Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold?



Relevanta dokument
Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Belastningsergonomiske risikovurderinger teori og praksis

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

Vem skall förbättra ergonomin? Kan några ergonomiska metoder användas av de anställda själva? Motivation?

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Arbets- och miljömedicin

Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Föreläsning 11: Mer om jämförelser och inferens

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

smaktillsatser (salt/socker etc.) Din sömn kan beskrivas som: God Orolig Vaknade du under natten? Ja Nej Vilken tid/tider? Anledning att du vaknade?

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

MULTIPEL IMPUTATION - Ett sätt att hantera problemet med missing data

Checklista Belastningsergonomi

Variation på jobbet vad säger forskningen?

QEC. Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi

TYA-projekt: Sophämtarnas arbetsmiljö allas ansvar

Hört och lärt på NES2012

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Föreläsning 12: Regression

Pågående metodutveckling för tolkning av film

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Bearbetning och Presentation

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

Kundundersökning mars Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA

Säkerhetskultur, checklistor eller ett sätt att arbeta?

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Fysioterapidagarna

S0005M. Stokastiska variabler. Notes. Notes. Notes. Stokastisk variabel (slumpvariabel) (eng: random variable) Mykola Shykula

Kontakt: Mikael Forsman Användarmanual för VIDAR 4.0

BRUKARUNDERSÖKNING 2011

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar

Dataanalys kopplat till undersökningar

S0005M, Föreläsning 2

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Arbets- och miljömedicin Lund

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Introduktion till statistik för statsvetare

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Laboration 2 Inferens S0005M VT16

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

Diskussionsproblem för Statistik för ingenjörer

MULTIPEL IMPUTATION. Ett sätt att fylla i hålen i ditt datamaterial?

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning 1

Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport från det Skandinaviska björnprojektet

Arbetsmiljöundersökning

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Förståelse förståelse önskvärda resultat LEDARE

Logistisk regression och Indexteori. Patrik Zetterberg. 7 januari 2013

Rätt metod slutavverkning (RMSA) Utvärdering om skillnader för Arbetsmiljön Micke Eriksson Ergonom Stora Enso Skog AB

Psykosocial enkät. 191 svar av 354 möjliga: 54% 2014: 172 av 333 = 52% 2011: 68%

Kundundersökning mars Operatör: NextJet Trafikslag: Flyg Sträcka: Östersund Umeå

Att förstå användaren. Annakarin Nyberg

Är arbete bra för hälsan?

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Kundundersökning mars 2014

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Självkompakterande betong

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande

FÅ FRAM INDATA. När inga data finns!? Beslutsfattarens dilemma är att det är svårt att spå! Särskilt om framtiden!

Föreläsning 2. Kap 3,7-3,8 4,1-4,6 5,2 5,3

Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Föreläsning 2: Sjukfrånvaro

Observation som metod att identifiera användarkrav

Transkript:

Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold? Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Riskvärderingar bygger ofta på observationer av fysisk belastning som är * För osystematiska * För begränsade * För osmarta * För dyra Bättre metoder för riskbedömning Varför är det viktigt? Klokare tolkning av insamlade belastningsdata Självkritik inför ergonomiska undersökningar Bättre resursutnyttjande vid ergonomiska undersökningar Vart kan det leda? Tydligare kvalitetskrav på ergonomisk dokumentation Manualer för kvalitetssäkrad bedömning av belastningsdata Instrument för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Trovärdighet 1

Bra riskbedömning kräver Bra data om belastningar Vilket mätinstrument ska jag välja Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994 2

Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson GÅ, Mathiassen SE, Neumann P, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard R, Winkel J Quick Exposure Check David et al., 28 At least one complete work cycle is observed before making the assessment. If a job consists of a variety of tasks, each task can be assessed separately. Quick Exposure Check David et al., 28 Observer s assessment 3

Quick Exposure Check David et al., 28 Worker s assessment Quick Exposure Check David et al., 28 Strain Index Moore et al., 1995 / 25 The simplest analysis, described here, occurs when the job involves a single task and the intensities and postures for each hand exertion are approximately equal. 4

NIOSH lifting equation Waters et al., 1993 NIOSH lifting equation Waters et al., 1993 Vad kom vi fram till? * 3 olika metoder 15 för belastning allmänt 9 för nacke / skuldror / arm 8 för manuell hantering * Stora skillnader i kvantitet och kvalitet av forskningen om enskilda metoders prestanda 5

Metoder för bedömning av nacke/skulder/arm Metod Samstäm m bättre metod Samband m besvär Samstäm inom obs Samstäm mellan obs Användare HSE UL - - - - P, A(?) RULA Moderat-Låg X - God-Mod? P, F Stetson's checklist - - - Moderat F Keyserling's Cumulative Moderat - - Mod-Låg P, F trauma checklist Ketola's expert tool Moderat-Låg - - Moderat P Strain index (SI) Moderat X God-Mod God-Mod P, F ACGIH HAL Moderat X God Moderat P, F OCRA Moderat X - - P, F Washington state ergonomic rule - X - Moderat P, A(?) P; praktiker, ergonomer. F; forskare. A; arbetare Metoder för bedömning av manuell hantering Metod Samstäm m bättre metod Samband m besvär Samstäm inom obs Samstäm mellan obs Användare NIOSH Lifting Equation Ej relevant X - - P, F Arbouw Moderat - - - P NZ Code for MH - - - - P ManTRA - - - - P, F(?), A(?) MAC - - God-Mod God-Mod P, A(?) Washington state ergonomic rule Moderat X - Moderat P, A(?) ACGIH Lifting TLV Moderat - - - P BackEST Moderat-Låg - - Moderat F P; praktiker, ergonomer. F; forskare. A; arbetare Befintliga riskvärderingsinstrument * Tar sällan hänsyn till exponeringens tidsförlopp och då oftast i form av genomsnittsfrekvens * Får problem när olika uppgifter kombineras i ett arbete * Inkluderar sällan bruksanvisning / datainsamlingsprinciper * Fokuserar individen, inte systemet * Är svåra att koppla till produktionsvillkor * Visar endast indirekt på förändringsmöjligheter 6

Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder Hur säkert är resultatet av min datainsamling Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Trovärdighet Winkel & Mathiassen, 1994 7

What s the problem en industriarbetares arbetsdag Andel tid då ryggen är böjd mera än 2 1 registrering 75 5 25 registrering 1 2 3 4 5 Minuter What s the problem 1 9 8 7 6 5 4 3 2 % 95-percentil median Framåtböjning i ryggen hos industriarbetare 1 5-percentil 5 1 %tid över 2 8

Variabilitet mellan frisörer och arbetsdagar 18 16 14 Tid (procent) med höger överarm över 6 Frisörens medelvärde Enskilda dagar 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 111 12 1314151617 181922122232425262728 Frisör nr. Wahlström et al., 21 Variabilitet i belastning inom och mellan individer ger osäkra stickprov (dvs. information som inte är perfekt) Precision / Information Uttryck för precision av ett estimat av medelbelastning: Varians eller Standarddeviation (SD) s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d Varianskomponenter Antal mätningar (Kvalitet av) information: 1/SD 9

Mer data ger bättre säkerhet Paquet et al., 25 Variabilitet i belastning inom och mellan individer ger osäkra stickprov Mer data ger bättre säkerhet Hur mycket data behöver jag för att nå ett resultat som är tillräckligt säkert 1

En industriarbetares arbetsdag före en lyckad förändring och efter Andel tid (procent) med ryggen böjd mera än 2 1 75 5 25 1 2 3 4 5 Minuter En industriarbetares arbetsdag före en lyckad förändring och efter Andel tid (procent) med ryggen böjd mera än 2 1 innan 75 Yes!! 5 25 efter 1 2 3 4 5 Minuter En industriarbetares arbetsdag före en lyckad förändring och efter Andel tid (procent) med ryggen böjd mera än 2 1 efter 75 YES! Neeej 5 25 innan 1 2 3 4 5 Minuter 11

Material 3 industriarbetare 16 videofilmer per person från olika dagar, 3min per film 1 observatör Markering när ländryggen framåtböjd >2 Mathiassen & Paquet, 21 Lyckade Fördelning interventioner av belastning mot för böjda én person ryggar 1 % 8 Övre 1/8 ändrat med: 1% 5% 1 % 8 Övre 1/2 ändrat med: 1% 5% 6 6 4 4 2 Innan intervention 2 Innan intervention 1 2 3 4 5 6 Tid >2 Mathiassen & Paquet, 21 1 2 3 4 5 6 Tid >2 1..9 Sannolikheten att upptäcka att interventionen haft effekt 1% Högsta 1/8 minskat med:.8.7.6 ~ 15 minuter.5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Antal mätningar före och efter Mathiassen & Paquet, 21 12

1..9 Sannolikheten att upptäcka att interventionen haft effekt 1% 5% Högsta 1/8 minskat med: Högsta 1/2 minskat med:.8.7 är låg, om inte ändringen är rejäl och man har många mätningar.6.5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Antal mätningar före och efter Mathiassen & Paquet, 21 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får mest möjlig information - Mellan individer, dagar, perioder inom dag 13

Fördela1 mätdagar mellan1 individer vad är statistiskt mest effektivt Många individer Många dagar per individ Det är lika effektivt Fördelning av mätdagar 95%PI, %medel 4 3 2 1 dagar total : 1 Frisörer, armelevation medel: 23 var BS : 14 var BD : 35 dagar total : 2 5 1 15 2 antal individer 95%PI: 95% av alla estimat ligger inom detta avstånd från medelvärdet Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får mest möjlig information - Mellan individer, dagar, perioder inom dag - Över tid inom dag 14

Mätningar inom en dag 6 minuters registrering i ett block Andel tid (procent) med höger arm över 9 1 registrering 75 5 25 registrering 1 2 3 4 5 Minuter Mätningar inom en dag 6 minuters registrering i två block Andel tid (procent) med höger arm över 9 1 registrering 75 registrering 5 25 1 2 3 4 5 Minuter Fördela 6 minuters datainsamling under en hel arbetsdag vad är mest effektivt Én lång period Flera korta perioder under dagen Det spelar ingen roll 15

Datamaterial 23 bilmekaniker 4 hela arbetspass Inklinometri, överarmsvinkel Tid >9 Liv et al., 211 Relativ varians på medelvärdet Fördelning av mätningar över tid 3. 2.5 2. 1.5 1..5. Liv et al., 211 Blockstorlek 5 15 3 6 6 12 24 Total registreringstid (minuter) Sämre Teoretisk prestanda s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d +s 2 WD/n s n d n q Relativ varians på medelvärdet Fördelning av mätningar över tid 3. 2.5 2. 1.5 1..5 Blockstorlek 5 15 3 6. 6 12 24 Total registreringstid (minuter) Liv et al., 211 Sprid ut mätningarna! - särskilt när totaltiden är kort [fixed-interval aningen bättre än random] 16

Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information * Smart upplagda mätningar och mätningar kostar Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Winkel & Mathiassen, 1994 17

Vad kostar en studie Č A +Č R +Č E +Č S +Ċ T +Ċ V +Ċ H +Ċ R +Ċ D +Ċ M Administration och möten Rekrytering av studieföretag Inköp av utrustning Utveckling mjukvara Träning av personal Resor till mätställe Hotellövernattningar Rekrytering av mätpersoner Datainsamling Databearbetning Fasta kostnader Rörliga kostnader Trask et al., 212; Trask et al., 213 Vad kostar en studie Flygplanslastare, 81 hela dagar, arm- och rygglutning Euro Videoobservation Inklinometri Datainsamling, fasta 17,29 22,228 Datainsamling, rörliga 38,16 44,428 Datainsamling, total 55,369 66,656 Databearbetning, fasta 2,363 24,283 Databearbetning, rörliga 11,7 1,972 Databearbetning, total 31,433 26,255 Total kostnad 86,82 92,912 Trask et al., 212; Trask et al., 213 Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Trovärdighet Winkel & Mathiassen, 1994 18

Kostnadseffektivitet: Kvalitén av information vid en viss budget eller Priset för information av en viss kvalitet Studier som jämför kostnadseffektiviteten av olika sätt att samla in data Armstrong 1995, 1996 Lemasters et al. 1996 Shukla et al. 25 Rezagholi et al. 212 Mathiassen et al. 213 Trask et al. 214 Rezagholi & Mathiassen, 21; uppdaterat Arbetet har filmats på video. Vilket är det mest kostnadseffektiva sättet att observera arbetsställningar från dessa filmer 19

Observatörer skiljer sig åt i bedömning En observatör är inte överens med sig själv Vad är mest kostnadseffektivt vid observation av arbetsställningar - Observera filmsekvenser Observera stillbilder Det är ingen skillnad 2

Videoobservation av arbetsställning 5 frisörer Två 3-min videofilmer från olika dagar 4 observatörer Skattad överarmsvinkel 2 repetitioner Rezagholi et al., 212 Fyra sätt att observera 3 min video 15 utspridda snapshots 12 utspridda snapshots 15 sekvenser à 2 min 12 sekvenser à 15 sek Rezagholi et al., 212 Varians inom och mellan observatörer* och observationstid per film 12 sekvenser 15 sekvenser 12 snapshots 15 snapshots Varians: Mellan observatörer 43 116 87 244 Inom observatör 149 143 131 29 Arbetstid* (minuter): Observation 73 39 18 2! * 3 min film, andel tid under 15 Spridda snapshots: största variabiliteten, men bästa kostnadseffektiviteten Rezagholi et al., 212 21

Hur ska jag prioritera min arbetstid: filma arbetet eller observera de film jag har Vad är mest kostnadseffektivt vid observation av arbetsställningar - Många videofilmer Många observatörer Många observationer per observatör Det är ingen skillnad Kostnad vs information Kostnad: C F n d +C O n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Enhetskostnader Varianskomponenter Antal mätningar 22

Kostnadskalkyl arbetstid C F ; Filmning: Transport och filmning C O ; Observation: Titta och bedöma Källor till osäkerhet i observationer av arbetsställningar Skillnader mellan observatörer - observatörer bedömer inte arbetsställningar lika Skillnader inom observatör - en enskild observatör är inte konsekvent Biologisk varians - en observerad individ gör olika saker vid olika tidpunkter Observatörsvarians 5 frisörer Två 3-min videofilmer från olika dagar 4 observatörer 12 snapshots per video Skattad överarmsvinkel Tid >9 och <15 2 repetitioner Mathiassen et al., 213 23

Biologisk varians 28 frisörer 4 hela arbetspass Inklinometri, överarmsvinkel Tid >9 och <15 Mathiassen et al., 213 Varianskomponenter och enhetskostnader %tid <15 Varianskomponenter: Inom frisör s 2 WS 179.6 Mellan observatörer s 2 BO 87. Inom observatör s 2 WO 13.6 Enhetskostnader: Filmning, C F 36 Observation, C O 7 Rezagholi et al., 212 Grytklara ekvationer Kostnad: 36n d +7n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ 179.6/n d +87./n o +13.6/n d n o n r Mathiassen et al., 213 24

Informationens kvalitet (1/SD) Value for the money tid med armen <15,2.2,15.15,1.1,5.5 1 3 2 5 4 6 91 8 7 12 14 16 18 2 22,. 2 4 6 8 1 Kostnad, Mathiassen et al., 213 # videos 1Obs 1Rep Informationens kvalitet (1/SD) Value for the money tid med armen <15,2.2,15.15,1.1,5.5,. 2 4 6 8 1 Kostnad, Mathiassen et al., 213 4Obs 1Rep 1Obs 1Rep 6 lagt på att 1 observatör bedömer 14 videofilmer én gång ger 36% sämre information Informationens kvalitet (1/SD) Money for the value tid med armen <15,2.2,15.15,1.1,5.5,. En information av storleken.1 kostar 415% mer om 1 observatör bedömer 23 videofilmer én gång 2 4 6 8 1 Kostnad, Mathiassen et al., 213 4Obs 1Rep 1Obs 1Rep 25

Från jämförelser till optimering För en viss budget, vad är den maximala kvalitén av information som kan uppnås? eller Vid ett visst krav på informationens kvalitet, vilket är den billigaste sättet att nå dit? Literatur om kostnadseffektiv datainsamling Jämförelser Armstrong 1995, 1996 Lemasters et al. 1996 Shukla et al. 25 Rezagholi et al. 212 Mathiassen et al. 213 Trask et al. 214 Optimering Spiegelman & Gray 1991 Spiegelman 1994 Stram et al. 1995 Duan & Mage 1997 Allison et al. 1997 Foster & Asztalos 21 Whitmore et al. 25 Mathiassen & Bolin 211 Rezagholi and Mathiassen, 21; updated Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information * Smart upplagda mätningar * Kostnadseffektiva procedurer för datainsamling 26

Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information * Individer framför dagar framför mätningar inom dag * Utspridda mätningar i tid * Stillbilder framför filmsekvenser * Fler resurser på själva observationen, färre på underlaget Shangri-La Tydligare krav på ergonomisk dokumentation, som får ta tid Manualer för kvalitetssäkrad bedömning av belastningsdata Instrument för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete 27