligt ökad efter 10 år och ökningen av risken fortsätter. De vetenskapliga resultaten har sammanställts i två WHO- rapporter från 2009 resp. 2011 [5,6]. Dessa redovisar konstaterade effekter av vägtrafikbuller på blodtryck och hjärtinfarkter. Senare har tillkommit tre danska studier av stor omfattning rörande trafikbullrets inverkan på stroke och diabetes [7-9]. Dessa olika arbeten är redovisade i den av utredaren nämnda rapporten från Institutet för miljömedicin vid Stockholms universitet [10]. De sammanlagda effekterna av ökade risker för allvarliga sjukdomstillstånd som trafikbullret kan leda till är mycket stora. Enligt några forskare har antalet förtida dödsfall orsakade av vägtrafikbuller inom EU 27 bland dem som exponerats för Lden>55 dba uppskattats till i storleksordning lika många som antalet trafikdöda per år. Tyvärr saknar bullerområdet en noll- vision! I utredningen tar man förvånansvärt lätt på detta slag av redovisade hälsoeffekter (se sid 101) genom att hävda att eftersom dessa studier gjorts i befintliga bostäder som kan ha uppförts för länge sedan har de begränsat värde som grund för bedömningen av nyplanerade bostäder. Detta argument skulle innebära att epidemiologiska studier inte skulle kunna användas! Hur skall man då skaffa underlag för bedömning av hälsorisker i nyuppförda bostäder när man av gjorda studier lärt sig att de allvarliga effekterna kommer efter många års exponering. De mer begränsade effektstudier som redovisas i Trafikbuller och planering [12] är gjorda genom enkäter. Det ligger i sakens natur att hälsoeffekter som hjärt- kärlsjukdomar, diabetes eller stroke som utvecklas under mångårig exponering inte kan upptäckas genom det slaget av studier. Utredaren tar lätt på risken att väsentligt öka omfattningen av hälsovådliga miljöer. Det skulle kunna ses som en svaghet i de mer omfattande vetenskapliga, epidemiologiska studierna att hälsoriskerna ställs i relation till utomhusnivåer och att det avser det 5

befintliga bostadsbeståndet. Å andra sidan är det i praktiken svårt att få tillräckligt säkra data för inomhusnivåerna i epidemiologiska studier. Sådana studier kräver ett mycket stort underlag av bostäder som bebotts av samma individer under lång tid. Åtskilliga resultat från senare års effektforskning visar vidare att ljudmiljön ute och inne inte bara i den enskilda bostaden utan också i bostadens grannskap har en stor betydelse för hälsa och välbefinnande vilket motiverar att ifrågasätta utredningens begränsade definition av boendemiljö. Resultaten av de omfattande studier som gjorts av allvarliga hälsoeffekter måste tas på stort allvar och väga tungt jämfört med de begränsade enkätstudier som gjorts inom ramen för de i utredningen på flera ställen citerade rapporterna Trafikbuller och planering. Möjligheter att minska trafikbullrets skadeverkningar Bullerförhållandena kan påverkas t ex genom trafikomläggningar, sänkt trafikhastighet eller tystare vägbeläggningar, upphandling av kollektivtrafik med strikta krav på bulleremission och genom att utnyttja byggnadernas skärmverkan på optimalt sätt och därigenom minska utomhusnivåerna. Därför måste regelverket vara sådant att det främjar lösningar där man utnyttjar alla möjligheter att åstadkomma en god ljudmiljö både ute och inne. Många av dessa råder kommunerna och staten över. Användning av tyst sida En av de effektivaste metoderna för att mildra de negativa effekterna av trafikbullret bygger på att utnyttja trafikbullrets stora lokala variationer i den byggda miljön. Även inne i staden förekommer det platser och områden som är tysta. Det är ofta men inte alltid möjligt att även på kort avstånd från stora trafikleder genom god utformning uppfylla riktvärdena och även få en tyst sida (<45dBA) på flertalet eller alla bostäder. Avsteg från riktvärdena har ofta grundats på detta förhållande. Svårigheter att nå ner till de låga nivåer som krävs för att karakterisera en miljö som tyst har föranlett Boverket att införa även begreppet ljuddämpad sida. För att undvika missförstånd är det viktigt att vara tydlig med begreppen. Utredningen är oaktsam i detta avseende. Där används terminologin ljuddämpad sida som 55 dba vilket är felaktigt och vilseledande. Sedan rätt många år används följande definitioner. De avser s k frifältsvärden utomhus. Riktvärde: 55 dba Tyst sida: <45 dba Ljuddämpad sida: 45-50 dba 6

Forskningsresultat från MISTRA projektet Ljudlandskap för bättre hälsa [11] visar att en tyst sida definierad enligt ovan ger en delvis kompenserande effekt för störningen vid den exponerade fasaden. Den positiva effekten av tillgång till en tystare sida minskar med ökade ljudnivåer över 45 dba på den skärmade sidan. Det belyses bl a av fallexemplet Partille Stom där man bara lyckades att åstadkomma en ljuddämpad sida (LAeq,24h 45-50 db). Det gav en viss förbättring avseende störningen, men ljudmiljön blev inte tillfredsställande bra för de människor som bor där. [11] Det påstås ofta att det är svårt om inte omöjligt att åstadkomma en tyst sida i befintlig byggd miljö. Problemet är att ljudmiljön i bullerskuggade områden som t ex i innergårdar bestäms inte bara av källorna (t ex vägtrafik) i direkt anslutning till byggnaden, utan av många källor i ett stort område. Problem med att åstadkomma tysta sidor kan ses som en indikator på avsaknaden av ett långsiktigt och konsekvent arbete med den akustiska utomhusmiljön. Utredaren föreslår att den tysta sidan inte skall finnas med i regelverket. Vi menar tvärtemot att tyst sida definierad som LAeq,24h<45 db skall ingå i regelverket eftersom den är en så väsentlig del i arbetet för en god ljudmiljö. Planering av en bra akustisk miljö Att åstadkomma en tyst sida kan kräva en storskalig och samordnad planering av t ex en hel stadsdel. Det gäller att minska källstyrkorna, att introducera absorption men också att utforma bebyggelsen på rätt sätt. I ett nyligen avslutat EU projekt [17] utvecklades en rad av innovativa åtgärder som t ex gröna fasader och tak, låga skärmar med förbättrad verkningsgrad. Detta innebär att mycket av behövliga verktyg finns redan idag. Det som brister är en proaktiv planering av den akustiska miljön i ett helhetsperspektiv. Det räcker ofta inte med lokala åtgärder när ett problem uppstår. Bullerfrågan måste in i en tidig planeringsfas för att få en bra och ekonomisk lösning. Reducering vid källan Industribuller är oftast relativt lätt att åtgärda, medan trafikbuller och speciellt vägtrafikbuller har visat sig vara svårt att reducera. Även om det finns en rad tekniska möjligheter såsom tysta vägbeläggningar saknas oftast den politiska viljan för användningen. Minskad stenstorlek och akustiskt absorberande vägytor kan lätt ge en reduktion av 5dB(A). Det krävs dock en finansiell insats och en beredskap att ha en annorlunda syn på underhåll. De tysta beläggningarna förstörs av dubbdäcksanvändning. Behövs dubbdäcksanvändningen i den utsträckning som vi har i Sverige? Erfarenheterna från Norge när det gäller minskad användning av dubbdäck visar att bullernivåerna minskar samtidigt som det ger en positiv effekt på luftkvaliteten. 7

Utredarens förslag är dåligt underbyggda I klar motsats till tidigare satta mål på kort och lång sikt föreslår utredaren generösare regler för avsteg från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik. Bullernivåerna kring bostäder skall enligt förslagen tillåtas vara 5-10 dba högre än vad som tidigare accepterats. En utomhusnivå för dygn om 65 dba skall enligt utredaren vara tillåtligt även för enkelsidiga lägenheter. Utgångspunkt Utredarens förslag till generösa regler om undantag från riktvärdena baseras huvudsakligen på Påståendet att tillgängliga resultat från effektforskningen inte behöver beaktas eftersom dessa resultat bara gäller för äldre bebyggelse. Antagandet att modern bebyggelse med hög fasadisolering kan kompensera för ökade ljudnivåer framför fasaden. Dessa motiv är spekulativa och riskfyllda av flera skäl Äldre bebyggelse har mycket varierande standard vad gäller fasadisolering. Att utgå från att resultat inom effektforskning framtagen i olika länder tvärs genom Europa bara inkluderar hus med låg fasadisolering är felaktigt. Tvärtom kan man förvänta sig att bostäder i bullerutsatta lägen i många fall redan har en förbättrad fasadisolering. Det som utredaren avser med förbättrad ljudstandard är relaterad till A- vägd ljudnivå inomhus. Detta ignorerar helt lågfrekvensproblematiken. Vid låga frekvenser är vi mycket känsliga med hänsyn till störningsupplevelse. Många äldre hus med tunga fasadväggar är klart överlägsna nyare hus med lättviktsfasader när det gäller fasadisolering vid låga frekvenser. Ökad fasadisolering hos lätta fasader är relativt lätt att åstadkomma i mellan- och högfrekvensområdet. Vid låga frekvenser är däremot av fysikaliska skäl hög ljudisolering kostsamt vid lätta fasader.. Resultat från senare års effektforskning visar att inte bara ljudmiljön inomhus i den enskilda bostaden utan också i bostadens grannskap har en stor betydelse för hälsa och välbefinnande [13-14]. Utredningens begränsade definition av boendemiljö måste därför starkt ifrågasättas. Dessutom ger utredningen en signal om att man i Sverige helt släpper ambitionsnivån att minska bullernivån utomhus. Även den rapport som utredaren delvis stöder sig på, Trafikbuller och Planering del IV [12], avråder bestämt från enkelsidiga lägenheter i bullerutsatta lägen. Se sidan 21: Arbetsgruppens rekommendationer är här att enkelsidiga lägenheter mot trafiksidan undviks. Detta gäller tydligen även om ljudisoleringen av fasaden är mycket bra. Detta står i klar motsats till utredarens spekulativa antagande att man 8

bör kunna tillåta enkelsidiga lägenheter med 65 db(a) utomhusnivå. Bakgrundsmaterial Trafikbuller och Planering IV Utredningen grundar flera av sina förslag på ett mycket begränsat underlag, särskilt rapporterna från ett samarbetsprojekt Trafikbuller och Planering. Samarbetsprojektet är redovisat i rapporterna Trafikbuller och planering, del I- IV. De refereras bl a på sid 94 95 och 144 i utredningen. Flera inom projektgruppen bakom rapporterna har under många år visat ett stort engagemang i bullerfrågor och problematiken att bygga i bullerutsatta områden. Deras starka ambition att finna lösningar på problemen att inte kunna bygga i bullerutsatta områden återspeglas tyvärr bara allt för tydligt i sättet att resonera och att dra slutsatser. Rapporten tar föga hänsyn till nationell och internationell forskning och har inte publicerats i en form som tillåter en vetenskaplig granskning. Formuleringar i slutrapporten Trafikbuller och planering IV ger intrycket att författarna bakom rapporten själva är medvetna om svagheterna i rapportens resonemang. Ett par exempel på mycket försiktiga formuleringar: Resultaten indikerar att trafikbullerstörningarna i nybyggda bostäder, trots bullerutsatta lägen, är lägre. på sid 8. genom denna studie inte går att säkert uttala sig om annan påverkan som fysiologiska och psykosociala effekter, även om att det går att anta.. på sid 7. Det verkar som rapporten blandar effekten av hög ljudstandard med tillgång till ljuddämpad eller även tyst sida. De fallexempel som visar hög störningsgrad är alla fallexempel utan tillgång till en ljuddämpad sida. Däremot har några av dessa fall bra ljudstandard (se t ex objekt Klabben B). Sambanden är inte klara och författarna lämnar läsaren utan tillfredsställande förklaringar. Ändå inte bara bygger utredningen flera av sina förslag på Trafikbuller och planering utan går längre i sin tolkning av resultaten i sin motivering av generösa avstegsregler. Utredaren bedömer att det inte finns tillräckliga skäl för att vid en författningsreglering av undantagen från riktvärdena generellt kräva att bullernivån på den ljuddämpade sidan ska vara 5-10 dba lägre än det riktvärde. [s 179]. Här är utredningens snäva avgränsning mycket tydlig. Man har inte tagit till sig effektforskningen. Miljöbalken uttrycker tydligt kompensatoriska åtgärder som ett medel. Ett viktigt resultat från MISTRA projektet Ljudlandskap för bättre hälsa [11] är just att det behövs en tyst sida (mindre än 45 db(a)) för att åstadkomma kompensatoriska effekter för den bullriga sidan. Med ljudnivåer över 45 db(a) minskar de kompensatoriska effekterna drastiskt. På vilka grunder man i utredningen kommit fram till att en sida med en dygnsnivå om 55 9

dba kan kompensera för en mer bullrig sida är oklart. Det finns inget underlag för detta i effektforskningen. Tvärtom visar all tillgänglig forskning att de negativa effekterna på hälsa och välbefinnande ökar med ljudnivåer över 55 dba. Utredningens förslag i ett bredare perspektiv Utredningen är som påpekats starkt avgränsad. Detta framgår också tydligt av övervägandena på sid 127. Pkt 3: Möjligheterna att begränsa buller vid nya bostäder genom åtgärder som rör ljudkällan undersöks inte. Utrymme för en internationell utblick har inte funnits. Dess uppgift är att få till stånd bättre samordning av regelverket för att underlätta en snabbare process för byggande av bostäder i bullriga lägen. Ändå betonar man, sid 101,..att det är av största vikt att tillkommande bostadsbebyggelse inte planeras och byggs på ett sådant sätt att oacceptabla bostadsmiljöer skapas.. Detta är ett önsketänkande. Om utredningens förslag följs kan resultatet bli bekymmersamma städer ur hälsoperspektiv. Man avlägsnar sig från det övergripande miljömålet God byggd miljö. Utredningens förslag måste ses i ett bredare perspektiv, särskilt vad gäller vägtrafikens buller eftersom det berör så många människor och är så inflätat i staden. Fordonens bulleremissioner Bulleremissionen kan grovt uppdelas i fordonets drivlinebuller och rullningsbullret. Internationella krav ställs på högsta bulleremission från vägfordon bestämda med en standardiserad mätmetod som inte skiljer på drivlinebuller och rullningsbuller. Provet görs på ett noga specificerat sätt. F n är nya gränsvärden och en något ändrad mätmetod föremål för beslut inom EU. Det förväntade resultatet av kommande beslut inom EU är att den totala effekten av implementeringen av nya emissionskrav på vägfordon inte kommer att överskrida 2 db på 30 år, dvs vägtrafikbullerproblemet kommer att i stort vara oförändrat under denna tid [15]. Rullningsbullret dominerar för personbilar vid hastigheter över ca 30 km/t och för tunga fordon över ca 70 km/t. Rullningsbullret beror av däcksutformning och vägbana. Det finns ett EU- direktiv rörande krav på däckens egenskaper som också kräver att däcken skall ha en märkning avseende buller, rullmotstånd och bromsförmåga på blöt vägbana.. Direktivets utformning gör att denna märkning med hänsyn till buller är helt irrelevant för svenskt vidkommande. Orsaken är att den vägyta som föreskrivs vid de mätningar som ligger till grund för märkningen har en slät struktur mycket skild från i Sverige vanligen förekommande vägbeläggningar. Sammantaget innebär detta att bulleremissionerna från vägtrafiken kommer att förbli ett stort problem för överskådlig tid och någon bullerminskning som följd av internationella krav på olika fordonstyper eller däck kan inte förväntas. Men emissionerna kan påverkas på annat sätt, nämligen genom planering, trafikreglerande metoder med 10

hastighetsgränser, miljözoner, bullerkrav på upphandlad kollektivtrafik, bullerkrav på olika arbetsfordon. Utformningen av vägbanorna bör också bli ett viktigt medel. Det är kommun och stat som förfogar över dessa medel. Bullerfrågan måste in tidigt i planeringen för att leda till goda och ekonomiska lösningar. Omgivningsbullerdirektivet, END (2002/49/EC) Detta direktiv [16] ställer krav på bullerkartläggning, handlingsplaner och information till allmänheten. Direktivet har hittills inte nått sitt syfte. Bullerkartläggningarna har blivit försenade och utförts på icke enhetligt sätt. Gemensamma bullergränser saknas. De handlingsplaner som utarbetats har varit av högst varierande kvalitet och krav på genomförande har inte ställts. Det finns dock städer där man föregår med gott exempel. Ett sådant exempel på handlingsplan på en bra och genomförd plan är emellertid den för Berlin. Den har varit riktad mot att minska antalet exponerade för mer än 55 db på natten. Metoderna har varit hastighetsbegränsningar till 30 km/t nattetid på många huvudgator, ombyggnad av gator och främjande av tystare transportmoder. På detta sätt har antalet exponerade för mer än 55 db på natten minskats från 340000 till 300000 för de mest exponerade (i slutet av 2012). Detta exempel är intressant genom att det visar dels att det är svårt men möjligt att göra något åt exponeringen, dels vilka metoder som kan utnyttjas och vilken ambitionsnivå man haft i ett första steg, dels att det är svårt att i befintlig miljö åstadkomma stora förbättringar. Det gäller att vid all planering och byggande göra rätt från början. END har således ännu inte haft tillräcklig effekt. Direktivet är nu under revision med syfte att göra det kraftfullare med bindande krav av olika slag för att minska omgivningsbullrets hälsoeffekter eftersom de är så allvarliga. Paviotti (DG Environment) skriver i [15] delays are observed in its (END) implementation, the public is not appropriately involved and enforcement of noise limits at EU level is the most desired way forward. Med tanke härpå är det en illa vald tidpunkt att ändra regelverket för trafikbuller i Sverige på det sätt utredaren föreslår. Risken är stor att man kommer i konflikt med det reviderade direktivet. Konsekvensanalys av utredningens förslag Det behövs en mycket djupare konsekvensanalys av utredarens förslag än vad som kan göras i ett remissvar med den begränsade tid som stått till förfogande. Ändå kan man konstatera att Utredarens förslag innebär en stor risk att väsentligt öka omfattningen av hälsovådliga miljöer. Den snävt begränsade definitionen av boendemiljö till att endast innefatta 11

inomhusmiljö kommer att leda till otillfredsställande utomhusmiljöer med negativa följder för hälsa och välbefinnande. Generella generösa avsteg tar bort incitament att förbättra ljudmiljön. Utredarens förslag torde komma i konflikt med det reviderade direktivet rörande omgivningsbuller från EU. Framtida kostnader för ökad ohälsa och åtgärder för nödvändig bullersanering kan bli höga. Förslagen är ett steg i motsatt riktning jämfört med tidigare riksdagsbeslut om att gå mot en högre ambitionsnivå samtidigt som allt fler studier visar allt tydligare på allvarliga hälsoeffekter. Vi avlägsnar oss från det av riksdagen satta miljömålet God bebyggd miljö. Referenser [1] Trafikbuller. Del I, Vägtrafikbuller, SOU 1974:60 [2] Trafikbuller. Del II, Flygbuller, SOU 1975:56 [3] Handlingsplan mot buller, SOU 1993:65 [4] Regeringens proposition, Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53). 1997. [5] Night Noise Guidelines for Europe, WHO Regional Office for Europe, (2009) [6] Burden of Disease from environmental noise, Quantification of healthy life years lost in Europe, WHO Regional Office for Europe, (2011) [7] M. Sörensen, et al, Road traffic noise and stroke: a prospective cohort study, European Heart Journal, (2011) [8] M. Sörensen, et al, Road Traffic Noise and Incident Myocardial Infarction: A Prospective Cohort Study, PLoSone, (2012) [9] Sorensen, M., et al., Long- Term Exposure to Road Traffic Noise and Incident Diabetes: A Cohort Study. Environmental Health Perspectives, 2013. 121(2): p. 217-222. [10] Eriksson, C., M.E. Nilsson, and G. Pershagen, Environmental noise and health: Current knowledge and research needs (Report 6553). 2013, Stockholm: Naturvårdsverket. [11] Gidlöf- Gunnarsson, A., et al., Ljudlandskap för bättre hälsa. Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram (Red. A. Gidlöf- Gunnarsson). 2008, Göteborg: Göteborgs universitet. [12] Hallin, A., et al., Trafikbuller och Planering IV. 2012, Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. 12

[13] Klæboe, R., Kolbenstvedt, M., Fyhri, A., Solberg, S. (2005) "The Impact of an Adverse Neighbourhood Soundscape on Road Traffic Noise Annoyance". Acta Acustica united with Acustica, volume 91 number 6 2005, pp 1039-1050 [14] Botteldooren, D., Dekoninck, L., Gillis, D. (2011) "The Influence of Traffic Noise on Appreciation of the Living Quality of a Neighborhood". International Journal of Environmental Research and Public Health, 2011, 8(3), 777-798. [15] Paviotti et al The EU noise policy after the second round of noise maps and action plans Internoise 2013 [16] EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller Official Journal of the European Communities, 2002. L 189/12, 18.7.2002. [http://www. europa.eu.int/ comm/ environment/noise]. [17] www.greener- cities.eu, Novel solutions for quieter and greener cities, results from the European project HOSANNA. 13