SOMMAR DESIGN KONTORET Rådhustorget 2013 Arjeplog/Pajala/Piteå
Innehåll 01 Om 1 02 Uppdraget 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys 4 04.01 Nulägesbilder 5 04.02 Teman 6 04.03 Bilvägsstruktur 8 04.04 Diskussion av analys 9 05 Slutgiltigt Konceptförslag 10 05.01 Ett rum för alla 12 05.02 Torgdetaljer 14 05.03 Folkliv 16 06 Rekommendationer 19 07 Sammanfattning 20 08 English summary 21 09 Projektteam 22
01 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som ägs och drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet. Syftet är att öka intresset för och kunskapen om industriell design som verktyg för affärsutveckling. Detta för att öka företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader och på så sätt även öka tillväxten i Norrbotten. Arjeplog / Pajala / Piteå 2013 består av en grupp på sex studenter från hela Sverige med anknytning till design i sina utbildningar. Kompetensen består i år av en samhällsplanerare, en arkitekt, en interaktionsdesigner, en landskapsarkitekt och två produktdesigner. Den här rapporten beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. www.svid.se 1
02 Uppdraget Stadsmiljöprogrammet är en satsning som valt att genomföra som ett led i att skapa trivsamma närmiljöer med bland annat hög tillgänglighet och bra mötesplatser. En målsättning med Stadsmiljöprogrammet är att det offentliga rummet ska upplevas som attraktivt, tryggt och trivsamt. Piteås ursprungliga karaktär som småskalig trästad ses som en viktig aspekt för stadens identitet och en viktig utgångspunkt i det fortsatta stadsmiljöarbetet. Rådhustorget har ett centralt läge i Piteå och är också ett av Sveriges äldsta torg som omges av äldre trähusbebyggelse. s uppgift är att göra Rådhustorget till en naturlig mittpunkt i staden och att fördjupa den historiska förståelsen av platsen. Detta ska återspeglas i val av markbeläggning, bilframkomlighet, skyltning, fasadbelysning och tillfälliga aktiviteter. Torget ska ge mervärde till Piteå kommun och göra så att turister och lokalbefolkning ser det som en given plats att besöka och återkomma till. 2
03 Arbetsprocessen Projektet inleddes med ett möte hos, där mål och riktlinjer för kommunen presenterades, såväl som deras visioner om att utveckla Byxtorget i centrala Piteå. Rådhustorget nämndes inte vid detta besök, utan det var efter en inventering av området som det uppmärksammades att det behövs en del förändringar för att göra torget mer attraktivt och levande för besökare och turister. Projektet fortsatte med att det togs fram fokusområden för torget. Visualiseringsbilder användes för att visa vilka funktioner och detaljer som ansågs vara viktigt att framhäva, men även skisser över alternativa gatustrukturer och väghinder togs fram för delpresentationen. Efter delpresentationen startades ett fördjupat arbete där målsättningen har varit att skapa en tydlig identitet för Rådhustorget som står i samklang med torgets unika 1600-talssilhuett. En tydlig identitet, tillsammans med genuinitet och funktionalitet har varit ledorden i detta arbete. Detta återspeglas i val av gatubeläggning, skyltning, bilframkomlighet, belysning och tillfälliga aktiviteter. De olika funktionernas utplacering på torget redovisas också samt fotomontage som förstärker den genuina känslan som anser vara viktigt att förmedla. 3
04 Analys Rådhustorget, med anor från 1600-talet, är ett av Sveriges äldsta torg och ligger mitt på Piteås stora gågata, Storgatan. Gatan kantas av butiker, restauranger och sevärdheter för både turister och invånare vilket gör att många rör sig i området. I dagsläget korsar en 30-sträcka för biltrafik Rådhustorget och längs ena husfasaden finns parkeringsplatser. En stor del av verksamheterna i torgbyggnaderna är privata företag, men restauranger och offentliga verksamheter som Piteå museum finns även på platsen. En av styrkorna som Rådhustorget har är dess geografiska läge, då Storgatan har många besökare. En annan av torgets styrkor är att bebyggelsen från 1600-talet bevarats vilket gör att torget i sig är en sevärdhet för förbipasserande. Här finns även skyltar uppsatta som berättar för besökaren om torgets historia och funktion. Det finns gott om parkbänkar på torget, vissa utplacerade längs torgets gågata, andra placerade om fyra runt ett stort schackspel. Rådhustorgets svaghet är främst att man låtit en bilväg korsa torget vilket på så sätt delar upp gågatan. Inget markerat övergångsställe finns vilket gör att bilvägen känns dominerande och sätter cykel- och gångtrafikanters framkomlighet i andra hand. Övergången är inte heller anpassad för synskadade vilket gör det svårt för denna grupp att ta sig fram utan ledsagare. Parkeringsplatserna skapar kontrast mot den genuina känslan som man som besökare gärna vill ha vid ett besök på Rådhustorget. Företagen och restaurangerna har i dagsläget olika form och design på sin skyltning, vilket skapar ett torg som känns mindre enhetligt. 4
04.01 Nulägesbilder Torget sedd från Kyrkbrogatan. Storgatan på höger sida. Piteå museum Kyrkbrogatan. Piteå museum på vänster sida. Torget sedd från Storgatan 5
04.02 Teman Tre teman lades fram inför delpresentationen, tillsammans med visualiseringsbilder och bilvägsstrukturlösningar. Tema 1 - Möten över generationerna En bättre strategisk placering av parkbänkar är en åtgärd som kan göra att folk vill stanna upp och sätta sig ner, för att på så sätt uppmuntra människor till att träffas och umgås. Att skapa olika typer av aktiviteter på torget kan också vara en lösning, som till exempel att flytta ut utställningar från Piteå museum till torget samt göra det möjligt för personer att sälja hantverk eller liknande på torget. Som turist ska Rådhustorget vara en given plats att besöka under sin vistelse i Piteå. Det är även viktigt att lokalbefolkningen är medveten om vilken guldgruva till sevärdhet det finns i staden, och detta kan man uppmärksamma lite extra med informationsskyltar om platsens historia och arkitektur, som kan ha en strategisk placering på torget. Tema 2 - Gående och cyklister har makten i rummet Det andra konceptet fokuserar på att ge gående och cyklister en större plats på torget. Bilarna har idag rätt att parkera på en del av torget, och bilvägen som i dagsläget går genom platsen är dominerande vilket skapar ett tvådelat torg. En åtgärd i detta koncept är att skapa fler möjligheter till cykelparkering på torget där bilparkeringsplatser finns för tillfället. En annan åtgärd är att ändra markstrukturen på torget så att känslan som bilist blir att man kommer in i en zon som framförallt tillhör gång- och cykeltrafikanter. Tema 3 - Torget en attraktion i sig Torget i sig är unikt vilket är något som man bör fokusera på vid en platsutveckling. För att stärka torgets identitet är det viktigt att det finns ett enhetligt formspråk. 1600-tals snitt på restaurangernas och företagens skyltar, en lanthandel som tilltalar turister och besökare är exempel på hur man kan trycka mer på platsens historia. 6
Möten över generationerna Gående och cyklister har makten i rummet Torget en attraktion i sig 7
04.03 Bilvägsstruktur För att bygga vidare på temat om gående och cyklisters makt i rummet togs tre olika förslag fram inför delpresentationen för att visa på hur torget kan utformas utan att för den delen stänga av bilvägen. Version 1 - Blomsterhinder En enkelriktad väg är att föredra här. Placering av blomsterarrangemang skulle få biltrafikanterna att sänka hastigheten samtidigt som det skulle öka torgets attraktionskraft. Version 2 - Markerad gågata Om ett lager med röd kullersten ersätter gågatans asfaltsunderlag och samtidigt fortsätter vidare över bilvägen skulle bilisterna bli mer uppmärksammade på att gångtrafikanter på gågatan har företräde på torget. Ett farthinder i form av en upphöjning vid torgets båda ändar skulle även det bidra till sänkt hastighet för bilisterna. Version 3 - Fontän med enhetlig markstruktur över hela torget Ett annat förslag är att torget har en enhetlig markstruktur, där företräde ges till gående och cyklister. Antingen kan man här välja att stänga av biltrafiken helt genom torget eller välja att låta biltrafiken gå igenom torget vissa tider på dygnet. Fontänen på torget skapar ett torg som upplevs som extra levande. 8
04.04 Diskussion av analys Rådhustorget ska inte upplevas som en transportsträcka, vilket är känslan man får i dagsläget eftersom bilvägen tar upp en stor del av ytan. Det ska istället kännas som en plats där man kan lära sig något nytt om sin närmiljö, samtidigt som det ska vara en intressant upplevelse att befinna sig här. Här vill man gärna sätta sig ner och avnjuta en kopp varm choklad, samtidigt som man blickar ut över de vackra byggnaderna och folklivet. Vi har valt att prioritera gående och cyklister, och detta ska avspeglas i valet av markstruktur som tydligt visar vilka som har prioritet i rummet. Torget ska kännas tillgängligt och som en självklar plats för evenemang såsom marknader och konstutställningar. Det är viktigt att evenemangen som anordnas här känns passande med tanke på torgets intressanta historia och arkitektur. Utifrån de teman som presenterats på föregående uppslag har vi valt att gå vidare med tre konceptförslag, där tanken är att de även ska kunna fungera i symbios med varandra: Våra idéer på nästkommande uppslag genomsyras av ledorden genuinitet, tydlig identitet och funktionalitet. Torgets vackra byggnader hjälper till att stärka platsens identitet samtidigt som torgdetaljerna stärker platsens genuina känsla. Med funktionalitet menar vi att torget möbleras på ett sätt som lämnar plats åt torghandel och marknader. Tydliga vägmarkeringar finns inte här, utan som besökare kan man röra sig fritt på torget utan att vara hänvisad till specifika gångstråk. Ett rum för alla - Här vill vi visa på att man genom en enhetlig markstruktur kan skapa ett torg som känns tryggt och säkert för alla brukargrupper, och som sätter bilisterna i andra hand och gående och cyklister i första hand. Torgdetaljer - Genuinitet är ett av ledorden för konceptet kring Rådhustorget, och genom att använda sig av ett antal intressanta detaljer är tanken att man riktigt ska känna historiens vingslag vid ett besök här. Folkliv/möten - Det är människorna som skapar torget, och här är en trivsam möblering på torget tillsammans med tillfälliga aktiviteter väsentliga för att göra det intressant och en plats som man gärna vill besöka och återkomma till. 9
05 Slutgiltigt konceptförslag Rådhustorget sett i plan. 1. Spotlights för fasadbelysning. 2. Böjd parkbänk 3. Gatstensbelysning 4. Cykelparkering 5. Större blomsterarrangemang 6. Mindre blomsterarrangemang 7. Informationsskylt om Rådhustorgets historia 8. Kantsten i jämnhöjd som bryter av den enhetliga markstrukturen 10
Det är en sen septembereftermiddag och besökaren startar gåturen genom Rådhustorget på Storgatan vid Piteå museum. Här möts en av en skylt som berättar mer om platsens historia och annan kuriosa. Att Rådhustorgets arkitektur är inspirerad från den finsk-ryska träempirestilen och att det är ett av Sveriges två enda bevarade 1600-tals torg med slutna hörn är fakta som besökaren får ta del av här. Nu vill man ju utforska denna plats lite närmre efter att ha läst denna intressanta historiebeskrivning! Gåturen fortsätter därför ner till höger där en konstutställning äger rum och det verkar som att det är lokala konstnärer som ställt ut sina alster här. Många trängs runt säljarna som alla vill ta del av helgens konsthändelse. Efter att ha tillbringat eftermiddagen på konstutställningen kan det vara skönt att sätta sig ner. Med torgets intressanta möblemang drar man sig gärna över till andra sidan, vilket är en lätt match eftersom bilarna åker i snigelfart över platsen. Väl här kan man pusta ut på parkbänken, absorbera de sista solstrålarna och prata lite med andra samtidigt som man har utsikt över fina blomsterarrangemang och där man slipper blicka ut över bilisterna på torget. barn och vuxna i alla åldrar runt torget för att ta del av denna händelse. Det bjuds på en show utöver det vanliga; som besökare får man titta in hos en lanthandel och även besöka rådhuset, ackompanjerat av instrumental musik. Nöjda efter kvällens föreställning är det lätt att ta sig därifrån med cykeln som står parkerad vid cykelparkeringen. Hit vill man definitivt återkomma till igen. Konkret föreslår vi dessa förändringar av Rådhustorget: Samma typ av markbeläggning på hela torget. Torgdetaljer såsom intressant och tilltalande belysning och skyltning, parkbänkar, blomsterarrangemang och cykelställ. Att det anordnas temporära evenemang på platsen. Nu börjar det bli kväll och vips är all belysning på torget tänd. Här förvandlas Rådhustorget till ett ljusskådespel; fasadbelysning som lyser upp de historiskt intressanta byggnaderna som man kunde läsa om vid entréen till Rådhustorget. Gatstensbelysning går diagonalt över torget men det ser mer ut som att någon ställt tända ljus över hela platsen. Den autentiska känslan stärks ytterligare nu när alla lampor är tända- man riktigt känner historiens vingslag här. Här finns även vackra väggarmaturer som framhäver gaturummet och fasaderna på ett mysigt och inbjudande sätt. Helt plötsligt sätts ett ljud- och ljusspel igång och nu samlas 11
05.01 Ett rum för alla Att ta bort bilvägen helt och hållet är inget alternativ i detta projekt då vägen genom Rådhustorget är viktigt för bilframkomligheten i staden. Det går dock att ändra på markstrukturen på torget för att på så sätt sätta gående och cyklister i främsta rummet. Shared space är ett trafikrum där olika typer av trafikanter delar på en gemensam yta. Det är fördelaktigt för fotgängare och cyklister eftersom bilisterna sänker sin hastighet vilket leder till färre olyckor. Genom gatuutformningen av torget markerar det för bilisterna att detta är en annan typ av miljö än den som de tidigare kört på. Den känns mer känslig och man visar hänsyn till andra som befinner sig på samma plats. Att bilister kör i gåfart är en förutsättning för att få det att fungera. Gatstenen är påfågelmönstrad på hela torget, men med annan kantstensstruktur som markerar för gående och cyklister var bilvägen går (se kartbild på föregående uppslag). Trots att det finns en annan gatustruktur som bryter av den påfågelmönstrade är man som gående eller cyklist inte hänvisad till något gångstråk, utan känslan som infinner sig här är att man kan röra sig fritt i rummet. Påfågelmönstrad gatsten Kantsten på samma nivå som övrig gatsten fungerar således som en markör för bilister, utan att den för den delen utgör en begränsning för de gående och cyklister som tar sig fram i rummet. Cykelparkeringar istället för bilparkeringar markerar även det vilka som lämnas största prioritet i rummet, och kan även uppmuntra till att använda andra sätt att transportera sig på än bilen. Kantstensstruktur 12
Sonnenfelsplatz i Graz, Österrike (till vänster) och Skvallertorget i Norrköping (till höger) är två typexempel på städer som använder shared spaces. Bilar och gångtrafikanter samsas om utrymmet på torget. 13
05.02 Torgdetaljer Då Rådhustorget är en historisk intressant plats ligger fokus på att lyfta fram det genuina. Detta genom att arbeta med ljuskällor främst på fasaderna, så att byggnaderna på torget är i fokus. Belysningen blir extra effektfull om vissa gatstenar är upplysta över torget men även om parkbänkarna har en intressant utformning och ljussättning. Dessa detaljer på torget stärker platsens identitet, men det behövs en annan viktig komponent för att få torget att fungera fullt ut, och det är människor. För att skapa ett torg som förenar människor i alla åldrar, och som kombinerar nytta med nöje är de historiska skyltarna utplacerade på en central plats i början och slutet på torgets gågata. Informationen på skylten ger på ett enkelt och utförligt sätt besökaren kunskaper om platsens historia och arkitektur. Det är viktigt att poängtera att informationen är lätt att ta till sig, både som ung och som gammal. Det är roligt att lära sig något nytt om sin närmiljö! När besökaren läst och begrundat skylten ett tag kommer man se platsen med andra ögon; det är en upplevelse att besöka torget och där man som besökare riktigt känner platsens historiska vingslag. Utöver detta finns intressant placering av blomsterarrangemang. Att placera blomsterarrangemang i samband med de historiska skyltarna bidrar till att torget mer upplevs som ett vardagsrum, där man som besökare tillåts strosa runt fritt utan att behöva bli hänvisad till ett visst specifikt gångstråk. Blomsterarrangemang hjälper således till med detta, då besökaren måste korsa andra delar av torget. Rådhustorget kvällstid med fasad- och bänkbelysning. Torget förstärker sin platskänsla ytterligare med enhetlig skyltning för restaurang, företag och butiker på torget. Det är således inte möjligt att ha sitt egna typsnitt på skyltningen på denna plats, utan här finns ett gemensamt formspråk som passar in till torgets profil och dess identitet. 14
15
05.03 Folkliv Ett torg utan folk är inget trivsamt torg. Därför finns tillfälliga aktiviteter som skapar liv och rörelse såsom konstutställningar och marknader. Ett förslag här är att involvera Piteborna. Kanske är det lokala konstnärer som ställer ut sina alster här? Eller så anordnar barnen en loppis till sin klassresa här. Möjligheterna är många, och det är bara fantasin som sätter stopp för hur man involverar medborgarna så att torget i sig är en naturlig mötespunkt till helg- och vardagsevenemang. Besökarna kan även sätta sig ner på parkbänkarna som finns utplacerade vid Piteå museum och Leilas kök, det vill säga diagonalt över torgplatsen. Besökaren får då känslan att en är närvarande vid helgens evenemangsfest som äger rum på de övriga torgytorna samtidigt som en får första parkett vid kvällens ljud-och ljusshow, där ena husfasaden utgör fonden för skådespelet. Kvällsaktiviteter som ljus- och ljudshow skapar ett torg med liv under dygnets mörkare timmar. När det inte anordnas tillfälliga aktiviteter på torget är ett besök dit ändå lockande, eftersom den spektakulära belysningen på fasader, parkbänkar och gatsten är ett fint komplement till de tillfälliga aktiviteterna och ljud-och ljusshowen. De markerade rutorna visar var man kan anordna tillfälliga aktiviteter. 16
Ett torg som sjuder av liv - konstutställning på dagen, ljud- och ljusshow på kvällen 17
18
06 Rekommendationer Förslagen som presenteras här är enbart konceptuella förslag på hur man skulle kunna utveckla Rådhustorget. En förändring av Rådhustorgets markstruktur till ett shared space kan skapa vissa problem för exempelvis synskadade. Det gäller att Piteå kommun samarbetar med handikapporganisationer vid en utformning av torget, så att det känns tryggt och säkert för alla brukargrupper. Det kan även vara en god idé att involvera lokalinvånarna och visa på vilka möjligheter det finns med att använda sig av denna typ av markstruktur. Vi tror på ett samarbete med Piteåborna för att de ska se torget som en given plats att besöka och som de gärna återkommer till. En enhetlig skyltning av torgets samtliga butiker, restauranger och företag är av största prioritet, då detta skulle hjälpa till att skapa ett torg som utifrån besökarens synvinkel upplevs mer som ett enda stort gemensamt rum. Sedan tycker vi att det vore eftersträvansvärt med publika verksamheter på torget som bjuder in till besök även under de dagar då det inte sker några tillfälliga aktiviteter. Under vintertid, när det råder andra väderförhållanden, är våra rekommendationer att det ska vara möjligt att flytta på parkbänkar för att på så sätt enkelt kunna möblera om efter behov. Att se över eluttag är även det något som man bör ha i åtanke inför de olika evenemangen. Vi rekommenderar en ljud-och ljusshow på torget, men då krävs det att någon som är insatt i Piteås historia utformar detta för att den ska bli så pass bra och intressant som möjligt. bör stärka Rådhustorgets identitet som ett unikt 1600-tals torg- och detta sker med fördel genom förslagen som har lagts fram i denna rapport. 19
07 Sammanfattning Rådhustorget i Piteå är ett historiskt intressant torg eftersom det är från 1600-talet och därav ett av Sveriges äldsta. Torget har sin placering vid Storgatan, i anslutning till gågatan. I dagsläget korsar en bilväg torget vilket på så sätt delar upp den korsande gång-och cykelvägen. Parkeringsplatser på torget skapar en kontrast mot den genuina känslan som man som besökare gärna vill ha vid ett besök på Rådhustorget. startade arbetsprocessen med att ta fram tre konceptförslag, som alla fokuserade på olika aspekter av torget. Efter delgenomgången konkretiserades dessa förslag ytterligare och fokus hamnade på att skapa en enhetlig markstruktur på torget, ett så kallat shared space, som sätter bilisterna i andra hand och gående och cyklister i det främsta rummet. Torgdetaljerna är en annan viktigt aspekt som vi valt att fokusera på, eftersom det är genom dessa detaljer som man kan tillföra en mer genuin känsla på platsen. Ett torg utan folk är inget trivsamt torg, därför har det varit viktigt att det anordnas tillfälliga aktiviteter som exempelvis marknader och konstutställningar. 20
08 English summary Rådhustorget in Piteå is an historically interesting square due to the fact that is from 17th Century and one of the oldest in Sweden. The square is strategically located on Storgatan, the pedestrian street. Today the square has a road which crosses the square and limits the perceived space for pedestrians and cyclists. Parking spaces on the square create a contrast to the genuine feeling one would like to have when visiting Rådhustorget. started the process by developing three working concepts, which were all focused on different aspects of the square. After the first presentation, the concepts were concretized and the following work focused on creating a space with a uniform ground structure, a so called shared space, which primary aim is to shift the squares hierarchy to put the needs of the pedestrians and cyclists, ove those of the drivers. Since the feeling of authenticity is largely created by the square s details and features, this was defined as another focus area. A square without people isn t an attractive square, and that is why it is important to arrange temporary activities at the square, for example markets or art exhibitions. 21
09 Projektteam Gruppen består av Sofia Brolin & Henrik Bygdeman Projektledare Karoline Pettersson karoline.pettersson@centek.se Handledare Jon Håkansson info@f-use.se Handledare David Larsson david@davidlarsson.com 22
Sofia Brolin Samhällsplanerare Stockholms Universitet. Åsa Bugge Marin Landskapsarkitekt Sveriges Lantbruksuniversitet. Henrik Bygdeman Interaktionsdesigner Kungliga Tekniska Högskolan. sofia.brolin@gmail.com asa.marin@live.se hbygdeman@gmail.com Camilla Karlsson Produktdesigner Luleå tekniska universitet Sebastian Mardi Arkitekt Chalmers Tekniska Högskola. Oskar Wembe Produktdesigner Designhögskolan, Umeå. karlsson.camilla@live.se sebastian.mardi@gmail.com o.wembe@gmail.com 23
Arjeplog / Pajala / Piteå 2013 är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv för att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Rådhustorget är ett 1600-tals torg, beläget i centrala Piteå. På uppdrag av har gett förslag på hur man kan utveckla Rådhustorget. Fokus har legat på att lyfta fram det geniuna och skapa en tydlig identitet för platsen. www.centek.se SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6tr 111 34 Stockholm www.svid.se