Gastroenteriter i vårdmiljö smittvägar och utbrottsrisk Norovirus och Clostridium difficile (CDI)



Relevanta dokument
Clostridium difficile infektion (CDI)- smittvägar och utbrottsrisk

CDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning?

Clostridium* difficile infektion ett primärvårdsproblem?

Bara vanlig antibiotika. Torbjörn Norén Infektionsläkare, Universitetssjukhuset i Örebro

Influensa och caliciinformation inför säsongen

Att döda Norovirus. -såpa, borste eller klor

Clostridium difficile infektion (CDI) nytt om diagnostik och behandling

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Clostridium difficile i sjukvården

Clostridium Difficile

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Clostridium difficile Infektion (CDI) -farligare än du tror

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och facit. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga att skrivas ut.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Hygienombudsmöte December 2018

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Att väcka den spor som sover..

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

Virusorsakad gastroenterit

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Influensa och vinterkräksjuka

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Provtagningsanvisningar Norovirus (Calicivirus) Avgränsning/Bakgrund. Provtagning. Ange på remissen

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Streptokockinfektioner

2011 års noro/sapoviruspanel och en tillbakablick på fecesjakten. Kjell-Olof Hedlund Equalis Användarmöte 13 mars 2012

Nya städrutiner vid Clostridium

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Ny faecesdiagnostik med PCR

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Norovirus. Magsjukevirus. Norovirus symtom och smittvägar Bo Svenungsson, Smittskydd Stockholm Rotavirus Calicivirus

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Fastställd

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Clostridium difficile diarré (CD)

Om infektioner och smitta i förskolan

EHEC - sjuka människor

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Handhygienens betydelse

Lokal anvisning

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys?

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Lokal anvisning

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Tipspromenad - Calici

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Transkript:

Gastroenteriter i vårdmiljö smittvägar och utbrottsrisk Norovirus och Clostridium difficile (CDI) Torbjörn Norén Infektionsläkare Hygien och Smittskydd, Univesitetssjukhuset i Örebro torbjorn.noren@orebroll.se Karlstad Gastrodagar 2015

Calici/Norovirus Vår tydligaste VRI

Norovirus (Calicivirus) Fam. Caliciviridae Winter Vomiting Disease 1929 Norwalk Virus 1968 Enkelsträngat RNA virus NOROVIRUS Norovirus G II 4 (GI GIV) 95% 5% Sapovirus 2002 variant GII:4 Livsmedelssmitta Vatten Lilla Edetutbrottet 2500 sjuka Hallon och (räkor) Institutionsutbrott Astrovirus Rotavirus Felint Calicivirus Murint norovirus

Det är inte roligt

Norovirus (klinik) Inkubationstid 12-48h Attackrate 35-50% (beroende på avstånd och dörrar, Marks, Epid. Infect 2000) Alla bildar AK hypervariabla virus kort herdimmunity (Cannon J Virol 2009) 20% saknar adekvat receptor(mutation i FUT 2gen) Kräkningar och diarréer är inte alltid kräksjuka

Smittsamhet Norovirus 30% asymptomatisk infektion Smittdos 10-100 viruspartiklar 10 8 / ml avföring (lägre i kräkningar) Kräkningsaerosol 1 m Virus utsöndras 3-14 h föresymptom o 3 v efter debut Atmar EID 2008 Matbufféer smitta före+efter symptom Zomer2010 Lo EI1994 Parashar EI 1998 Sjukvårdspersonal utan symptom smittar ej. 1.3 vs 0 /Sukhrie CID 2012

Överlevnad av norovirus i vårdmiljö Städning mellan patienter och tagytor Viktigt (observations studier) T. Bergström GBG Vårdrum positiva PCR Damm garderober under Norovirussäsong. POS Hela virus?? Infektiösa? Spridning till tagytor med fingrar 30-50% (kran, telefon och handtag) /Barker 2004 J Hosp Inf, p42 Intorkat i rumstemperatur 21-28 dagar Cheesbrough ep. Infect 2000, p93 Rostfritt stål min 7 dagar /Cannon 2006 J Food Prot, p2761 Golvmatta 12 dagar

. Handsprit ej tillräckligt vid Norovirus och CDI isopropanol 40-60% bättre på Rota SÄMRE på Norovirus utspädning etanol 70% på blöta händer-tag rikligt! TVÅL och Vatten avgörande Handtvätt tvål (flytande) o vatten 1 min med efterföljande 20 s sköljning i vatten /BSI-BS EN 1499 räcker Enbart handdesinfektion ökar risken för spridning av norovirus /Blaney Am J Infect Control 2011 TVÄTTA HÄNDERNA? WHO

Nationell strategidokument vid utbrottsäsong (Folkhälsomyndigheten) http://www.folkhalsomyndigheten.se/sok/?q=vinterkr%c3%a4ksjuka+i+v%c3%a5rden 48 tim personalkarens (24-72) SKL-Livsmedelsverket Enkelrum och egen toalett (GE) 48 timmar symptomfrihet INNAN smittfrihet (vad är det?) Handtvätt flytande tvål + handsprit Handskar förkläde och ev munskydd Virkon eller Klorin 0.5% Inga bufféer under säsong Personal inom smittad ej hantera livsmedel cohort bör Cohortvård av de sjuka och exponerade

Clostridium difficile dominerande patogen (AAD) 25% CDI Antibiotika behandling 4% friska odlings positiva (PCR tcd B 53%) C. perfringens ETCP 4% B. fragilis ETBF 6% K. oxytoca NEJM Högenauer 2006 AAHC ETSA evidens?? Toxin A + B + (CDT) CDI Antibiotika diarré (AAD) Pseudomembranös colit PMC 1-3% Kan saknas vid IBD o BMT / Nomura SJG 2000

C. difficile B A Spores in soil Al Saif J Med Micro 1996 Cardiff UK 2580 samples: Flodvatten 87% Jord 21% Sjukhusavdelningar 20% swimmingpool 50% dricksvatten 5% Hund 10% katt 2% homo 2% grönsaker 2.4% fiskmage 0% TJ ADP ribosyltransferas CDT ++ A/B Rho Grampositiv enterisk stav 3 Enterotoxiner von Eichel Streiber, 1996, Trends Micro 1. Toxin A 2. Toxin B 3. Binary toxin CTD Aktincytoskelett apoptos

CDI i lilla Sverige 8000 fall/år Sjukhusvård 70% Kostnad 37 000 SEK/CDI Mortalitet 12 % Ackumulering av sporer på vårdinrättningar? Hygienrutiner tillräckliga? Kliniska utbrott 2.Övervakning Lab/anmälan och typning 1.Antibiotika STRAMA 3.Hygienrutiner och städning - sporocidala medel

O27 OO1 O14 OO2 140 O10 O20 O18 O15 OO5 CDI/10 000 pbds* 2013 i 19 länder inom EU *pbds=patient bed-days <1 1-4 4-8 8-12 12-16 16-20 >20 /Kerrie A Davies et al., Lancet Inf Dis 2014 20 15 % PCR-ribotyper (n=138) i 20 länder i EU (n=1112 isolat; EUCLID 2013) 44% 16% 10 18% 11% 5 0 2012-2013

Antibiotika och risk för CDI -Alla AB kan utlösa CDI Bredspektrum and anaerob activitet 1. Klindamycin 2. Cephalosporiner 3. Fluoroquinoloner } } Orsakar 90% av CDI /Spencer JAC 1998 Alla kända för att orsaka CDI utbrott och effektiva vid restriktionsåtgärder /Johnson NEJM 1999; Thomas CID 2002, Pepin CID 2005 Mindre risk: Aminoglycosider, TazocinTigecyklin Fidaxomycin Tetracycliner /Doernberg CID 2012 Sporhämmning Garneau BMC 2014 Bebakhani CID 2012 /Owen, CID 2008:46 (Suppl 1)

Risk för primär CDI och återfall samvariation Vem är riskpatient? Rubbad kolonflora /Jernberg Microbiology 2010 Hög ålder /multiple ref Uteblivet immunsvar (Wilcox Lancet 2001) AB måste vara kvar trots CDI /Garey J Hosp Inf 2008 Vårdtid på sjukhus /McFarland Inf Control Hosp Epi 1999 Syrahämmande terapi (PPI) /Janarthanan Am J Gastro 2012 Allvarlig CDI (LPK eller CRP) /Eyre CID 2012*** Tidigare sjukhusvård***

Clostridium difficile infektion (CDI) /Toxinbildnande stav Viktigaste orsaken till antibiotikautlöst diarré Smittsamma sporer överlever årtionden (23 år) i miljön Tål: Alkoholer detergenter Kokning 2 tim Strålning 400 rad (4 ggr letal dos människa) Asymptomatisk kolonisation 4% Miyajima PLoS One 2011 16% Clabots JID 92 21% McFarland NEJM 89 Vuxna 60% antitoxin antikroppar (Viscidi JID 1983)

Diagnostik C. difficile infektion Typiska kliniska symptom Klinisk bild styr diagnostik i Sverige Diarré Buksmärta Feber ESCMID Crobach 2009 CMI Sytematisk Rev 13 EIAs 5% prevalens PPV 0.28-0.78 Europa Two-step GDH/NAAT + EIA Mortalitet. Planche T, Lancet Infect Dis. 2013 Nov;13(11):936-45 USÖ 2011-01-01 Odling toxinproducerande Cd (TC) Mx diskdiffusion Celltest tox B (CTA) McCoy LAMP (illumigene) +TC Reference standard EIA - toxin A and B (ImmunoCard/Vitek) Cdiff Quick complete, Alere (techlab) GDH (glutamate dehydrogenase) GeneXpert RT-PCR tcdb tcdc, gdh

CDI therapy 2013 ESCMID treatment guidance document /Debast CMI Okt 2013; doi:10.1111/1469-0691.12418 1. Metronidazol+ billigt låg conc i lumen / Bolton Gut 1986 2. Vancomycin First line therapy NA and EU (027)- risk för VRE selektion? 3. Fidaxomycin Ny AB + minskar recidiv med 50% microflora sparas och påvisad sporinhibition Dyr. / Louie NEJM 2011 Cornely The Lancet 2012 FMT uppgraderad Professional guidelines EU. Vad är en severe CDI i Sverige? Var finns Nationella riktlinjer?

Faeces transplantation (FMT) /van Nood NEJM 2013 Randomiserad Gastroduodenal tube Colonoscope/Mattila Gastro 2012 70 pat 36 027(89% cure 12 weeks) Nasogastric tube McConnachie, Glascow 90% cure 30g faeces/150 NaCl coffeefilter Silverman Can CG 2010 at home-do it your self Cure 100% 14 weeks n=7. Mixbag-enema 200 ml

FMT infektion USÖ ref Study pat FMT delivery Sucess rate Follow-up Grahn, Med. student degree project 2014 Retrospective study 2010-2014 21 Rectal fecal enema 60 % (71% one yr follow-up) 4 years n=6 Crude ambulatory FMT procedure at ÖUH Family donor faeces (fresh up to 24 h stored in fridge) Screening: Culture faeces + C.diff HIV Hep ABC Patient discontinued vancomycin at least for 24 h, Premedication: loperamide 2x1 + diazepam 5 mg and laxative Prep. By mixer in cabinet. 1-2 dl portion in 500ml saline. Sealed bag and Foley catheter 10-15 min Bed rest 1 h turning Meal after 2 h CSK (Bäck) 2014 2008-2012 FMT 43 cure 60,5 % RYHOV (Magnusson) 4 proffsdonatorer cure 70 %

Smittdos?? Kan vara mycket liten /Sethi Inf Control Hosp Epi 2010

EKSJÖ Utbrottet (Toepfer et al Läkartidningen jan 2014) Ökad förekomst av CDI (22 CDI/10 000 vårdagar) Höglandet (Eksjö) 34% pos Jönköping/Värnamo 21% pos 94/202 (46%) Ribotyp 19c/046 Multiresistent-Mx % Pos CDI 2007 2011 2009 19c/046 /Åkerlund SMI Eurosurveillance 2011

Fas I Information - Översyn av hygienrutiner och städ med Virkon - Anmälningsplikt-blankett - Strama utbildning - Dygnet runt diagnostik 3h Fas II Intervention - Patientevakuering Avdelningsstädning Klorin 1:10 följt av CDI fall rutin slutstäd - daglig städ ökat 5-7 dagar 50% minskning av CDI Sjukhusassocierad CDI 75% Mortalitet (all cause) 30% 6 mån Liknande resultat: Hughes J Hosp Infect 2013

Växjö lasarett ribotyp 027 2013/2014 Första lokaliserade utbrottet av denna stam i Sverige (vad vi vet?) 6 vårdavdelningar och IVA Avliden i colit samma rum 20/11 Index Kir klin 25/11 Man elektiv Kir AB profylax Totalkolit CDI Vårdhygien kontaktad Omgivningsprover 3 st positiva för CD 027 24/10-25/11 7 patienter 027 Alla utom 2 epidemiologiskt samband (n=21) 11/12-30/12 4 patienter 027 5/1-13/2 11 patienter 027 Strikta isoleringsrutiner Klorstädning á la Jönköping Diagnostik uppmaning AB policy PipTazo (Garneau BMC 2014)

Ystad lasarett 27 patienter juni 2012-dec 2013 Medicin och kirurg avdelningar Påtalade brister i städ och hygienrutiner 10 dödsfall 2014 inom 30 dagar (trots colectomi) Ej 027- PCR ribotyp 017(toxin A neg) Ingen anmälan till IVO- två med ansvariga avstängda av sjukhusdirektör Polisanmälan och utredning (SKL Göran Stiernstedt) KVÄLLSPOSTEN : Ett av offren var en 50-årig kvinna som besökte sjukhuset får att få sitt sår omlagt. Bara några dagar senare var hon död.