Swedbank analyserar den svenska och de baltiska ekonomierna Januari 13, 211 Svensk ekonomi i medvind trots blåsig omvärld Innehåll: Introduktion: På väg mot en mer uthållig tillväxt 2 Globalt: Trots många risker, återhämtningen är på gång! 5 Sverige: Snabb återhämtning - tid för tillväxthöjande reformer 7 Estland: First year in euro zone 12 Lettland: Stronger than expected recovery, yet reforms are needed 16 Litauen: Recession is over, investments key to sustainable recovery 2 Global utveckling Världsekonomin växte med 4,6 % ifjol, vilket var snabbare än väntat i vår föregående prognos. Den starkare återhämtningen medför att vi även reviderar upp tillväxttakten för 211 till nära 4 %, medan den blir marginellt lägre för 212. Tillväxtländerna driver fortfarande världsekonomin, samtidigt som många utvecklade länder brottas med privat och offentlig skuldsättning. Risken för en ny recession och deflation har minskat, men många inslag av osäkerhet kvarstår: skuldkrisen i eurozonen, en långsam återhämtning i USA, kraftigt stigande råvarupriser och överhettning i tillväxtländer. Sverige Den snabba återhämtningen i den svenska ekonomin fortsatte under hösten 21. Hushållskonsumtionen och investeringarna överraskade på uppsidan och därutöver bidrog en ökad extern efterfrågan. Vi uppskattar att BNP-tillväxten blev 5,3 % 21. Utsikterna för 211 och 212 präglas av en avmattning av tillväxten till 3,3 % respektive 2,5 %. Effekterna av exempelvis lageruppbyggnad kommer att klinga av och stimulanserna från den ekonomiska politiken avta. Förnyade reformer och riktade insatser behövs för en uthållig BNPtillväxt och för att arbetslösheten ska minska ytterligare. Estland Den ekonomiska tillväxten under 21 blev bättre än väntat i spåren av en snabbt växande export. Även om den inhemska efterfrågan förblev svag, tilltog den då arbetslösheten föll. Budgetsituationen var alltjämt god. Ekonomin kommer att växa med 4-4,5 % under 211 212 när exporten fortsätter att fungera som drivkraft, samtidigt som den inhemska efterfrågan successivt stärks. Euroinförandet 211 innebär positiva effekter i form av lägre affärsrisker och ett ökat förtroende för landets ekonomi. Lettland Återhämtningen under 21 blev starkare än väntat tack vare en snabb anpassning i den privata sektorn och en högre tillväxt på exportmarknaderna. Vi uppskattar att BNP steg med ungefär 4 % 21 från bottennivån fjärde kvartalet 29. Jämfört med vår förra prognos förutses nu en snabbare tillväxt (4 %) 211 då både exporten och investeringarna ökar. Utsikterna för 212 är oförändrade (4,2 %). Inflationen bedöms stiga, och är den främsta risken för införandet av euron 214. Detta är fortfarande hanka-sigfram-scenario eftersom parlamentsvalet ännu inte har medfört några omfattande strukturreformer. Litauen BNP ökade under det andra och tredje kvartalet ifjol vilket signalerade slutet på recessionen. Återhämtningen drevs av den starka exporten. Dessutom steg investeringarna med 15 % under tredje kvartalet, och framför allt skedde uppgången i den offentliga sektorn. Ökad export, fortsatt lageruppbyggnad och ett ordentligt uppsving för investeringar förutses bidra till en snabbare tillväxt 211. I spåren av en stigande hushållskonsumtion ökar BNP ännu fortare nästa år från 3, % 211 till 4,5 % 212. Utmaningar på längre sikt är de offentliga finanserna och en framväxande strukturell arbetslöshet. Januari 13, 211 1
Introduktion På väg mot en mer uthållig tillväxt Efter kraftiga fall i efterfrågan under 28 29 särskilt i de baltiska länderna, men även i Sverige fick återhämtningen fäste förra året. BNP steg mer än väntat i vår septemberprognos främst till följd av en starkare global efterfrågan, och den inhemska ekonomin fick draghjälp av en bättre arbetsmarknadsutveckling och ett ökat förtroende bland företag och hushåll. Sveriges tillväxt gynnades också av en expansiv finans- och penningpolitik. I de baltiska länderna var reformerna inriktade på budgetkonsolidering och konkurrenskraft samt bättre kreditbetyg och ett mer gynnsamt investeringsklimat. Nu när det värsta är över behöver alla fyra länderna försöka skapa bättre förutsättningar för en uthållig tillväxt. För de exportinriktade länderna i Norden och Baltikum är den globala efterfrågan av yttersta vikt. Under 21 synes den globala BNP-tillväxten ha vuxit något snabbare (4,6 % jämfört med 4,4 % i vår septemberprognos) eftersom aktiviteten stärktes oväntat mycket i euroområdet, Storbritannien och på tillväxtmarknader som Indien, Kina och Brasilien. Överlag har utvecklingen i Östersjöområdet varit mer gynnsam än i andra delar av Europa. Det är ett resultat av att Makroekonomiska indikatorer, 29-212 situationen har stabiliserats fortare i de baltiska länderna samtidigt som Tyskland, Polen och de nordiska länderna har kunnat göra mesta möjliga av en starkare efterfrågan på världsmarknaden. Ryssland underpresterar alltjämt, men har haft fördel av fortsatt stigande energi- och metallpriser. När vi nu kommer in i 211 kommer länder som Tyskland att gynnas av en betydande övervältringseffekt från fjolåret som bidrar till tillväxten under året. I USA sporras tillväxten av ett nytt stimulanspaket, men genom att skjuta upp budgetkonsolideringen ökar osäkerheten vilket inte bara riskerar påverka den amerikanska stabiliteten, utan även den globala. På tillväxtmarknaderna väntas momentum avta något när effekterna av stimulansåtgärderna klingar av och efterfrågan från flera av de utvecklade länderna försvagas. Under 211 och 212 räknar vi med att den globala BNP-tillväxten ligger kvar strax under 4 procent. Därmed revideras den upp jämfört med vår septemberprognos för 211, medan den revideras ned något för 212. Vi förutser att större centralbanker inte höjer styrräntorna förrän 212, och att de vidtar fler okonventionella åtgärder 29 21P 211P 212P Real BNP tillväxt, årlig förändring i % Sverige (kalenderkorrigerad) -5.2 5.3 3.3 2.5 Estland -13.9 2.8 4.2 4.5 Lettland -18. -.5 4. 4.2 Litauen -14.7.5 3. 4.5 Arbetslöshetsnivå, % av arbetskraften Sverige 8.3 8.4 7.7 7.5 Estland 13.9 17. 14.3 12.5 Lettland 16.9 18.9 16.5 14.5 Litauen 13.7 17.7 15.5 14. Inflation (KPI), årlig förändring i % Sverige -.3 1.3 2.2 2.4 Estland -.1 3. 3.7 3.2 Lettland 3.5-1.1 3. 2.5 Litauen 4.5 1.3 2. 2.5 Bytes- och kapitalsbalans, % av BNP Sverige (bytesbalansen) 6.9 6.1 6.1 5.9 Estland 7.3 7. 5.5 4.5 Lettland 12. 6.9 3.8.1 Litauen 7.7 4.2 2.7 2.5 under 211 än vad vi förväntade oss i september. Avvecklingen av stimulansåtgärderna utgör alltjämt en stor stabilitetsrisk, liksom kapitalflöden, valutaspänningar, protektionism och mest av allt de statsfinansiella problemen i euroområdet. Vårt huvudscenario inkluderar ett räddningspaket för Portugal, medan liknande paket för Spanien och andra länder betraktas som större prognosrisker. Överlag är de politiska riskerna ett stort bekymmer för prognosen eftersom politiska beslut som är osäkra och svåra att förutse kommer att få en stor inverkan på ekonomierna. Medan Sveriges BNP redan är tillbaka på samma nivå som före krisen, är vägen dit lång för de baltiska länderna där skuldavveckling och/ eller budgetkonsolidering håller tillbaka återhämtningstakten. Med tanke på att efterfrågan fallit med 15-2 procent borde återhämtningen ha varit starkare, men då skuldavvecklingen fortfarande är i fokus blir nyutlåningen lägre och den inhemska efterfrågan svagare än under normala återhämtningsperioder. Till inhemska risker i de baltiska länderna hör de politiska riskerna kring budget och reformer, inflationstrycket från högre råvarupriser och obalanser på arbetsmarknaden. Dessa obalanser beror på en kombination av en högre långtidsarbetslöshet och en ökad arbetskraftsbrist i vissa sektorer. Denna brist är ett resultat av att den ekonomiska strukturen ändrats från lånedriven till exportdriven och att emigrationen fortsätter. Inhemska risker i Sverige är också förknippade med arbetsmarknaden och med samma kombination av kvardröjande arbetslöshet och nyuppkommen arbetskraftsbrist som främst syns i bygg- och itsektorerna. Andra inhemska risker är hur en mindre expansiv penningpolitik kommer att påverka hushållen då skuldkvoten liksom räntekänsligheten har ökat. Även om inte huspriserna väntas falla dramatiskt blir de svenska Källor: Nationell statistik och Swedbank. Januari 13, 211 2
Introduktion bostads- och kreditmarknaderna mer sårbara för de externa riskerna. Inte minst kan hushållskonsumtionen drabbas av en större avmattning än väntat i vårt huvudscenario. Sveriges återhämtning har hittills varit starkare än förväntat i septemberprognosen, och under hösten växte både den inhemska efterfrågan inklusive lageruppbyggnaden och utrikeshandeln i mycket rask takt. I kalenderjusterade termer väntas BNP ha ökat med 5,3 % under 21 vilket ger en övervältringseffekt till 211 som i sin tur medför en upprevidering till 3,3 % (från 2,5 % i septemberprognosen). Jämfört med förra årets uppgång avtar emellertid ökningstakten på kvartalsbasis. De främsta drivkrafterna bakom BNP-tillväxten 211 är den starkare hushållskonsumtionen som får stöd av en bättre arbetsmarknadsutveckling, ett ökat förtroende bland hushåll och företag och även starkare investeringar. Nettoexporten kommer att vara marginellt högre på grund av en högre efterfrågan från stora exportmarknader som inte helt motsvaras av ökad import. Under 212 förutses BNP-tillväxten dämpas något mer till 2,4 % (2,9 %). Den främsta orsaken är en långsammare exporttillväxt till följd av högre enhetsarbetskostnader och en något starkare krona. Riksbanken Reala BNP-nivåer, 27-21 (kvartalshögsta=1) 1/ 15 1 95 höjer reporäntan marginellt snabbare under våren 211 än i septemberprognosen. Därmed uppgår den till 2.25 % i slutet av 211, och till 3 % i slutet av 212 i enlighet med vår tidigare prognos. Finanspolitiken blir stramare och det finns alltjämt utrymme för riktade reformer för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Estlands BNP-tillväxt för 21 har också reviderats upp från 2,2 % i septemberprognosen till 2,8 %. Förändringen beror främst på en starkare exportutveckling. Vi lämnar den totala BNP-tillväxten nära nog oförändrad för 211 och 212. Exporten väntas däremot tillta i spåren av en kraftigare global efterfrågan, medan den inhemska efterfrågan kommer att öka långsammare än i septemberprognosen. Nedskrivningen av den inhemska efterfrågan förklaras av en mer dämpad investeringstillväxt och att hushållen påverkas av ett högre inflationstryck. BNP kommer att öka med 4,2 % 211 (lätt nedrevidering från 4,5 % i septemberprognosen) och 4,5 % 212. Estland har nu blivit den sjuttonde medlemmen i den Europeiska ekonomiska och monetära unionen (EMU). På kort sikt kommer det att ske prisökningar som bidrar till inflationstrycket, men dessa avtar emellertid successivt. På längre sikt kommer investeringar i Estland sannolikt att öka i takt med att såväl stabiliteten som förutsägbarheten i ekonomin anses bli bättre. Finanspolitiken är disciplinerad och budgetsituationen kommer sannolikt att överträffa regeringens mål under hela prognosperioden. De huvudsakliga finansiella riskerna har att göra med sociala utgifter och utvecklingen på arbetsmarknaderna och i kommunerna. I ökande omfattning kommer inflationen att utgöra en utmaning för beslutsfattare, inte minst som en hög inflation riskerar att dämpa tillväxt och konkurrenskraft. Lettland återhämtade sig redan i fjol trots den negativa BNP-tillväxten som berodde på en ogynnsam övervältringseffekt från 29. Under de första nio månaderna 21 växte ekonomin med 3 % främst till följd av en ökad export och lageruppbyggnad. Arbetsmarknaden har också förbättrats i linje med det mer gynnsamma tillväxtklimatet, och arbetslösheten är på väg nedåt från toppen på drygt 2 % i början av förra året. BNP förutses stiga med 4 % 211 och med 4,2 % 212. Det är mer än i septemberprognosen (3 % och 4,2 %) tack vare en mer fördelaktig global efterfrågesituation och ökade investeringar. Hushållskonsumtionen förblir dämpad, men repar sig i långsamt i takt genom att arbetslösheten sjunker och förtroendet stiger. Inflationen stiger också, och reformerna kommer att inriktas på att hålla ned pristrycket eftersom Lettland alltjämt har siktet inställt på ett EMU-medlemskap 214. Finanserna fortsätter att förbättras och vi räknar med att budgetunderskottet minskar till 3 % av BNP 212 och därmed motsvarar konvergenskriterierna. Följaktligen kan inflationen bli det svåraste målet att uppnå. 9 85 8 75 Lettland Litauen Sverige Estland Litauen är också ute ur recessionen och väntas visa en marginell BNPtillväxt på,5 % för förra året. Utsikterna ljusnar framöver och BNP förutses växa med 3 % 211 och 4,5 % 7 K1-7 K2-7 K3-7 K4-7 K1-8 K2-8 K3-8 K4-8 K1-9 K2-9 K3-9 K4-9 K1-1 K2-1 K3-1 Källor: Nationell statistik och Swedbank. 1/ Varje kvartal jämförs med kvartalshögsta under perioden. Januari 13, 211 3
Introduktion 212. Den starkare utvecklingen i fjol var förknippad med exporten men även lageruppbyggnaden som bidrog starkt till tillväxten. Under 211 väntas investeringarna öka något snabbare, medan den offentliga konsumtionen kommer att minska mer än tidigare beräknat. Vi har reviderat upp inflationstakten för 211 och 212 då råvarupriserna har stigit mer än väntat och punktskatter på tobak och diesel spär på inflationstrycket. I likhet med Lettland, har Litauen också som mål att bli medlem i EMU 214, vilket innebär att alla konvergenskriterier måste vara uppfyllda 212. Vi förutser att regeringen kan klara av att få ned budgetunderskottet till 3 % av BNP 212 (vilket även innebär att minska skuggekonomin), men att inflationen kan bli ett större hinder om de krisdrabbade EMU-länderna visar mycket låg inflation eller deflation. Arbetskraftsproduktiviteten kommer att öka men inte lika snabbt som under 21, och det behövs fler åtgärder för att stärka konkurrenskraften framöver. Ännu återstår många utmaningar för att uppnå en hållbar tillväxt och alla fyra länder måste fortsätta att fokusera på reformer för att stärka den långsiktiga konkurrenskraften genom att främja utbildning, forskning och utveckling, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, öka konkurrensen på de inhemska produktmarknaderna och skapa ett gynnsammare affärsklimat. Den tiden är förbi då lånedrivna ekonomier kunde vara framgångsrika. Bara genom att skapa en god miljö för dynamiska samt miljömässigt och ekonomiskt sunda företag kan vi förbättra vår levnadsstandard på ett långsiktigt hållbart sätt. Cecilia Hermansson Januari 13, 211 4
Globalt Trots många risker är återhämtningen på gång! Världsekonomin har utvecklats bättre än väntat i septemberprognosen. Såväl industriproduktionen som utrikeshandeln har visat starka återhämtningstecken tack vare stimulansåtgärder och lagerkorrigeringar. I länder i bland annat större delen av norra Europa och många tillväxtmarknader där regeringar, företag och hushåll inte har behövt reparera balansräkningarna har återhämtningen gått snabbare än väntat. Krisdrabbade ekonomier i södra Europa har det däremot fortsatt kämpigt med åtstramningsåtgärder, ränteuppgångar och brist på tillväxt. Återhämtningen i USA och Storbritannien är också långsammare än den brukar vara efter normala recessioner, vilket tyder på kvardröjande svårigheter på arbetsmarknaden samt kredit- och bostadsmarknaderna. Den globala tillväxten under 211 väntas bli högre än i vår septemberprognos eftersom återhämtningen under 21 var oväntat stark. Den främsta skillnaden är den kraftiga uppgången i Tyskland där en betydande övervältringseffekt från 21 in i 211 motiverar en upprevidering. Olikheterna mellan euroländerna kvarstår dock och i vissa länder har tillväxten skrivits ned. Förlängningen av Bush skattesänkningar och arbetslöshetsförmånerna bidrar, om än inte i någon större utsträckning, till den amerikanska tillväxten, och förberedelserna inför valet 212 kan omfatta vissa stimulanser som dock inte utan risk medför att man skjuter fram budgetkonsolideringen. Den goda tillväxten på tillväxtmarknaderna håller i sig även om den kommer att tappa fart när rekylen och stimulansperioden är över, och många avancerade ekonomier får en svagare efterfrågan. I vissa länder som Kina och Indien behöver man vidta åtstramningsåtgärder för att förhindra en överhettning och tillväxten kommer därför att sakta ned. Även om BNP-tillväxten är högre än i vår septemberprognos kommer den att förbli svagare än 4 % under 211 och 212, vilket är en avmattning jämfört med 4,6 % 21. Den fortsatta återhämtningen har visserligen minskat risken för en ny recession och ett deflationsscenario, men det finns många andra risker som bidrar till prognososäkerheten. Global real BNP-tillväxt i procent med prognos för 21-212 1/ Januari 211 September 21 29 21 211 212 21 211 212 USA -2.7 2.8 2.6 2.7 2.8 2.2 2.5 EMU -4.1 1.8 1.6 1.5 1.4 1.1 1.6 Tyskland -4.7 3.6 2.5 2. 3. 1.4 1.7 Frankrike -2.6 1.6 1.6 1.5 1.3 1.5 1.7 Italien -5. 1.1 1. 1.1.5.9 1.3 Spanien -3.7 -.4.3 1. -.7.5 1.6 Storbritannien -5. 1.7 1.8 2. 1.1 1.6 1.9 Japan -5.2 3.2 1.5 1.3 3.2 1.4 1.5 Kina 8.9 1.1 8.5 8.1 9.8 8.5 8.1 Indien 5.7 8.8 8.2 7.5 8. 7.5 7.8 Brasilien -.2 7.5 4.8 4.5 7.2 5. 5. Ryssland -7.9 4. 4.3 4.5 4.3 4.5 5. Global BNP (PPP) -.7 4.6 3.9 3.8 4.4 3.6 3.8 Global BNP (US dollar) -2. 3.7 3.1 3. 3.5 2.8 3.1 Källor: Nationell statistik och Swedbank. 1/ Länder som representerar ca. 7 % av världsekonomin. Köpkraftsparitetsvikter från Världsbanken (29) används. För det första kan den ekonomiska och finansiella situationen i euroområdet förvärras om problemen i Grekland och Irland sprider sig till Portugal och Spanien. Dessutom påverkas det politiska läget av risken för oroligheter såväl i enskilda länder som i euroområdet i stort om det visar sig att krishanteringen inte omfattar tillräckligt proaktiva och effektiva åtgärder. Åtstramningar och en återhållsam kredittillväxt kan försvaga efterfrågan mer än väntat. En risk på uppsidan kan realiseras om det genomförs reformer som förbättrar förtroendet, produktiviteten, konkurrenskraften och marknadernas funktionssätt. För det andra finns det alltjämt en risk för en ny recession på den amerikanska husmarknaden samt för sämre kredittillgång och arbetslöshet. Delstaters och kommuners finanser kan också förvärras mer än väntat, vilket skulle vara ett större hot mot sysselsättningen och tillväxten överlag. Dessutom kan svagheten i den federala politiken hålla i sig fram till presidentvalet i slutet av 212, vilket äventyrar beslutsfattande och i förlängningen tillväxtutsikterna. För det tredje kan inflationsrisken på många tillväxtmarknader tvinga politiker att strama åt den ekonomiska politiken mer än önskat vilket kan leda till en hårdlandning. Det finns fortfarande tillgångsbubblor som kan brista, bland annat på de kinesiska fastighetsmarknaderna där priserna stiger igen trots en stramare politik. För det fjärde har de stora kapitalflödena till tillväxtmarknaderna fått en del länder att införa kapitalkontroller. Dessutom har valutaspänningarna blivit större medan samordningen mellan G2-länderna har försvagats, vilket ökar riskerna för protektionism och valutakrig. För det femte inför större centralbanker fortfarande nya stimulanser och det kan därför bli problem med exitstrategierna under prognosperioden. När de Januari 13, 211 5
Globalt okonventionella åtgärderna avslutas kan det uppstå finansiell turbulens och centralbankerna kan dessutom förlora sitt oberoende. Sist men inte minst, har råvarupriserna stigit oväntat snabbt, dels till följd av den ekonomiska politiken som bland annat i USA ökat likviditeten, dels till följd av en snabbare global tillväxt. Det finns en risk att högre energi- och andra råvarupriser minskar vinstmarginalerna, pressar upp konsumentpriserna och dämpar tillväxten i många delar av världen. Effekterna av högre råvarupriser blir mer kännbara i länder där livsmedel och energi utgör en större del av konsumtionen, och där konkurrensen på produktmarknaderna är svag. Vid en analys av våra prognosantaganden konstaterar vi att råvarupriserna i synnerhet livsmedelspriserna men även metallpriserna har stigit snabbare än vi förväntade oss i september. Vårt antagande om oljepriset har höjts från 82 till 87 dollar per fat 211, medan det är oförändrat på nivån 9 dollar per fat för 212. Det finns risker på uppsidan eftersom oljepriset kan stiga över 1 dollar om oljeländerna inte ökar sin produktion. Inflationsutsikterna skiljer sig mellan tillväxtländer och de mer utvecklade länderna, och är grunden för antagandena kring penningpolitiken. Kinas inflation sjunker från 5 % till 3,5 % under 212. I Indien och Brasilien hamnar inflationen alltjämt över 5 % trots en stramare politik. Råvarupriser, 22-212 (index) 5 Matvaror Metaller Olja 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Jan-2 Jan-3 Jan-4 Jan-5 Jan-6 Jan-7 Jan-8 Jan-9 Jan-1 Jan-11 Jan-12 Styrräntor i många tillväxtländer kommer att fortsätta uppåt. I euroområdet och USA kommer inflationen att ligga på en lägre nivå omkring 1,5 % på grund av en fortsatt svag inhemsk efterfrågan. De större centralbankerna Federal Reserve och ECB skjuter upp sina första styrräntehöjningar till 212 och behåller de okonventionella åtgärderna en längre tid. Det finns en osäkerhet kring ECB eftersom en högre inflation skulle kunna öka kraven på en tidigare räntehöjning, inte minst från tyska beslutsfattare. Under perioden 211-212 stärks den amerikanska dollarn mot yenen och euron då finansmarknaderna betraktar situationen i euroområdet som mer osäker, och tillväxtutsikterna där och i Japan är svagare än i USA. Den kinesiska yuanen fortsätter att apprecieras mot dollarn, men i en relativt långsam takt på omkring 4-5 % per år. Viktigt är dock också att notera att den högre lönetillväxten och inflationen i Kina kommer att Källor: Ecowin och Swedbank prognoser. appreciera yuanen i reala termer. Det hanka sig fram -scenario som vi presenterade i september är alltså fortfarande aktuellt. Utmaningarna för världsekonomin kvarstår, inte minst i avancerade ekonomier som har ett stort behov av skuldavveckling. Under 211 och 212 kommer tillväxtmarknaderna att driva den globala tillväxten. Strukturreformer behöver komplettera stimulansåtgärder där sådana fortfarande genomförs (som i USA) och även komplettera åtstramningsåtgärder i krisdrabbade ekonomier i Europa. Det bästa sättet att lätta på skuldbördan är att förbättra tillväxten genom att stärka produktivitet, företagande och innovation och därmed skapa förutsättningar för ökad sysselsättning. Ett starkare politiskt ledarskap förbättrar möjligheterna till starkare tillväxtutsikter. Cecilia Hermansson Ränte- och valutaantagande Utfall Prognos 11 jan 3 Jun 31 Dec 211 211 211 3 jun 31 Dec 21 212 Styrräntor Federal Reserve, USA.25.25.25 1. 1.5 European Central Bank 1. 1. 1. 1.5 1.75 Bank of England.5.5.75 1. 1.25 Bank of Japan.1.1.1.1.1 Valutor EUR/USD 1.3 1.24 1.22 1.2 1.2 RMB/USD 6.62 6.5 6.35 6.2 6.5 USD/JPY 83 85 9 1 15 Källor: Reuters Ecowin och Swedbank. Januari 13, 211 6
Sverige Sverige: Snabb återhämtning tid för tillväxthöjande reformer Återhämtningen i den svenska ekonomin går snabbare än förväntat. Såväl den inhemska efterfrågan som utrikeshandeln repade sig kraftigt under hösten vilket medförde ett rejält uppsving för den ekonomiska tillväxten. Under det tredje kvartalet 21 uppgick den reala tillväxten till 6,9 % jämfört med samma period 29. Dessutom tyder kortsiktiga indikatorer på att tillväxten fortsatte under resten av året om än i något långsammare kvartalstakt. Vi uppskattar BNP-tillväxten för 21 till 5,3 % (i kalenderjusterade termer), vilket är väsentligt högre än i vår septemberprognos. Det innebär att den svenska ekonomin på endast åtta kvartal har tagit igen det stora produktionstappet från 29, jämfört med nästan 5 år i samband med den finansiella krisen i början av 199-talet. Tillväxttakten på kvartalsbasis kommer emellertid att dämpas under 211 och 212, då återhämtningen under 21 till stor del var ett resultat av tillfälliga faktorer. Lageruppbyggnaden gav ett lyft åt tillväxten och den privata konsumtionen ökade efter en nedgång under 29, i synnerhet av varaktiga konsumtionsvaror. Dessutom dämpas stimulanseffekterna från den ekonomiska politiken när styrräntorna höjs och när finanspolitiken blir mindre expansiv. Vi förväntar oss också att den globala ekonomin tappar fart jämfört med 21 även om vi har skrivit upp tillväxtprognosen något jämfört med vår septemberprognos. Till följd av ett betydande statistiskt överhäng från 21 innebär det en årlig tillväxt på 3,3 % för 211. Under 212 sjunker årstakten till 2,5 % trots en något högre kvartalstakt. Prognosriskerna härrör främst från utlandet, men påfrestningar byggs upp även på hemmaplan. Om den europeiska skuldkrisen fördjupas kommer Sveriges tillväxtutsikter att påverkas genom lägre efterfrågan och ökad turbulens på de globala finansmarknaderna. På det inhemska planet är den största risken en försämrad konkurrenskraft. Flaskhalsar på arbetsmarknaden och påföljande löneökningar skulle i kombination med en starkare krona kunna försvaga de svenska företagens ställning på exportmarknaderna. Hushållskonsumtionen och stabiliteten i finanssektorn skulle också påverkas negativt av ett snabbt prisfall på bostäder. På uppsidan skulle välpositionerade och stabila svenska Makroekonomiska indikatorer, 29-212 1/ 29 21 211P 212P Real BNP (kalenderkorrigerad) -5.2 5.3 3.3 2.5 Industriproduktion -17.9 13.5 7. 5. KPI, årsgenomsnitt -.3 1.3 2.2 2.4 KPI, dec-dec.9 2.5 1.4 2.4 KPIF, årsgenomsnitt 2/ 1.9 2.1 1.4 1.6 KPIF, dec-dec 2/ 2.7 2.4.5 1.7 Arbetskraften.2 1.1.7.5 Arbetslöshet, % av arbetskraften 8.3 8.4 7.7 7.5 Antalet sysselsatta -2.1 1. 1.4.7 Nominella timlöner, totalt 3.4 2.2 2.4 2.9 Nominella timlöner, industri 2.9 2.6 2.6 3. Sparkvot, nivå 12.9 11.6 1.4 1.2 Real disponibelinkomst 3/ 1.6 2.4 1.5 1.7 Bytesbalans, % av BNP 6.9 6.1 6.1 5.9 Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP -.7 -.3..6 Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP 41.9 39.9 37.7 35.5 Källor: SCB och Swedbank 1/ Årlig procentuell förändring om inte annat anges 2/ Konsumentprisindex med fasta räntor 3/ Baserat på konjunkturlönestatistiken företag gynnas av en starkare internationell återhämtning. Exporten tar igen förlorad mark Den svenska exporten ökar starkt och förlusten av marknadsandelar under 29 har tagits igen fortare än väntat trots appreciering av kronan. Under de tre första kvartalen 21 steg exportvolymen med 9,9 % i årstakt. Uppgången i exporten drivs i stor utsträckning av en ökad efterfrågan på insats- och investeringsvaror vilket gynnar svensk exportindustri. Under 211 kommer marknadstillväxten för svensk export bromsa in när den globala lageruppbyggnaden avtar och finanspolitiken stramas åt. Ändå väntas tillväxten på den svenska industrins exportmarknader bli starkare än väntat under 211, vilket delvis är ett resultat av överskjutande effekter från det kraftiga uppsvinget 21. Utvecklingen för 212 revideras däremot ned något på grund av ett försvagat momentum i den globala tillväxten. En världsmarknadstillväxt för svensk industri på 6,5 6,75 % under 211 och 212 är svagare än den långsiktiga trenden. Fortsatt skuldavveckling i flera OECDländer kommer att hålla nere efterfrågan. Tillväxtmarknaderna väntas alltjämt uppvisa den största exportmarknadstillväxten även om vi förutser en successiv dämpning på grund av en mer restriktiv ekonomisk politik även där. Vi förutser en total exportvolymökning under 211 på 6,8 %. Ljusare utsikter för den globala efterfrågan och lägre enhetsarbetskostnader i spåren av en högre produktivitetstillväxt dämpar effekterna av en starkare krona. Under 212 förutses en svagare exportutveckling då den svenska industrins konkurrenskraft försvagas på grund av en starkare krona och stigande enhetsarbetskostnader. Vi väntar oss en exporttillväxt på Januari 13, 211 7
Sverige 5,5 %, vilket innebär förlorade marknadsandelar för svenska företag. Utrikeshandelns bidrag till BNPtillväxten kommer att begränsas av den starka tillväxten i importen. Efter en ökning på 12,5 % 21 väntas dock importtillväxten avta under 211 och 212 till 7,3 % respektive 6,4 %. Bred uppgång i investeringarna Återhämtningen i investeringarna har stärkts i takt med ökad produktion och högre utnyttjandegrad. Den största uppgången har varit i bostäder och i den privata tjänstesektorn medan industriinvesteringarna släpat efter. Omfattande offentliga satsningar i infrastruktur har också bidragit mer än väntat till investeringsuppgången 21. Eftersom den privata sektorns produktion fortsätter att stiga finns det ett växande behov av att utöka kapaciteten. En stärkt framtidsoptimism, gynnsamma finansieringsvillkor och stigande vinster kommer sammantaget att leda till en fortsatt investeringstillväxt i näringslivet. De sammanlagda investeringarna väntas stiga med 8,2 % under 211 och med 8 % under 212, vilket innebär att investeringsnivån i slutet av prognosperioden kommer att vara högre än före krisen 28. Vi räknar med tilltagande industriinvesteringar under 211 som följs av en inbromsning under 212 när industrikapaciteten är större. Uppgången i bostadsinvesteringarna förra året blev kraftigare än vi Swedbank s BNP prognos Sverige förutsett, vilket även kommer att lyfta investeringsvolymen under 211. Detta, tillsammans en ljusare arbetsmarknad och möjligheter till skattereduktion vid renoveringar, bidrar till att bostadsinvesteringarna stiger med tvåsiffriga tal även 211. Under 212 förutser vi att tillväxten i bostadsinvesteringarna kommer att avta mot bakgrund av högre räntor. Utbudsbegränsningar såsom bristen på kvalificerad arbetskraft kan också dämpa investeringarna i bostäder. Pågående infrastrukturinvesteringar och tidigarelagda projekt som genomförs av kommuner och landsting kommer att ge skjuts åt offentliga investeringar under 211 för att sedermera mattas av under 212. Lageruppbyggnaden i näringslivet beräknas ha bidragit med 2,3 procentenheter till BNP-tillväxten 21, vilket är betydligt mer än tidigare förväntat. Företagens behov att utöka sina lager av insatsvaror och färdiga varor förklarar till stor del varför lagren haft så stor inverkan. Detta är en Procent volymförändring 29 21 1/ 211 P 1/ 212 P 1/ Hushållens konsumtionsutgifter -.4 3.6 (3.) 2.9 (2.6) 2. (1.8) Offentliga konsumtionsutgifter 1.7 2. (1.7).9 (1.).4 (.4) Fasta bruttoinvesteringar -16.4 4.7 (4.3) 8.2 (5.5) 8. (6.7) näringsliv exkl. bostäder -19.1 1.4 (4.3) 9.4 (6.7) 1.9 (8.3) offentliga myndigheter 4.2 3.5 (-3.6).5 (-1.3) -.5 (-.4) bostäder -23.3 19.7 (13.5) 11.7 (7.7) 5.5 (6.9) Lagerinvesteringar 2/ -1.7 2.3 (1.8). (.) -.3 (.) Export av varor och tjänster -13.4 11.1 (11.2) 6.8 (5.6) 5.5 (6.4) Import av varor och tjänster -13.6 12.5 (13.5) 7.3 (6.7) 6.4 (6.4) BNP -5.6 5.6 (4.3) 3.3 (2.4) 2.1 (2.6) BNP, kalenderkorrigerad -5.2 5.3 (4.) 3.3 (2.4) 2.5 (2.9) Inhemsk slutlig användning 2/ -3.1 3.1 (2.7) 3.1 (2.5) 2.5 (2.2) Nettoexport 2/ -.8.1 (-.2).2 (-.1) -.1 (.4) Källor: SCB och Swedbank. 1/ Siffrorna från vår senaste prognos i januari 21 finns inom parentes. 2/ Bidrag till BNP-tillväxten. Real BNP nivå och tillväxt, 198-212 35 Tillväxt (% real, hs) 33 31 29 27 25 23 21 19 17 15 18 kvartal Nivå (real) 8 kvartal 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 kraftig omsvängning från 29 när lagerneddragningarna inleddes och industriproduktionen föll kraftigt. Vi förutser en fortsatt lageruppbyggnad under prognosperioden på grund av nuvarande låga nivåer, stigande industriproduktion och högre investeringstillväxt. Momentum väntas dock avta, varför lagrens bidrag till BNP-tillväxten blir närmare noll under 211 och svagt negativt 212. Stabil men långsam förbättring på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden fortsätter att återhämta sig. I november förra året hade drygt 9 jobb tillkommit i den svenska ekonomin jämfört med samma månad 29, och arbetslösheten hade minskat till 7,8 %. Jämfört med den snabba BNP-ökningen släpar dock sysselsättningen efter. I stället ökar antalet arbetstimmar. Det betyder att det tidigare fanns en viss outnyttjad kapacitet i ekonomin som nu tas i anspråk. Produktivitetstillväxten har stigit snabbt och i kombination med låga löneökningar har enhetsarbetskostnaderna sjunkit. När nu många företag står inför nyanställningar istället för återanställningar, förväntar vi oss dock att sysselsättningsökningen kommer att gå långsammare. Utmaningarna för att minska arbetslösheten är på sikt betydande. Demografiska faktorer kommer att leda till att utbudet av arbetskraft kommer växa väsentligt, och sysselsättningen kommer därför att behöva expandera. Dessutom, trots att antalet har börjat sjunka tillbaka, utgör långtidsarbetslösa en växande 6 4 2-2 -4-6 Källor: SCB och Swedbank prognoser. Januari 13, 211 8
Sverige andel av den totala arbetslösheten. Med minskad anställningsbarhet, som långtidsarbetslöshet innebär, blir det allt svårare att reducera arbetslösheten. Sysselsättningsökningen har också varit ojämnt fördelad mellan sektorer. Detta innebär att expansiva sektorer som IT och byggindustrin kan komma att få svårt att rekrytera personal eftersom många arbetslösa inte har matchande kvalifikationer för de jobb som finns. Därmed finns det en risk för arbetskraftsbrist trots en hög generell arbetslöshet. I ljuset av den senaste tidens utveckling reviderar vi upp sysselsättningen, som väntas stiga med 1,4 % under 211 för att sedan mattas av till,7 % 212. Nya arbetstillfällen ökar som ett resultat av en överraskande snabb återhämtning i ekonomin, och vi räknar med att i mitten av 211 kommer att sysselsättningen att nå samma nivå som rådde 28, före krisen. Arbetslösheten sjunker till i genomsnitt 7,7 % 211 och till 7,5 % 212. I slutet av prognosperioden förutser vi att arbetslösheten understiger 7 % (icke säsongsrensat) vilket är betydligt lägre än under den värsta delen av recessionen men fortfarande långt ifrån den skattade jämviktsarbetslösheten på 5-6 %. 1 För att arbetslösheten ska kunna nå en sådan nivå är det nödvändigt att genomföra reformer för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, vidta riktade åtgärder såsom bättre 1 Se Anders Forslund (Finanspolitiska rådet, 28). Arbetsmarknadsindikatorer, 25-212 5 1 5 4 9 4 8 4 7 4 6 4 5 4 4 4 3 Produktivitet och enhetsarbetskostnaden, 21-212 7 matchning och även öka satsningen på arbetsmarknadsutbildning. En återhållsam löneutveckling gynnar alltjämt den svenska konkurrenskraften men detta kan komma att ändras när många löneavtal börjar löpa ut under 212. De nominella lönerna för hela ekonomin beräknas ha ökat med 2,2 % under 21, vilket är något lägre än förväntat, medan löneutvecklingen i industrisektorn sannolikt översteg prognosen. En stark produktivitetstillväxt och fallande enhetsarbetskostnader har lett till en rejäl förbättring i den svenska konkurrenskraften. Vi väntar oss dock att produktivitetstillväxten faller under trendtillväxten framöver medan löneglidningar och stigande lönekrav medför högre kostnader. Produktivitetsutvecklingen i Sverige var hög före krisen, till stor del som en följd av investeringar i IT och avregleringar av ekonomin. När nu dessutom tjänstesektorn, som ofta har en lägre produktivitetstillväxt, växer som andel av ekonomin krävs förnyade reforminsatser för att öka jan-5 sep-5 maj-6 jan-7 sep-7 maj-8 jan-9 sep-9 maj-1 jan-11 sep-11 maj-12 Sysselsättning (', sr) Arbetskraften (', trend) Arbetslöshet (sr, hs) 6 5 4 3 2 1-1 -2 Arbetskostnad per producerad enhet Produktivitet, höger skala 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Källor: SCB och Swedbank prognos. 9.5 9. 8.5 8. 7.5 7. 6.5 6. 5.5 5. Källor: SCB och Swedbank prognoser. tillväxtdynamiken i den svenska ekonomin. Utan detta finns det en risk att konkurrenskraften försvagas och tillväxtpotentialen begränsas. Hushållen fortsätter att driva tillväxten på egen risk Hushållskonsumtionen steg under det tredje kvartalet och stärkte därmed sitt redan stora bidrag till tillväxten under 21. Medan nedgången i den reala konsumtionen 29 reviderades upp från -,8 % till -,4 % var tillväxten under det tredje kvartalet 3,5 % jämfört med samma period 29. Den relativt starka ökningen fortsätter således. Konsumtionen växte samtidigt som disponibelinkomsten ökade, vilket innebar att hushållen minskade sitt sparande om än från höga nivåer. En allt starkare arbetsmarknad förväntas leda till växande real disponibelinkomst. Den starka ekonomiska återhämtningen innebär både högre sysselsättning och ett växande antal arbetade timmar. Det betyder att den reala lönesumman kommer att stiga trots en något högre inflation. Samtidigt förväntar vi att den ekonomiska politiken, som hittills har gynnat hushållens ekonomi, kommer att bli mindre expansiv. Förutom sänkt skatt på pensioner är det inte troligt att jobbskatteavdragen som genomfördes före krisen kommer att fortsätta i samma omfattning, även om det har väckts förslag på ett femte steg. Samtidigt kommer med sjunkade arbetslöshet och ett reformerat sjukersättningssystem, transfereringar till hushållen att minska. Minoritetsregeringen håller fast vid en återhållsam finanspolitik och kommer 5 4 3 2 1-1 -2-3 Januari 13, 211 9
Sverige troligtvis inte att få parlamentariskt stöd för några ytterligare omfattande skattesänkningar. Dessutom kommer normaliseringen av penningpolitiken att försvaga hushållens finanser och därmed minska deras konsumtionsutrymme. Med en kraftigt växande andel rörliga lån, 59 % i september 21 jämfört med 43 % i oktober 28, kommer stigande räntor att få en omvänd effekt som de låga räntorna hade på hushållens budgetutrymme. Även om konsumtionen har stabiliserat den ekonomiska konjunkturen under de senaste turbulenta åren ökar nu sårbarheten. Vi förutser att hushållens skulder i relation till disponibelinkomsterna kommer att uppgå till nästan 18 % samtidigt som skuldtjänstkvoten snabbt stiger med räntehöjningarna. Högre priser på i synnerhet elektricitet under ännu en kall vinter och ökad inflation på grund av höjda livsmedels- och råvarupriser begränsar hushållens budgetar vilket kommer att hålla tillbaka konsumtionen. Trots att konsumtionen väntas öka i långsammare takt under de närmaste åren förblir den en viktig tillväxtmotor. Ökningen av konsumtionen under 21 berodde till stor del på en uppdämd efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror som t ex bilar. I takt med att hushållen återgår till sin önskade konsumtionsnivå av kapitalvaror förutser vi en mer dämpad uppgång i konsumtionsvolymen under 211 och 212. Sammantaget förutser vi att hushållens Hushållsinkomster, konsumtion and sparande, 1998-212 14 Real disponibelinkomst 12 Privat konsumtion Sparkvot 1 Sparkvot exkl avtalspensioner 8 6 4 2-2 -4 sparkvot fortsätter att minska under 211 och 212, även om den förblir på en relativt hög nivå. Den steg kraftigt under krisen till följd av ett kraftigt ökat försiktighetssparande. Kombinationen av ökad konsumtion, reala disponibelinkomstökningar och växande optimism gör det möjligt för hushållen att dra ned på sitt sparande. Däremot förväntar vi att en stigande räntenivå kommer att bidra till att amorteringarna ökar, vilket ger stöd åt en relativt hög sparkvot och en gradvis dämpad konsumtionstillväxt. Penningpolitiken en balansgång Riksbanken har fortsatt normaliseringen av penningpolitiken. I oktober ifjol höjdes reporäntan till 1, % medan reporäntebanan reviderades ned på grund av oro över återhämtningen i världsekonomin. I december höjde Riksbanken räntan med ytterligare 25 punkter utan att ändra reporäntebanan. Riksbanken hänvisade till den starka ekonomiska tillväxten och en förbättring på arbetsmarknaden, men konstaterade att den underliggande inflationstakten fortfarande är låg trots stigande priser på exempelvis råvaror. Mot bakgrund av en oväntat snabb ekonomisk återhämtning och högre livsmedels- och energipriser tog inflationen fart under slutet av 21 och konsumentprisindex uppgick till 2,5 % i årstakt i slutet av året. Mot bakgrund av detta förväntar vi att Riksbanken kommer att höja styrräntan i något snabbare takt under början av 211, med två höjningar 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Källor:: SCB och Swedbank prognos. om,25 procentenheter under våren. Produktions- och arbetslöshetsgapen krymper snabbare än förväntat vilket innebär att normaliseringen av penningpolitiken kommer tidigare. Detta stärker kronan och dämpar inflationstrycket. Vi förväntar oss att den inflationen (med fast ränta; KPIF) hamnar på 1,7 % vid utgången av 212. Det finns också farhågor kring att den exceptionellt låga styrräntan ger upphov till risker för bubblor på tillgångsmarknaderna, exempelvis på bostadsmarknaden. Efter en period av något snabbare höjningar av styrräntan, förväntar vi oss att takten sjunker under 212 och att styrräntan ligger på 3 % i slutet av året, alltså oförändrat från vår septemberprognos. Riksbanken ställs inför flera svåra överväganden under de kommande åren. Eftersom den ekonomiska aktiviteten tagit betydligt mer fart än förväntat är det risk att en för snabb normalisering av penningpolitiken dämpar den ekonomiska aktiviteten i förtid. Den svenska ekonomin har också blivit mer räntekänslig då skuldbördan har ökat, i synnerhet bland hushållen. Högre räntor påverkar konsumtionsbeteendet mer nu än före krisen. När det gäller frågan om huruvida Riksbanken borde agera mer proaktivt för att förhindra bubblor i tillgångspriserna, anser vi att det finns skäl för att luta sig mot vinden för att undvika exempelvis alltför snabbt stigande huspriser. Ur det perspektivet är normaliseringen av penningpolitiken välkommen. Generellt bör balansräkningsproblem huvudsakligen hanteras via den finansiella tillsynen och via finanspolitiska åtgärder. Regleringar i form av bolånetaket, obligatoriska amorteringar vid högt belånade husköp och en successiv minskning av ränteavdraget är mer välriktade och effektiva åtgärder som har mindre negativa effekter på övriga delar av ekonomin. Finanspolitiken på väg mot överskott Den snabba ekonomiska återhämtningen under 21 har stärkt de svenska offentliga finanserna. En Januari 13, 211 1
Sverige oväntat stark inkomstutveckling och en växande privatkonsumtion gav stöd åt intäktssidan, medan de offentliga utgifterna begränsades till följd av reformer i sjukförsäkringssystemet, mindre kostnader för arbetslösheten och lägre räntekostnader på statsskulden. Budgetunderskottet för 29 var,7 % av BNP, vilket är bland de lägsta i Europa. Vi uppskattar att budgetunderskottet för 21 uppgick till,25 % av BNP, d v s något lägre än i vår septemberrapport. Statsskulden beräknas ha sjunkit till 4 % av BNP. Finanspolitiken kommer sannolikt att ge mindre stöd till den ekonomiska aktiviteten framöver. Regeringen är alltjämt fast besluten att återupprätta balansen i den offentliga sektorn och minska statsskulden för att skapa en buffert för kommande kriser. En svag parlamentarisk situation begränsar dessutom möjligheterna att fortsätta med reformer på inkomstsidan och av socialförsäkringarna som kännetecknade regeringens första mandatperiod. Vi väntar oss därmed en balanserad budget 211 som åtföljs av ett mindre överskott 212. Regeringen har lovat att sänka skatten på pensioner och restaurangmomsen, men vi anser att effekterna på budgeten kommer att kompenseras av en starkare ekonomisk utveckling. Vidare står vi fast vid att vårbudgeten troligen rymmer ytterligare satsningar på cirka 15 miljarder svenska kronor och därutöver ytterligare 1 miljarder 212. Dessutom har regeringen antytt att det kan genomföras ett femte steg av jobbskatteavdraget om den offentliga ekonomin utvecklas positivt. Ränte- och valutaantagande Utfall Prognos 211 211 211 212 212 11 jan 3 Jun 31 Dec 3 Jun 31 Dec Räntor Svensk reporänta 1.25 1.75 2.25 2.5 3. 1 årig statsobligationsränta 3.2 3.2 3.2 3.4 3.6 Valutor EUR/SEK 8.87 8.7 8.65 8.6 8.55 USD/SEK 6.85 7.2 7.9 7.17 7.13 TCW (SEK) 122.1 12.3 12.1 118.9 118.2 Källor: Reuters Ecowin och Swedbank Det förbättrade budgetsaldot och privatiseringar av offentliga bolag innebär att statsskulden fortsätter att minska. Vi antar att privatiseringarna kommer att generera uppskattningsvis 25 miljarder av potentiella 1 miljarder kronor under perioden 211-212. Statsskulden kommer därmed att sjunka till cirka 35 % av BNP i slutet av prognosperioden. Med risk för allt större matchningsproblem på arbetsmarknaden och en långsammare produktivitetstillväxt bör större kraft ägnas åt att expandera den riktade arbetsmarknadspolitiken och åt strukturreformer som kan stärka tillväxten på medellång sikt och därmed minska arbetslösheten. För närvarande finns det inget direkt behov av breda efterfrågestimulanser utan snarare av en arbetsmarknadspolitik som inriktar sig på att lösa matchningsproblem och som stärker anställningsbarheten för arbetslösa. Inte minst ungdomsarbetslösheten behöver bekämpas mer kraftfullt. På medellång sikt är det nödvändigt att höja produktivitetstillväxten för att behålla konkurrenskraften i svensk ekonomi. För att möta denna utmaning är det viktigt att fortsätta liberaliseringen av produkt- och arbetsmarknaderna, verka för ökad forskning och utveckling men även att genomföra nya satsningar som leder till högre kvalitet och fler deltagare i det svenska utbildningssystemet. Magnus Alvesson Jörgen Kennemar Inflation och växelkursindex, 28-212 5. 15 TCW (högerskala) KPI KPIF 145 4. 14 3. 135 13 2. 125 1. 12. 115 11-1. 15-2. 1 Jan-8 Jun-8 Nov-8 Apr-9 Sep-9 Feb-1 Jul-1 Dec-1 May-11 Oct-11 Mar-12 Aug-12 Källor: Riksbanken, SCB och Swedbank prognoser. Januari 13, 211 11
Estonia: First year in euro zone The Estonian economy is recovering from the crisis faster than expected with the support of swift export growth. The unemployment rate has fallen more quickly than previously forecast; nevertheless, households are not eager to spend, even though consumption in recent months has been somewhat stronger than expected. Investment growth has been weaker than expected as public sector spending on investments has been smaller than planned. Headline inflation jumped to over 5% in November as fuel and food prices on global markets are growing rapidly; 1 base inflation albeit rising remains at a more modest level (November s annual growth was 1.2%). The budget situation is better than forecast, while lending growth remains below expectations. Estonia has become the 17 th member of the euro zone. We do not expect a strong immediate effect on economic developments from membership, but rather longer-term support for investments through an improved and more stable business environment. This support, in turn, will promote employment, income growth, and the 1 For a more detailed discussion on inflation, see the Swedbank November monthly report on Estonia. recovery of domestic demand. The current status of the global economy does not allow us to expect as strong a positive effect as occurred after previous expansions of euro zone; however, an outcome better than currently expected is possible. The most significant risk for our scenario is global economic development. As Estonia is very open economy, external conditions, whether improving or deteriorating, will affect the economy through demand and prices. Of medium-and long-term risks, companies investment policies and labour outflows remain among the main risks that could affect the current growth outlook either positively or negatively. Of domestic risks we consider the price growth to be the greatest. The shortage of qualified labour is another domestic risk factor. Exports continue to drive GDP growth We have upgraded our GDP growth forecast for 21 from 2.2% to 2.8%, as export growth has strongly exceeded our expectations. Growth expectations for 211 and 212 remain broadly the same, as exports are forecast to grow more than we 29 21e 211f 212f Economic growth -13.9 2.8 4.2 4.5 GDP, bln euro 13.9 14.5 15.8 16.7 Average growth of consumer prices -.1 3. 3.7 3.2 Unemployment level 13.9 17. 14.3 12.5 Real growth of gross monthly wage, -4.9-3.. 2.7 Exports of goods and services -19.9 22.5 11.5 1.5 Imports of goods and services -3.6 22. 11.5 11.5 Trade and services balance, % of GDP 5.9 6.5 6. 6. Current and capital account, % of GDP 7.3 7. 5.5 4.5 FDI inflow, % of GDP 8.7 7.5 1. 1.5 Gross foreign debt, % of GDP 125.5 118. 111. 18. General government budget, % of GDP -1.7 -.3 -.5.3 General government debt, % of GDP 7.2 7. 6.7 7.8 Sources: Statistics Estonia and Swedbank. 1/ Annual percentage change unless otherwise indicated. expected this autumn, but domestic demand less. The main reason behind the latter projection is the weak gross capital formation in the third quarter of 21; also contributing has been the early and snowy winter, which means that investment activity remains subdued through winter months. In 211, investment growth will be stronger, as successful sectors have reached already now their capacity constraints, and the public sector and its companies it is hoped-- resume their stalled infrastructure investments. Consumer spending at the end of 21 was slightly stronger than previously estimated, but we expect the setback in early 211 to be deeper and longer, due to the higher inflation compared to our autumn forecast. Price growth and unemployment rate will keep real incomes low and spending modest. Hence, we have lowered the consumption outlook for 211 and 212. Export growth to recede in 211 The second half of 21 continued to surprise us with strengthening export growth rates exports (in value terms) of goods expanded by 41% and services by 9% in August-October in annual comparison. The pre-crisis level of goods exports was exceeded in the third quarter although the exports of services remained slightly below that of the peak recorded in 28. This rapid expansion is the main reason why we decided to increase our growth forecast for 21. The recovery of exports is strongly dependent on economic developments and demand in Finland, Sweden, and Germany, as most Estonian manufactures are subcontractors to companies in these countries. The production and exports of capital goods are expanding the fastest; hence, the positive investment outlook in those above-mentioned countries, but also in their export markets, is the key for being more optimistic about Estonian exports. January 13, 211 12