MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun
Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7 kapitlet. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade FN:s barnkonvention. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. En av artiklarna i konventionen (artikel 28) erkänner barnets rätt till utbildning. Länderna som undertecknat barnkonventionen åtar sig bland annat att särskilt vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott. Enligt sjunde kapitlet i den svenska skollagen råder skolplikt för alla elever i grundskoleålder. Detta innebär att eleven ska vara närvarande på samtliga schemalagda lektioner, och att de både har rätt till och skyldighet att ta del av undervisningen. Det är vårdnadshavarens skyldighet att se till att eleven fullgör sin skolplikt (skollagen 7 kapitlet 20 paragrafen). Det är rektors ansvar att informera vårdnadshavare om ogiltig frånvaro samma dag den inträffar (Skollagen 7 kapitlet 17 paragrafen).
Om ogiltig frånvaro Långvarig ogiltig frånvaro innebär att den rätt till utbildning som alla skolpliktiga barn har inte tillgodoses. Med ogiltig frånvaro menas: frånvaro som inte rapporterats av vårdnadshavare frekvent frånvaro, även om den rapporteras av vårdnadshavare. Ogiltig frånvaro kan bero på att eleven inte trivs med tillvaron och har ett problem som hon eller han behöver hjälp med att lösa. Problemet kan finnas i skolan, i undervisningen, i kamratgruppen, i familjen eller i relation till skolpersonalen. Även om skolan upplever att problemet finns hos eleven och hemmet, och därmed inte är skolans sak, är uppdraget tydligt: skolan har ansvar för att alla elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Ogiltig frånvaro innebär ett arbetsmiljöproblem och måste därför åtgärdas. Bästa åtgärden är förebyggande arbete, vilket kräver ett aktivt och effektivt arbetssätt. Ett konkret och heltäckande åtgärdsprogram tydliggör och förbättrar arbetet. Det är viktigt att alla inblandade, det vill säga skolans personal, elever och föräldrar, ställer sig bakom åtgärdsprogrammet.
Om ledighet Grundprincipen är att skolans undervisning är obligatorisk. En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Därför beviljas ledighet utöver ordinarie lov endast i undantagsfall. För att ansöka om ledighet ska vårdnadshavare fylla i ledighetsansökan och skicka ansökan till rektor i god tid (minst 2-3 veckor) innan önskad ledighet. Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. I bedömningen ska följande övervägas: frånvarons längd elevens studiesituation möjligheten att kompensera den förlorade undervisningen ledighetens angelägenhet för eleven. Ledighet trots avslag på ansökan bedöms som ogiltig frånvaro.
Generell handlingsplan för frånvaro Vårdnadshavaren ska anmäla frånvaro och orsak till frånvaro, vid fastställd tidpunkt och till utsedd person. Frånvaron ska anmälas varje dag (förutom vid giltig frånvaro). En elev som avviker från lektion på grund av sjukdom, läkarbesök eller liknande ska anmäla detta till den pedagog som är ansvarig för eleven. Lärare noterar frånvaron i InfoMentor vid varje lektionstillfälle. Detta gör det lättare att se mönster i när eleven inte är på plats. Rektor ansvarar för att vårdnadshavare får information om den ogiltiga frånvaron samma dag som den inträffar (Skollagen 7 kapitlet, 17 paragrafen). Vårdnadshavaren har ansvar för att ta del av frånvarorapporteringen i frånvarosystemet. Finns det oro för att eleven far illa så ska frånvaron anmälas till socialtjänsten. Socialtjänsten har en motsvarande handlingsplan för hur de ska agera vid en anmälan där frånvaro finns med. Samverkan ska kontinuerligt stärkas, följas upp och utvärderas. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och elevens vårdnadshavare inte har gjort vad den är skyldig att göra för att så ska ske, får kommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med böter. Rektor ansvarar för att underlag skrivs till beslut om föreläggande, ärendet beslutas av nämnden. Frånvarostatistik tas kontinuerligt fram från InfoMentor för analys av elevhälsan på skolnivå, klassnivå och ämnesnivå. Skolornas frånvarostatistik sammanställs, analyseras och rapporteras till skolnämnden två gånger per år.
Arbetsgång vid konstaterad ogiltig frånvaro Målet med detta åtgärdsprogram är ökad skolnärvaro. Åtgärderna som genomförs är alla ett led i att uppnå detta. Rektor är ansvarig för kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogrammet. 1. Elevansvarig pedagog kontaktar vårdnadshavare samt informerar arbetslaget och andra undervisande lärare för skärpt kontroll. 2. Om den ogiltiga frånvaron är av allvarlig natur, informerar elevansvarig pedagog alla berörda lärare och kallar vårdnadshavare till skolan för samtal. Elevhälsan/ELIS-teamet informeras/konsulteras. Tid avtalas för täta uppföljningar och utvärderingar. Överenskommelser dokumenteras. 3. Om ingen förbättring sker inom två veckor trots ovanstående anpassningar, anmäler klassföreståndaren elevens frånvaro till rektor på skolan (skollagen 3 kapitlet, 8 paragrafen). 4. Rektor ser till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Utredningen genomförs utifrån behov av specialpedagog, psykolog, kurator och skolhälsovård. En del av utredningen är en sammanställning av elevens frånvaro utifrån närvarosystemet. Utifrån utredningen görs en sammanfattning/bedömning som återges till rektor. Rektor beslutar utifrån underlaget om ett åtgärdsprogram ska upprättas. När ett 5. åtgärdsprogram upprättas kallar elevhälsan dem som genomfört utredningen, samt elev och vårdnadshavare. Av åtgärdsprogrammet ska följande framgå: - elevens behov - åtgärder - hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Hög kontinuerlig frånvaro: 6. Har eleven hög och kontinuerlig frånvaro kontaktas ELIS-teamet via elevhälsans kurator. 7. I samråd med ELIS-teamet kallar skolan (ex. rektor, elevansvarig pedagog och elevhälsa) vårdnadshavaren, eleven och viktiga personer ur elevens privata nätverk till ett möte. Finns pågående kontakt med barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP), primärvårdspsykolog, ungdomsmottagning ska även de bjudas in. 8. En återgångsplan upprättas med en tydlig ansvarsfördelning utifrån en individuell bedömning. Detta dokumenteras i åtgärdsprogram som följs upp och revideras fortlöpande. 9. Om eleven ej medverkat på mötet ges information ges till elev om vad som beslutats av vårdnadshavare och elevansvarig pedagog. 10. Inbokade uppföljningar och utvärderingar en gång i månaden för hela nätverket och veckovis för en mindre grupp runt familj och elev tills målet är uppfyllt. Fortsatta avstämningar under en period efter det att eleven är tillbaka i skolan för att säkerställa elevens fortsatta skolnärvaro. Under punkterna 1-5 samt förebyggande insatser gäller samarbete mellan skola och föräldrar enligt lokala planer och förutsättningar. Under punkterna 6-10 gäller total samlad samverkan samt speciell insats från ELIS.