facköversättaren Tema: Välbefinnande Ta hand om dig och din arbetsmiljö SUCCÉ IGEN FÖR MINIKONFERENSERNA 12 DEBATT OM BYRÅERNA I SFÖ 16

organ för sveriges facköversättarförening nr 1 2011 årgång 22 facköversättaren Tema: Välbefinnande Ta hand om dig och din arbetsmiljö SUCCÉ IGEN FÖR MINIKONFERENSERNA 12 DEBATT OM BYRÅERNA I SFÖ 16

Nr 1 2011 Årgång 22 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE-269 21 Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel: 0431-755 00 Tel.tid mån fre 10.00 12.00 Fax: 0431-769 90 E-post: info@sfoe.se Hemsida: www.sfoe.se PlusGiro 630266-5 Bankgiro 5163-0267 Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B 141 39 Huddinge Tel: 0707-785 770 E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2010 SEK 225:- + moms Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Möt motivationen i mångkulturella Malmö De flesta av SFÖ:s över 1 000 medlemmar arbetar som egenföretagare och har kontoret hemma. Att sitta ensam på sin kammare kan ibland kännas tröstlöst och det kan ibland vara svårt att hålla arbetsmotivationen på topp. Då kan det kännas skönt att tillhöra en förening där det finns kollegor som vet hur det känns när datorprogrammet strular just när man ska leverera ett stort uppdrag och som dessutom kan hjälpa till att lösa problemet. Eller som ett par veckor tidigare hittade översättningen till just den jobbiga termen som man själv för tillfället kämpar med. Eller som kan hjälpa till med ett uppdrag som man själv inte hinner utföra. Via SFÖ har säkert många med mig träffat massor med trevliga kollegor som man kan ha både professionellt och socialt utbyte med, människor som man kan lita på i både vått och torrt. Människor som gör att man år efter år orkar sätta sig framför datorn och ta itu med de mest varierande översättningsuppdrag. MEN DET FINNS även andra sätt att hålla arbetsmotivationen uppe. En viktig sak är meningsfull fritid. En del SFÖ-medlemmar väljer att träna, en del sjunger i kör medan andra får sin rekreation genom att resa, utöva hantverk eller att läsa. I det här numret av Facköversättaren kan du läsa mer om vad som kan motivera våra medlemmar i deras vardag. För att höja sina medlemmars arbetsmotivation ordnar SFÖ även olika fortbildningskurser samt lokala träffar och aktiviteter som lockar många deltagare, och inte minst den årliga konferensen som i år äger rum i mångkulturella Malmö i början av maj. Förberedelserna för konferensen är i full gång och konferensgruppen vill passa på att välkomna alla SFÖ-medlemmar till en minnesvärd helg med många spännande föreläsningar och trevlig samvaro med kollegorna. TEMAT FÖR ÅRETS SFÖ-konferens är Översättaren i tiden, och just tid är någonting som kommer att belysas ur olika aspekter av bland andra huvudtalaren Bodil Jönsson. Konferensdeltagarna får även bekanta sig med andra aktuella ämnen, såsom sociala medier och marknadsföring samt kulturskillnader mellan Sverige och andra skandinaviska länder. Dessutom blir det trevlig underhållning både på fredag och på lördag. Genom att delta i årsmötet på lördag kan SFÖmedlemmarna vara med om att påverka föreningens utveckling och framtid. Väl mött i Malmö! Tarja Koivunen Styrelseledamot FOTO : PER JOHANSSON Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se Utgivningsplan 2011 Nr Manusstopp Utgivning 1 20 januari 1 mars 2 7 mars 11 april 3 16 maj 28 juni 4 14 juli 22 augusti 5 12 september 19 oktober 6 14 november 20 december Innehåll 4 Tema: Välbefinnande 12 Succé för minikonferenser 8 Porträttet 14 Samarbetet med Allians 10 EU-patentet 16 Debatt ISSN 1400-125X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 1/11

NYHETER I korthet Tips om undertextning I L LUS T R AT I O N : M I R EK P / I S TO C K P H OTO Något att språka om Den 9 december 2010 anordnade Göta Studentkår på Göteborgs universitet en föreläsningsdag med namnet Något att språka om. Ett 50-tal studenter deltog och på programmet stod ett antal föredrag om översättning ur olika synvinklar. Det fanns också tid för mingel vid informationsbord och fika. Mest intressant ur facköversättarperspektiv var nog Bengt Nordströms föredrag Varför översätter maskiner så dåligt?. Bengt Nordström är professor på institutionen för Data- och informationsteknologi på Chalmers. Han beskrev de två olika sätten att maskinöversätta: statistisk och lingvistisk maskinöversättning. Med den statistiska översättningsmetoden kan mer text översättas på grund av ett större underlag och rent frekvensbaserad översättning av ord, men ingen hänsyn tas till betydelse eller grammatik. Metoden ger ofta svårbegripliga, eller rent av obegripliga, översättningar som dessutom är grammatiskt och semantiskt, för att inte tala om stilistiskt, felaktiga. Den lingvistiska översättningsmetoden baseras på en matematisk struktur som ska vara gemensam för alla språk. Fördelen är att översättningen håller högre kvalitet, men att underlaget är för litet för att detta ska vara en effektiv metod (åtminstone än så länge). I det här sammanhanget diskuterades även framtiden för Google Translate och dess för- och nackdelar. Intressant var också Lennart Klebergs presentation av projektet Översättarlexikon (www.oversattarlexikon.se). Hälften av alla skönlitterära böcker som trycks i Sverige är översatta från ett annat språk, och ändå är översättarna så osynliga. Detta vill Kleberg och kollegan Jan Stolpe råda bot på och har tillsammans utvecklat en webbaserad databas med översättare genom tiderna. Tanken är att alla betydande översättare genom tiderna ska presenteras med namn och bibliografi. Kanske något att ta efter inom facköversättarvärlden för att göra även oss mer synliga? ANN JOHANSSON Apropå förra numrets undertextningstema: Här är som jästen efteråt några sajter som innehåller bra information för den som funderar på att börja ägna sig åt den typen av översättning och som nog innehåller en del matnyttigt även för den som redan gör det. www.transedit.se: Massor av information sammanställd av den svenske nestorn på området, Jan Ivarsson (som tillsammans med Mary Carroll har skrivit klassikern Subtitling [1998]). subtitle.agregat.net: Sajt för Subtitle Project; ett italienskt forskningsprojekt som förutom information om själva projektet bjuder på en hel del goda tips och länkar. Och i Wikipedia hittar man (under subtitle ) en omfattande översikt som särskilt tar upp undertextning till samma språk och ingående diskuterar undertextning jämfört med dubbning samt diverse andra aspekter av lite mer speciell art. MDL F OTO : D R E A M S T I M E Motionsdags snart! F OTO : D R E A M S T I M E Årsmötet närmar sig och styrelsen vill påminna om att motionstiden för årsmötet 2011 i Malmö går ut den 12 mars 2011! Styrelsen facköversättaren 1/11 3

Ta hand om dig och din arbetsmiljö Du trivs som egenföretagare och älskar ditt jobb. Om det inte vore för den där envisa nackvärken, de datorgrusiga ögonen och de eviga frustrationerna med datorproblemen... Kanske är det dags att göra en avstämning på ditt företag. För handen på hjärtat: du har väl inte gjort dig av med ditt eget skyddsombud? Som egenföretagare får man kunna och gilla att göra lite av varje. Inget ont med det det kan ju vara ganska kul att tänka att man klarar att vara översättare, teknikansvarig, vaktmästare, VD och administrativ chef i en och samma person. Men glöm inte bort att du är ditt eget skyddsombud också! För att kunna jobba på lång sikt kan det vara klokt att se över din arbetsmiljö med jämna mellanrum. En liten checklista med några tips och förslag: Nacke, rygg, axlar och armar Det här är ökända problemområden för en flitig datorarbetare. Att år efter år arbeta med små, statiska rörelser under tidspress är helt enkelt inte optimalt. Särskilt inte om arbetsställningen i princip alltid är densamma. Statistik visar också att lika stor andel kontorsarbetare som vårdpersonal (30 40 procent) har ont i nacke, axlar och armar varje vecka.* Saker du kan göra SKAPA EN BRA GRUNDARBETSPLATS Välj stol och bord som passar dig, men som också är lätta att variera. Placera bildskärmen lågt så att blicken riktas lätt nedåt. Använd manusplatta/dokumenthållare om du ofta arbetar med pappersmanus. En del varianter går att placera mellan skärm och tangentbord, vilket gör att du inte behöver röra blicken så långt mellan originaltext och datorskärm. På så vis undviker du onödiga vridningar av nacke och skuldror. PLANERA FÖR VARIATION Fundera på om du kan strukturera ditt arbete så att du får in variation på ett naturligt sätt. Om du har ett höj- och sänkbart bord kan du kanske stå och arbeta en del av tiden? Kanske sitta eller stå vid ett annat bord när du läser korrektur? Eller ligga i favoritsoffan? Kan du använda röstigenkänning eller diktering för att få in en del av din text i datorn? MINSKA MUSANVÄNDNINGEN Arbeta med musen (eller andra styrdon) nära kroppen, gärna framför tangentbordet. Styr musen omväxlande med höger och vänster hand. Testa olika typer av styrdon kanske finns det några olika som du kan variera mellan? Försök att använda kortkommandon så mycket som möjligt. ARBETA MED PAUSER Försök ta paus med jämna mellanrum när du jobbar. Om du har svårt att hitta struktur finns det olika knep att ta till: Äggklockemetoden: Ställ in äggklockan och låt den styra när det är dags att arbeta och ta paus. Ladda ner ett paus- och stretchingprogram till din 4 facköversättaren 1/11

dator det finns en hel rad att välja mellan, men grundtanken är att programmet hjälper dig att gå in och bryta när du bäst behöver det. Här kan du få pauser där du guidas genom olika stretchingövningar, påminnelser om att tänka på hur du sitter medan du jobbar eller bara allmän hjälp att ta paus. GE KROPPEN STYRKA ATT STÅ EMOT PÅFRESTNINGARNA Hitta en träningsform du gillar så att du kan hjälpa kroppen att bli stark och klara datorarbetet bättre. Händer och handleder Ett felinställt tangentbord kan vara påfrestande för händer och handleder. Saker du kan göra Ställ tangentbordet så plant som möjligt så att handlederna inte arbetar i en onödigt spänd ställning. Välj gärna ett tangentbord med låga tangenter, så behöver fingrarna inte röra sig så mycket för varje nedslag. Se till att underarmar och händer får stöd och avlastning mot bordsytan. Ögonen Röda, grusiga ögon och spänningsvärk är vanliga besvär för den som sitter mycket framför datorn. Ser man dåligt ändrar man gärna kroppsställningen för att kompensera. All anledning att se över synergonomin med andra ord! Saker du kan göra Placera bildskärmen så att du slipper störande blänk och ljusreflexer. Ofta står den bäst när dagsljuset faller in från sidan. Ställ in typsnitt och färger på skärmen så att det blir så läsbart och skonsamt för ögonen som möjligt. Det är viktigt att ha tydliga tecken med tillräcklig kontrast. Se till att ha bra belysning. Självklart behöver du en bra arbetslampa, men glöm inte allmänbelysningen. Om du arbetar i dämpad belysning ökar halten av melatonin, ett hormon som gör att vi känner oss tröttare. Kolla synen regelbundet! Kanske ser du inte så bra som du tror. När man koncentrerar sig är det lätt att man spärrar upp blicken lite och glömmer bort att blinka. Blunda eller blinka till ibland när du jobbar så att ögonen inte blir onödigt torra. Titta bort från bildskärmen då och då, så att blicken får slappna av en stund på ett annat synavstånd. Apoteken har olika tårersättningsmedel som kan lindra. Kanske är luften torr där du sitter och jobbar? I så fall kan det vara värt att testa en luftfuktare? Mental belastning Du vill vara tillgänglig för dina kunder så att du kan tacka ja när de ringer, men samtidigt se till att du har ett fullt arbetsschema (och kan fakturera fullt ut). Du vill strukturera och planera din tid, men samtidigt vara flexibel gentemot dina kunder. Du vill jobba smart och effektivt med de där programmen som alla pratar om, men varken hinner eller orkar sätta dig in i hur de fungerar. Idel stressmoment som också är en del av din arbetsmiljö. Saker du kan göra ALLMÄN STRESS Fundera över vad som stressar dig. Är du en obotlig tidsoptimist? Har du kunder som ställer orimliga krav? Eller har du inte de kunder du skulle vilja ha? Kanske finns det något du kan ändra här? Planera för det oplanerade. Det kan kännas hopplöst att lägga tid på planering när du vet att det hela tiden händer saker som kullkastar dina planer. Men det är ändå bättre än att inte planera alls, för det ger en känsla av kontroll. Glöm inte att lägga in luft i kalendern för det där oväntade som alltid händer. INFORMATIONSFLÖDE Ta kontroll över mejlen. Känner du att din arbetstid blir splittrad av alla inkommande mejl, kan du testa att läsa och besvara mejl t.ex. en gång i timmen i stället för att bli avbruten stup i kvarten. Rensa i mejlkorgen. Inte bara en gång om året, utan t.ex. efter varje arbetsdag eller en stund varje fredagseftermiddag. Åtgärda det som går att åtgärda direkt. Använd undermappar och spara mejl där som du kan behöva ta itu med senare. TEKNIKFRUSTRATIONER Försök hitta programvara som du trivs att arbeta med. Utnyttja all kunskap som finns på nätet och i olika forum. Fortbilda dig i hur du använder dina program det är väl investerad tid. I vissa lägen kan det vara värt att ha ett bra supportavtal. För handen på hjärtat: hur mycket kostar två dagars förlorat arbete för att du sitter och försöker klura ut något på egen hand? FLYTANDE GRÄNS MELLAN JOBB OCH ARBETE Kanske kan du hyra ett arbetsrum någonstans? Lästips VÄLBEFINNANDE För dig som är hemmaarbetare kan det vara till hjälp att skapa tydliga rutiner och bestämma dig för vilka yttre ramar som gäller. ENSAMHET Favorit i repris. Kanske kan du hyra ett arbetsrum någonstans? Samarbeta med kollegor via mail, MSN och Internetforum. Ta vara på de kontaktytor som SFÖ ger. Allt är inte bara arbete glöm inte att umgås och vara social utanför jobbsfären. Har du fler tips på vad man kan göra för att förbättra sin arbetsmiljö? Hör av dig till Facköversättaren och berätta! ANNA HERMERÉN * Källa: Arbeta rätt vid bildskärmen, Arbetsmiljöverket. Hur du motiverar dig själv när allt suger Thomas Nilsson, Ego förlag Här kan man få handfasta råd i stil med åtta sätt att slippa sju blå måndagar, tio supereffektiva sätt att få saker och ting gjorda och sex viktiga steg för att väcka motivationslusten. Kanske värt att prova? Lycka på jobbet En handbok i konsten att finna mening i arbetet Dalai Lama och Howard C Cutler, Damm förlag Går det att finna lycka och mening i arbetet? Hur hittar man en bra balans mellan leda och utmaningar? Det är frågor som tas upp i den här boken som innehåller en rad nedtecknade samtal mellan Dalai Lama och Howard Cutler. Motivationsmyten: få igång din och alla andras motivation både i arbetet och privat Martin Ehdin, Ekerlids Förlag Hur motiverar vi oss själva, vad är det som får oss att sträva vidare? I den här boken ges tips på hur man kan tänka för att uppnå, behålla och öka sin egen och andras motivation. facköversättaren 1/11 5

VÄLBEFINNANDE Så hittar du motivationen Allting blir så mycket roligare med motivation den där drivkraften som ger arbetslust och vilja att gå vidare. Men vad gör man om det har kommit grus i maskineriet och inget känns riktigt kul längre? Den mentala tränaren Olof Röhlander ger några tips. 1Jag har svårt att komma igång efter helgen, hur ska jag göra? Två enkla sätt: Ta reda på varför du faktiskt gör det du gör. Hittar man många bra syften så brukar det bli enklare att komma igång. Alternativ två är att i själva uppstarten koppla bort känslorna och bara ha målet att sätta igång, utan resultatkrav. Allting blir så mycket roligare med motivation den där drivkraften som ger arbetslust och vilja att gå vidare. Men vad gör man om det har kommit grus i maskineriet och inget känns riktigt kul längre? Den mentala tränaren Olof Röhlander ger några tips. När väl första samtalet är avklarat brukar det gå av bara farten. Brian Tracy har en bok som heter Svälj den fulaste grodan först. Om du tar tag i en jobbig uppgift direkt blir resten av dagen en piece of cake. 2Hur undviker jag stressen jag känner inför den osäkerhet som råder på arbetsmarknaden? Det är ju egentligen inte arbetsupp- Var hittar facköversättare motivation och arbetsglädje? Vi frågade några av SFÖ:s medlemmar: 1. Vad ger dig motivation och arbetsglädje i ditt jobb? 2. Finns det något du upplever som stressande eller frustrerande och hur hanterar du det i så fall? 3. Har du något motivations- eller antistresstips till läsarna? gifterna eller konjunkturen i sig som är stressande, utan tankarna på allt man har framför sig som är stressande. Det är alltså oerhört mycket mentala faktorer som spelar in. Fråga dig själv: vad kan jag påverka JUST NU i den här situationen? Fokusera sen på det som går att göra nåt åt JUST NU och träna på att lägga det andra åt sidan. 3Hur sätter jag upp ett motiverande mål inför vårens slutspurt innan sommaren? Det som är motiverande för en person behöver inte vara det för en annan, därför bör var och en hitta ett mål som är inspirerande, som gör dig tänd på framtiden. Det kan vara ett stort mål för en, ett mindre steg i rätt riktning för en annan. Var inte rädd för att starta upp nåt nytt projekt även om det inte hinner bli färdigt innan sommaren. Vad många gör är att de går och väntar på besked och vill inte starta upp nåt nytt med tanke på rådande omständigheter, men som jag ser det så förvärrar det bara situationen. Du behöver ha motivation, det är det Teresa Antunes, Moçambique 1. Även om det finns en rutin, är det inget rutinjobb. Det är annorlunda varje vecka. Det känns bra att man utvecklar och förbättrar sig konstant som person, vilket inte är lika självklart i ett vanligt jobb. Att kunna resa till underbara upplevelser när det passar mig och fortsätta jobba som jag gör nu. viktigaste du har, så lägg tid på att hitta ett bra mål som ger energi. Du behöver inte byta mål om det sen skulle gå trögt, men däremot bör du vara flexibel på vilka vägar som leder dit. Ett motiverande mål känns i kroppen, du märker reaktionen direkt när du tänker på ditt mål. Det får dig upp tidigare på morgonen och det är inspirationen och riktningen som är huvudsyftena med ett bra mål inte att det är realistiskt. Blir du inte motiverad byt mål. Realismen skapar du genom att rent mentalt integrera dina mål i ditt inre. Det kräver lite träning, men är ett oerhört effektivt sätt att verka och ett skönt sätt att jobba dessutom. Man arbetar på detta sätt målstyrt inte resursstyrt, och det är en viktig princip för att hålla motivationen på topp. Du frågar dig i första läget alltså: Vad vill jag uppnå, istället för Vad kan jag uppnå? OLOF RÖHLANDER Texten har tidigare varit publicerad på www.foretagande.se 2. Det ojämna arbetsflödet. Jag försöker lära mig att njuta av de slöa perioderna och passa på att göra något annat, men det är inte alltid det funkar. Man stressar ändå. Men jag blir bättre med tiden 3. Allvarligt talat, jag får min motivation varje regnig morgon när jag flyttar från matbordet till arbetsbordet och börjar jobba, utan att behöva stressa i trafiken, etc. Att börja dagen med en promenad vid havet, det är min stress-killer-metod. Jag motionerar regelbundet och ser till 6 facköversättaren 1/11

VÄLBEFINNANDE Ergonomen har ordet Nyckeln är variation Människan är inte gjord för stillasittande arbete. När man arbetar framför datorn måste man se till att få in variation i vardagen. Orden kommer från Annika Ljungberg, som arbetar som ergonom/leg. naprapat på ett friskvårdsföretag i Malmö. Hon är ofta ute och håller utbildningar för olika yrkeskategorier och hjälper människor att se över sin arbetsplats. Det absolut vanligaste felet hon ser när hon är ute på olika företag är att belysningen är dålig eller att ljuset faller in fel. Man kan ju ställa in datorskärm, bord och stol hur rätt som helst, men om ljuset och belysningen är fel så kvittar det på något sätt lika. Ögonbesvär, spänningshuvudvärk och spänningar i nacken är vanliga konsekvenser. Så en bra belysning och genomtänkta ljusförhållanden är vad Annika rekommenderar. Hon understryker hur viktigt det är att man ställer bordet rätt i förhållande till dagsljuset: det är viktigt att ljuset kommer in från sidan och det ska finnas en möjlighet att skärma av det så att man inte blir bländad. Ledordet när man utformar sin Annika Ljungberg. arbetsplats måste vara variation, anser hon. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att kunna skifta mellan olika uppgifter så mycket det går. Även den som har mycket dator- och tangentbordsarbete som översättare kan hitta variation framför datorn genom att använda höj- och sänkbart bord, utnyttja både vänster och höger hand och skifta mellan musarbete (så lite som möjligt) och t.ex. program med snabbkommandon (så mycket som möjligt). Det finns i dag en hel del bra produkter som ergonomiska möss och handledsstöd. Men om man är nyföretagare med väldigt begränsad budget tycker Annika att man i alla fall ska satsa på en riktigt vettig stol. Här är det viktigt att sitsen kan tippas framåt en aning och att stolen kan gunga. Men så gäller det att våga lämna arbetsstolen/datorn ibland också. Annika slår ett slag för mikropauserna de är otroligt viktiga. Det kan räcka att man ställer sig upp en stund, sträcker lite på sig eller går och hämtar ett glas vatten. Här behöver man bara investera väldigt lite tid för att det ska göra väldigt stor skillnad. Visst, ofta vet man ju så väl att ergonomin är viktig i teorin. Men sedan när det blir stressigt glömmer man alla goda föresatser. Man kan alltid prova att ta till en del småtrick för att få in bra rutiner, tipsar Annika till sist. Testa att höja upp bordet innan du går för lunch så kommer du automatiskt att stå och jobba en stund när du kommer tillbaka på eftermiddagen. Kanske kan du använda en timer för att komma ihåg att ta paus. Efterhand blir det ändå till en naturlig vana. Men som så mycket annat gäller det förstås också att bestämma sig för att det här är något man vill prioritera. ANNA HERMERÉN att jag träffar vänner och skvallrar lite varje vecka. Sven Borei, Lerum 1. Intressanta välskrivna uppdrag och gott kollegialt samarbete med kunderna. Samt fungerande, utmanande föreningsarbete som bättrar vårt yrke och vår värld. Ett gott ord hjälper också. En trogen kund är guld värd. 2.. Kunder och kollegor som är oklara, opålitliga, ohövliga och ocivila. Oftast hanterar jag det rakt på genom telefonkontakt och öppen diskussion. Går inte det så gör jag jobbet och tar inte ett nytt från den kunden. Jag har också flyttat jobb till en annan översättare i ett fall. Vårda kunderna, vare sig de är direktkunder eller en byrå eller en annan översättare. Alla som betalar är kunder. 3.. Var ärlig mot både kund och kollegor om vad du kan göra och när. Gör små jobb omedelbart. Ta inte jobb som ligger utanför expertisen det tar för lång tid och kan åstadkomma problem med kunder. Gör ett jobb du kan vara stolt över. Ta betalt för vad du är värd och vad du behöver, dock inte så högt att du aldrig får uppdrag. Har du familj (med eller utan barn) se till att planera in tid för dem. Tala inte negativt om kunder eller kollegor (se nr. 2 ovan). Utbilda dig kontinuerligt i ditt område och generellt. Läs professionella texter på och om ditt språk. facköversättaren 1/11 7

FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG Gry Cedlöf: En norsk arbetshäst med blicken i nuet Har du gett några nyårslöften? Att jag ska göra flera saker som gör mig glad. Vilket ekonomiskt stöd fick du när du blev sjuk? Det ekonomiska stödet fick jag från Försäkringskassan. Jag hade en sjukförsäkring som tyvärr inte gällde för den sjukdom som jag drabbades av. Vad betydde SFÖ under den tid du hade svårt att arbeta som vanligt? Stödet från kolleger och vänner som jag fått i SFÖ genom åren var helt ovärderligt. Det hjälpte mig på många sätt att känna glädje och förhoppning, och få styrka att komma igenom sjukdomsperioden. Det var häftigt att uppleva hur ett nätverk kan fungera och jag fick erfara vilka positiva effekter det kan ge. Fakta Namn: Gry Marit Foldvik Cedlöf Översätter från-till: Svenska, engelska, danska norska Medlem i SFÖ sedan: 1996 Konferensarrangör år: 2000 och 2003 Styrelsemedlem i: 4 år (ca) Åsa Pape, Alunda 1. Rent krasst så motiveras jag starkt av utsikten att få betalt för mitt arbete. Arbetsglädjen får jag av att försörja mig på något som jag älskar. Att arbeta med texter, vrida och vända på ord och få till en översättning som jag känner mig nöjd med eller rentav stolt över är bland det roligaste jag vet. Det passar mig att arbeta så här projektbetonat, med tydliga start- och slutpunkter och med omväxlande innehåll. 2. De flesta av mina uppdrag är ganska korta och har kort framförhållning. Det gör att jag lätt tenderar att tacka ja till lite för mycket jobb vem vet vad som kommer in nästa vecka om jag tackar nej till det här? Det är både stressande och frustrerande att hela tiden undra över om uppdragen kommer att räcka till hyran även nästa månad. Jag övar mig i avspänning och medveten närvaro och tvingar mig att lita till att det kommer fler jobb, så att jag kan tacka nej när jag har tillräckligt mycket inbokningar. 3. Motivation: Samarbeta med kollegor, korrekturläs varandras texter, ring och fråga hur de hanterar olika situationer man ställs inför som frilansare. Det är enormt givande och stimulerande. Det är lätt att glömma bort sin egen kompetensutveckling, men den kan vara nog så viktig inte minst för att den kan ge lite nytändning i jobbet ibland. Antistress: Försök att inte luckra upp gränserna mellan arbete och fritid alltför mycket. Se till att verkligen ta ledigt ibland och stäng av datorn. 8 facköversättaren 1/11

VÄLBEFINNANDE Tag en del norsk arbetshäst, en del driven entreprenör, en del livsnjutare, en del sällskapslejon, rågade mått av sola i Karlstad med enstaka nedslag av Tors Hammare och en släng av Max Manus-tåga. Jag kan bara instämma i sonen Joachims ord: det här är en av de mest färgstarka människor jag någonsin träffat. 5 snabba frågor till Gry 1. Ett svenskt ord som ställer till: Anledning 2. Det bästa med mitt CAT-program: Concordance-funktionen 3. Längtar efter: Våren och solen 4. Om jag inte hade blivit översättare: Företagare av något slag. Eller jobbat vidare inom ekonomi/ marknadsföring i något företag. 5. Fisk eller kött? Fisk Annica Jonsson, delägare i Textkompaniet tillsammans med Gry. Har du tänkt om dina rutiner och arbetar du på ett annat sätt nu när du mår bra igen? Det viktigaste för mig har blivit att undvika stress, och jag har lärt mig att lyssna på kroppen som talar sitt tydliga språk när det blir för mycket. Jag är av naturen en person som har lätt för att engagera mig, och en tidsoptimist som tror att jag kan fixa det mesta. Så för mig gäller det att tänka till en extra gång innan jag säger ja både privat och i yrkessammanhang. Vilket är det viktigaste egenskap en professionell översättare bör ha? Det är väl som professionella inom alla yrken, att man har goda kunskaper inom sitt fackområde, att man är lyhörd för kunden och bra på att kommunicera. Det allra viktigaste att man alltid har en vilja och strävan efter att kunden ska bli nöjd. Hur sysselsätter du dig på din fritid? Jag promenerar en hel del (med och utan hund), tränar och sjunger. Hur bör nya medlemmar omhändertas? SFÖ:s mentorprogram är jättebra. Man kanske kunde ha en samling för nya medlemmar på konferensen varje år? Förutom frilansöversättare är du delägare i en översättningsbyrå som har funnits i branschen i 10 år. Hur har branschen utvecklats sedan du startade din byrå? Framför allt har nog tempot ökat inom branschen. Snabba svar och snabba leveranser har blivit ännu viktigare. Den tekniska utvecklingen har också gått framöver med jättesteg, och automatiska översättningar med Google Translate till exempel tror jag tar en del av uppdragen just nu. Många hemsidor översätts nu utan hjälp av professionella översättare. En trend är också att priserna hela tiden pressas, vilket är bekymmersamt. Är vår förening viktig för branschens överlevnad? På vilket sätt? Det är nog prispressen i marknaden som är det stora hotet för vår överlevnad. SFÖ kan arbeta för att bromsa utvecklingen genom att marknadsföra professionella översättningar och utbilda våra potentiella kunder inom näringsliv/privat och offentlig sektor. Lyfta fram vårt yrke och våra kunskaper. Att en professionell översättning kan göra en stor skillnad för hur kunderna uppfattar företaget och deras varor och tjänster, och att en bra översättning kan ha ett stort värde för kunden som är väl värd sitt pris. Hur bidrog du som medlem när du satt i styrelsen? Jag hade ansvaret för konferenserna och nationella gruppen, och bidrog till att organisera upp hur konferenserna genomförs och planeras. Samt ansvarade för SFÖ:s deltagande i Bokmässan. Om du var allsmäktig för en dag, vad skulle du ändra på först? Jag skulle skapa ett sätt att göra ren energi, så att vår miljö och vår jord skulle må bättre. Sist men inte minst: vad skiljer norrmännen och svenskarna åt? Vi är väldigt lika men olika ändå. Jag upplever att norrmän kan vara lite mera lättsamma, och humor står ganska centralt i sättet man kommunicerar både muntligt och skriftligt. Svenskar är lite mera noggranna och seriösa till sättet. Lite ängsligare kanske. Samtidigt tycker jag att svenskar är väldigt arbetsamma och kunniga. En skillnad är också att svenskar pratar mycket om pengar och vad saker kostar. Norrmän är mera stolta på det området, även om man har lite så pratar man mindre om det och om vad saker kostar. Därför kan norrmän ibland tycka att svenskar verkar snåla. GISELA WELTZIN THUNBERG Evy Paulsson, Lund 1. Intressanta uppdrag En tidsplanering som håller Trevliga och professionella kunder Välbetalda uppdrag En jämn ström av uppdrag Att upptäcka att jag förstår nya samband och sammanhang 2. Datastrul (frågar min man, svärson, kolleger, ställer frågor på listor, anlitar min datakonsult) Uppdrag som tar längre tid än jag planerat (jobbar lite extra) När favoritkunden hör av sig och jag redan har fullt upp (jobbar lite extra eller hänvisar till en kollega) När jag måste översätta en massa detaljinformation som jag tror är oväsentlig i sammanhanget och som kräver en massa efterforskningar (tänker det ingår i jobbet och jobbar på) När uppdragshögen minskar oroväckande och telefonen är tyst (en situation jag har svårt att hantera, först gör jag sådant jag skjutit upp tidigare, t.ex. bokföringen) 3. Beräkna tid för alla uppdrag och planera arbetsdagen/-veckan, planera om när det kommer in nya uppdrag Planera in ledig tid och håll på det Regelbunden träning och bastubad Kallbad Sammanställt av ANNA HERMERÉN GISELA WELTZIN THUNBERG facköversättaren 1/11 9

EU-PATENTET Kommissionen ger grönt ljus för fördjupat samarbete EU-patentet har varit en segsliten fråga inom unionen och det har varit svårt att hitta en lösning som alla medlemsstater kunnat enas kring. När frågan senast var uppe till behandling i höstas lyckades man inte nå enhällighet kring kompromissförslaget, som innebar att det skulle vara möjligt att söka och godkänna EU-patent på tre olika språk: engelska, tyska och franska. För att bryta dödläget i förhandlingarna lämnade Sverige och elva andra medlemsstater i december in en begäran om fördjupat samarbete om ett enhetligt europeiskt patent. Kommissionen har nu gett klartecken för ett fördjupat samarbete och lagt fram ett förslag som anger de grundläggande förutsättningarna. EU-kommissionens förslag är ett mycket viktigt steg framåt. Ett fördjupat samarbete är den enda vägen att komma vidare nu och vi hoppas att så många medlemsstater som möjligt ska ansluta sig, säger justitieminister Beatrice Ask. Nästa steg blir att frågan om fördjupat samarbete behandlas i rådet och om kommissionens förslag godkänns där, väntar förhandlingar med de medlemsstater som vill delta i det fördjupade samarbetet. AH Patent får maskinöversättas För att visa vad Google kan prestera har Jörg Heinemann maskinöversatt sin tyska text till svenska med hjälp av Google. Das Europäische Patentamt (EPA) und Google haben Ende 2010 vereinbart, dass das EPA zukünftig die Maschinenübersetzungs-Verfahren von Google verwenden wird, um die Patente der vom EPA betreuten 38 Länder in deren Sprachen zu übersetzen. Zweck der Vereinbarung ist es, Unternehmern, Erfindern und Wissenschaftlern in den einzelnen Ländern schnellere und billigere Übersetzungen zur Verfügung stellen zu können. Zurzeit müssen die Patente in einer der Sprachen Deutsch, Englisch oder Französisch vorgelegt und anschließend in die Sprachen aller Länder übersetzt werden, in denen sie Schutz genießen sollen. Um die Ergebnisse der Google-Technik fortschreitend zu verbessern, erhält das Software-Unternehmen Zugang zu den derzeit 1,5 Millionen Dokumenten, deren Anzahl jährlich um 50 000 steigt. Die Bearbeitung umfasst auch Dokumente in ostasiatischen Sprachen, was das EPA als eine der größten Herausforderungen des weltweiten Patentsystems ansieht. Diese Form der Zusammenarbeit hält eine der Führungskräfte von Google, Carlo d Asaro Biondo, für ein herausragendes Beispiel dafür, wie die Zusammenarbeit zwischen privater Wirtschaft und öffentlichen Einrichtungen zu innovativen Antworten auf komplexe Fragen führt. Översättning med translate.google.de: Europeiska patentverket (EPO) och Google har kommit överens om att slutet av 2010 att EPA kommer att besluta att använda processen maskinöversättning av Google att översätta patent som EPO hjälp 38 länder i deras språk. Syftet med avtalet är det att kunna ge entreprenörer, uppfinnare och forskare i olika länder snabbare och billigare översättningar. För närvarande måste de patent lämnas in på ett av språken tyska, engelska eller franska och sedan översatts till språken i alla länder där de ska åtnjuta skydd. För att förbättra resultaten av Googleteknik successivt ersättas av programvaran bolaget tillgång till den för närvarande 1,5 miljoner dokument, antalet växer med 50 000. Behandling ingår även handlingar i östasiatiska språk, som EPA anser vara en av de största utmaningarna i den globala patentsystemet. Denna form av samarbete är en av de chefer för Google, Carlo d Asaro Biondo, ett enastående exempel på hur samarbetet mellan näringsliv och offentliga institutioner leder till innovativa svar på komplicerade frågor. JÖRG HEINEMANN 10 facköversättaren 1/11

Många av mina kompisar jobbar på demensboenden, som personliga assistenter eller med ensamkommande flyktingbarn. När jag hör dem berätta om sina jobb funderar jag i min tur på om jag kanske borde ha skippat det sista kommatecknet i min senaste översättning. Det kan vara en nog så berättigad fråga, men som lätt kan kännas lite futtig i jämförelse. Flyktingförläggning i Haiti. En livsviktig insats Missförstå mig rätt: jag tycker att det är viktigt med översättningar, att översättningar håller hög kvalitet och att översättaryrket uppvärderas, men jag skulle också gärna vilja kunna göra en påtaglig insats för omvärlden genom mitt yrke. Inom många andra yrken finns utan gränser -organisationer som på olika sätt bistår hjälporganisationer. Utöver föregångaren Läkare utan gränser finns numera också Reportrar utan gränser, Ingenjörer och naturvetare utan gränser och till och med Clowner utan gränser. Översättning för biståndsorganisationer Sedan 1993 finns också Traducteurs sans Frontières (TSF, eller Translators Without Borders). Organisationen grundades av Lori Thicke som ett komplement till Médicins sans Frontières. Tanken är att TSF ska bidra med professionella översättningar till biståndsorganisationer som då kan lägga sina pengar på humanitära insatser istället för på översättningar. Några av de organisationer som anlitar TSF är Médicins sans Frontières, Unicef France och Handicap International. I augusti 2010 översatte TSF:s översättare 165 561 ord och bidrog på så sätt med sammanlagt 14 900,49 euro till olika biståndsorganisationer. För att få översätta för TSF måste man ha två års erfarenhet av översättning. Majoriteten av texterna är medicinska och juridiska, men det finns också texter som handlar om väg- och vattenbygg- nad och utbildning. Det kan röra sig om allt från läkarjournaler till rapporter och pressmeddelanden. De vanligaste språken är engelska, franska, spanska och portugisiska, men det kommer också in förfrågningar om mindre språk som svenska, japanska och rumänska. Katastrofer engagerar översättare Jordbävningen i Haiti väckte ett stort engagemang bland översättare och TSF fick in tusen ansökningar på två veckor. I samband med detta gjordes en del omstruktureringar i organisationen. I oktober startade den nya TSF-plattformen på proz.com, där översättarna både kan göra översättningsprov på hemsidan och få direktkontakt med de olika biståndsorganisationerna. Idén med TSF går ut på att biståndsorganisationen själv efterfrågar hjälp med översättningar. På TSF:s hemsida kan man läsa hur både Unicef France och Médicins sans Frontières tackar TSF för de pengar som de har kunnat frigöra genom att anlita TSF och för de högkvalitativa översättningarna. Inget behov i Sverige Denna insikt verkar dock inte ha nått de svenska filialerna av organisationerna. Vid en snabb rundringning till Läkare utan gränser och Unicef Sverige visade det sig att ingen av organisationerna någonsin har hört talats om TSF. Läkare utan gränser har en redaktör som sköter det mesta översättningsarbetet och korrekturläsningen. Det rör sig framförallt om pressmeddelanden på engelska, men det förekommer också en del på franska och spanska. På Unicef Sverige är TSF inte heller känt och pressekreteraren berättar att de själva översätter det som behövs, för alla pratar ju engelska. Av denna anledning menar man att TSF inte är intressant för svenska Unicef; eftersom organisationen i nuläget inte lägger ner några pengar på översättningar, finns inte heller något att spara. Detta skulle kunna kopplas samman med den senare tidens debatt om hur man kan höja översättaryrkets status. Europeiska biståndsorganisationer verkar i högre grad ha insett vikten av professionella översättningar än de svenska dito, men kanske återspeglar detta också en mer generell syn på språk och översättningar. Det kanske inte är dags för Sverige än, och med kravet om två års översättningserfarenhet för att göra provet är det inte dags för mig heller, men viljan att vara med och förbättra omvärlden med hjälp av översättningar finns definitivt där. Under tiden läser jag på om kommatering. Några länktips ELIN SVAHN Traducteurs sans Frontières hemsida: http://www.translatorswithoutborders.org/ Inspirerande föreläsning av grundaren Lori Thicke Translation Technology for Fighting World Poverty från juli 2010: http://videolectures. net/translingeu2010_thicke_ttf/ facköversättaren 1/11 11

MINIKONFERENSER Att få till stånd en professur i översättning diskuterades på en av minikonferenserna. Succé igen för minikonferenserna Omkring ett nittiotal SFÖ-medlemmar deltog i minikonferenserna 2010, som hölls i Göteborg, Lund och Stockholm. Temat var Översättaren och marknaden, och här följer en sammanställning av rapporterna från nio rapportörer. Översättarens ställning i samhället (Se även artikeln Men varför har vi så låg status? i FÖ 4/2010.) Knappast någon menade väl att översättare har direkt hög status, men är den verkligen låg (och vad innebär det)? Den har åtminstone inte sjunkit med tiden. Just facköversättare är dock en tämligen okänd yrkesgrupp, och frågan är väl om det ens är en bra term. Viktigt är att klargöra för omvärlden som ofta har dåligt begrepp om vad översättning egentligen innebär att det är en tjänst vi säljer, inte en produkt (som köps där den är billigast). Det kan ha med utbildning att göra och/eller specialisering: ju högre specialisering (och ju mer känd utbildning), desto lättare att hävda sin ställning och prissättning. Ska det egentligen vara enklare att byta översättare än att byta advokat eller revisor? Hur höjer vi yrkets status? När det gäller åtgärder för att höja statusen hos vårt yrke handlade diskussionerna mest om vad SFÖ kan göra, men synpunkter på vårt eget agerande kom också fram. I första hand handlar det om att vi bör vara mer solidariska: samarbeta mer över huvud taget, till exempel genom att hänvisa till kolleger, vara mer öppna inte minst vad gäller prissättning, själva prata om och göra reklam för SFÖ (bland annat genom att använda SFÖ:s logga på hemsidor och visitkort). Beträffande SFÖ var förslagen många och mycket gick förstås ut på att föreningen behöver synas mer. Här är en rad mer eller mindre konkreta/realistiska förslag hör gärna av er till styrelsen med synpunkter: Mer organiserat samarbete med andra översättar- och språkorganisationer (gemensamma seminarier, samordnat/ gemensamt deltagande i olika mässor). Kanske rentav arbeta för att skapa en paraplyorganisation ( Föreningen Sveriges Språkexpertis ). Etablera samarbete även med stora organisationer som Exportrådet, Astra Zeneca, Sandvik, svenska handelspartner utomlands, ambassader; ha löpande kontakter med myndigheter och Försäkringskassan. Hjälpa myndigheter att sätta upp kvalitetskrav inför upphandlingar. Sprida kunskaper om alla de olika kringkunskaper som ingår i (fack)översättaryrket. Många synpunkter på universitetens översättarutbildningar fördes fram: den borde innehålla mer om expertkunskaper (ämnesstudier), den ger alldeles för lite hjälp med yrkesförberedelser, den har för stor betoning på teori och för lite marknadsanpassning. Och möjligen utbildas för många översättare. Allt detta pekar på att SFÖ borde kunna spela en större roll när det gäller utformningen av översättarutbildningen. Kanske även få till stånd en professur? Större aktivitet på det här området borde dessutom leda till fler studentmedlemmar. Kvalitetskraven var också mycket på tapeten. Kammarkollegiets auktorisation gäller bara juridik och ekonomi SFÖ skulle kunna agera för att få Antagningsprov? den utökad med till exempel medicin och teknik. Och kanske borde SFÖ höja kraven för medlemskap. Vore det möjligt med ett antagningsprov som skulle kunna leda till en översättarlegitimation? Dessutom bör SFÖ följa upp medlemmarna i databasen: är de kvalificerade, håller de måttet inom angivna områden och språk? Få kunderna att förstå att de tjänar mer på en bra översättning än de sparar på en billig, genom att beskriva disaster 12 facköversättaren 1/11

MINIKONFERENSER En av minikonferenserna arrangerades i Lund. FOTO : FRED NEBUT stories ; hur fel det kan bli utan kvalitet i översättningen. (EU har tagit fram statistik över vilka förluster företag gör på detta sätt i både pengar och tid.) Inrätta ett pris, Årets facköversättare, eller ett för bästa översättning. Sprida information om yrket genom besök av facköversättare/sförepresentanter på skolor, bibliotek m.m. Göra detsamma skriftligen i facktidskrifter Ett pris? och i texter som riktar sig till studerande/arbetssökande. Om termen facköversättare är okänd så gäller det ännu mer namnet SFÖ. Kanske skulle vi följa en numera rätt gammal trend och döpa om föreningen till Facköversättarna eller Facköversättarna SFÖ? Kanske borde medlemsavgiften höjas för att ge rejäla resurser till aktiv marknadsföring. SFÖ:s hemsida borde vara mer inriktad på omvärlden/kunderna; för närvarande är den väldigt mycket inriktad på oss själva. SFÖ på Facebook? Slutligen: medlemmar som är intresserade av att arbeta med SFÖ:s marknadsföring bör tala om det för styrelsen. Och ytterligare förslag tas tacksamt emot av marknadsföringsgruppen:, marknadsforing@sfoe.se. Hur bör vi marknadsföra oss? Varje facköversättare bör arbeta med lobbning/opinionsbildning genom att ge respons på artiklar/insändare som rör språk/översättning, kärnfulla reklaminslag i radio, skriva medvetandegörande texter till stora fack-/yrkes-/språktidningar m.m. Vi kan samverka genom att bilda grupper med olika kompetenser och på så sätt få större kapacitet, hjälpas åt med kunderna (till exempel korrekturläsa varandras texter många byråer blir glada över att slippa korrekturläsningen [häpp! är inte granskningen en del av det som byrån tar betalt för? - MDL]) och ha en gemensam marknadsföring. Vi bör också på lämpligt sätt betona att SFÖ-medlemskapet är en kvalitetsgaranti. Webben en effektiv marknadsplats? När det gäller jobbförmedlingssajter som ProZ, Translators Café, GoTranslators med flera är deras jobberbjudanden vanligen lågprisjobb och ofta inte mycket att ha, men ibland kan man bli kontaktad av en seriös kund som verkligen är intresserad av ett samarbete och som accepterar våra priser. Är man aktiv i forumen kan det göra att man blir mer attraktiv. Nätverkningssajterna LinkedIn och Plaxo är kanske mest inriktade på anställningsförmedling. Bobex ansågs i stort sett vara bortkastade pengar av några enstaka som prövat. En egen webbplats är egentligen ingen nämnvärd källa för jobb men kan fungera som ett slags visitkort och ge ett professionellt intryck. Då är det viktigt att informationen på webbplatsen är uppdaterad och att den underhålls kontinuerligt. Vad gäller att ange pris bör man tänka på hur man själv agerar när man ska skaffa sig något via nätet: man väljer i första hand de sidor som har prisuppgifter. Annat tips: att lägga in berömmande citat och exempel på senaste uppdrag; hemsidan ska förstås också betona ens specialiseringar. Länksamlingar på hemsidan som är av intresse för andra är ett bra sätt att få trafik till hemsidan, liksom det är bra om man kan få andra att länka dit. Vad gäller sökmotoroptimering är meningarna delade; någon hade anlitat en tjänst som kostade mycket men inte gav någonting, och andra menade att Google numera fungerar på ett sätt som motverkar många sökoptimeringsmetoder. Det kan vara värt att investera i en egen domän och en logotyp, som ger ett proffsigare intryck. En egen blogg kan användas för att skryta lagom eller vara intressant och nyttig att läsa. Direktkunder hur hittar man dem? Specialtips för att hitta rätt person att kontakta: Gå till www.emfas.se (en del av Eniro): gå till bransch + ev. geografiskt område och klicka på företag i fråga leta under Organisation efter personalchef, vd (den som kan tänkas vara ansvarig för översättning) skriv ett kort brev (ej inklusive cv) som du kan variera och skicka iväg (kort eftersom det är oombett) samla alla adresser som du skickat till i en lista (Excel) följ upp genom att ringa någon vecka senare; fråga om du kan skicka cv eller dylikt. Visa dig intresserad! Tala om att du ingår i ett nätverk (om du gör det), att du är medlem i SFÖ. Be befintliga kunder att vara referens. Andra tips: Kontakta importörer av olika varor. www.avropa.se för offentliga upphandlingar. Anbudsjournalen? Av detta ser man tydligt att det var åtskilligt nyttigt som kom fram på konferenserna. Vad som däremot inte syns är hur trevligt och populärt det var, men det framgår av utvärderingarna och det faktum att deltagandet växer för varje år. Tack till alla som medverkade, och ett särskilt tack till lokalvärdar, rapportörer och moderatorer! Vi ses i höst! (Tips på tema mottas gärna.) Läs mer på SFÖ: s webbplats. MATS DANNEWITZ LINDER SFÖ bör etablera samarbete med stora organisationer var ett av önskemålen. facköversättaren 1/11 13

FÖRSÄKRING FOTO : KERSTIN ORSÉN Samarbetet med Allians fyller 5 år Camilla Skymbäck, Allians och Helene Biesheuvel, SFÖ när SFÖ Öst firade 20-årsjubileum. Hallå där Camilla Skymbäck, försäkringsförmedlare på Allians, berättar om vad som har hänt under de fem år de varit samarbetspartner med SFÖ. Allians samarbetar med SFÖ på många sätt, bland annat genom att arrangera gemensamma aktiviteter för medlemmar, senast i samband med att SFÖ Öst firade 20-årsjubileum sent i höstas. Hur ser ni på samarbetet med SFÖ? Samarbetet är väldigt positivt. SFÖ sköts mycket professionellt och vi uppskattar medlemskontakterna med SFÖ:s medlemmar. Vi jobbar ju åt SFÖ inte åt försäkringsbolaget som många tror så därför försöker vi serva lite extra med bland annat rådgivning. Vilken är den vanligaste frågan ni får från SFÖ:are? Oftast handlar det om vilken omfattning och region man ska välja. Vi har fyra olika omfattningar varav tre är regioner: 1. Norden 2. Hela världen utom USA 3. Hela världen 4. Student Tidigare hade vi en Europaförsäkring för de som endast hade verksamhet i Europa men nu har den omfattningen breddats rejält utan att premien behövde höjas. Sedan är nästa steg där även USA ingår betydligt dyrare eftersom skadeståndskraven är så mycket högre i USA. Internationellt sett har vi faktiskt låga premier i Sverige. De flesta SFÖ:are är ju egenföretagare. Vilket försäkringsskydd anser du att företagare absolut bör prioritera? Det första alla företagare borde skaffa sig är en försäkring som ger skydd vid ekonomisk skada, till exempel vid felöversättning och kostsamma omtryckningar. Det bör ingå i företagsförsäk- ringen. Om man inte valt SFÖ:s företagsförsäkring bör man säkerställa att detta skydd finns. Prio 2 är en sjukförsäkring som ger ersättning om man skulle drabbas av en långtidssjukdom. Det är som vi handhar men det finns ett begränsat skydd i sjukavbrottsförsäkringen som är ett tillägg till företagsförsäkringen. En annan sak jag vill hålla fram är en sjukvårdsförsäkring, tyvärr vet jag av egen erfarenhet att den är viktig. Skillnaden mellan de två senare försäkringarna är att sjukförsäkring ger dig pengar vid sjukdom och sjukvårdsförsäkring ger dig vård vid sjukdom. Man ska också spara till sin pension men det ska inte svida i plånboken och det ska inte vara astronomiska belopp. Det är mycket roligare att betala in lite varje månad och sedan fyllnadsinbetala om det finns utrymme i slutet av året. Viktigast är att vara rätt försäkrad. Varken underförsäkrad eller överförsäkrad! En olycka händer så lätt. Vilken är den vanligaste försäkringsmissen ni stöter på? Att man är oförsäkrad. Trots vårt tjat tror många att hemförsäkringen gäller men det som är inköpt till företaget ingår inte i det skyddet. Tyvärr inser många inte risken de utsätter sig för genom att vara oförsäkrade. Även här handlar det om rätt försäkring! Ställ premien i relation till vilka ekonomiska risker du tar. Ha alla fakta framför dig innan du tar ett beslut. När det gäller försäkring så är det precis som med morgontidning. Du har ingen trogenhetspremie. Den största skillnaden, förutom att SFÖ:s gruppförsäkring är skräddarsydd för facköversättare och deras verksamhet, är att vi varje år förhandlar om villkor, förändringar och premier. Vi byter till det försäkringsbolag som ger de bästa villkoren till det bästa priset. KERSTIN ORSÉN 14 facköversättaren 1/11

SPRÅKGRUPP Spanska Kontaktperson: Gisela Weltzin Thunberg, 031-340 92 30, info@vox-populi.se Ditt rika lilla svin eller Min lilla gullegris!. Sådant man inte hittar i ordböckerna Mina barn frågar mig ibland om olika saker i skolan: Varför måste man lära sig det här? Frågan kan säkert vara berättigad många gånger, men har man oturen att sluta som översättare får man förr eller senare användning för i stort sett allt man lärt, läst och hört. Jag har svårt att komma på något ämne som inte har kommit upp någon gång i samband med någon översättning. Nu senast dök det upp en peruansk kurs i nationalekonomi, i marxistisk anda (det borde kanske ha kallats politisk ekonomi i enlighet med den marxistiska vokabulären), och jag fick gräva djupt i minnet från gamla studiecirklar i Kapitalet för att få fram sådant som sambandet mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden och profitkvotens fallande tendens. Även om man inte är övertygad marxist måste man vara tillräckligt fördomsfri för att tillgodogöra sig det grundläggande språkbruket om man ska kunna översätta korrekt i sådana här sammanhang. Får jag en nyliberal ekonomikurs nästa gång hoppas jag att jag kan knäcka den också... En annan gammal översättarsanning är förstås att det är viktigt att ha kompisar, bekanta eller bekantas bekanta av alla slag att attackera när ordböcker, encyklopedier och det allsmäktiga nätet inte räcker till. Häromsistens översatte jag ett brev från en ångerfull son till hans mor, chilenare, där han enträget bad om ursäkt och konstaterade att det var otro condoro de tu pastel mayor. Jag gick först igenom knepigheterna i brevet med en boliviansk kompis, men han gick bet på just detta, så jag fick ringa upp min chilenske kompis som vuxit upp bland kullarna kring Viña och han garvade och gav mig ungefär följande översättning: nu har din odåga till äldste son ställt till det för sig igen. Ya me pitié el condoro blev ungefär nu är det kört. Sådant hittar man knappast i ordböckerna... Till råga på allt var brevet illa kopierat, handstilen var bedrövlig, knappt ett ord var rättstavat, skiljetecken saknades och hela texten var nerlusad med chilensk gatuslang, men det är ju sådana utmaningar vi översättare gillar, eller hur? Det talas en hel del om Google Translate och dylikt i dessa tider och om översättarkårens nära förestående kollektiva pensionering. Jag och kollegan Joaquín diskuterade saken och vi enades om (tror jag) att den dag Mr G.T. utifrån sammanhanget kan avgöra om chanchito rico ska översättas med ditt rika lilla svin eller med min lilla gullegris, så är det dags för oss att skola om oss. Till snöskottare kanske. ANDERS WENTZEL SFÖ-debatt mats.linder@gmail.com FÖ som PDF? WordFinder bra eller dåligt? Bör vi spara pengar och naturresurser genom att bara ge ut Facköversättaren i PDF-format via nätet? Då skulle den dessutom kunna göras tjockare utan andra extrakostnader än högre arvoden till redaktör och layoutare. Å andra sidan torde den i dag ha en viss funktion som PR-verktyg och en del föredrar säkert pappersversionen. Det här var ämnet för en lång diskussion på SFÖ-debatt härom månaden, en diskussion som i viss mån urartade till en diskussion om hur korkade folk är (sådant är dock mycket ovanligt här). En närmare titt ger vid handen att det nog måste bli en fråga om allt eller intet; att skicka en tryckt tidning till dem som vill ha den och en PDF-fil till dem som vill ha det spar väldigt lite pengar; varje extra tryck exemplar kostar nämligen bara några få kronor. En annan långkörare handlade om WordFinder, dess nya engelska ordboksgrupper och hur användarvänligt det programmet är. Det visade sig råda olika åsikter om den saken. Även mysteriet med varför så många översättningsbyråer envisas med att utveckla sina egna CATverktyg, när det finns så många beprövade, har diskuterats noga men tyvärr utan användbart resultat. Ja, detta är bara några få av de många intressanta diskussionerna på SFÖ-debatt, som numera har vuxit rätt ordentligt, till 436 medlemmar. Men än deltar alltså färre än hälften av alla SFÖ-medlemmar. Det är lite konstigt, för många inlägg ägnas åt att lösa folks problem med termer och teknik svaren är vanligtvis både snabba och hjälpsamma. Den som vill gå med kan skicka ett mejl till sfoe_debattsubscribe@yahoogroups.com och tala om det, så är man inne efter någon dag. MDL Många lysande idéer föds på SFÖ-debatt. facköversättaren 1/11 15

DEBATT Att förmedla översättningar lönar sig allt mer Att översätta lönar sig allt mindre De allra flesta facköversättare i Sverige arbetar på frilansbasis, och den största delen av deras intäkter kommer inte direkt från slutkunder, utan via översättningsbyråer. Nästan alla företagsmedlemmarna i SFÖ är översättningsbyråer, vilkas intresse är att få sina leverantörer, dvs. frilansöversättarna, att arbeta för så låg ersättning som möjligt och därigenom maximera byråns vinst. På frilansöversättningsmarknaden, där parterna å ena sidan är frilansöversättarna och å andra sidan översättningsbyråerna, råder numera en total obalans med klara tendenser till oligopol. Fram till början av 1990-talet var de flesta översättningsbyråerna ännu ägda och ledda av översättare, men den tiden är nu förbi. Översättningsförmedling har blivit en lönsam storindustri. Så gick Tamarind under 2010 upp i Semantix, som i dag ägs av riskkapitalbolaget Litorina Capital Advisors AB. Semantix ägdes tidigare av investeringsfonden Accent Equity 2003 och har enligt sin hemsida en omsättning på drygt 300 miljoner kronor. Nyligen köpte Semantix INK Norge AS. Exacta översättningar AB omsätter 14 miljoner och Lionbridge Sweden AB inte mindre än 61 miljoner kronor. År 2009 redovisade Space 360 en nettoomsättning på drygt 21 miljoner kronor, medan Järva tolk- och översättningsservice redovisade dubbelt så mycket, eller drygt 41 miljoner. Den sistnämnda byråns arvoden till översättarna är ett rent eller snarare sjukt skämt. Det lönar sig alltså allt mer att förmedla översättningar, men allt mindre att översätta. De senaste åren har man kunnat iaktta hur högt kvalificerade och specialiserade översättare plötsligt tappat en myndighet, som övergått till att avropa under RPS-avtalet. Mindre översättningsföretag med god renommé kan slås ut genom en enda upphandling, där det enda utvärderingskriteriet är priset. Många uppdrag läggs ut på lågt arvoderade översättare utanför Sverige och kommer ibland åter, ganska illa översatta. Det vet jag, eftersom missnöjda kunder i steg två har vänt sig till kvalificerade kolleger i Sverige för att få en korrekt version. Enligt Institute of Translation and Interpreting (ITI) är tendensen emellertid densamma i flera andra EU-länder, t.ex. Storbritannien, där missnöjet bland etablerade översättare och tolkar är mycket utbrett, och man menar att rättssäkerheten snabbt håller på att urholkas på grund av undermålig juridisk översättning och tolkning. Jag antar att företagsmedlemmarnas årsavgifter till SFÖ utgör ett icke oväsentligt finansiellt bidrag till föreningens verksamhet, men detta argument väger Bo Widegren. lätt mot det faktum att föreningen inte kan tillvarata sina medlemmars ekonomiska intressen med full kraft, om den i sin organisation hyser representanter för översättarnas motpart på arbetsmarknaden. Som gammal facklig aktivist (i dåvarande Industritjänstemannaförbundet och senare Handelstjänstemannaförbundet) finner jag det helt absurt att samma organisation representerar både arbetssäljarna och arbetsköparna (för att använda marxistisk terminologi). Enligt min mening bör SFÖ snarast ändra sina stadgar och enbart ha fysiska personer som medlemmar, för att med full kraft kunna tillvarata dessas ekonomiska intressen. BO WIDEGREN F OTO : P R I VAT Styrelsen redogör här för sin inställning: styrelsen@sfoe.se Frågan som Bo Widegren tar upp är mycket viktig och det är bra att den kommer upp till ytan. Vi behöver en debatt om vad SFÖ ska vara för organisation framöver och om vad som är medlemsintresse. Frågan måste hanteras med omsorg eftersom den handlar om SFÖ:s framtid och strategiska inriktning. Inlägget vittnar om en allmän frustration över vissa utvecklingstendenser för frilansöversättare som vi alla känner igen. Slutklämmen är emellertid klar boven är de stora översättningsbyråerna. SFÖ bör sparka ut dem och göra föreningen till en fackförening för frilansöversättare. Bo Widegren har en viktig poäng när han säger att byråerna förmedlar översättningar men därefter bör man ställa sig frågan: Vem är slutkund? Det är slutkunderna, dvs. myndigheter, organisationer och företag, som styr. En växande volym översättningar totalt sett har lett till att slutkunderna fokuserar på kostnad pris på bekostnad av kvalitet. Stordrift och stora upphandlingar har blivit resultatet. I den processen hamnar små aktörer, framför allt översättarna, 16 facköversättaren 1/11

i kläm. Det finns också exempel på hur ensidigt fokus på pris lockar fram mindre seriösa aktörer och det kan i förbifarten nämnas att det företag som särskilt nämns inte är medlem i SFÖ. Vi anser att vi här har ett gemensamt intresse mellan frilansöversättare och seriösa byråer och, inte minst, seriösa slutkunder som bryr sig om kvaliteten på sin kommunikation även när det gäller översatta texter. Bo Widegren har rätt när han säger att koncentrationen ökar och att ett litet antal aktörer har större omsättning. Den utvecklingen kommer med all sannolikhet att fortsätta, inte minst för att större slutkunder kräver större leverantörer. Däremot kan man inte självklart säga att byråerna tjänar pengar på frilansöversättarna. Vi kan väl enas om att omsättning inte är det samma som vinst. Det är också intressant när Bo Widegren påpekar att problemet inte är specifikt svenskt. Eftersom det finns översättarorganisationer som har företagsmedlemmar och sådana som inte har det antyder det att det inte är där problemet ligger. Att rensa ut företagsmedlemmarna är därför inte lösningen på problemet utan skulle snarare försvåra arbetet med att försöka påverka. Vidare håller knappast resonemanget om arbetsköpare och arbetssäljare utan vi talar om en verklighet där försök att dra gränser lätt leder fel. I stort sett alla SFÖ:s medlemmar driver sin verksamhet i företagsform. Gruppen frilansöversättare utgör i själva verket en glidande skala från dem som översätter på deltid till sådana som har någon anställd (eller är arbetsköpare genom att köpa ekonomitjänster från någon frilansande redovisningsekonom) och till dem som har en eller flera översättare anställda. Frilansöversättarna utgör kort sagt en mångfald och det är ingen framkomlig väg att börja säga att du är översättare och du är det inte. Ytterligare ett problem är hur svensk konkurrenslagstiftning skulle se på försök att samordna förfaranden bland företag när det gäller priser och villkor, även om det skulle handla om enmansföretag. FAT angav länge förslag till pris för DEBATT sina medlemmar men tvingades ta bort dem. Varför skulle SFÖ lyckas? Tanken på stridbar fackförening för frilansöversättare kan kännas tilltalande men bygger på en förenklad bild av verkligheten. Vare sig vi vill det eller inte så drivs utvecklingen av större aktörer (EU, myndigheter och stora företag), av teknik för inte länge sedan befann sig översättningsverktyg och översättningsminnen i sin linda och maskinöversättning var ett skämt samt av snabb internationalisering som leder till totalt sett en snabbt ökande volym av översättningar. Vi i styrelsen tror därför att vägen framåt är ett SFÖ som representerar hela den seriösa facköversättarbranschen och att en stor utmaning är att formulera och driva våra gemensamma intressen. Bo Widegren har med sitt debattinlägg väckt en viktig diskussion och vi hoppas att medlemmarna, inklusive företagsmedlemmarna, tar chansen och diskuterar hur vi kan göra SFÖ till en starkare företrädare för facköversättarna. STYRELSEN Utbildning, tekniskt stöd och rådgivning i EU-tolk? SDL Trados Studio 2009 Konferenstolkutbildning Nästa utbildningsstart Höstterminen 2011 Tolk- och översättarinstitutet För information kontakta studievägledaren liisa.oittinen@tolk.su.se www.tolk.su.se ANNE KATRIN WELP SDL Approved Trainer Tel. 076-803 05 34 E-post. info@akwconsulting.se Mer information finns på www.akwconsulting.se facköversättaren 1/11 17

SFÖ-NYTT Julspaning i SFÖ Väst Som sprillans ny medlem i SFÖ deltog jag i december för första gången i traditionen inom SFÖ Väst att äta julbord tillsammans, vilket i år skedde på The Golden Days i Göteborg. Detta var också första gången som jag åt julbord utanför hemmets härd och om man, som jag, är nybörjare på offentliga julbord kanske man gärna inhämtar information om hur man ska uppföra sig i sådana sammanhang. Även så här i efterhand kan det vara intressant att se om man, helt ovetandes, begått en fadäs eller två. Jag får erkänna att jag helt missade det spaningsvarv som förespråkas av Etikettdoktorn i Julbordets vett och etikett för att få överblick över vad som serveras. Min första tallrik fylldes också med en salig blandning av de kalla rättterna: sill, kallrökt lax, rödbetssallad och skinka, helt emot Magdalena Ribbings rekommendationer i Rätt sätt vid julbordet. Om man vill beta av ett julbord mönstergillt ska man följa julbordets fem turer och undvika att råga tallriken. (Tore Vretman förespråkade sju turer, men någon gräns har man väl.) Vid första turen tar man av sillsorterna. På den andra tallriken tar man av övriga kalla fiskrätter, t.ex. lax och ål. Först vid tredje turen ger sig den rutinerade julbordsätaren på julskinka, leverpastej och sylta. De varma rätterna, exempelvis Janssons frestelse, korvar och köttbullar, är fredade till den fjärde turen. På ett avslutande femte varv kan man smaka på sötsaker som ris à la Malta och ostkaka. Alla runt bordet blev hur som helst mätta och belåtna och vi lyckades även dela med oss lite av årets språk- och översättningsrelaterade erfarenheter. Det fanns representanter för allt ifrån nederländska och tyska till estniska och italienska närvarande, och en rad expertområden täcktes längs långbordet. En mycket trevlig kväll, och en tradition som jag hoppas följs också i år! MARIA ANDERSSON F OTO : D R E A M S T I M E Boktipset Brett Jocelyn Epstein, brett@awaywithwords.se Ta hjälp av en slangdetektiv Även om man har ett språk som sitt modersmål, finns det alltid ord och fraser som man inte känner till. Jag är en amerikansk-engelsk-talande människa men jag bor i England och det händer ibland att mina vänner eller mina elever använder sig av brittisk-engelska ord och fraser som jag inte förstår mig på. Det kan visst kännas lite konstigt ibland att jag inte kan vanligt förekommande engelska ord. Och om jag ska översätta till brittisk engelska, som jag gör ofta, måste jag kunna dem. För dem som översätter från engelska gäller det också att förstå sådana uttryck. Men nu har jag fått en ny bok som kan hjälpa oss. Den heter Shoot the Puppy av Tony Thorne, som arbetar på King s College London och skriver om slang bland annat. Han beskrivs som en slangdetektiv, som forskar på och förklarar många intressanta engelska fraser. Många känner till ordet moonlighting, som betyder att man har ett annat jobb på kvällen (alltså när månen skiner), till exempel, men hur många förstår order sunlighting? Jo, det betyder att man har ett annat jobb en dag i veckan. Om man är moonlights eller sunlights, kan man I L LUS T R AT I O N : D R E A M S T I M E göra det genom att sit next to Nellie, alltså att lära sig på jobbet genom att kollar vad andra gör. Vi måste knife-and-fork it. Va? Vi ska använda kniv och gaffel till vad då? Det betyder att vi måste ta hand om ett problem en bit i taget. Aye aye, sheperd s pie! Ja, jag ska göra det du kräver och knife-and-fork situationen. Du kanske har prochtoheliosis, ett problem som vi kan försöka knife-and-fork. Vad är det som du har? Helios är grekiska ordet för solen och proktos betyder ändtarm, så någon som har prochtoheliosis tror att solen skiner från sin ändtarm, alltså att han eller hon är viktigaste i världen. En sådan person kan också vara luxorexic, som betyder att den tycker om finare saker i livet och alltid vill skämma bort sig själv. Thornes bok innehåller många ord och fraser och ger exempel på hur man använder dem. Han inkluderar information också om hur uttrycket kom till och om liknande fraser. Det finns en ordlista också. Boken är rolig och intressant, men också användbar. Kom igen då, shoot the puppy, våga göra det otänkbara och köp Tony Thornes bok. B.J. EPSTEIN Motionsdags snart! Årsmötet närmar sig och styrelsen vill påminna om att motionstiden för årsmötet 2011 i Malmö går ut den 12 mars 2011! Styrelsen 18 facköversättaren 1/11

SFÖ-NYTT Studentspalten Kontaktpersoner: Elisabeth Schriefer, amagerdigte@hotmail.com, Elin Svahn, elin@svahn.org Medlemsnytt Vi är nu 1088 medlemmar! Turen gick till Bryssel! I oktober åkte min lilla klass till Bryssel för att gå på studiebesök bland EU:s översättande institutioner. Under två terminer hade vi läst kurser i EU-översättning som en del av vår utbildning med fransk respektive spansk inriktning på TÖI:s masterprogram, och nu var det dags att också få se hur det gick till på plats i Bryssel. Under fyra dagar hann vi med besök hos rådet, olika delar av kommissionen och kommittéerna. Vår första anhalt blev rådet och den imponerande LEX-byggnaden där vi träffade Bertil Lundgren. På grund av ett klantigt missförstånd från min sida (körkort är inte giltig legitimation, pass krävs) följde jag inte med in i rådet. I efterhand har jag fått höra att de andra fick en heltäckande genomgång av rådets funktion samt hur översättarna arbetar mer konkret med diverse olika hjälpmedel. Dagen efter bar det av till Evere där Generaldirektoratet för översättning (DGT) håller till. Vi träffade svenska DGT:s kvalitets- respektive terminologansvariga Maria Sandberg och Ylva Engsner. Vi fick reda på hur kommissionen samarbetar med svenska myndigheter och hur terminologiarbetet går till med hjälp av en tydlig och klar tankekarta. Efter att ha tillbringat förmiddagen på kommissionen tog vi bussen tillbaka till Bryssel och sedan var det dags att besöka Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Vi mötte först upp Rita di Biaggio och Lisa Prutsch Holmlund som berättade om kommittéernas roll i förhållande till de andra EU-institutionerna. Under besöket fick vi träffa både översättare, assistenter och terminologer. En av översättarna gick igenom hjälpmedel och ergonomi och efter en trevlig fikastund visade en assistent hur dokumenten förbereds innan översättarna tar vid. Studenterna med spansk inriktning tyckte att kommittéerna verkade spännande eftersom översättningen sker från alla de officiella språken, och inte bara engelska och franska. Morgonen därpå åkte vi igen till Evere för att besöka kommissionens webbenhet. Vi träffade Charlotte Weimersson och Helena Böhrne som berättade hur de översätter texter för publicering på webben och därför behöver anpassa översättningen till detta medium. För Marcus Axelsson var besöket på webbenheten en inspirerande upplevelse: Besöket på webbenheten var intressant eftersom arbetet där blir mer kreativt då måste man vara noga med att tänka på vilka kunskaper de svenska läsarna har om EU:s arbete och utefter det anpassa de texter man skriver. Därefter träffade vi Andreas Larsson som är enhetschef på en av de svenska avdelningarna. Han berättade om hur översättningsarbetet går till på kommissionen. Under samtalets gång kom också mer praktiska frågor upp, som ungefär hur mycket och vad som läggs ut på frilansöversättare, språk- och ämnesfortbildning samt pensionssystemet. Sedan var fyra väldigt trötta översättarstudenter tvungna att ila till flygplatsen. Vi var mycket nöjda med studiebesöket och allt som vi hade sett och lärt oss. Oavsett hur mycket man läser ger det självklart ytterligare en dimension att se hur det går till på plats! ELIN SWAHN Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Veronica Abrahamsson, Järfälla Anna Almqvist, Göteborg Fredrik Almstedt, Trelleborg Maria Andersson, Göteborg Ingrid Axén, Uppsala Daniella Falkman Twedmark, Hägersten Nils Hansson, Malmö Marie Hansson, Örebro Jutta Ingelfinger, Ludwigsburg Alice Klingener, Leyden Malek Mulaiese, Saltsjö-Boo Katarina Rolland, Aix en Provence Karolina Schough, Årsta Zhengyang Wu, Norrtälje Andrew Young, Stockholm Avd. kortlivade reklamkampanjer från förr På 60-talet försökte en svensk vitvarujätte lansera sina dammsugare i Storbritanien med en slogan som löd Nothing sucks like an Electrolux. Försäljningen ska dock ha gått lysande. Hur vida copywritern hade kvar sitt jobb förtäljer inte historien. Nästa nummer kommer ut omkring den 11 april (manusstopp den 7 mars) FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG facköversättaren 1/11 19

Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box 1091 269 21 Båstad MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR Översättaren i tiden Att tiden går långsamt ibland vet vi alla, likaså att det inte finns nog av den när vi behöver den som mest. Det första torde gälla när ni väntar på konferensen, och det senare när aktuell helg väl infunnit sig. Men misströsta inte. Som uppmuntran, spänningshöjare och förfest lägger vi hela tiden ut ny information på www.sfoe.se under Konferens 2011. Här kan ni redan på förhand (eller i förtid, för att hålla oss till temat) förlora er i vårt program, läsa på om regionen samt hitta nyttiga fakta om kommunikationer med mera. I er egen tidtabell bör ni nu notera sista datum för anmälan, lämpliga tåg-, flyg- eller busstider samt naturligtvis avsätta tid för själva konferensen. En arbets- fri långhelg där ni tillåts förkovra er utan att prestera samt roa er med nya och gamla vänner för att ladda med ny kunskap och energi. Och varför inte förlänga helgen ytterligare med en Inbjudan ute nu. extra dag eller två i Malmö eller Köpenhamn efter avslutad konferens? Börja med att läsa våra presentationer av städerna. Bara drygt två månader kvar! Hoppas ni kan vänta lite till. Kontakta oss gärna på konferens2011@sfoe.se. KONFERENSGRUPPEN 20 facköversättaren 1/11