FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:



Relevanta dokument
Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Energigas en klimatsmart story

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

DS 2009:24 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Energigaser bra för både jobb och miljö

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen Anders Mathiasson Energigas Sverige

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

HUR SER UTVECKLINGEN FÖR BIOGAS UT I REGIONEN SAMT I SVERIGE OCH HUR PA VERKAR POLITIKEN BIOGASENS FRAMTID? " " " " Martin Ahrne" Biogas Öst

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

åtta förslag för att sluta kretsloppet

Tryck på gasen för matavfall!

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Förnybara energikällor:

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

LNG och LBG i Sverige - en översikt

Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas

Energigaserna självklara i det hållbara samhället

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Östersund 17 september 2013

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

1

Energi. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum

Biogaskunskaper på stan

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

Energigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Biogas och miljön fokus på transporter

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Upphandlin Strategi Analys g

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Transkript:

Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet anser att remisstiden för det aktuella förslaget var för kort, särskilt då juli och augusti är semestermånader. Vårt remissvar belyser därför enbart de frågor vi anser är av störst vikt, d.v.s. förslagets karaktär av skattehöjning snarare än skatteväxling samt effekterna på användare av gasol och naturgas. -Generellt reagerar FöretagarFörbundet på att förslaget är en grön skattehöjning snarare än den gröna skatteväxling som tidigare utlovats av Regeringen. Risken finns därför för att skattehöjningsdelen av skatteväxlingen nu med bristfällig remissprocess hastas igenom, medan skattesänkningsdelen sinkas eller aldrig genomförs. Regeringen bör därför omarbeta förslaget, så att energi- och klimatrelaterade skattesänkningar och skattehöjningar för företag och privatpersoner behandlas samtidigt. - FöretagarFörbundets främsta sakinvändning mot förslagets innehåll är den kraftiga försämring förslaget innebär för användare av gasol och naturgas. Skatteförändringarna skulle slå hårt mot exempelvis bagerier, stålindustrier, tapet- och pappersprodukttillverkare runt om i landet som använder gasol och naturgas. Vi ser tre viktiga skäl till varför regeringen bör ompröva skatteförslagen på detta område: 1. Högre skatt på gasol och naturgas - Sämre för miljön och klimatet: Den nya energiskatten riskerar att ge högre koldioxidutsläpp och större miljöbelastning lokalt om industrier fortsätter med eller återgår till oljeanvändning. Att investera och konvertera från olja till andra bränslen bör premieras. Naturgas är ett renare alternativ som på sikt ger möjlighet till 100 procent inblandning av grön biogas för industrier som idag saknar förnyelsebara alternativ. Gas med 25 procent lägre koldioxidutsläpp och närmast noll i andra emissioner, är också ett effektivt bränsle som minskar den totala energiförbrukningen. 2. Högre skatt på gasol och naturgas - Koldioxidläckage och ekonomiska effekter: Utan att pricka rätt i miljömålen så innebär energiskatteförändringarna ökade utgifter på flera miljoner årligen för mindre och medelstora företag. Skatteförändringarna föreslås träda ikraft år 2011 och ingenting talar för att det ekonomiska läget tills dess förbättrats radikalt. Sämre lönsamhet och uppsägningar av personal är därför troliga konsekvenser. Konkurs alternativt att flytta företag utanför Sverige är andra allvarliga och inte osannolika konsekvenser.

3. Högre skatt på gasol och naturgas - Svårare för biogasen: Biogas är ett kretslopp som produceras av vattenslam, matavfall, gödsel och andra restprodukter från lantbruket. Avfall kan alltså omvandlas till biogas och nyttjas som el, värme eller drivmedel till bilar och bussar. Vetenskap och politik är eniga om att förnyelsebar biogas har stor potential i Sverige. Naturgasen ger ekonomiska förutsättningar, back-up och en gemensam infrastruktur för all gas. Med regeringens förslag kan naturgasen försvinna från marknaden innan biogasen är mogen att ta över allt större andelar som fordonsbränsle, råvara och energikälla för industrin. I rådande konjunkturläge är det viktigt att använda både morot och piska. Det tar tid och kräver stora investeringar, lånegarantier och annat för företag som vill byta maskinpark och därmed sin energiförbrukning. Det är stora skillnader i utsläpp mellan olika fossila energikällor. Desto större utsläpp desto högre skatt har varit en bra princip. Det är vansinnigt att nu straffa företag som drastiskt minskat sina utsläpp genom att byta olja till naturgas och på sikt förnyelsebar biogas. Energiskatten har värderat miljöbelastande utsläpp som exempelvis partiklar, cancerogena ämnen, tungmetaller och restprodukter som aska från förbränning. Att ge alla fossila bränslen samma energiskattenivå som eldningsolja ger en kraftig konkurrensförsämring för gasol och naturgas, samtidigt som oljan förbättrar sitt konkurrensläge. Att öka andelen förnyelsebar energi är viktigt och något vi ställer oss helt bakom. Men enligt vår mening står inte detta i motsats till att vissa företag i ett första steg konverterar från olja till andra fossila energikällor med betydligt lägre utsläpp. Av Sveriges energitillförsel står oljan fortfarande för nästan en tredjedel, dvs hela 200 TWh är olja. Energigas är mindre än en tiondel jämfört med detta med sina blygsamma 18 TWh. Även om energigas står för en mindre del av energiförsörjningen i Sverige, så berör tillgången till energigas indirekt tusentals arbetstillfällen runt om i landet. Arvid Malm Näringspolitisk sekreterare

Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet anser att remisstiden för det aktuella förslaget var för kort, särskilt då juli och augusti är semestermånader. Vårt remissvar belyser därför enbart de frågor vi anser är av störst vikt, d.v.s. förslagets karaktär av skattehöjning snarare än skatteväxling samt effekterna på användare av gasol och naturgas. -Generellt reagerar FöretagarFörbundet på att förslaget är en grön skattehöjning snarare än den gröna skatteväxling som tidigare utlovats av Regeringen. Risken finns därför för att skattehöjningsdelen av skatteväxlingen nu med bristfällig remissprocess hastas igenom, medan skattesänkningsdelen sinkas eller aldrig genomförs. Regeringen bör därför omarbeta förslaget, så att energi- och klimatrelaterade skattesänkningar och skattehöjningar för företag och privatpersoner behandlas samtidigt. - FöretagarFörbundets främsta sakinvändning mot förslagets innehåll är den kraftiga försämring förslaget innebär för användare av gasol och naturgas. Skatteförändringarna skulle slå hårt mot exempelvis bagerier, stålindustrier, tapet- och pappersprodukttillverkare runt om i landet som använder gasol och naturgas. Vi ser tre viktiga skäl till varför regeringen bör ompröva skatteförslagen på detta område: 1. Högre skatt på gasol och naturgas - Sämre för miljön och klimatet: Den nya energiskatten riskerar att ge högre koldioxidutsläpp och större miljöbelastning lokalt om industrier fortsätter med eller återgår till oljeanvändning. Att investera och konvertera från olja till andra bränslen bör premieras. Naturgas är ett renare alternativ som på sikt ger möjlighet till 100 procent inblandning av grön biogas för industrier som idag saknar förnyelsebara alternativ. Gas med 25 procent lägre koldioxidutsläpp och närmast noll i andra emissioner, är också ett effektivt bränsle som minskar den totala energiförbrukningen. 2. Högre skatt på gasol och naturgas - Koldioxidläckage och ekonomiska effekter: Utan att pricka rätt i miljömålen så innebär energiskatteförändringarna ökade utgifter på flera miljoner årligen för mindre och medelstora företag. Skatteförändringarna föreslås träda ikraft år 2011 och ingenting talar för att det ekonomiska läget tills dess förbättrats radikalt. Sämre lönsamhet och uppsägningar av personal är därför troliga konsekvenser. Konkurs alternativt att flytta företag utanför Sverige är andra allvarliga och inte osannolika konsekvenser.

3. Högre skatt på gasol och naturgas - Svårare för biogasen: Biogas är ett kretslopp som produceras av vattenslam, matavfall, gödsel och andra restprodukter från lantbruket. Avfall kan alltså omvandlas till biogas och nyttjas som el, värme eller drivmedel till bilar och bussar. Vetenskap och politik är eniga om att förnyelsebar biogas har stor potential i Sverige. Naturgasen ger ekonomiska förutsättningar, back-up och en gemensam infrastruktur för all gas. Med regeringens förslag kan naturgasen försvinna från marknaden innan biogasen är mogen att ta över allt större andelar som fordonsbränsle, råvara och energikälla för industrin. I rådande konjunkturläge är det viktigt att använda både morot och piska. Det tar tid och kräver stora investeringar, lånegarantier och annat för företag som vill byta maskinpark och därmed sin energiförbrukning. Det är stora skillnader i utsläpp mellan olika fossila energikällor. Desto större utsläpp desto högre skatt har varit en bra princip. Det är vansinnigt att nu straffa företag som drastiskt minskat sina utsläpp genom att byta olja till naturgas och på sikt förnyelsebar biogas. Energiskatten har värderat miljöbelastande utsläpp som exempelvis partiklar, cancerogena ämnen, tungmetaller och restprodukter som aska från förbränning. Att ge alla fossila bränslen samma energiskattenivå som eldningsolja ger en kraftig konkurrensförsämring för gasol och naturgas, samtidigt som oljan förbättrar sitt konkurrensläge. Att öka andelen förnyelsebar energi är viktigt och något vi ställer oss helt bakom. Men enligt vår mening står inte detta i motsats till att vissa företag i ett första steg konverterar från olja till andra fossila energikällor med betydligt lägre utsläpp. Av Sveriges energitillförsel står oljan fortfarande för nästan en tredjedel, dvs hela 200 TWh är olja. Energigas är mindre än en tiondel jämfört med detta med sina blygsamma 18 TWh. Även om energigas står för en mindre del av energiförsörjningen i Sverige, så berör tillgången till energigas indirekt tusentals arbetstillfällen runt om i landet. Arvid Malm Näringspolitisk sekreterare

Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet anser att remisstiden för det aktuella förslaget var för kort, särskilt då juli och augusti är semestermånader. Vårt remissvar belyser därför enbart de frågor vi anser är av störst vikt, d.v.s. förslagets karaktär av skattehöjning snarare än skatteväxling samt effekterna på användare av gasol och naturgas. -Generellt reagerar FöretagarFörbundet på att förslaget är en grön skattehöjning snarare än den gröna skatteväxling som tidigare utlovats av Regeringen. Risken finns därför för att skattehöjningsdelen av skatteväxlingen nu med bristfällig remissprocess hastas igenom, medan skattesänkningsdelen sinkas eller aldrig genomförs. Regeringen bör därför omarbeta förslaget, så att energi- och klimatrelaterade skattesänkningar och skattehöjningar för företag och privatpersoner behandlas samtidigt. - FöretagarFörbundets främsta sakinvändning mot förslagets innehåll är den kraftiga försämring förslaget innebär för användare av gasol och naturgas. Skatteförändringarna skulle slå hårt mot exempelvis bagerier, stålindustrier, tapet- och pappersprodukttillverkare runt om i landet som använder gasol och naturgas. Vi ser tre viktiga skäl till varför regeringen bör ompröva skatteförslagen på detta område: 1. Högre skatt på gasol och naturgas - Sämre för miljön och klimatet: Den nya energiskatten riskerar att ge högre koldioxidutsläpp och större miljöbelastning lokalt om industrier fortsätter med eller återgår till oljeanvändning. Att investera och konvertera från olja till andra bränslen bör premieras. Naturgas är ett renare alternativ som på sikt ger möjlighet till 100 procent inblandning av grön biogas för industrier som idag saknar förnyelsebara alternativ. Gas med 25 procent lägre koldioxidutsläpp och närmast noll i andra emissioner, är också ett effektivt bränsle som minskar den totala energiförbrukningen. 2. Högre skatt på gasol och naturgas - Koldioxidläckage och ekonomiska effekter: Utan att pricka rätt i miljömålen så innebär energiskatteförändringarna ökade utgifter på flera miljoner årligen för mindre och medelstora företag. Skatteförändringarna föreslås träda ikraft år 2011 och ingenting talar för att det ekonomiska läget tills dess förbättrats radikalt. Sämre lönsamhet och uppsägningar av personal är därför troliga konsekvenser. Konkurs alternativt att flytta företag utanför Sverige är andra allvarliga och inte osannolika konsekvenser.

3. Högre skatt på gasol och naturgas - Svårare för biogasen: Biogas är ett kretslopp som produceras av vattenslam, matavfall, gödsel och andra restprodukter från lantbruket. Avfall kan alltså omvandlas till biogas och nyttjas som el, värme eller drivmedel till bilar och bussar. Vetenskap och politik är eniga om att förnyelsebar biogas har stor potential i Sverige. Naturgasen ger ekonomiska förutsättningar, back-up och en gemensam infrastruktur för all gas. Med regeringens förslag kan naturgasen försvinna från marknaden innan biogasen är mogen att ta över allt större andelar som fordonsbränsle, råvara och energikälla för industrin. I rådande konjunkturläge är det viktigt att använda både morot och piska. Det tar tid och kräver stora investeringar, lånegarantier och annat för företag som vill byta maskinpark och därmed sin energiförbrukning. Det är stora skillnader i utsläpp mellan olika fossila energikällor. Desto större utsläpp desto högre skatt har varit en bra princip. Det är vansinnigt att nu straffa företag som drastiskt minskat sina utsläpp genom att byta olja till naturgas och på sikt förnyelsebar biogas. Energiskatten har värderat miljöbelastande utsläpp som exempelvis partiklar, cancerogena ämnen, tungmetaller och restprodukter som aska från förbränning. Att ge alla fossila bränslen samma energiskattenivå som eldningsolja ger en kraftig konkurrensförsämring för gasol och naturgas, samtidigt som oljan förbättrar sitt konkurrensläge. Att öka andelen förnyelsebar energi är viktigt och något vi ställer oss helt bakom. Men enligt vår mening står inte detta i motsats till att vissa företag i ett första steg konverterar från olja till andra fossila energikällor med betydligt lägre utsläpp. Av Sveriges energitillförsel står oljan fortfarande för nästan en tredjedel, dvs hela 200 TWh är olja. Energigas är mindre än en tiondel jämfört med detta med sina blygsamma 18 TWh. Även om energigas står för en mindre del av energiförsörjningen i Sverige, så berör tillgången till energigas indirekt tusentals arbetstillfällen runt om i landet. Arvid Malm Näringspolitisk sekreterare