EN RAPPORT FRÅN LR STUD Nya lärares introduktionsperiod hot eller möjlighet
Nya lärares introduktionsperiod hot eller möjlighet 1
2
Förord Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud, har två år i rad valt introduktionsperioden som sin fokusfråga, rätt anmärkningsvärd då det egentligen inte är en studentfråga utan en fråga först efter examen. Det gör det för mig uppenbart att studenterna är intresserade av och medvetna om sin framtida situation. En framtid som är allt annat än enkel och som måste tas på allvar. Introduktionsperioden har stor potential att vara en bra övergång från studier till yrkesliv, något som på sikt kan höja attraktionskraften på utbildningen och professionen. Dock är studenterna oroliga. I Almedalen 2011 presenterade vi en introduktionsperiodslös lärare, en lärare som vikarierat runt men inte fått ihop sin introduktionsperiod och således inte heller sin legitimation. Sådana lärare fanns det gott om i Skottland tidigare. Det blev därför ett naturligt steg för föreningens styrelse att åka dit. I november 2011 åkte vi till Edinburgh, Skottland och pratade med lärare, mentorer, kommuner och fackförbund. De gav en klar bild av att systemet innan Teacher Induction Scheme var problematiskt för nyexaminerade lärare. De konstaterade också att det nya systemet var värt vartenda öre. Vårt tvååriga arbete med frågan, erfarenheter från Skottland och vår nyligen genomförda medlemsundersökning ligger till grund för den rapport du nu håller i handen. Den beskriver vår syn på frågan och ger även konkreta förslag på förbättringar av systemet. Freddy Grip Ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening freddy.grip@stud.lr.se 070-298 13 33 3
4
Innehåll Nya lärares introduktionsperiod hot eller möjlighet? 6 Möjliga vägar till ett fungerande introduktionssystem 6 Bakgrund 8 Rekrytering av lärare utbud och efterfrågan i obalans 8 Skottland tidigare i samma sits som Sverige 9 Det skotska skolsystemet 10 Teacher Induction Scheme 10 Vad tycker lärarstudenterna? 12 Slutsats 16 Källförteckning 17 5
Nya lärares introduktionsperiod hot eller möjlighet? För LR Stud har den obligatoriska introduktionsperioden blivit en av föreningens viktigaste frågor, även om frågan tillhör det framtida yrkeslivet. Vi ställer oss positiva till en introduktionsperiod eftersom vi anser att den första perioden i yrket är tuffast, dock är det viktigt att den håller hög kvalitet. Självfallet är även möjligheten att få ut sin lärarlegitimation av största intresse för oss lärarstudenter. Ifall intentionerna med introduktionsperioden blir verklighet är den en möjlighet, en möjlighet att få en bättre start in i ett krävande yrke. En möjlighet till minskad arbetsbörda och ett utökat stöd, dels av en erfaren lärare, en mentor, dels av sin rektor. En möjlighet till att diskutera sin egen undervisning och lärarrollen för att utvecklas i yrket. Om intentionerna med introduktionsperioden inte blir verklighet är den ett hot, ett hot om att stängas ute från det yrke man satsat många år av sitt liv för att utbilda sig till. Ett hot om att tvingas acceptera halvdana lösningar för att trots allt få det intyg som krävs för att få ut sin lärarlegitimation. Hårdraget handlar det om huruvida vår första tid i yrket ska ses som ett hot eller en möjlighet. LR Stud vill med denna rapport kort beskriva bakgrunden, lyfta de farhågor vi ser och ge förslag på möjliga vägar för att undanröja de hot som vi befarar kan stjälpa både enskilda lärare och hela legitimationsreformen. I rapporten redovisar vi bland annat 600 lärarstudenters svar på frågor om introduktionsperioden. Möjliga vägar till ett fungerande introduktionssystem Nedanstående förslag kan var för sig, eller i kombination med varandra, bidra till att nya lärare får den introduktion som behövs för att erhålla lärarlegitimation: 6
Staten ska, i dialog med skolhuvudmännen, skapa ett system likt det skotska eller läkarnas AT-tjänster. Varje huvudman/region får i uppdrag att tillhandahålla ett visst antal tjänster. Nya lärare som är beredda att flytta erbjuds högre lön eller andra förmåner, exempelvis en viss avskrivning av studieskulder. Staten ersätter huvudmännen för vad det faktiskt kostar att erbjuda en fungerande introduktionsperiod. I stället för dagens låga ersättningsbelopp, som dessutom är dolt i det generella statsbidraget, betalas 100 000 kronor (för ett läsår) ut direkt till den huvudman, alternativt rektor, som anställer en lärare under introduktion. Lärarutbildningen dimensioneras så att det skapas ett bättre förhållande mellan utbud och efterfrågan på lärare med olika inriktning. Dagens överskott av vissa, och underskott av andra, lärarkategorier försvårar att få något av de ovanstående förslagen att fungera fullt ut. Mentorn och den nya läraren garanteras en minskning av andra arbetsuppgifter inom den reglerade arbetstiden. Detta bör motsvara 30 procent av den nya lärarens och tio procent av mentorns arbetstid. Mentorskap för nyexaminerade ingår i ett system med karriärsteg för erfarna lärare. Stegen ska vara kopplade till en garanterad löneutveckling. Vissa lärosäten ges ett särskilt uppdrag att i samarbete med huvudmännen utforma utbildningar, dels för mentorerna som ska stödja de nya lärarna under introduktionsperioden, dels för rektorerna som ska ansvara för planering och genomförande av introduktionen samt bedöma den nya lärarens lämplighet att erhålla lärarlegitimation. Ett system utformas även för kompetensutveckling av de lärare som genomför sin introduktionsperiod. 7
Bakgrund Den 2 mars 2011 fattade riksdagen beslut om att införa en legitimation för lärare och förskollärare. För att erhålla legitimation ska den nyexaminerade läraren genomgå en introduktionsperiod. Skolverket har fastslagit föreskrifter som reglerar perioden. Föreskrifterna skapar en ram inom vilken introduktionsperioden ska äga rum. De reglerar att perioden genomförs i huvudsak i rätt ämnen och årskurser. Vidare fastställer de bland annat att: rektorn eller förskolechefen ska utse en mentor till den lärare eller förskollärare som genomför introduktionsperioden. Och att: huvudmannen ska sträva efter att läraren eller förskolläraren får genomföra sin tjänstgöring under introduktionsperioden på heltid. 1 I den utredning som ligger till grund för legitimationsreformen diskuterades vilka tidsramar som skulle krävas för att åstadkomma en god introduktion. Med tanke på de uppgifter som ligger i provåret vore det inte orimligt att ersätta den nye lärarens/förskollärarens lön med 20 procent och mentorns med tio procent 2. Utredaren konstaterade sedan att detta skulle medföra alltför stora kostnader för staten och föreslog i stället en ersättning motsvarande tio respektive fem procent totalt 407 miljoner kronor per år. När beslutet om lärarlegitimation och introduktionsperiod väl togs i riksdagen var summan sänkt ytterligare till knappt 256 miljoner kronor per år. Beräkningarna bygger på att cirka 8 500 nya lärare och förskollärare behöver introduktion varje år. De nu anslagna medlen innebär att kommunerna totalt sett i det generella statsbidraget får en ersättning motsvarande cirka 30 000 kronor per lärare. De ersättningsnivåer utredaren ansåg rimliga (för 20 respektive tio procent) skulle innebära drygt det tredubbla, 95 000 kronor per lärare och år. 1 Skolverkets föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare, 5 och 6 2 Legitimation och skärpta behörighetsregler, sidan 250 8
Rekrytering av lärare utbud och efterfrågan i obalans Lärarnas Riksförbund har undersökt nya lärares etablering på arbetsmarknaden och konstaterar att de anställningar nya lärare får inte överensstämmer med deras utbildning. 3 Detta är också ett problem för introduktionsperioden eftersom undervisningen i huvudsak ska bedrivas i rätt skolform och rätt ämnen. I dag utbildas ett överskott av lärare i populära inriktningar medan det utbildas för få i vissa ämnen. Detta är resultatet av två faktorer, dels att skolhuvudmännen inte tjänstefördelar utifrån lärarnas kompetens, dels att lärarutbildningen inte motsvarat skolornas behov. En viktig nyckel till att komma åt detta är att lärarutbildningen måste dimensioneras efter skolornas behov, men då måste å andra sidan skolorna också ha bättre kontroll över vilka behov de har. Till detta kan läggas att Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, prognostiserar en framtida lärarbrist, bland annat beroende på stora pensionsavgångar. 4 Skottland tidigare i samma sits som Sverige Lärare har haft en sämre löneutveckling än andra jämförbara yrkesgrupper. Till exempel har gymnasielärare i allmänna ämnen halkat efter betydligt i jämförelse med andra yrkesgrupper med akademisk utbildning inom den kommunala sektorn. Den genomsnittliga lönen för gymnasielärare har ökat med 54 procent under perioden 1995-2010, medan motsvarande ökning för sjuksköterskor har varit 87 procent. 5 Skottland var i samma situation i slutet av 1990-talet. Det skotska parlamentet agerade och tillsatte en kommitté som fick i uppdrag att utreda lärarnas löner, villkor och karriärmöjligheter. Kommittén presenterade en utförlig rapport A Teaching Profession for the 21st Century. I rapporten gavs skarp kritik till de introduktionsperioder som då föregick full registration (lärarlegitimation). De problem som framhölls var 3 Rätt utbildad fel använd 4 Kommande lärarbrist, artikel på skolvärlden.se 5 Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet 9
bland annat en stor brist på likvärdighet i systemet samt att de nyexaminerade lärarna användes som vikarier på många skolor: While some new teachers praised the help they had been given in their probationary period and quickly secured permanent employment, others were given little guidance and could find themselves teaching in a multiplicity of schools on a supply basis. 6 Skottland valde att följa rapportens rekommendation och införde ett tydligt introduktionssystem för nyexaminerade lärare. Detta system fick namnet Teacher Induction Scheme. De satsningar som gjorts under början av 2000-talet har resulterat i att lärarna fått en bättre löneutveckling än andra professioner som till exempel poliser, läkare, sjuksköterskor och brandmän. Utvecklingen för lärarkåren i Skottland ändrade riktning. Det skotska skolsystemet Skottlands skolsystem är kommunalt styrt. De 32 kommunerna har det ekonomiska ansvaret. Skolsystemet har tre nivåer: förskola för åldrarna 3-5 år, primary för åldrarna 5-11 år samt en secondary för 11-18 år. Barnen placeras på skolor efter en närhetsprincip. Friskolor i Skottland utgör omkring fem procent av alla elever som går i skolan. 7 Vid en jämförelse mellan Sveriges och Skottlands skolsystem kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader. Teacher Induction Scheme Skottlands lärarlegitimation förutsätter att den nyexaminerade från ett skotskt universitet genomför en introduktionsperiod på sammanlagt ett års heltidstjänst. I det skotska systemet är varje kommun skyldig att garantera en introduktionsplats. De får ett antal platser de ska tillhandahålla, den nyexaminerade listar de fem kommuner personen kan tänka sig arbeta i. Ett datorsystem matchar sedan kommunernas tillgängliga platser med de sökandes önskemål. Skulle någon kunna 6 A Teaching Profession for the 21st Century 7 Independent School Census 2006 10
tänka sig att arbeta var som helst ges ett ekonomiskt bidrag på 8 000 tillägg på första årslönen. Kommunen står även för det centrala stödet och erbjuder obligatoriska specialutformade kompetensutvecklingstillfällen som introduktionslärarna måste ta del av. De tillfällena, introduktionslärarens undervisning och utveckling, samlas i en portfolio via The General Teaching Councils (GTC) webbplats. GTC är skotska motsvarigheten till Skolverket. Portfolion följs upp av GTC två gånger under året för att till slut granskas och avgöras om läraren når kraven för legitimation. Kraven beskrivs i så kallade national standards. Dessa är 23 till antalet och finns väldefinierade och utarbetade av GTC. Introduktionsläraren ska ha en undervisningstid på 80 procent av vad en heltidstjänstgörande lärare undervisar. De 20 procent av tiden som finns över ska användas till introduktionslärarens professionsutveckling, detta inkluderar tid med sin mentor och kompetensutveckling. 8 De skotska föreskrifterna slår fast att en erfaren och utvald lärare ska fungera som mentor. Staten ger ekonomisk ersättning för den arbetstid den nya läraren och mentorn ska ägna åt introduktionen. Därmed är de extrakostnader en kommun får för en introduktionslärare fullt ut finansierade. I och med detta finns det garanterade introduktionsplatser som ökar attraktionskraften för lärarutbildningen. Dessa är fullt ut finansierade av staten, och kommunen eller skolan förlorar inte på att ta sig an att säkra professionens framtid. Det är centralt reglerat hur villkor och lön ska se ut för introduktionsläraren. Bedömningen är transparent och görs av GTC. Perioden görs på heltid, detta är även önskemålet i Sverige. Det finns dock en så kallad flexible route i Skottland för personer som av någon anledning inte kan genomgå introduktionen på heltid. 9 8 Tidigare var förhållandet 70/30 men detta har nyligen ändrats av ekonomiska orsaker. 9 Merparten av informationen är hämtad från: OECD Review of the Quality and Equity of Education Outcomes in Scotland - Dignostic report, 2007 11
Vad tycker lärarstudenterna? Drygt 600 lärarstudenter har svarat på våra frågor om introduktionsperioden. Urvalet är studenter som inom de närmaste terminerna tar examen. En klar majoritet, åtta av tio studenter, känner någon oro inför möjligheten att hitta en anställning som ger dem möjlighet att inom rimlig tid genomföra sin introduktionsperiod. Ungefär tre av tio känner stor oro inför detta. För att få ut din lärarlegitimation måste du som tar lärarexamen efter den 1 juli 2011 genomgå en introduktionsperiod. Det innebär att du ska arbeta motsvarande ett år på heltid och under den tiden ha en mentor som ska stödja dig samt att rektor ska följa ditt arbete och utfärda ett intyg om att du är lämplig att få lärarlegitimation. I dagsläget är det tänkt att du ska söka ett ledigt arbete hos en kommun eller friskola och om de anställer dig är de skyldiga att ordna din introduktion. Det kan vara en anställning som utannonserats som tillsvidare eller som ett vikariat. Dock krävs att den är tillräckligt omfattande i tid och innehåll för att rektor ska kunna upprätta en plan för din introduktion och göra sin bedömning. Hur känner du inför möjligheten att efter examen hitta en anställning där du enligt nuvarande system inom rimlig tid ska ha genomfört din introduktionsperiod för att få din legitimation? Jag känner stor oro 32% Jag känner viss oro 47% Jag känner ingen oro 21% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 12
Beroende på vad man läser till kan det naturligtvis finnas skäl att oroa sig för den kommande arbetsmarknaden. För lärarstudenter som behöver sin introduktionsperiod för att bli legitimerade blir denna oro inte bara en oro för arbetslöshet eller inte, utan också en oro för om man kommer att hitta en tjänst som kan utgöra introduktionsperioden. Denna oro behöver tas på allvar från både statens och huvudmännens sida, då den på sikt riskerar att skrämma bort potentiella studenter från att söka till lärarutbildningen. Vetskapen om en fungerande introduktion skulle troligtvis ha motsatt effekt. Ett alternativ till detta skulle kunna vara tjänster speciellt skapade för introduktionsperioden. Alltså att du är garanterad en ettårig anställning som lärare direkt efter examen men att du efter periodens slut måste hitta en annan anställning. Skulle du i stället för nuvarande system hellre garanteras en sådan introduktionsplats efter examen? Ja 57% Nej 13% Vet ej 30% 0% 20% 40% 60% 80% 100% En klar majoritet svarar att de hellre skulle se ett system med garanterade introduktionsplatser, kanske likt det skotska systemet. En majoritet av lärarstudenterna kan alltså tänka sig en garanterad plats även fast det finns risk att de måste söka sig vidare efter introduktionsperioden. Relativt många är osäkra men bara drygt en av tio säger blankt nej till detta. 13
Skulle du kunna tänka dig att flytta för att få en garanterad introduktionsplats? Ja 23% Nej 53% Vet ej 24% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det skotska systemet, liksom AT-systemet för läkare, bygger på att ett visst antal av de nyexaminerade är beredda att flytta, om än bara för den tid tjänsten varar, för lärare alltså ett läsår. Bland de studenter som svarat på våra frågor syns ett motstånd mot detta, hälften säger nej till att flytta och bara en av fyra svarar klart ja. Det ser lite annorlunda ut om vi bara ser till dem som sagt att de vill ha garanterade introduktionsplatser då är 28 procent beredda att flytta, men de är fortfarande i minoritet. 14
Skulle du kunna tänka dig en lägre ingångslön för att få en garanterad introduktionsplats? Ja 21% Nej 63% Vet ej 17% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det är helt uppenbart att lägre ingångslön under introduktionen är ännu mindre intressant än att flytta. Bland dem som sagt att de vill ha garanterade introduktionsplatser kan 27 procent tänka sig en lägre ingångslön, men även bland dem är alltså intresset för detta svagt. 15
Slutsats Undersökningen visar att många lärarstudenter är oroliga inför sin kommande introduktionsperiod. Dessutom är en majoritet positiv till ett system med garanterade introduktionsplatser. Det är nu upp till politiker, myndigheter och huvudmän att ta introduktionsperioden på allvar och se till så att den blir så bra som möjligt för de nyexaminerade lärarstudenterna. Exemplet från Skottland, med garanterade platser, är för oss i Lärarnas Riksförbund Studerandeförening ett önskvärt system. 16
Källförteckning SKOLFS 2011:37, Skolverkets föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare, 2011 A Teaching Profession for the 21st Century, The Scottish Government, 2001 SOU 2008:52, Legitimation och skärpta behörighetsregler, 2008 Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet, Lärarnas Riksförbund, 2012 Independent School Census, September 2006. A Scottish Executive National Statistics Publication, 2007 OECD Review of the Quality and Equity of Education Outcomes in Scotland - Diagnostic report, 2007 Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket, Lärarnas Riksförbund, 2012 Kommande lärarbrist, artikel på skolvärlden.se, publicerad 120223, http://www.skolvarlden.se/artiklar/kommande-l%c3%a4rarbrist Rapporten är gjord med stöd från Forum för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning 17
Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som endast organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi är en partipolitiskt obunden organisation och är med våra drygt 85 000 medlemmar ett av de största förbunden inom Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation. lärarnas riksförbund Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 2012-06