LILLA SÖNDAGSSKOLAN HÖSTEN ÅR 2 RELATIONER Människovärde (Jag är värdefull) MÅL: MINNESVERS: Barnen ska påminnas om att Gud har skapat oss unika och värdefulla. Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ps. 139:14 (folkbibeln) 2007 Pingst ung- All kopiering utan tillstånd förbjuden Version 2007-07-03 FÖRBEREDELSE /EGEN REFLEKTION BAKGRUND: Något av det viktigaste som Jesus säger är Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ och av hela ditt förstånd. Och din nästa som dig själv (Matt 22:37-39). För att kunna älska sin nästa måste man kunna älska sig själv. Detta budskap stämmer inte alltid överens med det som basuneras ut i dagens samhälle. Idoler och massmedia bygger ideal som aldrig kan nås. Bantningstips och reklam om senaste mode bombarderar barnen. Man ska lyckas, man ska göra karriär och ha ett vackert utseende. Bibeln säger något helt annat: Vi är alla underbart skapade. Vi är ingen slump och Gud är stolt över oss. Han har gjort oss till dem vi ska vara. Vi får älska oss själva. Inte en egoistisk kärlek, utan en kärlek som naturligt sprider sig till andra. Vi är alla unika, viktiga och våra olikheter är tillgångar. Handens alla fingrar behövs, tas ett finger bort är inte handen komplett. Pusslet blir inte helt om det fattas en bit. FRÅGESTÄLLNING: Alla barn får inte uppleva kärlek och känslan av att duga, som en självklarhet hemifrån. Många har aldrig känt sig villkorslöst älskade. Hur kan du få barnen i din grupp att känna sig sedda och få dem att förstå att de är älskade? Kan du själv ställa dig framför spegeln och tacka Gud för att han skapat dig så underbar? Är det svårt, försök igen! PRAKTISKT: Dagens tema, Du duger som du är, tål att upprepas gång på gång. Både barn och vuxna behöver höra det åter och åter igen, tills det sjunker in. BIBELSTOLPAR 1 Kor 11:14 Kroppen består inte av en enda del utan av många. 1 Kor 11: 17 Om hela kroppen var öga, vad blev det då av hörseln? Om allt var hörsel, vad blev det då av luktsinnet? Men nu har Gud gett varje enskild del just den plats i kroppen som han ville. 1 Kor 11:21 Ögat kan inte säga till handen: Jag behöver dig inte, och inte heller huvudet till fötterna: Jag behöver er inte.
LILLA SÖNDAGSSKOLAN (RELATIONER MÄNNISKOVÄRDE) STORSAMLING Sångtips: Barnpsalmboken nr 239 Jag är fin, du är fin. Det är Gud som har skapat dig och mig. Först skapade Gud hela jorden med allt som hörde till och sedan skapade han oss människor. När Gud var klar med skapelsen var han nöjd. Tänk dig en konstnär som målar tavlor. När hon eller han ska måla behövs det något att måla på och färg, med det är konstnären som skapar tavlan. När Gud skapar en människa behöver han en mamma och en pappa, men det är han som skapar människan. Han älskar oss jättemycket. När jag skapar och gör något, så gör jag mitt bästa. När Gud skapade mig gjorde han sitt bästa. Jag är ingen slump. Gud ville skapa mig och han hade en tanke med att forma mig. Det är han som har gett mig livet och han är nöjd med mig. Han tycker att jag är fantastisk och bra. Jag får också vara nöjd med mig själv. Alla människor är skapade av Gud och vi ska vara snälla mot varandra. BERÄTTARTIPS: 1: Leksaksmakaren Föreställ dig att du är en dock- eller leksaksmakare. Omge dig med dockor, gosedjur och andra leksaker som du låtsas laga och sätta ihop. (Blanda gärna olika sorters leksaker så att barnen känner igen sig.) Du kanske har några lösa delar eller liknande som du berättar att du ska sätta ihop till en docka. Berätta med inlevelse om dina underbara skapelser. Berätta om deras olika personligheter: någon ska användas i en dockteater som ska resa land och rike runt, en annan kommer att bli ett gosedjur som många barn älskar att sova med, en tredje ska bli en prydnadsdocka, en fjärde ska bli en racerbil, en femte en dagisnalle osv. Låt barnen titta och känna på några av dina dockor. Berätta att en kväll när du skulle lägga dig så hörde du hur dina skapelser pratade med varandra. En av dem berättade för de andra hur speciell och svårkonstruerad just den var. Några av de andra kände sig inte alls lika fina och blev både ledsna och avundsjuka. Till slut blev du som dockmakare tvungen att gripa in. Trots att det var mitt i natten samlade du alla leksaker omkring dig och berättade hur du tänkte när du skapade dem. Du älskar varje en precis lika mycket, oavsett hur den ser ut eller vad den ska användas till. Det finns en tanke med att de ser olika ut, en del behöver t.ex. vara mjuka för att barnen ska kunna krama dem osv. Det hade varit så tråkigt om alla hade sett likadana ut. Alla är speciella, till och med den som har en arm som hänger lite löst för att det inte gick att sätta dit den ordentligt. Avsluta med att jämföra med Gud, vår skapare. Berätta att ni ska ordna en fest tillsammans (se eventuellt aktivitetsförslag nedan). 2: Pussel Ta fram ett pussel. Låt barnen få dela på pusselbitarna, men behåll en själv. När barnen tillsammans lagt pusslet säger du att du inte vill lägga din bit för den är så liten, ful och betydelselös. Få barnen att locka dig till att lägga pusselbiten. Prata om att vi alla är viktiga och betydelsefulla. Vi behöver varandra. Ibland behöver vi uppmuntra varandra för att vi verkligen ska förstå det. 3: Jag är bra på Hälsa på varje barn och säg något positivt till var och en. Exempel: Hej Lisa! Vilken fin tröja du har, eller: Hej Per! Jag blir så glad när du ler mot mig. När alla har satt sig får barnen presentera sig och säga vad de är bra på. Exempel: Hej jag heter Lisa och är bra på att hoppa, Hej jag heter Per och är bra på att rita osv. Förklara att alla är bra på något och att alla har något som de är bäst på. Kanske inte jämfört med alla andra men som de är bäst på jämfört med sig själva. Gud har skapat oss olika för att alla ska vara bra på något. Han vill att vi ska hjälpa varandra med sådant som vi är bra på. I vardagen är det viktigt att det finns människor som gör det de är bra på. Olika yrkesmän måste samarbeta för att exempelvis ett bygge ska fungera. Det blir inget bygge om det bara finns elektriker som bygger. 4: Antikrundan En TV-hallåa (t.ex. ett av barnen) säger: Nästa program på TV är Antikrundan. Välkomna barnen till detta program och presentera dig som programledaren. Berätta att i det här programmet värderar ni olika föremål och tar reda på hur mycket pengar ägaren kan få för föremålet. Nu är det dags att plocka ut värderingsobjekten. Det oväntade är att det är barnen som ska värderas. Till din hjälp har du en expert som plockar ut ett barn i taget. Experten uttalar sig om vissa saker som hårfärg, antal tår osv. (Obs! Säg inget extremt utpekande och plocka inte ut någon som absolut inte vill.) Värdera till slut barnet. Diskutera efteråt om man kan göra så här med människor. Kan man göra så med sig själv? Är olika människor värda olika mycket och vad skulle det i sånt fall basera sig på? Berätta om hur Gud ser på oss.
HÖSTEN ÅR 2 RELATIONER - MÄNNISKOVÄRDE MANUS - DRAMA Du är fantastisk - du behövs Rekvisita: Bord och två stolar Flera telefoner, gärna i olika storlekar Pennor och papper Ringsignaler (från ljudanläggning eller mobiltelefon) Berättare (B) ansvarar även för ringsignalerna. Telefonist 1 (T1) Telefonist 2 (T2) De två telefonisterna sitter vid bordet. De är stressade när de låtsas prata i sina telefoner och de gör anteckningar under tiden. B: Inne i hjärnan sitter två telefonister som håller kontakt med kroppens olika delar. Det gäller att hålla koll på allt och se till att alla mår bra. Riiiiiing! T1: Det var hjärnan, vad kan jag hjälpa till med? Väntar. Hej högra vaden! Väntar. Har du lite kramp? Inga problem, jag kontakter högerbenet så får det sträcka ut dig. Väntar. Ingen orsak. Hej då. Lägger på luren och vänder sig till T2. T1: Kontakta högra benet och be det sträcka ut sig. Vaden har tydligen lite kramp. T2: Inga problem, det löser jag. Slår numret på telefonen och väntar en stund. Hej högerbenet, hur är det idag? Väntar. Vad bra! Vaden har fått kramp så du behöver sträcka ut dig. Väntar. Toppen! Tack så länge, hej då! Lägger på luren och gör några anteckningar. Riiiiiing! (ringsignal) T1: Det var hjärnan, vad kan jag hjälpa till med? Väntar. Hej örat! Väntar. Är det för högt ljud bredvid dig? Inga problem, jag kontakter halsen så får den vrida på huvudet. Väntar. Okej, hej då. Lägger på luren och vänder sig till T2. T1: Kontakta halsen och be den vrida sig nittio grader åt vänster. Örat tycker att ljudet är för högt och för nära. T2: Inga problem, det löser jag. Slår numret på telefonen och väntar en stund. Hej halsen, är allt bra? Väntar. Vad bra! Jo, örat tycker att ljudet är för högt och för nära. Kan du vrida dig nittio grader år vänster? Väntar. Jättebra! Tack så länge, hej då! Lägger på luren och gör några anteckningar.
Riiiiiing! T1: Det var hjärnan, vad kan jag hjälpa till med? Väntar. Hej näsan! Väntar. Rinner det snor? Inga problem, jag kontakter händerna så får de snyta dig. Väntar. Ingen orsak. Hej då. Lägger på luren och vänder sig till T2. T1: Kontakta händerna och be dem snyta näsan. De kommer tydligen snor. T2: Inga problem, det löser jag. Slår numret på telefonen och väntar en stund. Hej händerna, hur är det idag? Väntar. Förlåt vad sa du? Väntar. Har ögonen sagt att ni inte behövs? Det var det dummaste jag hört. Väntar. Detta måste vi lösa, vänta kvar i luren. Lägger luren åt sidan och vänder sig till T1. T1: Vad är det som hänt? T2: Ögonen har tydligen sagt till händerna att de inte behövs. T1: Va!? Inte behövs? T2: Ja, eftersom händerna inte kan se så tycker ögonen att de inte har någon viktig funktion. T1: Ingen funktion!? Alla delar i kroppen har en funktion. Jag ringer upp ögonen direkt. Tar en telefon och ringer. T1: Hallå ögonen, det är från hjärnan. Väntar. Jag tänkte bara stämma av med er om ni sagt till händerna att de inte behövs? Väntar. Jo, det stämmer att händerna inte kan se något. Väntar. Jo, det stämmer att händerna inte kan blinka. Men de behövs ändå. T2: Viskar till T1. Säg att det skulle vara konstigt om kroppen bara bestod av ett enda stort öga. T1: Tänk om kroppen bara var ett stort öga. Hur hade man då gjort när man skulle gå eller äta? T2: Viskar till T1. Säg att händerna är bra att ha om det kliar i ögonen. T1: När det kliar i ögonen, i er alltså, vad skulle ni då göra utan händerna? Väntar. Ja, det skall jag göra. Väntar. Ja, det skall jag hälsa till händerna. Ha en fortsatt fin dag! Hej då! Lägger på luren. T2: Hur gick det? Vad sa de? T1: Det gick bra. De verkade förstå att det var dumt sagt och att alla faktiskt behövs. Jag lovade att vi skulle höra av oss till händerna och be om ursäkt från ögonen. T2: Bra! Det löser jag. Lyfter upp luren och trycker på en knapp. Hallå händerna, är ni kvar? Väntar. Bra! Vi har nu pratat med ögonen som inser att det som de sa var fel. Ni behövs verkligen! T1: Viskar till T2. Berätta att händerna är unika. T2: Ni är unika. Det ni kan är det ingen annan del av kroppen som kan.
T1: Viskar till T2. Berätta att kroppen inte klarar sig så bra utan dem. T2: Kroppen klarar sig inte så bra utan er. Ni är viktiga! Väntar. Absolut. T1: Viskar till T2. Näsan! T2 tittar frågande på T1. T1: Näsan! Den rinner snor från näsan! T2: Just det, ja! Jag höll på att glömma! Är ni kvar händerna? Väntar. Bra! Det rinner snor från näsan. Kan ni ta lite papper och snyta näsan? Väntar. Tack, vad bra! Lycka till! Lägger på. T1: Sådärja! Då var det löst. Kanske hinner vi ta lite paus nu och Riiiiiing! T1: Nej, ingen paus. Tar upp telefonen. Det var hjärnan, vad kan jag hjälpa till med? Fortsätter låtsasprata i telefonen. B: Kroppen består av många olika delar där alla behövs till olika saker. Om kroppen endast bestod en kroppsdel, exempelvis öra, så skulle man ju inte kunna skratta, vinka eller dansa. På samma sätt är det med dig och mig vi är unika. Vi ser olika ut och är bra på olika saker, men vi är alla lika viktiga och värdefulla. Undervisning: Idag när vi ser på TV, läser tidningar eller är ute på internet får vi ofta bilden av att man måste vara på ett visst sätt för att vara bra. Man måste se ut si eller så, eller ha vissa speciella kläder. Man måste kunna vissa saker för att passa in eller äga de rätta prylarna. Bibeln säger något helt annat. Vi är alla underbart skapade av Gud. Han är så otroligt nöjd med var och en av oss och vill verkligen inte att vi skall försöka vara några andra än de vi är. Du är proffs på att vara du, och det skall du vara stolt över. Alla människor är som pusselbitar i ett stort pussel där alla har en egen plats där bara de passar in. När Gud lägger pusslet blir Han ledsen om någon saknas. Han vill att alla skall vara med! Du är fantastisk och du behövs! Samtalsfrågor: - På vilka sätt är vi unika? - Hur kan man påverkas av vad andra (TV, internet, tidningar, kompisar mm) tycker om oss? - Hur kan vi hjälpa varandra att förstå att vi är värdefulla?
LILLA SÖNDAGSSKOLAN (RELATIONER MÄNNISKOVÄRDE) AKTIVITETSFÖRSLAG: Fest med dockmakarens dockor Om ni använde er av dock-och leksaksmakaren i storsamlingen (berättartips 1) kan hon eller han komma in till herdgruppen med en del av dockorna och fråga barnen om de vill vara med och ordna en fest tillsammans med dem (beroende på hur många herdegrupper ni har och hur långt dockorna räcker). Tillsammans kan ni hitta på namn åt dem och göra placeringskort. Rita teckningar av dem, hänga upp serpentiner osv. Fråga leksakerna om de vill ha mer saft osv. Sätt på musik, lek lekar och ha roligt. Kom ihåg att Gud har skapat oss och älskar oss ännu mer än vi älskar våra gosedjur. Självporträtt Rita självporträtt och sätt upp på väggen. Skriv en stor lapp och sätt i mitten av alla konstverk, där det står: JAG ÄR JAG OCH JAG DUGER Från lika till olika Gjut gipsfigurer i samma form till alla i din grupp. Titta på dem tråkiga - lika. Måla dessa så att det blir originella. Alternativt kan det vara pappersfigurmodeller som alla är exakt likadana, som målas till fantasifulla original. Måla av varandra utan att titta Ge alla ett vitt A4 ark och en penna. Sätt er två och två mittemot varandra. Det gäller att rita av varandra, men utan att titta på pappret. Man måste hela tiden titta den andre i ögonen/ansiktet. Resultatet blir festligt med ögonbryn på läppen osv. Självporträtt med fotmålning Prova att göra en annan variant av porträtt. Rita med pennan mellan tårna. Ingen prestationsångest och det är lika svårt eller lätt för alla. Balansera på rep Sätt på musik, t.ex. Du vet väl om att du är värdefull och låt barnen balansera på ett rep. Spegeln Låt barnen en och en komma fram till ledaren som håller i en spegel (gärna en helkroppsspegel). När de står och ser sig själva i spegeln säger ledaren Du, barnets namn, är skapad av Gud. Han har gjort dig precis så som han vill att du ska vara. Minijulgran(beroende på tid på året) Gör en minijulgran. Du behöver: trekantknäckebröd, små saker att dekorera med (exempelvis paljetter och glitter), lim, blompinne och blomkruka fylld med sten eller annat så att den står stadigt. Fäst blompinnen på baksidan av knäckebrödet med lim, uppifrån och ner så att den sticker ut där nere ungefär lika mycket som krukan är djup. Dekorera knäckebrödets framsida med pärlor, glitter och paljetter. Plantera i krukan så att den står stadigt. HERDEGRUPP ATT SAMTALA OM: Varför har Gud gjort dig så underbar? Tips: För att han älskar dig. Det som man älskar är man rädd om och då tycker man att det är jättevärdefullt. Varför är alla människor lika värdefulla? Tips: För att Gud älskar alla jättemycket. Därför är alla värdefulla. AVSLUTNING Jag duger precis som jag är för Gud har skapat mig underbar! MINNESVERS: Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ps. 139:14 (folkbibeln) Bön Tack Gud för att du älskar mig så mycket. Tack för att jag så värdefull i dina ögon.