Skrivande och produktionsprocess på Stockholmia förlag 1
Stockholmia förlag har en bred utgivning av forskningsbaserad litteratur om Stockholm och det liv som levts i staden, från dess grundande till idag. Våra publikationer kan vara allt från en pdf-fil på hemsidan till en avhandling eller en rikt illustrerad inbunden bok. Omsorgen om innehållet, formen och spridningen är alltid densamma. Oavsett vilken typ av bok vi publicerar är det förlagets princip att texten ska vara tillgänglig på vetenskaplig grund. Följande introduktion vänder sig till dig som vill ha vägledning i den principen, och vad den innebär både för skrivprocessen och för den färdiga produkten. Tillgängligt på vetenskaplig grund Stockholmia är ett forskningsförlag. De flesta böcker som ges ut av oss bygger på primärforskning. Vi värnar om den höga trovärdighet och kvalitet som den vetenskapliga förankringen borgar för. Vi ser det också som vår uppgift att tillgängliggöra forskningens resultat. Tillgängligt på vetenskaplig grund betyder i Stockholmias version en text som bygger på forskningsresultat och innefattar analys och problematiseringar, men som kan förstås av en intresserad lekman. En mer tillgänglig text behöver således inte vara lättsmält eller sakna gråskalor. Däremot strävar vi efter ett språk och en form som väcker nyfikenhet och intresse även utanför författarens egna akademiska eller professionella sammanhang. Inför skrivandet Stockholmsanknytningen är naturligtvis avgörande för Stockholmia förlag. Vad vill du berätta om? Vilka frågor kan ditt material ge svar på? Vilka frågeställningar ryms inom ramen för ditt manus? Vad är nytt och särskilt spännande? Fundera över hur du kan övertyga läsaren om varför ditt ämne är viktigt och varför din frågeställning är intressant. Att tematisera, skriva en preliminär disposition och vaska fram de viktigaste poängerna med din bokidé innan du sätter den på pränt är alltid en god idé. Ofta kan huvudbudskapen med fördel också formuleras om till frågor. Framför allt vill vi uppmana dig till att visualisera en tänkt läsare innan du sätter igång med skrivandet. För vem skriver du? För din forskarkollega, för studenter du undervisar, för politiker, läsare av Populär historia eller för någon närstående? Svaret på frågan avgör hur slutresultatet blir, och vilken typ av publikation som texten lämpar sig bäst för. Några ord om språk och skrivande Börja med en krok! Det är en utmaning att fånga läsaren från första sidan. Använd gärna en nyckelscen, ett intresseväckande citat, ett utmanande påstående eller kanske en spännande fråga vars svar kommer att avslöjas i boken. Hitta ditt eget uttryckssätt och ett personligt språk. Låt ditt eget engagemang för ämnet lysa igenom. Författaren får gärna synas i texten och tala direkt till läsaren. Facktermer och teoretiska begrepp kan vara nödvändiga i en text. Oavsett om du önskar publicera en avhandling eller en populärvetenskaplig bok, vill vi emellertid uppmana till att sovra i begreppsapparaten. Ta med de viktigaste analytiska verktygen och förklara dem så att de kan förstås av en utomstående. När man rensar bland begrepp måste man ersätta dem med konkreta beskrivningar ofta med ett gott resultat, oavsett vilken målgrupp man vänder sig till. Använd språkets nyansrikedom. De bästa texterna är både informativa och njutbara att läsa. Variera textens täthet. Rytmen är viktig! Informationstäta avsnitt bör varvas med mer berättande stycken. Pröva dig fram genom att med hjälp av ändrade tempus och meningarnas längd alternera mellan olika tempo i texten. Visa i stället för att berätta! Det är ett råd som gäller för skönlitterärt skrivande, men som ofta fungerar bra också vid akademiskt eller populärvetenskapligt författande. Konkretisera, använd exempel, måla upp bilder med din text och levandegör händelser och företeelser som är föremål för din analys. Fundera gärna över illustrationer och bildtexter under skrivprocessen. På så sätt kan bilderna bli inkorporerade i manus, snarare än enbart illustrationer. Modeller och diagram kan bidra till att förtydliga komplicerade resonemang, men de kan också förstärka intrycket av svårgenomtränglig forskningsrapport. Fundera över vilka som verkligen är nödvändiga. 2 3
Att disponera en text Inledningen ska väcka intresse och nyfikenhet. Bakgrundsteckningen ska innehålla alla nödvändiga bakgrundsfakta. Vad måste läsaren känna till för att boken ska bli begriplig? Texten måste i sin helhet fungera pedagogiskt, men också dramaturgiskt. Läsaren bör ha med sig den kunskap som krävs in i ett kapitel för att förstå innehållet. Samtidigt måste man upprätthålla läsarens intresse och nyfikenheten genom att peka framåt i texten. Ett bra sätt kan vara att formulera frågor. Lägg mycket krut där texten når sin kulmen, där de viktigaste resultaten lanseras. Det kan vara bra att påminna läsaren och sig själv om huvudfrågan/frågorna från inledningen. Försök gärna balansera dispositionen så att olika avsnitt är ungefär lika långa. Mellanrubriker är viktiga! De ska locka läsaren att fortsätta. Stryk! Var beredd på att du i en sista omskrivning kommer att få stryka många partier. De allra flesta texter vinner på en uppstramning. Uttrycket kill your darlings betyder just det; att man är beredd att offra avsnitt för att helheten ska bli bättre. Hur lång blir boken? En normal boksida omfattar omkring 2000 tecken. Om texten är lång kan det behövas en summering i slutet. Sy gärna ihop resonemangen genom att återknyta till de inledande frågorna. NÄR MANUS TAR FORM Bidrag Stockholmia förlag är en ickekommersiell verksamhet som drivs av Stockholms stad. För att kunna ge ut en bok är det av stor vikt att författaren hjälper till att söka pengar främst till tryck, men även till själva produktionen. Vi har på förlaget en lista med förslag på olika fonder och bidragsgivare som vi har god kontakt med. i samband med första manuslämningen. Anteckna noga vilka bilder som är av intresse att ha med, varifrån bilderna kan beställas, samt bildens negativnummer (eller motsvarande). Det räcker med att bilderna finns i enkla pappersutskrifter i detta stadium. Fundera på en liten säljtext, som summerar boken i korthet. MARKNADSFÖRING OCH DISTRIBUTION Arbetet är inte över i och med att boken lämnas till tryck. Det är nu planeringen av bokens marknadsföring sätts i verket. En preliminär plan för marknadsföring och införsäljning görs redan vid utgivningsbeslutet, gärna tillsammans med författaren. Omkring ett halvår innan boken släpps börjar boken säljas in till bokhandeln. Omslag, säljtexter och liknande måste därför bestämmas i god tid. De är viktigt att författaren är delaktig på olika sätt även i detta arbete. Författaren är ofta den bästa marknadsföraren av boken! Man kan få med sig infoblad om boken att dela ut och hjälp med att sprida kunskap till tänkbara intressenter för att hålla föredrag och berätta om sin bok. Lämna gärna en lista till förlaget med tänkbara distributionskanaler och med personer som kan tänkas recensera eller på andra sätt sprida kunskap om boken. Alla böcker i monografiserien distribueras bland annat till Stockholms stads chefer, Kommunfullmäktige, Kulturnämnden, Kommittén för stockholmsforskning och till Redaktionsrådet. Lycka till med din bok! Skrivregler Inför författandet av manuset ber vi er läsa igenom våra skrivregler, som du också finner i detta häfte. Dokumentet innehåller regler kring hur texten bör vara utformad och saker att ta hänsyn till inför granskning och formgivning. Produktion När manus är färdigskrivet och lämnat kommer en första genomläsning att ske av en vetenskaplig redaktör. Även förslag till bildmaterial bör lämnas in 4 5
Skrivregler för Stockholmia förlag Här hittar du våra skrivregler. När du lämnar ditt färdiga manus till oss, är vi tacksamma om du har anpassat texten till dessa. I löpande text Brödtext Manus skrivs med typsnittet Times New Roman i tolv punkter och med en och en halv rads avstånd. Nytt stycke Ny rad med indrag ska markeras med en radmatning (Enter). Nytt stycke med blankrad innan markeras med två radmatningar (Enter två gånger). Figurer, bildtexter och register Alla figurer, bilder, diagram och tabeller levereras i wordformat och läggs in i textdokumentet. De ska namnges och i manus markeras på ett ungefär var de ska införas. I bildtexten uppges fotograf, årtal och bildkälla. Ex: Flicka på Bastugatan. Foto: Göran Fredriksson, 1975. Stockholms stadsmuseum, negativnummer Fa 3518. I Stockholmias publikationer måste alla bilder som kommer från Stockholms stadsmuseum ha med detta negativnummer. Var därför noga med att anteckna det redan vid bildframtagningen. Om register behövs i boken förtecknar författaren de namn, platser eller nyckelord som ska indexeras. Förlaget upprättar registret efter den sista korrekturläsningen. Citat och kursiveringar Längre citat markeras med indrag i vänstermarginalen. Skriv in citaten med blankrad före och efter. De ska inte kursiveras eller förses med citattecken. Utelämnade partier markeras med [ ]. Detta behöver dock inte göras för utelämnad text före och efter citatet. Citat som inte överstiger två rader tas in i löptexten och utmärks med citattecken: (använd inte eller ). När citaten bakas in i löptexten, beror citattecknens placering på de citerade ordens självständighet. Står de som en oberoende mening utan att ingå i en annan sådan, hamnar det sista citattecknet efter meningens punkt. Exempel: Stockholm måste vara världens vackraste stad. Ingår däremot citatet som en del av en annan mening, sätts citattecknet före den aktuella meningens punkt. Exempel: Lisa tänkte att Stockholm måste vara världens vackraste stad. 6 7
Kursivering av titlar Titlar på böcker, tidningar, utställningar med mera kursiveras i löpande text. Gör dock skillnad på vad som är tidningens titel och vad som är namnet på företaget. Ex: Efter att ha läst Dagens Nyheter i många år, anställdes Börje på Dagens Nyheter år 1998. Sifferuttryck För sifferuttryck, använd bokstäver från och med ett till och med tolv. Från och med 13 används siffror. Datum skrivs den 22 mars 1892. Tusental skrivs: 3 992, det vill säga med hårt mellanslag. Börja inte mening med årtal utan skriv År 2023. Förkorta inte årtal: 1993 i stället för -93. I löptext men ej i noter skrivs symboler som %,, $ och ut: procent, pund, dollar och paragraf. Versaler Undvik versaler när de inte är nödvändiga. Verkställande direktör och television förkortas numera med vd och tv. Använd inte versaler för att utmärka rubriker. Ord som är sammansatta och börjar med egennamn ska ha versal som första tecken: Stockholmsregionen och Stockholmstrafiken. Avledningar av egennamnet har dock liten bokstav i början av ordet: stockholmare, stockholmska. Även internet stavas med liten bokstav. Detta gäller också sammansättningar som exempelvis internetleverantör. Förkortningar Använd inte förkortningar i löpande text, endast i noter, figurtexter och liknande (se nedan). Tankstreck Skilj på -, och ; det vill säga bindestreck, tankstreck och långt tankstreck. Tankstrecket används med mellanslag i löpande text (Porsche ett slags sportbil körs av framgångsrika kvinnor och män) eller utan mellanslag i tids- och måttangivelser (åren 1110 1119 eller 12 14 meter). Tankstrecket nås på de flesta tangentbord med Ctrl och minustangenten (som finns på den numeriska delen av tangentbordet). Det långa tankstrecket används inte i svenskan. I noter och källhänvisningar Källhänvisningar ges i slutnoter, och inte som fotnoter eller inom parentes i den löpande texten. Sätt notsiffran omedelbart efter meningens punkt, aldrig inne i en mening. Förtydliga hellre i nottexten vad informationen avser om detta inte framgår. Förkortningar I motsats till vad som gäller för den löpande texten är det lämpligt att använda förkortningar i notapparaten (dock ej de akademiska och latinska, se nedan). Dessa märks ut med punkter, t.ex. skrivs bland annat som bl.a. Undantaget är de förkortningar som slutar på ordets sista bokstav (ca för cirka, jfr för jämför) och måttenheter som förkortas utan punkt: m, cm, kg, m2, etc. Följande förkortningar används i i notapparaten: bland annat bl.a. cirka ca (inga punkter!) det vill säga d.v.s. efter Kristus e. Kr. före Kristus f. Kr. från och med fr.o.m. jämför jfr (inga punkter!)3 klockan kl. med flera m.fl. med mera m.m. nummer (före siffra) nr (inga punkter!) respektive resp. så kallade s.k. och så vidare o.s.v. så att säga s.a.s. till exempel t.ex. till och med t.o.m. 8 9
Referenser Det ska finnas ett direkt samband mellan not och källförteckning, så att det i noten klart framgår vilken referens den relaterar till och var i källförteckningen denna finns att hitta. Noten ska också utformas så enkelt och lättfattligt som möjligt, utan akademiska och latinska förkortningar av typen ibid. ibidem, et al, f, ff eller dylika sammandrag. Använd i stället författarnamn, utgivningsår och sidhänvisning när det gäller böcker. Exempel: Borg 2011, s. 110. Borg 2011, s. 110 111. Borg 2011, s. 110 119. Är uppgiften av mer övergripande karaktär hänvisas endast till Borg 2011. Gäller noten ett verk med två författare, skriv enligt följande: Karlsson och Tenfält 2011, s. 37 (använd inte &-tecken). Om boken har fler än två författare eller redaktörer: Arvidsson m.fl. 1990, s. 223. (I stället för: Arvidsson, Genrup, Jacobsson, Lundgren och Lövkrona 1990, s. 223.) Saknar verket författarnamn anges i stället titel eller utgivande institution. Gäller hänvisningen en otryckt källa, till exempel en arkivhandling eller muntlig uppgift, får noten anpassas efter omständigheterna. Också här gäller dock att det ska finnas ett klart samband till käll- och litteraturförteckningen. För en åberopad handling i exempelvis Stockholms stadsarkiv ska dels framgå vilken arkivinstitution det gäller, dels i vilket arkivbestånd handling en återfinns. Exempel på nottext: Protokoll och fabriksberättelser 1804 1846, Hall- och Manufakturrättens arkiv, SSA. Här hänvisar Protokoll och fabriksberättelser 1804 1846 till de unika handlingarna, Hall- och Manufakturrättens arkiv till det arkivbestånd där dessa återfinns och SSA till arkivinstitutionen ifråga. Viktigt är att dessa uppgifter sedan återkommer under rubriken Otryckta källor i käll- och littera turförteckningen (se nedan). Även referenser till intervjuer och andra muntliga uppgifter ska återges. Detta görs lämpligen på följande vis: Intervju den 2 september 2008 med Johan T. Sterndal, Solna stad. Även kortare muntliga uppgifter ska refereras om de används som källa: Muntlig uppgift den 2 september 2011 av Anders Gullberg, Stockholmia förlag. Se nedan om hur dessa uppgifter återges i käll- och litteraturförteckningen. Även när uppgifterna hämtas från internet gäller det att vara så specifik och tydlig som möjligt. Följ samma mönster som vid vanlig litteraturreferens, det vill säga uppge i första hand upphovsmän, i andra hand rubrik. Fullständig www-adress samt datum för nedladdningen måste anges i noten. Ett tips är att spara en utskrift från webbplatsen, eftersom dessa ofta förändras. Texten ska inte vara blå och understruken, eftersom länken inte är klickbar i den tryckta versionen. Exempel: Niklasson och Granmo, 2006, hämtad den 19 februari 2009 från www.miljoportalen.se/vatten/havet/musslor-maeter-miljoegifter. Vad är medicinteknik?, hämtad 24 maj 2009 från www.swedishmedtech.se. Käll- och litteraturförteckning Käll- och litteraturförteckning är den överordnande rubriken för det avsnitt där de fullständiga referenserna anges. Huvudprincipen är att läsaren snabbt ska förstå var den i noten åberopade källan och/eller uppgiften står att finna. Därför görs en första uppdelning av avsnittet i Otryckta källor och Litteratur. Under den förstnämnda rubriken listas alla källor som inte är publicerade (detta gäller även om de är mångfaldigade som till exempel reklambroschyrer). Respektive handling listas också under den institution eller dylikt där de förvaras och på så sätt att de lättast möjligt kan identifieras. Den förkortning för arkivinstitutionerna som angetts i not anges också här. Exempel: Otryckta källor Riksarkivet (RA) Kommerskollegie arkiv Primäruppgifter för 1931 och 1951 års företagsräkning Stockholms stadsarkiv (SSA) Hall- och Manufakturrättens arkiv Protokoll och fabriksberättelser 1804 1846 Uppsala landsarkiv (ULA) Församlingsböcker Teda socken 1922 1991 Församlingsböcker Torstuna socken 1930 1991 Länsstyrelsens handelsregister 10 11
På Stockholmia listar vi institutionerna i alfabetisk ordning. Dock bör arkivinstitutionerna komma i en samlad följd, varför rubriker som Internet och Muntliga källor placeras efter dem (fortfarande under Otryckta källor). Internet Under denna rubrik ska enbart referenser som gäller renodlade webbsidor finnas. Elektroniska böcker, tidskrifter och tidningar förtecknas under Litteratur (se nedan). Eftersom noggranna adress- och hämtningsuppgifter redan angetts i not, räcker det här med adressens korta basversion : www.miljoportalen.se www.bidigital.com www.swedishmedtech.se Muntliga källor Under denna rubrik förtecknas intervjuer och kortare muntliga uppgifter. Även här ska framgå var uppgiften förvaras och när den inhämtades. Eventuellt bör också uppgifter exempelvis yrkesbeteckningar som motiverar varför intervjun gjordes vara med. Exempel: Gullberg, Anders, förlagschef Stockholmia förlag. Muntlig uppgift den 2 september 2011, notering i författarens ägo. Sterndal, Johan T., näringslivschef Solna stad. Intervju den 2 september 2008, utskrift i författarens ägo. Har man många intervjuer och alla eller de flesta förvaras på samma plats, kan man samla dem under en underrubrik: I författarens ägo: Sterndal, Johan T.,(fortsätt enligt mall). Litteratur Litteraturen förtecknas alfabetiskt efter författarens efternamn. Förekommer flera verk av samma författare ordnas de efter utgivningsår. Om samma författare förekommer med flera böcker utgivna samma år, anges ett a respektive b efter utgivningsåret (var dock noga med att samma bokstav också är angiven i noten). Saknas utgivningsår anges u.å. (utan årtal). Om en redan angiven författare förekommer i samarbete med andra författare placeras litteraturposten oavsett utgivningsår efter de verk där författaren förekommer ensam. Om ett verk saknar uppgift om författare anges i stället titel eller utgivande institution. Även en sådan post placeras alfabetiskt i listan. För översiktens skull kursiveras titlarna enligt följande princip: monografi hela titeln; artikel i bok bokens titel, ej artikelns; artikel i tidning eller tidskrift tidningen/tidskriftens titel (Undvik dock att kursivera det efterkommande skiljetecknet). Artiklar i bok eller tidskrift/tidning sätts också inom citattecken. Litteraturposten skrivs enligt följande mall: Efternamn, förnamn, Utgivningsår (om tidigare upplaga finns skrivs utgivningsåret för denna inom klammertecken [1991] efter året för den aktuella upplagan). Rubrik.Underrubrik. Förlagsort: Förlagsnamn. Var noga med rätt skiljetecken mellan de olika uppgifterna! Exempel: Borg, Alexandra, 2011. En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen 1897 1916. Stockholm: Stockholmia förlag. Om verket har två eller tre författare, skriv: Karlsson, Börje och Tenfält, Torbjörn (fortsätt enligt ovanstående mall) eller Berggren, Christian, Brulin, Göran och Gustafsson, Lise-Lotte (fortsätt enligt mall, skriv och och använd inte &-tecknet). Har verket fler än tre författare, skriv: Arvidson, Alf, m.fl. (fortsätt enligt mall). Har verket en redaktör, skriv: Forsell, Håkan (red.). (fortsätt enligt mall). Om referensen gäller en artikel i en bok, skriv: Granberg, Björn. 2008. Stockholms hushåll kring år 1900. I Pettersson, Ronny (red.). Bekvämlighetsrevolutionen: Stockholmshushållen och miljön under 150 år och i framtiden, s. 132 135. Stockholm: Stockholmia förlag. Om referensen gäller en artikel i en tidskrift, skriv: [författarnamn, årtal och rubrik enligt mall]. Social Science Quarterly (1977:12), s. xx xx. Siffran 12 efter årtalet står här för tidskriftens periodiska numrering och skall finnas med i de fall tidskriften anger detta. Hänvisning till en artikel i en dagstidning görs som ovan, antingen med författarnamn eller med artikelrubrik. Om flera hänvisningar görs till samma tidning, kan man ange uppgifterna om datum och annat i noten och i litteraturlistan enbart skriva Enköpings-Posten, skilda årgångar. Gäller hänvisningen elektroniska böcker, tidskrifter eller tidningar görs som ovan, men med tilläggen [Elektronisk] och Hämtad den 21 september 2011 från www (är hämtningen gjord från en databas räcker det dess namn, exempelvis Elib eller Retriever Research, se exempel på nästa sida). 12 13
Exempel på Litteraturlista: Litteratur Arvidsson, Alf m.fl., 1990. Människor & föremål. Etnologer om materiell kultur. Stockholm: Carlssons. Asplund, Johan, 2004 [1991]. Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft. Göteborg: Korpen. Berggren, Christian, Brulin, Göran och Gustafsson, Lise-Lotte, 1998. Från Italien till Gnosjö. Om det sociala kapitalets betydelse för livskraftiga industriella regioner. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning. Blomberg, Eva, 2005. Sätt att se. Historisk tidskrift (2005:2), s. 263 273. Borjas, George, J, 1999. Economic research on the determinants of immigration. Lessons for the European Union [Elektronisk]. Hämtad den 3 augusti 2001från NetLibrary. Broady, Donald, 1996. Kapital, habitus och fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi. I Gustavsson, A (red.). Kunskapsmål, teori, empiri. Föredrag vid en humanistisk forskarkurs i Uppsala, s. 41 72.7. Uppsala: Etnologiska inst. Uppsala universitet.enköpings-posten, skilda årgångar. Flygare A., Iréne, 1999. Generation och kontinuitet. Familjejordbruket i två svenska slättbygder under 1900-talet. Uppsala: Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund. Flygare A., Iréne och Isacson, Maths, 2003. Jordbruket i välfärdssamhället 1945 2000. Stockholm: Natur och kultur/lts förlag. Finansinspektionen, 2010. Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. [Elektronisk]. Hämtad den 21 juli 2010 från www.fi.se/ Templates/Page 12415.aspx. Från Mälarvik till skogsbygd. Landsbygdens kulturmiljöer i Enköpings kommun, 1993. Enköping: Kulturnämden. Företagsräkningen 1951, 1955. Sveriges officiella statistik. Allmänna ekonomiska förhållanden. Stockholm: Kommerskollegium. Isacson, Maths, 2005a. Att bevara, dokumentera, arkivera en kommentar. I Aronsson, Peter och Hillström, Magdalena (red.). Kulturarvens dynamik. Det institutionaliserade kulturarvets förändringar, s. 259 266. Linköping: Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Isacson, Maths, 2005b. Brottningar med industriarvsbegreppen. I Alzén, Annika och Burell, Birgitta (red.). Otydligt, otympligt, otaligt. Det industriella kulturarvets utmaningar, s. 44 54. Stockholm: Carlsson. Redfield, Robert, 1989 [1960]. The Little Community and Peasant Society and Culture. Chicago och London: The University of Chicago Press. Wikander, Ulla, 1988. Kvinnors och mäns arbeten. Gustavsberg 1880 1980. Lund: Arkiv förlag. 14
Stockholmsforskningen med Stockholmia förlag Besöksadress Stadsmuseet, Ryssgården, Slussen Box 15025, 104 65 Stockholm Telefon 08-508 317 43 info.stockholmia@stockholm.se Köp böckerna i bokhandeln, i Stadsmuseets butik eller på www.stockholmia.stockholm.se Stockholmsforskningen Stockholmia förlag