Styrmodell för de pedagogiska nämnderna

Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2014-03-31 Dnr: 2013/3501-BaUN- 001 Barn- och ungdomsnämnden Styrmodell för de pedagogiska nämnderna Förslag till beslut Barn-och ungdomsnämnden fastställer dokumentet de pedagogiska nämndernas styrmodell Ärendebeskrivning I slutrapporten ny skolorganisation finns i bilaga ett styrdokument som är tänkt att ge en samlad bild av styrningen av barn- och utbildningsförvaltningen. I december 2012, då nämnderna fastställde slutrapporten fastställdes också detta dokument. Dokumentet i nuvarande version är en delvis omarbetad version av motsvarande proaros grundstyrdokument, som var skrivet för att gälla alla verksamhetsområden i utförarstyrelsens dåvarande regi. Ett år med den nya skolorganisationen innebär att förvaltningen och nämnderna har arbetat sig igenom ett första verksamhetsår och att det nu finns bra förutsättningar att ta ett ytterligare steg i att formulera övergripande skolanpassade styrprinciper för barn- och utbildningsförvaltningen. Näst efter delegationsordningen bör detta vara nämndernas viktigaste styrdokument. Här framgår styrfilosofi, spelregler planeringsstruktur och uppföljningsstruktur. I den omarbetade versionen av de pedagogiska nämndernas styrmodell har följande större revideringar o tillägg gjorts: -den statliga styrningen har lagts in -beskrivning av ansvaret för och hur det systematiska kvalitetsarbetet går till har lagts in -Tre ytterligare beståndsdelar i styrningen; ersättningsmodell,dialog och överenskommelse nämnd enhet har lagts till -Fyra perspektiv i styrningen som återkommer i uppföljning mm -Internkontrollprocessen inlagd med två uppföljningar under året -Avsnitt om dialog o delaktighet lagts in -Innehåll i överenskommelse enhet o nämnd under egen rubrik samt med årlig uppföljning -Upplöljning av klagomål och anmälningsärenden, skolpliktsbevakning, mottagandet i särskolan har lagts in Skickad av: Helena Larsson - bunhl01

VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2014-03-31 Dnr: 2013/3501-BaUN- 001 En årsplan för när nämnden får rapportering och eller tar beslut utifrån olika centrala processer har arbetats fram och ligger som bilaga till styrmodellen. Avsnittet 2.4 handliar om åtgärder vid underskott. Det avsnittet har inte omarbetats. Kommunstyrelsen har påbörjat ett arbete som syftar till att tydliggöra förvaltningsgemensamma spelregler avseende bland annat undeskottshantering. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att en revidering av avsnitt 2.4 behövs då Kommunstyrelsens styrmodell är belsutad. Förslag till omarbetning av styrdokumentet har varit i nämnderna för överläggning vi två tillfällen. Förvaltningens ledningsgupp har vid flera tillfällen arbetat med dokumentet. Bilagor Årshjul för ärenden Pedagogiska nämndernas styrmodell

1. Pedagogiska nämndernas styrmodell ur huvudmannaperspektivet Merparten av de pedagogiska nämndernas verksamhetsområden styrs från nationell nivå. Kommunfullmäktige är mottagare av statens utpekadee huvudmannaansvar. Det är ytterst kommunfullmäktige som ansvarar för att skolverksamheten motsvarar de nationella målen och kravnivåerna. Kommunfullmäktige har utsett barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att operativt fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheten. De pedagogiska nämnderna har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige som i sin tur ytterst har huvudmannaansvar inför staten. Bilden ovan illustrerar hur den statliga styrningen når de kommunala skolorna, dels direkt till enheterna och dels via den kommunala huvudmannanivån. De pedagogiska nämndernas styrmodell harmonierar med den statliga styrningen. Bilden beskriver hur den undre nivån ser övre nivåns mål som krav sattaa på sig själv. 1.1Känneteckenn Organisationens styrfilosofi anger nämndernas inriktning för utformning av styrmodell och spelregler. Styrfilosofin uttrycker ledningens grundläggande syn på hur verksamheten ska styras. Nämndernas styrfilosofii kännetecknas av följande principer: o Nationell rättslig reglering är tvingande lagstiftning o Förvaltningen följer Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete o Verksamheten styrs med mål. Balanserad styrning tillämpas, mål tas fram utifrån nationella mål, Västerås stads strategiska plan och utbildningsplanen. o Styrningen är integrerad, mål och resurser knyts samman i planeringen och uppföljningen

o Styrningen sker genom dialog och samspel. o Interna uppdrag mellan nämnderna, verksamhetsområden, enheter och stödfunktioner bekräftas i överenskommelser o För att fokusera på de värden som verksamheten ska skapa är styrningen processorienterad. o Organisation kännetecknas av helhetstänkande och samordning, såväl inom som mellan verksamhetsområden, den centrala förvaltningen och inom Västerås stad. o Organisationen har få och tydliga styr- och ansvarsnivåer. Utförande enheter har ansvar för personal samt för det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet. o Uppföljningen är en central del i styrningen. o Goda resultat uppmärksammas. 1.2 Styrmodellens beståndsdelar De styr- och uppföljningsmekanismer som tas fram på olika nivåer är beståndsdelar i nämndernas styrning och bildar tillsammans styrmodellens struktur. Dessa beskriver hur beslut omsätts och vilka resultat som uppnås på olika nivåer och förtydligar därmed vilket ansvar de olika nivåerna har. Styrmodellen består av följande beståndsdelar: 1. Direkt styrande dokument 2. Planer 3. Resultatnivåer 4. Perspektiv (flerdimensionell styrning) 5. Uppföljning o utvärdering 6. Dialog och delaktighet 7. Resursfördelningsmodeller 8. Överenskommelse nämnd och enhet 1.2.1 Direktstyrande dokument Direkt styrande dokument är anvisningar och riktlinjer som verksamheten måste följa. Som eempel kan nämnas: o Lagar o förordningar som Skollagen och deklarationer som barnkonventionen. o Delegationsordning var ur framgår vilka beslut som delegerats från nämnd till annan delegat. o Investeringsprinciper regleras vad som är en investering och hur t e äskande ska gå till o Attestordningar vem som har rätt att slutligen godkänna ett betalningsunderlag för betalning 1.2.2Planer Planer görs på olika nivåer. De nationella styrdokumenten, stadens strategiska plan och utbildningsplanen är övergripande för planeringsprocessen. Följande planstruktur finns i förvaltningen: o Flerårsplan görs för hela verksamheten för 3 år framåt o Verksamhetsplan görs för respektive verksamhetsområde och för det närmaste året o Enhetsplanen görs för respektive enhet och inför det kommande läsåret

o Budget En ekonomisk plan som bygger på planer ovan och då för det närmaste året, upprättas på de tre resultatnivåerna. o Prognos en helårsbedömning av resultatet som görs per tertial o Internkontrollplan nämnderna tar årligen fram en plan för internkontrollarbetet enligt en modell som avser stärka nämndernas övergripande styrning av verksamheten 1.2.3 Resultatnivåer Resultat mäts på olika nivåer och på följande 3 nivåer finns ansvarig för resultat: o Förvaltningens ledning - ansvarig är direktören o Verksamhetsområde avser specifik verksamhet och ansvarig är Verksamhetschef o Enhet avser enhet inom specifik verksamhet och ansvarig är enhetschef 1.2.4 Perspektiv Styrmodellen bygger på en flerdimensionell styrning där perspektiven speglar en balanserad styrning och uppföljning. Det finns fyra standardperspektiv: o Målsättningar och resultat av attitydundersökning, barn, elever vuna o föräldrar; invånarperspektivet o Målsättningar och resultat av medarbetarundersökning; medarbetarperspektivet o Måluppfyllelse redovisar nationella mål och kommunalt satta mål samt resultat i uppföljningen verksamhetsperspektivet o Ekonomi redovisar ekonomiska mål samt resultat i uppföljningen; ekonomiperspektivet Perspektiven måluppfyllelse nationella mål och kommunalt satta mål samt av barn, elever vuna o vårdnadshavare upplevd kvalitet är de perspektiv som har störst eternt intresse. Perspektiven medarbetare och ekonomi är mer internt orienterade. Sammantaget bör de fyra perspektiven ge en bra bild av enhetens och verksamhetsområdets nuläge och utvecklingsbehov. 1.2.5 Uppföljning och Utvärdering Enhetens förutsättningar och uppnådda resultat i de olika perspektiven redovisas i enhetens sk resultatfönster. Här redovisas indikatorer som bedöms ge en bra bild över hur väl enheten når upp till nationellt och kommunalt satta mål. Symboliken i begreppet resultatfönster kan förstås så att här sammanställs data som enkelt ger en utomstående en övergripande bild av skolenheten. De politiska nämnderna är en viktig målgrupp för informationen. Resultatfönstret är lätt åtkomligt och indikatorerna baseras på ett för alla enheter enhetligt urval av objektiva mätningar som möjliggör nationella jämförelser. Med utgångspunkt från uppnådda resultat och formulerar enheterna det förbättringsfokus som bäst bedöms öka måluppfyllelsen. Detta ingår i det systematiska kvalitetsarbetet och uttrycks i enhetens arbetsplan Kärnan i förbättringsarbetet formuleras i enhetens sk Åtgärdsfönster. Kärnan i förbättringsarbetet ska vara väl förankrat hos alla medarbetare på enheten och också lätt tillgängligt för skolnämnderna. Genom modellen med enhetens resultatfönster och åtgärdsfönster ökar nämndens möjlighet att ta del av och därmed ta ansvar för resultatutvecklingen och kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Det ska finnas rutiner och former för det systematiska kvalitetsarbetet på de tre nivåerna nämnd, förvaltning och enhet inom samtliga skolformer och fritidshemmet och dessa är väl kända och integrerade i det dagliga arbetet.

Grundprincipen är att respektive nivå följer upp sin måluppfyllelse och denna uppföljning aggregeras till övre nivån. Analys med slutsatser sker på respektive nivå utifrån den aggregerade kunskapen. Kännetecken på att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar är: o Det finns rutiner och former för hur alla medarbetare deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. o På enhetsnivå finns det rutiner och former för hur barn och elever deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. o På enhetsnivå finns det rutiner och former för hur vårdnadshavare är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. o Det finns fungerande verksamhetssystem för planering, uppföljning och analys i alla skolformer och på alla nivåer. o Det finns en väl utvecklad dokumentation som ger en samlad bild av kvalitet och måluppfyllelse på alla nivåer. o Det finns rutiner och former för kommunikation kring kvalitetsfrågor mellan huvudman, verksamhetsledning och förskole/skolenhet, likväl som mellan olika administrativa enheter inom BUF. o Det finns en årlig plan för utvärdering av särskilt identifierade områden. o Med utgångspunkt i uppföljningen analyserar alla nivåer vad som påverkar och orsakar verksamhetens resultat och måluppfyllelse. o Förslag till åtgärder grundar sig i den gemensamma analysen av resultaten samt i vetenskap och beprövad erfarenhet. o Det görs regelbundet en kritisk granskning av vårt systematiska kvalitetsarbete på alla nivåer. o Det finns en tydlig koppling mellan huvudmannens och enhetens identifierade utvecklingsområden och lärarens planering av undervisningen. 1.2.6 Dialog och delaktighet Dialogmöten hålls med nämnden och respektive verksamhetsområde vår och höst. Dialogmötet är ett återkommande inplanerat tillfälle för cheferna att ge en direkt bild av verksamhetens nuläge, utmaningar och utvecklingsbehov. Dialogmötena ger också tillfälle för nämnden att stämma av läget inom respektive verksamhetsområde och identifiera omprioriteringsmöjligheter och korrigeringsbehov i resursfördelningsmodellerna.verksamhetscheferna ansvarar för att respektive chefsgrupp förbereder dialogmötena. Den centrala förvaltningen ska höra enhetsnivån i frågor som berör enhetsnivån och där det finns ett värde för enhetsnivån att vara involverad. Största möjliga öppenhet är en vägledande princip. Nämnden kan tillämpa metoden delaktighetscheck på ärenden som behandlas i nämnd för att säkerställa att skolverksamheterna kommer att höras i beredningsprocessen (enligt samma modell som med barncheck). Budgetering- och flerårsplaneringsprocessen startar årligen med en gemensam omvärldsspaning. Årligen återkommande ärenden till nämnd planeras i årskalender och görs tillgängligt för förvaltning och nämnd. Verksamhetschefen deltar tillsammans med någon enhetschef på nämndens möten.

1.2.7Resursfördelning Tilldelningen av resurser är ett viktigt styrmedel för nämnderna under förutsättning att de som har fullt resultatansvar, förskolechefer, rektorer och verksamhetschefer är väl förtrogna med hur intäkterna i budgeten genereras. De som har fullt resultatansvar behöver också ha reella möjligheter att diskutera och ifrågasätta gällande resursfördelningsmodeller. Sådana dialoger är viktig input till nämnderna för att identifiera nödvändiga korrigeringsbehov och en förutsättning för acceptans och lojalitet med hela ekonomistyrningssystemet. Ekonomienheten har särskilt ansvar att tillsammans med linjecheferna peka ut upplevda brister i resursfördelningssystemen. Nämndenheten har särskilt ansvar för att överväga och föreslå korrigeringar i resursfördelningsmodellerna. Styrningsstöd har särskilt ansvar för att resursfördelningen följer skollagens krav på bidrag på lika villkor. I dialogmötena har nämnden möjlighet att försäkra sig om att denna process fungerar. 1.2.8Överenskommelse nämnd och enhet Överenskommelsen innehåller: 1. Nämnden tar del av enhetens resultat 2. Enheten delger nämnden sitt förbättringsarbete 3. Nämnden säkerställer att enhetens synpunkter finns med i budgetprocessen och utformningen av ersättningsmodellen och efter beslut synliggör ersättningsmodellens effekter på enhetsnivå Modellen med resultat- och åtgärdsfönster ses som två beståndsdelar i överenskommelsen mellan nämnd och enhet. Enheten visar öppet sina resultat och nämnden ser enheternas förutsättningar och resultat och tar med sig den kunskapen i budgetprocessen. I åtgärdsfönstret redovisar enheten sina viktigaste åtgärder för utveckling. Här får nämnden möjlighet att se att enheten har ett förbättringsfokus som är relevant i förhållande till den bild som ges i resultatfönstret. Den tredje beståndsdelen i överenskommelsen är den ekonomiska tilldelningen till enheten. Nämnden tillämpar ersättningsmodeller och har ingen förhandling på enhetsnivå. Enheten har möjlighet att påverka genom att påtala brister i ersättningsmodellerna och få omprioriteringsförslag beredda i budgetprocessen. 2. Spelregler I detta avsnitt behandlas styrmodellens spelregler. 2.1 Ansvar Den styrmodell som är fastslagen i Västerås stads policy för ekonomi- och verksamhetsstyrning omfattar huvudprinciperna; planering/resursfördelning, samordning/verksamhet och uppföljning/resultatkrav. I policyn betonas att Västerås stad har en starkt decentraliserad organisation med fullt ansvar för ekonomi och verksamhet inom ramen för erhållna ekonomiska resurser, mål och resultatkrav. Samtliga verksamheter präglas av helhetstänkande. Västerås stads bästa är överordnat de olika verksamheternas behov. Samordning av verksamheterna sker utifrån Västerås stads strategiska plan, genom budget och uppföljningsprocesserna och genom tydliga principer för fördelning av resurser i eempelvis ersättningsmodeller.

2.1.1Definition av resultatenhet Samtliga resultatnivåer verkar som resultatenheter. Begreppet resultatenhet innebär bland annat; o att det finns en ansvarig person o ett väl avgränsat resultatansvar med helhetsansvar för resultatenhetens ekonomi o klara ekonomiska mål o personal- och administrativt ansvar o ansvar för verksamhetens kvalitet 2.1.2Tillämpning av ekonomiskt ansvar Huvudprincipen är att varje verksamhet ska bedrivas inom de resursramar som beslutats för verksamheten. Tillfälligtvis kan medges att vissa verksamheter budgeterar och redovisar underskott mot att andra verksamheter balanserar detta med överskott. 2.1.3Enhetschefen: o har fullt ansvar för resultatenhetens verksamhet, personal, ekonomi, arbetsmiljö, information och facklig samverkan. o har rätt att till underställd medarbetare fördela arbetsuppgifter, i form av handläggningsuppdrag. I de fall handläggningsuppdraget är omfattande, ska innehåll och omfattning i uppdraget dokumenteras. I Skollagen framgår vilka uppdrag som rektor / förskolechef inte har rätt att delegera. o är underställd verksamhetschefen som kan ställa långtgående krav på samverkan mellan enhetschefer så att de i vissa frågor formar samarbetsteam. 2.1.4 Förändring av enheter Styrmodellen förutsätter en enhetlig struktur vad gäller namnsättning av begrepp och termer. Verksamheten ansvarar för / beslutar om större förändringar av enheternas organisering inom sitt verksamhetsområde. Avgörande förändringar som att starta eller lägga ner enheter beslutas dock i nämnderna. För att säkerställa enhetlig tillämpning, ska verkställighet av förändringar i stödsystemen stämmas av med respektive stödprocess (Ekonomi, HR, Kommunikation, IS/IT). 2.2 Planering Planerings- och uppföljningsprocessen regleras i tidplaner för budget och uppföljning som fastställs för varje år. Ytterst är det kommunstyrelsen som bestämmer tidplanen. I grunden är det samma tidplan som återkommer för varje år med vissa justeringar. 2.2.1 Planarbetets olika faser o Planarbetet påbörjas efter bokslut med en analys av föregående år och en strukturerad omvärldsanalys som belyser sådana trender i utvecklingen som förväntas påverka organisationen under de närmaste åren. Inriktningen är att hålla en förvaltningsgemensam uppstart efter att kommunstyrelsen beslutat om budgetinriktningen för nästkommande år o Utifrån de nationella målen, stadens strategiska plan, utbildningsplanen och omvärldsanalysen, upprättas en flerårsplan för de tre närmaste tre åren. Planen fokuserar på strategiska frågor och anger inriktning för årets arbete med budget och verksamhetsplan. Flerårsplanen fångar de olika perspektiven i den balanserande styrningen och anger mål, och förvaltningsgemensamma

aktiviteter. Parallellt arbetas det med budgetinriktningen vilken är nämndernas svar på kommunstyrelsens frågor och anvisningar avseende de nästkommande tre åren. o Kommunstyrelsen tar beslut om budget vanligtvis under juni månad. I stadens budget beslutas om ekonomiska ramar och mål för nämnderna. o Förberedande arbete med tilldelningsbudget påbörjas på sommaren. Korrigeringsbehov och skevheter som påtalats från verksamheterna tas om hand, prövas utifrån rättvisa, lämplighet, effektivitet och laglighet. Kommunikationen med verksamheten är central och tilldelningsekonomin och verksamhetscheferna har gemensamt ansvar för att dialog upprätthålls. o Respektive verksamhetschef lämnar i juni, till nämnden, sin verksamhets underlag för omfördelning utifrån barn i behov av särskilt stöd, det sk BIBASS+ underlaget. o Förberedande arbete med internbudget för enhetsnivån påbörjas efter sommaren. o Riktlinjer för enheternas internbudget fastställs i oktober/november och är en del i överenskommelsen mellan nämnd och enhet o Under perioden augusti-januari färdigställs verksamhetsplanen och budgeten på verksamhetsnivån. Verksamhetschefen föreslår budget och mål för verksamhetsområdet i samråd med direktören som slutligen fastställer dessa. o Under perioden augusti-januari färdigställs enhetsplanen och budgeten på enhetsnivå. Enhetschefen föreslår budget och mål för enheten i samråd med verksamhetschefen, som slutligen fastställer dessa. 2.3 Uppföljning 2.3.1 Delårsbokslut och årsbokslut Uppföljning sker kontinuerligt i respektive verksamhets ledningsgrupp. Månadsrapporter redovisar ekonomiskt resultat för perioden, eventuell justering av prognosen för året, medarbetarfakta samt väsentliga verksamhetsmått. Månadsrapporter och eventuella justeringar av prognoser ska alltid kommenteras (gäller samtliga nivåer). I kommentaren ska framgå om det redovisade resultatet kräver några särskilda åtgärder. Tertialrapporter redovisas per april respektive augusti och till nämnd i juni respektive oktober. Verksamhetscheferna ansvarar för en aggregerad analys på verksamhetsområdesnivå. I tertialrapporten redovisas resultatet för perioden, ekonomisk prognos för året samt måluppfyllelse avseende mål utifrån övriga perspektiv. Resultat för perioden samt prognoser kommenteras. Dialog och återkoppling sker alltid från närmast överordnad nivå. Årsbokslut sammanfattar det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet med analyser och utvecklingstendenser. För varje verksamhetsområde redovisas resultaten i den balanserade styrningen och det görs en utvärdering och en nationell jämförelse av måluppfyllelsen. För enhetsnivån är det utfallet i den balanserade styrningen som utgör enhetens verksamhetsberättelse.

2.3.1Uppföljning av intern kontroll I årsbokslutet lämnas en för året samlad internkontrollrapport. I maj och november följs den beslutade riskhanteringsplanen upp och avrapporteras till nämnderna. 2.3.2 Uppföljning av klagomål och anmälningsärenden Klagomål och anmälningsärenden diarieförs löpande och är tillgängliga för nämnderna. Två gånger per år lämnas en samlad rapport med analys och jämförelser avseende periodens klagomål och anmälningsärenden till nämnderna 2.3.3 Uppföljning frånvaro o skolpliktsbevakning Vid ett tillfälle per termin lämnas en skolpliktsbevakningsrapport till nämnd. Utöver den centrala skolpliktsbevakningsinformationen lämnar verksamhetscheferna inom grundskolan en uppföljningsrapport avseende elevers sjukfrånvaro, elevers ogiltiga frånvaro samt beviljade ledigheter. 2.3.4 Mottagandet i särskola I samband med läsårsstart lämnas rapport avseende mottagandet i särskolan. 2.3.5 Årlig uppföljning av modellen överenskommelse nämnd enhet Vid årets slut görs en utvärdering av modellen överenskommelse nämnd enhet. Utvärderingen presenteras i nämnden i december. 2.4 Återgärder vid underskott Vid budgetarbetet analyseras enhetens framtidsutsikter. Vid obalanser upprättas en plan för ekonomisk balans. Analysen kan föranleda att enheten medges att budgetera underskott under en övergångsperiod. Planen stäms av fortlöpande av verksamhetschef och avstämningsrapporter redovisas i samband med tertialrapporter och bokslut i de fall verksamhetschef bedömer att enheten inte klarar att uppnå ekonomisk balans enligt planen, ska det prövas om verksamheten kan drivas vidare eller om ledarskapet behöver förändras. Åtgärder som beslutas skall om de är av stor påverkan för verksamhetsområdet som helhet snarast rapporteras till berörd nämnd.

Bilaga till "de pedagogiska nämndernas styrmodell" januari mars april maj juni aug sep/okt nov dec Info budgetunderlag Överläggning budgetunderlag Beslut budgetunderlag Överläggning tilldelningsbudget Beslut tilldelningsbudget Utvärdering o ev justering av ersättningsmodeller BIBASS-plus underlag o info tilläggsbelopp Överläggning enheternas budgetar Beslut enheternas budgetar Strategiskt planeringsunderlag demografi, dimensionering kom. Vht och lokalbehov Strategi personal och kompetensförsörjning Flerårsplan avrapporteras till nämnd Enheten i fokus, överenskommelse enhet o nämnd X Enhetens standard, fyra perspektiv enhetens åtgärder nämndens resurstilldelning Dialog nämnd o enhet Verksamhetsområdet i fokus i fyra perspektiv Ekonomisk uppföljning årsbokslut Ekonomisk uppföljning 3 månader Ek uppföljning tertial 1 Ek uppföljning tertial 2 Tertialrapport till KS, kort avrapportering Nöjda medarbetare (medarbetarundersökningen) Nöjda barn, föräldrar, elever o vuna (PN-enkäten) Uppnådd kvalitet: Elevernas resultat

Anmälningar kränkning Synpunkter o klagomål Personalstatistik Kompetensuppföljning Personalstatistik Gruppstorlek o personaltäthet Nämndens beställning; förebyggande insatser Nämndens skolstrategiska satsningar Överläggning internkontrollplan Beslut internkontrollplan Uppföljning 1 internkontroll Uppföljning 2 internkontroll Årsrapport i årsberättelse och till KS Arbetsmarknadsläget Lägesrapport fristående skolor Yttrande fristående skolor Tillsyn fristående förskolor Redovisningsplan Omdragning av styrdokument Skolpliktsbevakning Mottagande i särskolan Skolskjuts Ansökning gy gyintag

Barnets rättigheter CHECKLISTA 1 (1) Datum 2014-04-01 Checklista för konventionen om barnets rättigheter för de pedagogiska nämnderna i Västerås. Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Kontaktuppgifter Nämnd Barn- och ungdomsnämnden Handläggare Helena Larsson Ärende Revidering av "de pedagogiska nämndernas styrmodell" Dnr 2013/3501-BaUN PNS27 2013-02 Västerås stad, Konsult och Service Checklista inför beslut Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? Ja Nej Motivera svaret Det blir tydligare vilken nivå i förvaltningen som har ansvar för vad. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Motivera svaret Personalen i skolan o förskolan behöver inte lägga energi på att lösa onödiga oklarheter. Mer fokus och energi kan läggas på barn och elever. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Nej Motivera svaret Själva styrdokumentet och dess formuleringar är sannolikt inte intressant för barn o elever. Tydligare och effektivare processer gagnar barn o unga. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Ja Nej Motivera svaret I nämndens årshjul har gjorts tydligt när BIBASS+ behandlas i nämnden och vem som ansvarar för underlaget. Organisationsnr: 212000-2080 Postadress Besöksadress Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset 021-39 00 00 www.vasteras.se Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås E-post buf@vasteras.se