2012december13 Galleriellerstadensminstakonsthall? enrapportomfrilagretsnya utställningsrum Projektgrupp: HannaHymna CarolineHögrud AnnaThomasson JohannaBrandels KajsaÅhlanderPersson Uppdragsgivare: Frilagret 0
Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 2. Bakgrund sid. 1 3. Syfte och mål sid. 2 3.1 Syfte sid. 2 3.2 Mål sid. 2 4. Metod & Avgränsningar sid. 2 5. Kommunikationsprocess sid. 3 5.1 Inledning sid. 3 5.2 Vem är konstnär och vad är konst? sid. 3 5.3 Urval och representation sid. 4 5.4 Hur kan Frilagret marknadsföra rummet sid. 5 5.5 Vilka önskningar och idéer finns om rummet? sid. 6 5.6 Galleri, konsthall eller vad är det här egentligen? sid. 7 6. Utvärdering av de två första utställningarna baserat på sid. 8 utställarnas upplevelse 6.1 Före utställning sid. 8 6.1.1 Kontakten med Frilagret sid. 8 6.1.2 Handledning & Ansvarsfördelning sid. 9 6.1.3 Marknadsföring av utställningarna sid. 10 6.1.4 Utställarnas förväntningar sid. 11 6.2 Vernissage sid. 11 6.3 Efter utställning sid. 12 6.3.1 Besökarnas reaktioner på utställningarna sid. 14 7. Analys sid. 15 7.1 Vad är konst och vem är konstnär? sid. 15 7.2 Behovet av denna utställningsplats sid. 15 7.3 Ska utställningsrummet vara fristående eller en del av den sid. 15 ordinarie verksamheten? 7.4 Galleri, konsthall eller vad är det här egentligen? sid. 16 7.5 Vilka är utställningsplatsen till för och hur når man dem? sid. 17 Vad är kvalité?
7.6 Utställningarna - projektgruppens slutsatser sid. 18 7.7 Övriga frågor att arbeta vidare med sid. 20 8. Sammanfattning sid. 20
1. Inledning På uppdrag från Frilagret har vi, fem studenter från Kulturverkstans utbildning till internationell kulturprojektledare, under hösten 2012 arbetat med att följa Frilagrets process kring att etablera ett nytt rum för utställningar. Vi valde att arbeta med projektet eftersom vi tyckte att det var intressant att följa uppstarten av en ny verksamhet för unga inom konstområdet. Vi har genomfört intervjuer, samtalat med utställare och besökare för att samla information om vad utställningsrummet kan vara och skulle kunna bli. Ska det vara ett rum för konst? Vad är i så fall konst och vem är konstnär? Dessa är några av frågorna som vi har ställt. Här har vi samlat de tankar och reflektioner som vi har fått fram i vår kommunikationsprocess och det insamlade materialet har förutom denna rapport även resulterat i en inspirationsfilm och förslag till en folder med information för potentiella utställare. Denna rapport är uppbyggd i tre delar. Där den första delen berör hur vår kommunikationsprocess har sett ut och vad som framkommit ur den. Vidare följer en utvärdering baserat på utställarnas upplevelse av de två utställningarna vi har följt. Rapporten avslutas med en analysdel där vi lyfter fram våra tankar om processen. 2. Bakgrund Frilagret är ett kulturhus som erbjuder en arena för ung kultur och är till för alla från 13 år och uppåt. Under 2010-2011 förde Frilagret en dialog med unga i Göteborg för att få reda på vad de hade för idéer och önskemål kring verksamheten eftersom det är de ungas egna initiativ och förslag som ska styra dess form och innehåll. Under dialogprocessen framkom det att det fanns en efterfrågan om en utställningsplats för konst, där alla som vill kan ställa ut, oavsett ålder och tidigare erfarenhet - eftersom det finns en brist på liknande platser i Göteborg. Inom Frilagrets lokaler fanns ett kontorsrum som gjordes om till en provisorisk lösning för de utställningar som skulle genomföras under hösten. En arbetsgrupp från Frilagret har haft ansvar för att ordningsställa lokalen, föra en ständig dialog med utställarna, erbjuda handledning och stöd, och tillsammans med dem genomföra utställningarna Vår roll som projektgrupp har varit att följa deras arbete under de två första utställningarna och parallellt med detta föra en egen kommunikationsprocess, för att undersöka ett möjligt koncept för verksamheten. 1
3. Syfte och Mål 3.1 Syfte Syftet med projektet har varit att bidra till att Frilagret efterlever samma kärnvärden i utställningsverksamheten som i all övrig verksamhet: delaktighet, medbestämmande och ett inkluderande av unga oavsett deras förkunskap och bakgrund. Vi har genom vår kommunikationsprocess identifierat åsikter, idéer, tankar och önskemål kring utställningsverksamheten för att främja en mötesplats för kreativitet och inspiration. 3.2 Mål Målet med projektet har varit att identifiera och presentera åsikter, idéer, tankar och önskemål kring vad utställningsverksamheten är och skulle kunna bli. För att denna information ska bli så tillgänglig som möjligt för Frilagret presenteras materialet på följande sätt: En film som ger en presentation av utställningsplasten med inspiration, information och tips från de två första utställningarna. Ett förslag till en folder med information riktad till den som är intresserad av att ställa ut. Denna rapport. Målet med rapporten är att ge en bild av hur de två första utställningarna har fungerat, vilka andra åsikter, idéer, tankar och önskemål som hörts i de samtal vi fört om vad Frilagrets utställningsverksamhet kan vara. Slutligen vill vi ge en bild av våra egna slutsatser kring projektet. 4. Metod & Avgränsningar Under projektets gång har vi arbetat mot ett antal frågeställningar (Bilaga 1). För att undersöka dessa frågor har vi fört en kommunikationsprocess där insamlandet av material skett genom längre intervjuer med konstutövare, gallerister, konstpedagoger, personer som arbetar med olika typer av barn- och ungdomsverksamhet, studenter från en förberedande konstskola och i samband med den första vernissagen bjöd vi även in till ett samtal. Via mejlutskick, ett officiellt facebookevent samt ett pressmeddelande försökte vi bjuda in människor från så många olika bakgrunder och med så många olika kompetenser som möjligt. Samtalet syftade till att att fånga upp besökarnas tankar och idéer om vad utställningsplatsen kan vara och skulle kunna bli. Vi har även arbetat med att kartlägga vilka liknande verksamheter som finns i Göteborg. Vi gick runt till ett flertal gallerier och ställde frågor kring deras arbete. Under hela arbetet har vi fört en kontinuerlig dialog med dem som ställt ut under vår 2
projektarbetsperiod för att kartlägga deras tankar före, under och efter utställningen. I följande rapport kommer vi att lyfta citat från kommunikationsprocessen, där framgår det i vilket sammanhang repliken har sagts dock är personerna bakom citaten anonyma. Eftersom Frilagret jobbar mot en bred målgrupp där alla ungdomar ska kunna ta del av verksamhetens möjligheter har vi via telefon och mejl kontaktat samtliga högstadieskolor, gymnasieskolor, fritidsgårdar, kulturskolor och folkhögskolor i Göteborg. Vår förhoppning är att detta ska medvetengöra så många som möjligt om utställningsplatsen och bidra till en stor geografisk spridning på framtida besökare och utställare. Utifrån detta har vi skapat en kontaktlista som Frilagret kan använda vid framtida utskick om utställningarna (Bilaga 2). 5. Kommunikationsprocessen 5.1 Inledning Kommunikationsprocessen har varit vårt sätt att samla in tankar, idéer, önskemål och förslag om hur rummet fysiskt skulle kunna se ut och praktiskt kunna nyttjas och hur verksamheten skulle kunna fungera. Vårt insamlande bygger dels på de ovannämnda intervjuer som vi genomfört med aktiva inom konstområdet och på de samtal som förts med besökare under den första vernissagen. Samtalens längd varierade, några var av längre karaktär medan andra besökare drog en lapp och besvarade en fråga. Via uppsatta blädderblock kunde även besökarna lämna namnförslag och reflektera kring frågan vad är konst?. Det var ett bra flöde av besökare till samtalen, några besökare kom enbart för samtalet, vilket även genererade en del personer till vernissagen och vice versa. I samband med utställningarna har det också funnits en gästbok och en enkät. 5.2 Vem är konstnär och vad är konst? Frilagrets övergripande verksamhet bygger på att ungdomar själva utifrån sin egen referensram får definiera vad som är kultur. Verksamheten drivs inte utifrån någon fast definition av kulturbegreppet och på samma sätt har vi i processen med utställningsrummet valt att inte arbeta utifrån någon fast definition om vad som är konst och vem som får kalla sig konstnär. Allteftersom processen fortskridit har dessa frågeställningar tagit allt större plats och vi har kunnat se ett stort behov av att få diskutera detta. Den vanligaste uppfattningen hos dem vi har pratat med är att vem som helst kan kalla sig för konstnär om den personen själv anser att den är det och att om den känner att det den gör är konst så är det konst. En person tyckte till exempel att alla som kommunicerar något genom en konstform, såsom en tanke eller känsla är konstnär. 3
- De flesta kan kalla sig för konstnärer, konst kan vara så mycket, jag skulle inte vilja ta det ordet från någon. - Så länge man själv anser sig vara konstnär så är man det. Men det är kanske annorlunda om det handlar om att vara konstnär till yrket, jag vet inte om jag skulle kalla mig själv konstnär. Ju mer dessa frågor har växt desto mer har vi fått upp ögonen för deras komplexitet. Även om majoriteten av de vi har pratat med har haft en förhållandevis öppen inställning till frågorna, så har vi upplevt att det ofta finns en snävare definition inom den etablerade konstscenen. Där är det vanligt att man lyfter fram kontexten som avgörande för vad som är konst och vikten av att ha studerat på en konstskola. - Man får titulera sig konstnär först när man har genomgått en konstutbildning på en väletablerad institution. Därefter, för att verken ska få kallas konst måste de ställas ut på ett väletablerat ställe samt erkännas av personer som kan bedöma vad som är konst. Svar på frågan Vad är konst? från blädderblocket och samtal under vernissagen 26/10: 5 i rad Något unikt Samhällsdebatt Ett tänkvärt föremål/bild Något som väcker känslor Ifrågasätta Vad som helst Något som får mig att tänka nytt 5.3 Urval och representation Dem vi har samtalat med har betonat att urvalet av utställare ska grunda sig på en bred representation av de som ställer ut och innehållet som ska visas. Det flesta har poängterat att det främst är de oetablerade konstutövarna som bör lyftas fram och få chansen att ställa ut. - Försök att hitta de som är grönast och som har en idé. 4
- Det är viktigt att unga och erfarna får en chans, vilket kan leda till att man kan få se något som man inte kan få se någon annanstans. - Alla ska kunna ställa ut! Det spelar ingen roll vad du har. Om det är något du vill ställa ut så ska du kunna göra det. Andra har också nämnt betydelsen av att sprida bilder från utställningsplatsen för att locka dit en bredare publik. - Sprid bilder från utställningen som visar att det är olika slags folk som besöker utställningen, inte bara personer i svart polo. - Det beror mycket på de andra besökarna om man känner att man passar in, om alla är fina medelålders personer och man själv kommer med ryggsäck och trasiga sneakers kanske man inte känner att en hör dit. 5.4 Hur kan Frilagret marknadsföra rummet? I vår kommunikationsprocess har vi även samtalat om hur Frilagret bäst kan nå ut till personer runt om i hela Göteborg för att få en så bred geografisk spridning som möjligt. En återkommande åsikt är att det är viktigt att komma ut och möta människor i olika delar av staden för att nå personer som inte känner sig berörda av Frilagrets ordinarie marknadsföring och som vanligtvis inte rör sig i innerstaden. - Det är genom att träffa människor öga mot öga man bäst fångar deras intresse, för att få dem att känna att det handlar om något som berör även dem. - Bästa sättet att få folk att känna till rummet är genom folkmun. Under vår intervju med Sofia Åhrman, projektledare på Konstepedemin, poängterade hon vikten av att inom den egna verksamheten våga erkänna de brister som finns i arbetet med att nå en mångfald i målgruppen. För att kunna se luckorna och jobba för att fylla i dem måste man vara medveten om sina tillkortakommanden. När vi i kommunikationsprocessen ställt frågan om hur Frilagret effektivt kan sprida information om utställningsrummet och den övriga verksamheten så har reklamtavlorna på spårvagnen varit ett återkommande förslag. - Synliggör utställningsplatsen på så många ställen som möjligt så att man inte behöver leta efter information utan snarare ramla över den. 5
Ett önskemål som varit frekvent återkommande bland både utställare, vernissagebesökare och andra vi talat med, är att det finns ett behov av tydligare skyltning till både Frilagret och specifikt för utställningsrummet. Under arbetets gång har vi tagit kontakt med alla högstadie- och gymnasieskolor i Göteborgs stad samt alla fritidsgårdar och kulturskolor för att informera om utställningsplatsen. Detta har varit ett sätt för oss att undersöka kännedomen om Frilagret. Syftet har även varit att marknadsföra utställningsrummet. Kännedomen om Frilagret varierade oerhört mycket bland de vi pratade med, och något vi upplevde var ett motstånd i viljan att föra informationen vidare. Några menade på att deras elever inte är intresserade av någon kreativ verksamhet. Baserat på dessa samtal har vi som tidigare nämnts (bilaga 2) skapat en kontaktlista som Frilagret kan använda sig av vid framtida utskick. 5.5 Vilka önskningar och idéer finns kring rummet? Den ständigt återkommande önskningen om utställningsrummet har varit att det ska vara en öppen, inkluderande, avslappnad miljö, där alla känner sig välkomna och där alla kan känna att de passar in. Många tycker att bakgrundsmusik bidrar till detta. Majoriteten av de vi har pratat med har varit överens om att det är viktigt att bli hälsad välkommen och att det syns att man kommit till rätt plats. Därefter så vill en del bli guidade runt och ha möjlighet att ställa frågor medan andra vill bli lämnade ifred för att titta och tänka själva. - Bemötandet är viktigt! Och att det finns någon trevlig och tillmötesgående person som man kan fråga om konsten om man vill veta något. Men det är samtidigt bra att man kan få insupa konsten i lugn och ro själv om man vill. En av frågorna som vi ställde var om besökarna var intresserade av att ta del av workshops i samband med aktuell utställning och vad dessa i så fall skulle kunna innehålla. Nästan alla som fick frågan var positiva till detta. - Jag vill absolut ta del av en workshop, eftersom det kan möjliggöra att man går djupare in i det som ställts ut. - Jag vill få testa på själv. Man borde koppla utställningen till görande, och man skulle kunna få tolka utställningen genom att skapa något själv. Detta skulle vara ett sätt att öppna upp för samtal. - En workshop låter kul! Leka lekar, trycka potatistryck eller rita. Vad som helst egentligen. 6
- Man skulle kunna ha en grundläggande minikurs i olika konststilar, som ett smakprov för de som själva inte gått konstskola. Man kan ha en heldag där man får testa på att hålla på med konst, ha bilder som deltagarna får tolka och diskutera. - Jag tycker att man ska få uppleva genom skapande och tolka den aktuella utställningen genom att själv få testa på. Jag kan tänka mig att själv hålla i en workshop: matcha din hatt med dina kläder. Vi har även sett att det finns ett intresse av interaktiva utställningar. Exempelvis där besökare och konstnärer skapar konsten på plats och låter utställningen växa fram tillsammans. Många menar att detta kan vara ett sätt att få fler personer att intressera sig för konst. - Jag gillar verkligen interaktiva utställningar! Man skulle också kunna ha en eller flera personer som improviserar livemusik utifrån inspirationen som de får från den aktuella utställningen. Det är kul om man kan integrera olika typer av konstformer. - Jag skulle vilja se en utställning där rummet var helt klätt i papper och där det fanns en mängd saker och en stor hink med lim. Besökare och konstnärer skulle gemensamt låta utställningen växa fram genom att bygga den. Väggarna skulle sedan delas upp och säljas, vinsten ska gå till de som deltagit och till ett välgörande ändamål. - Interaktiv konst är ett sätt där man lär sig av varandra och samtidigt minskar tröskeln till konsten. Det blir lättare för de som inte håller på med konst att prova på. - En idé kan ju vara att bistå konstutövare med material och resurser. Man kan ha en stor delad ateljé där det finns tillgång till papper, pennor, nål och tråd och allt möjligt som man kan behöva. På så sätt så kan man skapa en kreativ plats. 5.6 Galleri, konsthall eller vad är det här egentligen? I början av detta projekt benämnde vi utställningsrummet som ett galleri. Under arbetets gång har det funnits ett behov av att ifrågasätta denna definition, då det har visat sig finnas tydliga föreställningar om vad ett galleri är och inte är. Vi har undersökt detta genom att be personer att definiera begreppen galleri och konsthall för att vidare diskutera skillnaderna mellan dessa. Bland de vi pratat med är det en övergripande åsikt att ett galleri är till ytan mindre än en konsthall. Därefter är det svårt att urskilja någon vedertagen definitionen av begreppen, då vissa anser att en konsthall är mer ordnad och påkostad, medan andra anser detsamma om ett galleri. Det har även lyfts tankar om att både ett galleri och en konsthall är platser för kreativa processer men att ett galleri ses som en verksamhet vars syfte är att sälja konst vilket personerna inte anser gäller för en konsthall i samma utsträckning. Vi har också stött på dem som tycker det är okej att det finns olika definitioner och att det är helt okej att 7
välja själv. - Det är okej att kalla det vad man vill. Om detta är ett galleri enligt Frilagrets definition så kan de kalla det för det. Som ett vidare led i diskussionen om vad utställningsrummet är har vi även fått in följande namnförslag: Köket, Galleri12, Stadens minsta konsthall, Frirummet, Finrummet, Mikroblobben, Frilagrets container, Galler, 18 kvm, Minilagret, Frigalleriet, Gallerifri, Gallerfri, Det minsta galleriet i staden. 6. Utvärdering av de två första utställningarna baserat på utställarnas upplevelse Under den tid som vårt projekt pågick genomfördes de två första utställningarna i det nya utställningsrummet. Den första hade vernissage 26 oktober 2012 och pågick under två veckor. Utställning nummer två öppnade 17 november samma år och pågick även den under två veckors tid. I denna punk redogör vi för den utvärdering vi gjort av arbetet med dessa utställningar baserat på de åsikter utställningsgrupperna framfört och våra egna iakttagelser. 6.1 Före utställning 6.1.1 Kontakten med Frilagret Utställning 1 Utställarna tog kontakt med Frilagret våren 2011 och berättade om sin utställningsidé. När Frilagret började planera för en utställningsplats hörde de av sig till utställarna ungefär en månad innan utställningen ägde rum. Utställarna upplevde att det hade varit bättre att få mer tid att förbereda sig på då de inte var helt klara med sina verk. - Vi satte exakt datum för utställningen i september. Men egentligen tycker jag att man bör veta minst 2 månader innan man ska ställa ut. Utställarna och Frilagret träffades för ett möte en gång och resten av kommunikationen fördes via mejl och telefon. Kommunikationen mellan utställarna och Frilagret hade kunnat underlättas genom mer regelbundna möten och snabbare svar, enligt utställarna. 8
- Frilagret har varit svåt att nå på mejl. Det hade varit bra att ha fler möten. De kanske kan ha fler kontaktpersoner på Frilagret. Utställning 2 Utställarna tog kontakt med Frilagret i samband med Kulturkalaset i Göteborg 2012. Frilagret hörde sedan av sig och tillsammans satte de ett mer specifikt datum ungefär en månad innan utställningen skulle äga rum. Detta tyckte utställarna var lagom långt innan. Utställarna är väldigt nöjda över kontakten med Frilagret. - Det har fungerat jättebra och allt har flutit på! 6.1.2 Handledning & Ansvarsfördelning Utställning 1 Vid det första mötet med Frilagret fick utställarna frågor rörande deras behov av praktisk hjälp exempelvis gällande material, eventuella kostnader och om de behövde något till rummet. Det beslutades på utställarnas initiativ att de själva skulle formge en affisch. Utställarna ansvarade för att lämna in en text om utställningen och en deadline för detta gjordes upp tillsammans med Frilagret. Utställarna uppskattade att de gavs fria händer och Frilagret uppmuntrade dem till att ta egna initiativ. - Eftersom vi själva tog initiativet till att ställa ut, så förväntade vi oss inte speciellt mycket handledning. Utställarna kom överens med Frilagret om vilka öppettider som skulle gälla och att de själva skulle ansvara för att hålla utställningen öppen. Utställningsgruppen erbjöds även konstnärlig och praktisk handledning inför hängningen av utställningen vilket de tackade ja till. Några dagar innan vernissagen hade utställarna ett möte med den konstnärliga handledaren Anna Petters, som arbetar på Göteborgs konstmuseum, för att samtala kring hängningen och utformningen av rummet. Detta är något som alla i utställningsgruppen lovordat och betonat att de verkligen uppskattade. - Den konstnärliga handledaren kom med väldigt bra tips. - Vi fick bestämma när i processen som vi ville träffa den konstnärliga handledaren. Vi valde att träffa henne när vi byggde och hon var jättebra. Hon påverkade verkligen slutresultatet. Det var värdefullt. - Det hade varit en kul idé om Anna Petters kunde hålla i en workshop eller ha ett konstsamtal där unga konstnärer kan komma, ta med sig ett verk och få handledning. 9
Utställning 2 Utställarna upplever att de fått all den handledning och hjälp som de önskat av Frilagret, både innan utställningen och i samband med hängningen av verken. De känner att de har haft stor möjlighet att påverka beslutsfattandet och att de fått göra allt de velat. - Vi har fått all den hjälp och handledning som vi har velat ha från Frilagret. Även dessa utställare erbjöds konstnärlig handledning av Anna Petters, vilket resulterade i två möten med henne. Vid det första mötet närvarade båda utställarna och de diskuterade hur rummet såg ut och det bollades idéer kring hur utställningen skulle utformas. Det andra mötet skedde samma vecka som utställningen, då närvarade endast den ena av de två utställarna och en person från Frilagret var med. Under det andra mötet fortsatte arbetet med utformningen av utställningen, samt det löstes en rad praktiska och tekniska frågor. Utställningsgruppen uppskattade mötet med den konstnärliga handledaren och tyckte att de fick många bra och konkreta tips. De ser gärna att Frilagret fortsätter att erbjuda den typen av handledning till framtida utställare. - Det var jättebra att hon var med, väldigt informativt, ingen av oss hade ju så mycket erfarenhet av hur sånt här fungerar. 6.1.3 Marknadsföring av utställningarna Utställning 1 Som tidigare nämnts så ville utställarna göra affischen och vernissagens facebookevent själva. Frilagret stod för utskrifterna och utställarna ansvarade för affischeringen. Utställarna och Frilagret kom tillsammans överens om att utställarna skulle skicka en text till Frilagret som de sedan kunde använda i ett pressmeddelande. Utställning 2 Utställarna och Frilagret kom tidigt överens om att utställarna själva skulle bestämma bild samt text till affischen. Därefter var det tänkt att Frilagret skulle göra klart layouten, skriva ut den och sedan skulle utställarna själva sätta upp affischerna. Detta föll av någon anledning mellan stolarna vilket resulterade i att affischen sattes upp först dagen innan vernissage och enbart på Frilagret. Utställarna skapade själva ett facebookevent där de bjöd in till vernissage, men när de inte kunde göra detta event offentligt fick de hjälp av Frilagret att ordna det. 10
6.1.4 Utställarnas förväntningar Utställning 1 Utställarna tyckte att det har varit roligt och spännande att få vara de första som ställde ut just här. De hoppas även vara med och bidra till att platsen utformas och etableras på ett positivt sätt för kommande utställare. - Det känns jätteroligt att det här är igång! Nu är bollen i rullning! De uttryckte också en förhoppning om att det skulle komma mycket folk till deras utställning och att besökarna skulle representera en bra blandning av personer de kände och inte kände. - Vi vill att alla ska komma, både kulturtanter och yngre personer! - Vi hoppas att besökarna ska uppfatta den röda tråden i utställningen och att det finns en koppling mellan konstverken. Utställning 2 Utställarna såg det som en stor möjlighet att få ställa ut här och hoppades på att det skulle komma en engagerad publik som skulle vara nyfikna på deras fotografier. - Det hade varit roligt om Jan Jörmark och andra högt uppsatta inom fotovärlden kom. Vi gick på Jans utställning i Kungsbacka och pratade med honom och fick tips på de platser som vi fotat på. Deras orosmoment var att det bara skulle komma vänner och bekanta på utställningen då det inte affischerats något runt om i staden. I övrigt var de oroliga att något viktigt skulle gå sönder tätt inpå eller under utställningen. 6.2 Vernissage Vernissage 1 Utställarna var oerhört nöjda med vernissagen, de tyckte att det var jättebra stämning och uppskattade även det parallella samtalstillfället som vi i projektgruppen arrangerade. - Det var superkul att det kom så mycket folk och att det inte bara var personer vi kände! - Bara att det kommer folk är ju fantastiskt. En plats där folk möts. Det har varit en good feeling. 11
- Det har varit bra och trevlig stämning. Vi har fått väldigt positiva reaktioner. - Jag har stått och ritat, sedan när jag vände mig om så såg jag att det var jättemycket folk. Utställningen verkar vara omtyckt och de har sagt att det ser proffisigt ut. Det är tack vare hjälpen från den konstnärliga handledaren. - Vi uppskattade mycket att det fanns ett evenemang samtidigt i Frilagrets övriga lokal! Vernissage 2 Den andra vernissagen var enbart förlagd till utställningslokalen. Vid detta tillfälle var det ett fristående evenemang i Frilagrets övriga lokaler som delvis pågick samtidigt som vernissagen. Det resulterade i att många som skulle på det andra evenemanget också gick och kollade på utställningen då de gick in genom samma entré. Utställarna var supernöjda med vernissagen och tyckte att det var roligt att det kom så mycket folk. - Det kändes väldigt bra. Det kom ju väldigt mycket folk och vi fick mycket positiva kommentarer. Det känns kul att så många kom och att så många uppskattade vad vi gjort. - Det var jätteroligt och det gick jättebra att snacka med alla som var där. Kul att få så mycket uppmärksamhet. Det kändes som att det var ens födelsedag! 6.3 Efter utställning Utställning 1 Utställarna är överlag nöjda med utställningen och tyckte att det gick bra. - Det har varit en jätterolig och lärorik upplevelse att ställa ut i det här sammanhanget. De tyckte att de mesta fungerade bra och att de har fått god hjälp av Frilagret under utställningsperioden. - Om något behövde fixas, till exempel pennor till mitt pågående konstverk, så har de hämtat det. Utställarna hade vid några tillfällen problem med att ta sig in i utställningslokalen med den nyckel de fått låna. De upplevde även, då de var en grupp som ställde ut, att det hade underlättat om de hade haft mer än en nyckel att dela på. Utställarna tog även upp att det varit ett problem att ytterdörren låses 18.00 när utställningen pågått till 20.00. Det har 12
försvårat för besökare att komma in i lokalen på ett inbjudande sätt. Utställarna uttrycker att det hade varit bra med en större tydlighet kring ansvarsfördelningen och vilka resurser Frilagret har. De fick exempelvis intrycket att Frilagret kunde hjälpa till att vakta utställningen. Hade de vetat att de skulle vakta hela tiden själva hade de kanske varit mer tveksamma till att ställa ut men de är glada att de gjorde det i alla fall. De lyfte även fram att det hade varit bra att veta från början att det finns en träverkstad på Frilagret, något som de upplever som en stor tillgång. - Felix var en jättebra hjälp när vi hängde utställningen. Och det var väldigt bra att de kunde sänka en av skärmväggarna så snabbt. Avslutningen av utställningsperioden upplevde utställarna som lite otydlig, då det varken avtalats tid för utvärdering eller kommunicerats med Frilagret när och vem som skulle plocka ned utställningen eller när och till vem de skulle lämna tillbaka nyckeln. De upplevde att det var svårt att synliggöra rummet under andra pågående evenemang på Frilagret. De upplevde att det var mycket besökare under helgerna men att det var sämre på vardagarna. De ansåg även att det var bra blandning av besökare, då det inte bara var folk de kände som kom dit. Utställarna tycker att det hade varit bra om Frilagret hade hjälpt till med marknadsföringen av utställningen efter vernissagen, exempelvis genom att föra in det i deras kalender på hemsidan och lägga ut mer information på deras Facebook-sida. Detta gjordes inför vernissagen men inte under utställningen (som pågick i ytterligare två veckor därefter). De önskar också att de hade fått hjälp med affischering på stan. Utställarna föreslog också att en borde synliggöra utställningsrummet mer utifrån, exempelvis genom att tända marschaller. Utställning 2 Utställarna har uttryckt att de är oerhört nöjda med utställningen. De tycker att kontakten med Frilagret under utställningsperioden har varit väldigt bra. -Vi har inte känt oss bortglömda utan haft regelbunden kontakt via mejl och telefon. -De har ställt upp med resurser, vi har inte känt oss begränsade över huvudtaget. En sak som inte har fungerat har varit att få i gång monitorerna till de bildspel som ingick i utställningen. Det har varit ett problem varje gång som utställarna skulle öppna utställningslokalen. 13
Utställarna har överlag varit väldigt nöjda och har uttryckt att utställningen varit en fantastisk erfarenhet. De har berättat att de är glada över att få lära sig hur en gör en utställning och träffa så mycket folk. De har även varit mycket positiva till fördelningen av öppettiderna och att de fått hjälp av Frilagret med att hålla öppet. - Det känns bra med öppettiderna. Det är ju vår utställning, så jag tycker att det är självklart att vi tog hand om den. - Det blev lite tajt med skolan men det går bra och på torsdagar kunde ingen av oss, då hade Frilagret öppet åt oss istället. Annars tog vi några dagar var i veckan. Vid nertagning av utställningen hjälpte Frilagret till med att ta ner ett större konstverk medan utställarna själva plockade ner resten av utställningen. Utställarna upplevde att det kommit många besökare på utställningen som de inte kände sen tidigare. 6.3.1 Besökarnas reaktioner på utställningarna Kommentarer från gästbok och Facebook: Häftigt med samarbetet det ger extra liv åt utställningen Grym första utställning! Nu har ni satt ribban Jättefina foton! Bra jobbat och lycka till! Lycka till tjejer, måla på och sluta aldrig, aldrig, aldrig att leka. Häftigt med samarbetet - det ger extra liv åt utställningen Verkligt fina foto! Komposition, färg, suggestion ger både tillfälle för reflektion och estetisk upplevelse. Vi ser fram emot nya utställningar. Lycka till Oscar! Härligt bildspel, Primus! Lycka till i framtiden Succé! Bravo! Kul att se så mycket folk på Primus och Oscars vernissage. Ta er tid och besök en skön utställning. Sjunk ner en stund och försvinn in Primus i musiksatta digitala fotoresa genom ett förgånget Sverige, dröj er kvar i Oscars ögonblicksbilder från samenhang som inte längre är. Fantastiska bilder av två killar med ett öga för det fotografiska. Well done! 14
Tack för en jättebra utställning! 7. Analys 7.1 Vad är konst och vem är konstnär? I början av denna process valde vi att inte arbeta utifrån någon fast definition gällande vad som är konst och vem som får kalla sig konstnär. Allteftersom processen fortskred började dock dessa frågeställningar ta en allt större plats och vi har kunnat urskilja ett stort behov av att få diskutera detta bland de personer som vi har träffat. Vi tycker att det är viktigt att dessa frågor får förbli öppna och att Frilagret inte strävar efter att hitta fasta definitioner att arbeta utifrån. Istället ser vi det som en stor möjlighet att skapa ett forum där dessa frågeställningar kan få utrymme att diskuteras. 7.2 Behovet av denna utställningsplats Varför ska denna utställningsmöjlighet finnas på Frilagret? Det enkla svaret på den frågan är att det har efterfrågats, men under projektet har vi sett att frågan är mycket större än så. Vi vill utifrån vår kommunikationsprocess och utifrån våra egna erfarenheter och åsikter lyfta fram andra viktiga aspekter. De utställningsmöjligheter som ges på Frilagret är unika i sitt slag i Göteborg. De resurser som Frilagret har möjlighet att lägga på material, tekniska lösningar, konstnärlig och pedagogisk handledning gör att unga och oetablerade konstutövare får chansen att göra en välarbetad och seriös utställning oavsett tidigare erfarenhet. Vi tänker att utställningsverksamheten på så sätt har chans att påverka både ungas förhållande till konst och konstscenens syn på unga konstutövare. Genom att kombinera med samtal och workshops kan möjligheten till ett större konstnärligt sammanhang skapas för unga konstutövare och konstintresserade. Dessutom finns det stora fördelar med att utställningsplatsen ligger centralt i staden och finns i direkt anslutning till Frilagrets övriga lokaler. Det gör att utställningsverksamheten lätt kan samarbeta med andra kulturella uttryck och därmed minska avståndet mellan de olika uttrycken. Det kan i sin tur vidga synen på inom vilka områden som unga kan ta plats i samhället. 7.3 Ska utställningsrummet vara fristående eller en del av den ordinarie verksamheten? När vi diskuterat det här ämnet har vi sett att det finns flera sidor av frågan. Att se utställningsrummet som en del av verksamheten är det förhållningssätt som bäst överensstämmer med Frilagrets verksamhetsplan, genom att låta initiativ utifrån styra dess fortlevnad. Vi ser att det här synsättet på rummet har stora fördelar då det uppfyller de 15
kärnvärden som Frilagret arbetar efter; medbestämmande, delaktighet och inkluderande av unga. Något som vi tycker är viktigt att upprätthålla. Det som å andra sidan talar starkt för att låta utställningsrummet bli en fristående och mer permanent del, är att vi tycker det är viktigt att beskydda den här unika möjligheten för unga i Göteborg. Eftersom Frilagrets övriga verksamhet är under ständig förändring skulle det kunna vara ett ställningstagande från Frilagrets sida att låta utställningsplatsen vara fristående för att på så sätt bevara och garantera de ungas rätt till denna möjlighet. Ett annat argument för att utställningsrummet bör bli en etablerad och varaktig del av den ordinarie verksamheten är att det skulle vara svårt att hålla intresset för rummet och de utställningar som förs där levande om detta endast inträffar sporadiskt, speciellt om intresset utifrån minskar i perioder. För att kunna marknadsföra utställningsplatsen tror vi att det är viktigt att den här delen av verksamheten hålls levande och kan därför behöva en given plats i lokalen. Oavsett om Frilagret väljer att se rummet som en del av verksamheten eller som en fristående del, specifikt för utställningar, så tror vi det är viktigt att ett val görs. Dels för att veta hur rummet ska marknadsföras och dels för att kunna ta ställning i frågor som rör rummet. Oavsett vilket synsätt som Frilagret väljer så anser vi att det är viktigt att rummet iordningställs med alla de förutsättningar som behövs för att vara ett utställningsrum. Det hindrar ju inte att även annan form av aktivitet tar plats i rummet, men då garanteras ändå utställningsmöjligheten. 7.4 Galleri, konsthall eller vad är det här egentligen? Ett viktigt led i den ovanstående diskussionen om rummet bör eller inte bör vara en del av Frilagrets ordinarie verksamhet, är frågan kring hur utställningsplatsen kan och bör marknadsföras och bli profilerad. Som vi ser det så finns det främst två alternativ. Antingen kallar man rummet för ett galleri/konsthall eller ger det ett neutralt namn. Gällande det förstnämnda alternativet tänker vi att det kan finnas en fördel med ett namn som både innehåller galleri och konsthall, som ett sätt att öppna för en diskussion kring begreppen. Ett exempel på ett sådant namn är: Frigalleriet - Stadens minsta konsthall En stor fördel med att kalla rummet för ett galleri/konsthall är att namnet i sig signalerar att det är en lokal där det visas konst. Att använda sådana etablerade begrepp kan även bidra till att ge en tyngd till det som ställs ut och bidra till ett erkännande av dem som ställer ut. En risk med ett sådant namn är ett utestängande av de som inte känner att de kan identifiera sig med bilden av ett galleri. Vi har genom vår kommunikationsprocess och baserat på egna iakttagelser upptäckt att det ibland finns föreställningar bland mer oerfarna konstutövare att den etablerade konstvärlden inte är till för dem. Att då ha ett namn som innehåller ett begrepp som galleri eller konsthall skulle kunna verka avskräckande för dessa personer. 16
Ett sätt att ta sig förbi den ovannämnda problematiken är att kalla rummet för något mer neutralt och eventuellt något som ger en direkt indikation på att rummet är en del av Frilagret. Exempelvis Whiteboxen, Frirummet eller 18kvm (om det är rummets storlek). En nackdel med ett neutralt namn är att syftet med rummet riskerar att bli mindre tydligt. Vi anser också att det är problematiskt att välja ett neutralt namn om det grundas i ett försök att fånga upp den målgrupp som inte känner att ett galleri är till för dem. Det skulle kunna bidra till att cementera den negativa självbilden och även bilden av konstscenen som något otillgängligt. Vi skulle hellre se att Frilagret arbetar för att fånga upp den här målgruppen på ett annat sätt och motarbetar föreställningen om att konstvärlden inte är till för alla. Vilken typ av namn som än väljs så tror vi att det är av vikt att Frilagret ser till att det kontinuerligt pågår någonting i rummet. Vi tror att det är viktigt att i början lägga mycket kraft på att etablera utställningsrummet för att det sedan ska kunna bli en mer självgående verksamhet i framtiden. Vi tror att det är en viktig del i marknadsföringen av rummet att ha uppdaterad information av vad som pågår, både på hemsidan och i anknytning till själva rummet exempelvis genom en plansch på dörren. 7.5 Vilka är utställningsplatsen till för och hur når man dem? Vad är kvalité? Eftersom Frilagret arbetar mot en oerhört stor målgrupp, 13 år och uppåt, har en viktig frågeställning under arbetets gång varit hur Frilagret ska kunna medvetengöra så många som möjligt om verksamheten och utställningsplatsen. I vilka sammanhang rör sig målgruppen? Här tänker vi att ett effektivt sätt att nå ut med information är att skapa nätverk med skolor och fritidsgårdar runt om i Göteborg. Av denna anledning bestämde vi oss under arbetets gång för att via mejl och telefon ta kontakt med samtliga högstadieskolor, gymnasieskolor, fritidsgårdar, kulturskolor och folkhögskolor i Göteborg, för att sammanställa en mejllista med dessa kontaktpersoner. Till samtliga av de vi pratade med i telefon inledde vi med frågan om de kände till Frilagret för att vidare berätta om att det har öppnats ett utställningsrum inom verksamheten och fråga om de skulle vara intresserade av att ta del av mer information kring detta. Kännedomen om Frilagret varierade oerhört mycket bland de vi pratade med och något som vi upplevde ibland var ett motstånd i viljan att föra informationen vidare. Några menade på att deras elever inte är intresserade av någon kreativ verksamhet. Detta ser vi som oerhört problematiskt då informationen i dessa fall riskerar att gå väldigt många ungdomar förbi. Att skapa mejllistor och använda sig av dessa är på alla sätt bra men det är också viktigt att man inte enbart förlitar sig på detta. Därför tror vi att det hade varit oerhört värdefullt för Frilagret att identifiera nyckelpersoner inom skolvärlden som kan hjälpa dem 17
med att sprida information och skapa ett intresse. Vidare tror vi att det är viktigt att arbeta för att skapa möjligheter till personliga möten med ungdomar och på så sätt skapa medvetenhet kring verksamheten, öppna upp för samtal och ta del av de ungas idéer. Även som ett sätt att försöka fånga upp de ungdomar som faller utanför skolsystemet. Diskussionen kring att nå ut till en bred målgrupp har även resulterat i frågor som: hur skapar en mångfald och bredd i utställningsverksamheten och vad som är kvalité? Angående mångfald och bredd tycker vi att det är viktigt att Frilagret strävar efter att få bra spridning bland de som ställer ut baserat på kön, ålder, erfarenhet, etnicitet, bostadsområde med mera, men också att olika konstuttryck blir representerade. Angående kvalitetsbegreppet tycker inte vi att det är intressant att bedöma vad som anses vara bra eller dålig konst i detta sammanhang, utan snarare arbeta för att representera just mångfald och bredd. Denna syn på kvalitet har även framkommit i de samtal vi fört. Detta tänker vi även kan vara något att falla tillbaka på om man hamnar i en situation där man måste göra ett urval mellan olika utställare. 7.6 Utställningarna - projektgruppens slutsatser För att undersöka hur Frilagret har arbetat med de två första utställningarna har vi har gjort en utvärdering baserat på utställningsgruppernas upplevelse av att ställa ut. Om man ställer de två första utställningsgrupperna mot varandra så har vi kunnat urskilja en del skillnader. Exempelvis har de första utställarna bestått av fyra personer som inte har haft ett stort behov av handledning. Detta har resulterat i att den första gruppen haft större ansvar att sköta utställningen själva. Den första gruppen har framfört klagomål över att de inte fått hjälp av Frilagret med att hålla utställningen öppen. Vi har upplevt att detta varit en smula överdrivet då gruppen bestått av fyra personer som haft en möjlighet att fördela ansvaret på flera. Vi vill dock framhålla att det är viktigt att ha tydliga överenskommelser om vad som gäller vid ansvarsfördelningen och att utställarna förstår vad överenskommelsen innebär i praktiken. Den andra utställningsgruppen har varit mycket nöjda med öppettiderna och har känt sig mycket sedda och bekräftade, speciellt som de fått hjälp av Frilagret att hålla öppet när de inte har kunnat. Utställningsgrupp 2 påpekade att det kommit fem olika personer en kväll till galleriet, något som de värderade som lite besökare. Vi tycker att det är viktigt att Frilagret förbereder utställarna på vad som är normalt för ett galleri eller en utställningsplats och att fem besökare faktiskt kan vara mycket i sammanhanget. I framtiden kan det vara en bra idé att man refererar tillbaka till tidigare genomförda utställningar och berätta om hur det kan vara att hålla öppet, vilka resurser Frilagret har, vilket bemötande en del besökare vill ha (se punkt 5.6) och åter igen mycket tydlighet kring deadlines. Vi tror att det är viktigt att man för en ständig diskussion angående gränsdragningen mellan handledning och ansvarsfrihet och att det dessutom kan vara väldigt individuellt från utställare till utställare. 18
Båda utställningsgrupperna har poängterat att tillgången till den konstnärliga pedagogen har varit väldigt bra och detta har även vi noterat. Vi hoppas att Frilagret kommer att fortsätta att erbjuda denna typ av handledning även i framtiden. Vi vill också lyfta att vi tycker att är viktigt att Frilagret har som rutin att ha utvärdering med utställarna för att kunna utveckla verksamheten vidare. Med utgångspunkt i de samtal som vi förde med besökarna under evenemanget vi anordnade i samband med första vernissagen drar vi slutsatsen att det finns ett behov av att diskutera de frågor som vi samtalade om där (se bilaga 1). Även om de tillfrågade först inte trodde sig ha något att säga i frågan upplevde vi att många efter en stund gärna pratade länge och ingående om sin syn på de ämnen som togs upp. På den andra vernissagen var vår roll att endast iaktta. Detta då vi inte ansåg att det fanns utrymme för att göra någonting liknande det vi arrangerade under första vernissagen eftersom det pågick ett annat evenemang i Frilagrets övriga lokaler. En annan orsak till att vi valde att endast iaktta var att vi inte ville att vårt projekt skulle ta över utställarnas vernissage. I efterhand ser vi att vi kunde ha undersökt möjligheten till att på något sätt interagera med besökarna exempelvis med att låta dem svara på några enkla frågor med hjälp av digitala hjälpmedel, som en ipad/surfplatta men det finns en risk att även detta skulle ha tagit för mycket fokus från utställarna och den pågående vernissagen. Vi tycker de metoder vi använt oss av i projektet har fungerat väl till största del. Ett undantag är den enkät vi utformade där vi bara fått enstaka svar. En orsak till detta kan vara att vi inte gjort enkäten tillräckligt tydlig genom att exempelvis skapa en låda att lägga ifyllda enkäter i, eller att ha bett utställarna/den som vaktat utställningen att be besökarna fylla i blanketten. En annan orsak kan vara det som tidigare togs upp, att många kanske upplever att de först inte har något att säga i de frågor vi har ställt och att de därför kan vara lättare att besvara muntligt än i en skriftlig enkät. Vi gjorde också ett misstag med att gästboken inte fanns på plats under andra vernissagen, bara under den första. Dock fanns den på plats under båda utställningsperioderna. Vi anser även att vårt arbete med att ringa runt skicka mejl för att informera om Frilagret och utställningsplatsen borde ha skett innan den första vernissagen. Det hade möjliggjort för fler att komma till vernissagen och delta i vårt evengemang. Utöver att skriva denna rapport för att föra vidare våra erfarenheter till Frilagret valde vi att göra en film och ett förslag till folder. Detta i förhoppning om att Frilagret på detta sätt får möjlighet att ta till vara de kunskaper vi skaffat oss under projektets gång i kommunikationen med utställningsverksamhetens målgrupp. 19
7.7 Öviga frågor att arbeta vidare med Hur förhåller sig Frilagret till försäljning och försäkring av konsten? Hur ska utställarna bli informerade om detta? 8. Sammanfattning Utifrån detta projekt har vi kunnat identifierat en rad olika behov, tendenser, tankar och idéer kring utställningsplatsens funktion. Baserat på dessa har vi bland annat gjort följande slutsatser: De utställningsmöjligheter som ges på Frilagret är unika i sitt slag i Göteborg. Verksamhetens möjlighet att lägga resurser på konstnärlig och pedagogisk handledning material och tekniska lösningar i kombination med att verksamheten baseras på utställarnas egna initiativ gör att unga och oetablerade konstutövare får chansen att göra en välarbetad och seriös utställning oavsett tidigare erfarenhet. Vi tror att utställningsverksamheten på grund av detta har chans att påverka både ungas förhållande till konst och konstscenens syn på unga konstutövare. Frågan om utställningsrummet ska vara en del av Frilagrets ordinarie verksamhet eller en fristående del har många sidor. Att låta rummet vara en del av verksamheten är det förhållningssätt som bäst överensstämmer med Frilagrets kärnvärden. Att istället låta utställningsrummet bli en fristående och mer permanent del skulle kunna vara ett viktigt ställningstagande för att beskydda den här unika möjligheten för unga i Göteborg. Det här är en viktig frågeställning för att kunna arbeta vidare med marknadsföring och profilering av rummet. Bland de vi har pratat med under denna process har vi kunnat konstatera att det finns ett stort behov av att få diskutera komplexa frågor såsom vad är konst och vem är konstnär. Vi ser det som en stor och viktig möjlighet för Frilagret att med hjälp av denna utställningsplats skapa forum där dessa frågeställningar kan få utrymme att diskuteras. Gällande kommunikationen mellan Frilagret och utställare tycker vi att det är viktigt att Frilagret hittar rutiner för hur man förhåller sig till gränsdragningen mellan handledning och ansvarsfrihet. Vidare ser vi också ett behov av att utforma ett arbetssätt för hur man informerar utställare om processen att ställa ut exempelvis gällande öppettider och besökantal. 20
Gemensamt för de här punkterna och andra frågeställningar vi tar upp i vår analys är vikten av att Frilagret aktivt tar beslut kring hur verksamheten ska se ut och fungera, exempelvis för att kunna profilera och marknadsföra sig på ett effektivt sätt. 21
Källförteckning Långa Intervjuer Andersson-Boe, Daniel Konstnär Intervjuad 2012-10-05 Friberg, Marie Student KV konstskola Intervjuad 2012-10-08 Nilsson, Ulrika Verksamhetsledare, Arena 29 Intervjuad 2012-10-08 Ann-Sofi Roxhage Konstkonsulent, kulturförvaltningen Göteborg Intervjuad 2012-10-08 Wigh, Johan Student, KV konstskola Intervjuad 2012-10-08 Åhrman, Sofia Projektledare De Ungas Vinterakademi (Konstepedemin) Intervjuad 2012-10-05 Utställare Utställningsperiod 1: 2012.10.26-2012.11.10 Hanna Gustavsson Karin Martinsson Moa Svedén Liv Törnqvist Utställningsperiod 2: 2012.11.17-2012.11.30 Oscar Gärdehed Primus Strömbom
Bilaga 1 Hur kan man få en stor bredd på utställningarna, innehållsmässigt? Hur kan utställningsverksamheten bli tillgängligt för så många som möjligt? Hur kan man se att utställningsverksamheten inte missar grupper i samhället? Efterlever Frilagret sina riktlinjer i utställningsverksamheten? Vad är konst? Vem får kalla sig konstnär? Vilka drömmar och förhoppningar finns kring utställningsverksamheten? Hur kan en profilera utställningsverksamheten? Vilken känsla ska utställningsverksamheten ska ha? Namnförslag? Vad är skillnaden på ett galleri och en konsthall? Vad tänker du att en kan göra för att alla ska känna sig välkomna här? Vilka öppettider? Och vem har ansvaret för utställningarna? Vilken typ av handledning vill utställarna ha? Vad kan Frilagret erbjuda för handledning? Hur ska man göra ett urval? Hur ska man ansöka? Hur kan det fysiska rummet utformas och förändras snabbt? Vilka rutiner kan Frilagret ha i kontakten med utställare? Vilka rutiner kan Frilagret ha under förberedelserna och efterarbetet med vernissagerna? Vilka nätverkskontakter vill vi förmedla till utställarna? Finns det en efterfrågan av workshops och vilka ämnen ska i så fall tas upp? Hur kan man sammankoppla workshops på Frilagret med utställningsverksamheten? Hur kan Frilagret marknadsföra utställningsverksamheten? Hur ska Frilagret gå till väga vid försäljning av konst? Hur fungerar det med försäkring av konsten?