SOMMAR DESIGN KONTORET DESIGN SOM LOCKAR. infart ÄlvsBYn. sommardesignkontoret Jokkmokk/Älvsbyn 2009

Transkript

1 SOMMAR DESIGN KONTORET DESIGN SOM LOCKAR infart ÄlvsBYn sommardesignkontoret

2

3 Innehåll 01 Om 1 02 Uppdraget 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys 4 Område 1, 2 & Konceptförslag 6 Ljus och vatten 7 Form 8 Färgskala 9 Punkt 1: Centrum Punkt 2: Centrumrondellen Punkt 3: Mellan rondellerna Punkt 4: Bron och älven Punkt 5: Nya rondellen Punkt 6: Innan nya rondellen Rekommendationer English summary Projektteam 24 Studenter SDK

4

5 01 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. består av en grupp av sex studenter från hela Sverige med anknytning till design i utbildningen. Kompetensen betår av två industridesigners, två designingenjörer, en landskapsarkitekt och en interaktionsdesigner. Dokumentet i din hand beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete Projektnamn Ort

6 02 Uppdraget nära Älvsbyn ligger en fyrvägskorsning mellan vägar som leder till luleå, Piteå, arvidsjaur och Jokkmokk. det är ett par tusen bilister som kör på dessa vägar varje dag. Älvsbyns kommun har bett oss ge dem idéer på hur bilister kan lockas till att stanna upp en stund i Älvsbyn. vägverket ser just nu över fyrvägskorsningen och har beslutat att göra om korsningen till en rondell. svänger man av mot arvidsjaur i rondellen kommer man strax till en annan rondell i centrala Älvsbyn. det här projektet kallas därför rondell till rondell. vid en avstämning med beställaren bestämdes att projektet skulle omfatta ett koncept för hela infartsområdet. det har inneburit att vårt arbetsområde sträcker sig längre än rondell till rondell och vi har döpt om projektet till infart Älvsbyn. Beställaren förtydligade vikten av att få nya visionära idéer som inspiration till det fortsatta arbetet. idéerna måste dock ha en gemensam utgångspunkt så att en helhet för området skapas. Älvsbyns kommun vill sedan kunna arbeta vidare i samma linje när de i det fortsatta arbetet går in mer i detalj. 2 sommardesignkontoret

7 03 Arbetsprocessen uppdraget inleddes med ett studiebesök och en pratstund med vår beställare, erik andersson, på Älvsbyns kommun. efter en inledande diskussion kring projektet gjordes ytterligare ett studiebesök för att göra intervjuer och observationer. det fanns möjlighet att arbeta på tre olika detaljnivåer och fram till delpresentationen arbetade gruppen med alla tre. vid avstämningsmötet med beställaren diskuterades projektets omfattning och detaljnivå i det fortsatta arbetet. en gemensam brainstorming gjordes med hela kontoret och utvecklades senare i projektgruppen. genom skissarbete analyserades idéerna och ett par valdes ut som gick att applicera på ett framarbetat helhetskoncept. Förklarande bildmaterial till det slutgiltiga förslaget arbetades fram. 3 sommardesignkontoret

8 !!!!!!! 04 Analys målgrupp & problemområden vilka kan tänkas stanna till i Älvsbyn och varför? Personer som kör på vägarna utan tidspress och fast mål kan få för sig att svänga av till Älvsbyn om det ser intressant ut. det som kan locka dem är framför allt mat och bensin, men även annat som man förväntar sig hitta i ett samhälle. Tre problemområden har identifierats: centrumområdet, mellanområdet, samt området från den nya rondellen och utåt. två punkter per område har valts ut som extra viktiga att arbeta med. de har antingen stor potential att bli någonting attraktivt eller ett behov av att bli intressantare. Nybergshägn Badplats undbergs Löparheden Östermalm Skola Lomt mtjärnen Löparheden Sporthalll Badhus hall Norra byn!! otydligt centrum, det saknas ett torg. Prästgärdan Skola Tennis ennisbanor Vårdc rdcent entra ral otydlig entré till centrum. Fångs tgrop Inre!! Reningsv. Lugnet Björkvalla Ronningsbäcken vägsträckan är lång och tråkig, det saknas ett urbant uttryck. Bron och älven är landmärken som inte utnyttjas. det saknas intressant belysning av såväl bro som älv. en utsiktslplats på bron behövs för alla som vill beundra utsikten. inget skiljer vägen till Älvsbyn från de andra tre. det saknas även ett landmärke som passerande lägger märke till och som kan locka till att svänga in till Älvsbyn. redan innan rondellen behövs ett tecken på att ett samhälle närmar sig. 4 sommardesignkontoret

9 Område 1, 2 & 3 De som en gång svängt av till Älvsbyn ska vilja göra det igen. Därför är det viktigt att centrum är trevligt och intressant. Idag finns det en gemytlig shoppinggata men den är gömd från omvärlden. Det är tydligt att gatan är den mest centrala gatan i Älvsbyn men det saknas en central plats, som till exempel ett torg. Historiskt sett har städer ofta uppkommit till följd av handel och den mest centrala platsen i staden har naturligt blivit en handelsplats. Älvsbyn har tidigare varit centrerat runt kyrkan men allt eftersom har handeln tagit över och centrum har vandrat norrut. Resultatet har blivit en shoppinggata med abrupt början och slut. Kontakten med omgivningen är bruten; så väl med kyrkbyn som med infarten till Älvsbyn. Vid den centrala rondellen är centrum visserligen skyltat men det finns ingenting i den fysiska miljön som berättar att man är 200m från centrala Älvsbyn med allt vad det har att erbjuda. En person som ofta har kört mellan Jokkmokk och kusten, och som har valt att tanka och äta i Älvsbyn, kände ändå inte till centrumgatan. Mackarna ligger bra till, de lockar bilister in till Älvsbyn och syns väl, men från mackarna likväl som från centrumrondellen saknas kontakten med centrumgatan. För att komma från rondell till rondell behöver man köra längs en sträcka som känns oändligt lång. Det är en del av landsvägen till Arvidsjaur och som förstagångsbesökare är det lätt att tro att man har kommit fel eftersom inga tecken på ett centrum skymtas. Vägsträckan har en ljuspunkt och det är bron över Piteälv. Tyvärr är brokänslan inte så påtaglig och som bilist skulle det inte vara omöjligt att missa älven. Älven som fått ge namn till orten och som bidragit till dess smeknamn; Norrbottens pärla. Den nya rondellen bör vara ett landmärke bilister minns. Beslutet att svänga av till Älvsbyn behöver bilisten dock ta innan den nya rondellen. Idag finns det informationsplatser där speciella evenemang annonseras men man ser inga andra tecken på att ett samhälle närmar sig. Område 1 Område 2 Område 3 5

10 !!!!!!!! 05 Konceptförslag konceptförslaget utgår från de sex punkter som visats i analysen men anpassar sig efter ett koncept som bygger på att den största attraktionen som kan locka in folk till Älvsbyn måste vara målet, alltså Älvsbyns centrum. vilket sätt man än väljer att locka in folk med så ska lockelsen inte vara mer attraktiv än målet. därför bör förändringsarbetet påbörjas inifrån. de kommande sidorna ger konceptuella förslag på hur punkterna som tagits upp i analysen kan utvecklas genom en ljusinstallation. Hur detta implementeras i praktiken ligger utanför ramarna för det här projektet. efter att färg- och formval har motiverats följer en genomgång av varje punkt. eftersom förändringsarbetet måste påbörjas i centrum presenteras förslagen därifrån och utåt. Östermalm Skola Lomt mtjärnen Löparheden Sporthalll Badhus Ishall Norra byn!! Prästgärdan Skola Tennis ennisbanor Vårdc rdcent entra ral Fångs tgrop Inre Kamträ sket!! Reningsv. Lugnet Björkvalla Ronningsbäcken 6 sommardesignkontoret

11 Ljus & vatten Ljus och vatten har en stark koppling till Älvsbyn. Dels ligger orten bredvid Piteälv och dels gör det nordliga läget att skiftningarna i ljus är extrema. Det känns därför naturligt att arbeta med ljus och vatten för att synliggöra Älvsbyn för förbipasserande. Ljus är relativt lätt att arbeta med; det finns mängder av lösningar för ljussättning som kan förhöja körupplevelsen en mörk vinterkväll och samtidigt stärka kopplingen till Älvsbyn centrum. När det gäller vatten har vi valt att arbeta konceptuellt med känslan av vatten. Genom att använda vattnets egenskaper och på ett kreativt sätt applicera dessa utmed vägen, skapas en förnimmelse av vatten som med fördel dessutom kan kombineras med ljus. Detta kan innebära att jobba med blåa skimrande färger och böljande rörelser som på inspirationsbilderna här bredvid. 7

12 Form Några olika former har legat till grund för de idéer som uppkommit under projektets gång. Vatten och ljus har ett par gemensamma former. Både vatten och ljus rör sig i vågor och detta har vi därför velat arbeta vidare med formmässigt. En förebild är älvens meandrande som okontrollerat tänjer på de förutsagda gränserna. En av de ljusinstallationer som vi föreslår har mjuka våglika rörelser. Vågen har även legat till grund för helhetskonceptet då Älvsbyns attraktionskraft sprids utåt likt en våg som sakta mattas av. Vi har även inspirerats av de slumpmässiga former och mönster som is och frost kan bilda. Detta syns bland annat i en av de föreslagna rondellkonstverken. En annan av de föreslagna installationerna bygger på klotet, pärlans, droppens form och ska utnyttja den reflektion som blir i runda objekt. 8

13 Färgskala tre färger är utvalda att representera Älvsbyn. gult för solljuset, samt grönt och blått för älvens vatten. gula toner är varma medan blå är kalla och detta kan utnyttjas för att förmedla olika känslor. dessa färger anses även förmedla lugn och harmoni vilket överensstämmer med människorna i trakten. två olika nyanser av varje färg är framtagna; en lite piggare och en lite dovare. dessa kan även användas i olika toner. Om Älvsbyn väljer att ta fram en grafisk profil bör dessa färger anpassas därefter. 9 sommardesignkontoret

14 Punkt 1: centrum i linje med konceptet ska Älvsbyns centrum vara den största attraktionskraften. För detta behöver Älvsbyn ett tydligare centrum. en möjlighet till detta är att skapa ett torg. torget ska leva upp till de lockelser som har fått en bilist att svänga in. Flera alternativa platser för ett torg har övervägts men platsen där ica ligger är den första man möts av när man kommer till centrala Älvsbyn, och det är där som infarten och gågatan möts. därför har arbetet med ett nytt torg gått vidare med den platsen. Här finns en möjlighet att skapa en plats som tydligt representerar centrum. Byggnaden som idag håller mataffärer får ge plats åt ett nytt torg som kan bli dels en attraktion och dels en samlingsplats. Val av torgplats en torgplats valdes där gångstråk och infart möts. 10 sommardesignkontoret

15 Likt vattendroppar på ett blad kan ljuspärlor placeras på torget. Med hjälp av ljus och vatten kan dessa skimra så väl dag som natt, sommar som vinter. 11

16 Punkt 2 centrumrondellen Älvsbyns entré För att det ska vara tydligt vart man ska svänga av för att komma till centrum ska avtagsvägen vara tydligt markerad. en trängre gata som har ett urbant uttryck skulle göra det tydligare att man närmar sig centrum. Flaggor kan pryda gatan. dessutom är den rondellutsmyckning som finns i dagsläget feldimensionerad, konstverket i mitten är så litet att det knappt syns. det bör få en ny plats där det står i starkare relation till människan, då kommer dess verkliga storlek kännas tydligare. För att komplettera Fluxen, som är det första man möter i Älvsbyn, kan en ny byggnad resas. en byggnad som tillsammans med Fluxen ramar in den sista biten av vägen från rondellen upp till centum. Här skulle, förutom räddningstjänsten som ligger här idag, till exempel matbutiken som rivs för att ge plats åt ett torg kunna få sina nya lokaler. detta gäller även den skolverksamhet som just förlorat sina lokaler utmed den här vägen. att dömma av de kommentarer som kommit upp i intervjuer behövs det även bättre lokaler för ungdomsverksamhet och kvällsaktiviteter. Konceptbild de vita linjerna symboliserar en del av en ljusinstallation. 12 sommardesignkontoret

17 Konceptbild De blå rutorna symboliserar flaggor som koncentrerats till den centrala delen av Älvsbyn istället för i hela området. Konceptbild genom en ljusinstallation kan rondellen och infarten till Älvsbyns centrum göras intressantare. 13 sommardesignkontoret

18 Punkt 3 Mellan rondellerna Den långa sträckan mellan bron och fluxenrondellen känns idag bortglömd och har helt tappat kopplingen till centrum. Genom att smycka området kring vägen med något som ger bilisterna stimulans blir sträckan roligare att köra och kopplingen till det urbana blir mer påtagligt. Ett exempel på detta kan vara att strategiskt ljussätta kurvor så att man som bilist alltid ser något som lockar längre fram. Konceptbild För att göra transportsträckan mellan de två rondellerna mer intressant kan återkommande ljuselement införas. De visar att man närmar sig något och väcker nyfikenhet. 14

19 15

20 Punkt 4 Bron och älven Bron över Piteälv är en häftig attraktion som inte uppmärksammas i dagsläget. För att öka känslan att man åker över en älv bör den tvärgående riktningen mot vägen förstärkas. Vattnet eller bron kan exempelvis accentueras med hjälp av belysning. Man kan åka under, över eller igenom en ljusinstallation. 16

21 17

22 Punkt 5 Nya rondellen Den nya rondellen måste tydligt signalera närheten till Älvsbyn på andra sidan älven. Då blir det naturligt att använda rondellområdet likt en entré som känns lockande för alla som närmar sig. Även här kan man jobba med något som för tankarna till ljus och vatten. Häftig ljuskonst kan göra rondellen till ett landmärke. Konceptbild Materialet för ljuskonsten kan väljas så att det syns även dagtid. Det kan även med fördel kombineras med rinnande vatten under sommaren. 18

23 19

24 Punkt 6 Innan nya rondellen Det första mötet en bilist får med Älvsbyn ska ske redan innan den nya rondellen. Intresse kan väckas på andra sätt är genom den information som till exempel skyltar kan erbjuda. När det inte är lika tydligt vad som väntar, utan snarare när en känsla säger att någonting är på gång, så vaknar även nyfikenheten till liv. Ett urbant objekt mitt i naturen eller en belyst bro som skymtas över Piteälv kan räcka. 20

25 21

26 06 Rekommendationer Ljusdesign Älven Selholmens camping Bensinmuseumet Centrum och omgivningen Anlita en ljusdesigner som kan arbeta vidare på gradient-konceptet. Älvsbyn har stora möjligheter att använda området längs älven på ett intressantare vis. En uppskattad plats för både besökare och boende i Älvsbyn är Selholmens camping. Verksamheten är fortfarande relativt outvecklad och gästerna som bodde där hade hittat dit av en slump mer eller mindre. Ytterligare en möjlig stor attraktion för Älvsbyn har visat sig vara det bensinmuseum som idag ligger avsides. En mer central plats skulle kunna vara positivt för såväl museet som byn. Älvsbyn skulle gynnas av att kontakten mellan centrum och kyrkbyn stärktes. Liksom att centrum fick en tydligare koppling till de grönområden som ligger intill. 22

27 07 English summary Close to Älvsbyn lies a four way road crossing with roads leading to Luleå, Piteå, Arvidsjaur and Jokkmokk. A few thousand cars pass this crossing every day and Älvsbyn want to catch the passengers interest and tempt them stop for a while in the town. Our task is to come up with a concept for how this can be done. The main idea of the proposal is that the centre has the greatest attraction and that it reaches outwards, like rings on water. The attraction of the town centre is reinforced along the roads outwards and slowly fades away. We have chosen to work with a certain color and form scheme, based on the natural and physical features of Älvsbyn. The meander of the river and the light of the summer are a couple of examples. 23

28 08 Projektteam Gruppen har bestått av Filip Lundeholm och Tove Falk. Projektledare Lena Allheim Handledare David Larsson Handledare Jon Håkansson com 24

29 Studenter SDK 2009 Tove Falk Landskapsarkitekt Linda Karlsson Industridesigner Filip Lundeholm Civilingenjör, Interaktion och design Johannes Sjödin Industridesigner com Ida Sundell Civilingenjör, Ergonomisk design och produktion, produktutveckling. Max David Eriksson Civilingenjör, Teknisk design com 25

30 Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs Luleå/Boden 2008 av Centek vid Luleå tekniska Jokkmokk/Älvsbyn är en 2009 unik satsning från SVID, universitet på uppdrag av är en unik satsning från SVID, Stiftelen SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Syftet är att näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Svensk Idustridesign, bland med företag syftet att och sammanföra kommuner. studenter och Luleå/Boden 2008 öka intresset för industriell är en unik satsning Älvsbyn från SVID, ligger vid en fyrvägskorsning mellan vägar som leder till design som verktyg för att Stiftelsen Svensk Industridesign, Luleå/Boden med syftet 2008 Luleå, att sammanföra Piteå, Arvidsjaur och Jokkmokk. Det är ett par tusen bilister höja företagens studenter konkurrenskraft och möjligheter bland företag att och kommuner. nå Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra och näringsliv och att öka kunskapen som är en om kör unik design på satsning dessa vägar från SVID, varje dag. Älvsbyns kommun har bett oss ge dem idéer på hur bilister kan lockas till att stanna upp en stund i studenter och näringsliv och att öka kunskapen om design nya marknader. Och på så sätt bland företag och kommuner. Älvsbyn. öka tillväxten i Norrbotten. Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv och att öka kunskapen om design SVIDs lokalkontor i Norrbotten Centek SVID, Luleå SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm