Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Relevanta dokument
Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

d=236

Organisk kemi. Till provet ska du

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

4. Organiska föreningars struktur

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

ORGANISK KEMI Del A-2009

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI Fö

Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Föreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kol och kolföreningar

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

SAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat?

Inläsningsblad, organisk kemi

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Organiska ämnen (2) s

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Några enkla organiska föreningar

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Mål och betygskriterier för kemi

Organiska ämnen (2) s

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer. Niklas Dahrén

Årstidernas Kemi VINTER

Hur håller molekyler ihop?

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

Grundläggande ORGANISK KEMI

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Biokemi Organisk kemi och biokemi

Atomen och periodiska systemet

Organisk kemi Kolets kemi

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Svar till Testa dig i faktaboken Sid Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i

9 Kol och kolföreningar

Syntes Kemi 2 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31649

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Högstadiets kemi. En kort sammanfattning. Kristina Olsson, Dammfriskolan, Malmö

2. Starka bindningar

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Transkript:

Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1

Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter och olika typer av isomeri Tillämpa dessa kunskaper för att namnge enklare kolföreningar 2

Definition Med organiska ämnen menas kemiska föreningar som innehåller kol dock inte koloxider och vissa enkla salter, till exempel karbonater. Man känner idag till cirka 15 miljoner olika kemiska föreningar 95% av dem är kolföreningar. DDT

Kolföreningarnas speciella egenskaper Eftersom kolatomer kan bindas till andra kolatomer och bilda både ogrenade och grenade kedjor samt ringar är antalet möjliga föreningar mycket stort. Många typer av kolföreningar kan polymeriseras, det vill säga kopplas ihop till mycket stora molekyler. Cellulosa

Kolföreningarnas speciella egenskaper Inom en grupp av kolföreningar är egenskaperna sinsemellan ganska lika på grund av att bara kolkedjans längd varierar.

Kolföreningarnas speciella egenskaper De organiska föreningarna är oftast molekylföreningar, där bindningarna mellan molekylerna är svag, antingen: van der Waals-bindning, eller vätebindning Ämne Metan Kokpunkt -164 C Metanol 65 C Metansyra 101 C Etan -89 C Etanol 89 C Etansyra 118 C

Kolföreningarnas speciella egenskaper Löser sig dåligt i vatten hydrofoba. Delar av molekylen som innehåller polära bindningar är hydrofila.

Kolföreningarnas speciella egenskaper Organiska vätskor med kolvätekedjor fungerar som lösningsmedel för andra molekyler med kolvätekedjor, till exempel fetter lika löser lika!

Kolföreningarnas speciella egenskaper En reaktion mellan oorganiska ämnen sker ofta snabbt och nästan fullständigt. En reaktion mellan organiska ämnen sker ofta långsamt eftersom aktiveringsenergin för reaktionen är hög.

Kolföreningarnas speciella egenskaper Ofta finns det flera reaktionsvägar vid en organisk reaktion och därför också flera tänkbara produkter. Den reaktionsväg som har den lägsta aktiveringsenergin kommer att dominera och ge huvudprodukten, men det bildas också biprodukter. Dioxin

Ämnesklasser Mångfalden av ämnen gör det nödvändigt för en systematik Inledning i ämnesklasser med liknande egenskaper Namngivning enligt ett visst system IUPAC = International Union of Pure and Applied Chemistry

Kolväten Alkaner (CnH2n+2) Endast kol och väte med enkelbindningar Bindningsvinkeln 109 Från och med 4 kol kan kedjan vara grenad 1 metan 2 butan 3 propan 4 etan 5 pentan 6 hexan 7 heptan 8 oktan 9 nonan 10 dekan 11 undekan 12 dodekan

Kolväten Alkener (CnH2n) Innehåller en dubbelbindning Omättad = dubbebindningen kan brytas och föreningen kan ta upp en atom, till exempel väte eller en halogen Diener (CnH2n-2) Innehåller två dubbelbindningar

Kolväten Alkyner Innehåller en trippelbindning HC CH C 2 H 2 C C

Kolväten Cykloalkaner Arener = aromatiska föreningar

Substituenter Grenade molekyler har en eller flera väteatomer utbytta mot andra atomer eller molekyler.

Namngivning av kolväten Namnge efter den längsta kolkedjan. Numrera efter närmaste förgrening. 1 2 3 4 5 6 7 8 -oktan

Namngivning av kolväten Ange substituenternas namn och läge i bokstavsordning före stamkolvätets. 3-metyl 5-metyl 1 2 3 4 5 6 7 8 4-etyl-3,5-metyl-oktan 4-etyl

Namngivning av kolväten Om det finns två eller flera substituenter av samma slag anges de med grekiska räkneord: mono- di- tri- tetra- penta- hexa- 3-metyl 5-metyl 1 2 3 4 5 6 7 8 4-etyl-3,5-dimetyl-oktan 4-etyl

Namngivning av kolväten För omättade föreningar måste man utgå från den längsta kolkedja som innehåller dubbelbindningen (eller flera). Dubbelbindningen skall ha så lågt nummer som möjligt. 2 4 6 1 3 5 7 2-hepten

Namngivning av kolväten Ange eventuella substituenter i molekylen och deras plats före den siffra som anger dubbebindningens läge. 4-metyl 2 4 6 1 3 3-metyl 5 3,4-dimetyl-2-hepten 7

Isomeri Strukturisomeri Kedjeisomeri Funktionsisomeri Ställningsisomeri orto meta para

Isomeri Geometrisk isomeri

Isomeri Optisk isomeri

Sammanfattning Den organiska kemin bygger på att en kolatom har 4 fria valenselektroner och binder därför 4 andra atomer kovalent. Detta innebär att det kan bildas oändligt stora molekyler. Med denna stora variation är det viktigt med en riktig namngivning eftersom summaformeln inte visar strukturen.