EXAMENSARBETE Sänkt restaurangmoms Högre ungdomssysselsättning eller billigare hamburgare? Carl Johan Granqvist Carl Töreberg 2014 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
EXAMENSARBETE Sänkt restaurangmoms Högre ungdomssysselsättning eller billigare hamburgare? Carl-Johan Granqvist Carl Töreberg 2014 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
SAMMANFATTNING Från början av 2000-talet har Sverige kämpat med låg sysselsättning bland ungdomar och hög ungdomsarbetslöshet. Flera reformer har genomförts för att lösa problemet, men effekterna av dessa har varit blygsamma. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars sysselsättning har påverkats av den sänkta restaurang- och cateringmomsen som infördes under 2012. Uppsatsen kommer med hjälp av grafer och regressioner försöka svara på om denna reform var lämplig för att öka ungdomssysselsättningen. Den grafiskaanalysen och regressionerna tyder på att priset på restaurangmarknaden har blivit påverkat. Däremot kan ingen kortsiktig effekt på ungdomssysselsättning utläsas, men en långsiktigeffekt av reformen kan inte uteslutas. Nyckelord: Ungdomar, Ungdomssysselsättning, Mervärdesskatt, Restaurang- och cateringbransch. i
ABSTRACT Since the beginning of the 21 st century Sweden has been struggling with a low youth employment and high youth unemployment rate. Several reforms have been implemented to solve the problem but the effects have been modest. The purpose of this study is to examine the how youth employment has been affected following the reduced restaurant and catering VAT, which was implemented in 2012. The essay will with the help of graphs and regressions try to answer whether this reform was appropriate to increase youth employment. The graphical analysis together with the regressions suggests that the reform affected the price on the restaurant market. But no short run effect on the youth employment could be identified. Still, long term impacts of the tax reform cannot be excluded. Keywords: Youth, Youth Employment, Value Added Tax. ii
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING... 1 1.1 Problemdiskussion... 1 1.2 Frågeställningar... 2 1.3 Syfte... 3 1.4 Avgränsningar... 3 1.5 Metod... 4 1.6 Disposition... 4 KAPITEL 2 BAKGRUND... 6 2.1 Problem gällande ungdomsarbetslöshet... 6 2.2 Tidigare reformer... 6 2.3 Ungdomssysselsättning på restaurang- och cateringmarknaden... 7 2.4 Restaurang- och cateringbranschen... 8 2.5 Hur fungerar sänkt mervärdeskatt i praktiken... 8 KAPITEL 3 TEORETISK REFERENSRAM... 10 3.1 Monopolistisk konkurrensmarknad... 10 3.2 Sänkt mervärdesskatt under monopolistisk konkurrens... 12 3.3 Utbud på arbetsmarknad... 13 3.3.1 Arbetsmarknad... 13 3.2.2 Substitutions och inkomsteffekt... 14 3.4 Sammanfattning av teoretisk referensram... 15 KAPITEL 4 TIDIGARE FORSKNING... 17 4.1 Teoretiska studier... 17 4.2 Empiriska studier... 17 4.3 Sammanfattning tidigare forskning... 19 KAPITEL 5 EMPIRI... 20 5.1 Val av metod... 20
5.2 Definition av variabler.... 21 5.2.1 OLS-regressioner.... 21 5.2.2 Val av oberoende variabler.... 21 5.4.2 Ungdomsarbetslösheten. ARB1... 22 5.4.3 Total konsumtion på hotell och restaurangmarknaden. KOH1... 22 5.4.4 Total konsumtionen i Sverige. KON1... 22 5.4.5 Dummyvariabel mervärdesskatten. DUMMY... 22 5.4.6 Statistiska tester och hypoteser... 23 5.4.7 Förklaringsgrad... 24 5.4.8 Autokorrelation... 24 5.5 Data... 25 Kapitel 6 EMPIRISKA RESULTAT & ANALYS... 26 6.1 Grafisk analys... 26 6.1.1 HIKP... 26 6.1.2 KPI-utvecklingen för hotell- och restaurangmarknaden i Sverige... 27 6.1.3 Ungdomssysselsättningen i Sverige... 27 6.1.4 Lönesumma för hotell- och restaurangmarknaden i Sverige... 28 6.1.5 Ungdomssysselsättning Finland... 29 6.1.6 Sysselsättning hotell- och restaurangmarknaden Finland... 30 6.1.6 Resultat från analyserna... 30 6.2.1 Ungdomssysselsättningen.... 31 6.2.3 Prisutvecklingen på hotell- och restaurangmarknaden.... 31 6.2.4 Sammanfattning av resultaten... 32 KAPITEL 7 DISKUSSION... 33
KAPITEL 1 INLEDNING 1.1 Problemdiskussion Att ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög överraskar nog få med tanke på både medias rapportering samt att 2014 är ett valår. Rapporter visar att ungefär var fjärde ungdom var arbetslös år 2014 (Ekonomifakta, 2014 a). I början av 1990-talet var ungdomsarbetslösheten relativt låg på endast 7 procent utav den totala arbetskraften. Några år senare drabbades Sverige utav en finanskris, idag kallad 90-talskrisen, vilket resulterade i att ungdomsarbetslösheten ökade till 28 procent år 1993. Siffran stagnerade några år efter krisens start då ekonomin började stabilisera sig fram tills år 2001, varefter den därefter har ökat konstant och hamnat på en permanent högre nivå idag jämfört med 2001 (Oscarsson, 2011). En bidragande faktor till en ökad ungdomsarbetslöshet under senare del av 2000-talet är de ekonomiska kriserna i Amerika och Europa. Jämfört med andra europeiska länder är Sveriges ungdomsarbetslöshet relativt likartad då Sveriges är 23,6 procent jämfört EU 27-snittets 23,0 procent med data hämtad från 2014 (Ekonomifakta, 2014 b). Vi kan då dra slutsatsen att det är på grund av de finansiella kriserna, både under 90- och 2000 talen, som har påverkat ungdomsarbetslösheten till den nivå som råder i dagsläget. Problemet varför ungdomsarbetslöshet har hamnat på en permanent högre nivå är att den, till skillnad mot den totala arbetslösheten, inte är speciellt konjunkturpåverkad (Ekonomifakta, 2014). Att en viss typ av arbetslöshet inte är konjunkturpåverkad kan förklaras genom när Sveriges ekonomi befinner sig i, lågkonjunktur, sänker Riksbanken reporäntan för att stimulera ekonomin. Ett sådant styrmedel kommer inte att förändra ungdomsarbetslösheten på ett signifikant sätt jämfört med hur det påverkar hela arbetslösheten. Orsakerna till det är konstruktiva, exempelvis att ingångslöner är för höga, sist in, först ut- regeln och att allt fler ungdomar avslutar gymnasiet utan fullständiga betyg. Det är ett problem som både regeringen och oppositionen ser allvarligt på (Regeringen, 2013), och det har adresserats med ett flertal åtgärder med syftet att skapa ett enklare inträde för ungdomar på arbetsmarknaden. År 2007 1
sänkte den dåvarande regeringen arbetsgivaravgiften (Egebark & Kaunitz, 2013) för anställandet av ungdomar i åldrarna 19-25 för att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att anställa yngre personer utan yrkeserfarenhet. Ett år senare infördes ytterligare en sänkning av arbetsgivaravgiften samt att ålderstaket höjdes. Dock rapporterades det att sänkningarna inte var effektiva då färre nyanställningar skedde än förväntat, och de kostnader som uppstod var högre än förväntat. I december 2010 beslutade regeringen att undersöka frågan om en sänkt restaurangmoms vore en lämplig åtgärd för att öka ungdomssysselsättningen. Motiveringen var att denna bransch är ofta den första många unga människor startar sin yrkeskarriär i eftersom de flesta arbetsuppgifterna inte kräver en gedigen yrkeserfarenhet. Ett exempel är hamburgerkedjan McDonalds som internt utbildar sin personal (McDonalds, 2014). Statens offentliga utredning föreslog en momssänkning för restaurang- och cateringbranschen, och att sänkningen skulle ske från 25 procent till 12 procent. Det skulle leda till 6000 nya arbetstillfällen (SOU, 2011:24) Exempel på ett annat land som genomförde en likartad reform två år tidigare än Sverige är Finland. Finland sänkte restaurangmomsen från 22 procent till 11 procent den 1 juli 2010 (Bernhardtz, 2011). Till skillnad från Sverige har Finland haft en längre tid att utvärdera momssänkningens effekter, både hur priset på mat har förändrats, samt hur sysselsättningen har påverkats. Vad som har rapporterats från Finland är kritik att momssänkningen inte har gett den effekt som var önskad då priserna knappt sjönk utan i stället fick företagen högre vinster och få nyanställningar. I dagsläget börjar reformen i Sverige få kritik att den inte har uppfyllt de mål som hade beskrivits. Socialdemokraterna har sagt att de vill återställa restaurang- och cateringmomsen till 25 procent om de vinner valet 2014, (Hirsch, 2013, 03 oktober). I denna uppsats argumenteras det för att de är för tidigt att avfärda momssänkningens effekter. 1.2 Frågeställningar Denna uppsats kommer att fokusera på vad den direkta effekten har varit av sänkt restaurangmoms samt undersöka hur Sveriges ungdomssysselsättning kommer att utvecklas i framtiden. De frågeställningar som uppsatsen kommer att behandla inkluderar: 2
Hur har ungdomssysselsättningen utvecklats i Sverige under perioden från 2012 till 2014? Kan det styrkas att skattereformen har påverkat antalet sysselsatta i restaurang- och cateringbranschen? Hur påverkades Finlands ungdomssysselsättning jämförelsevis med den svenska ungdomssysselsättningen på grund av sänkt restaurang- och cateringmoms? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att empiriskt undersöka effekterna av sänkt restaurangmoms på ungdomssysselsättningen. Undersökningen fokuserar på de direkta effekterna av den svenska sänkningen av restaurangmomsen som genomfördes år 2012, samt från de över tiden utsträckta erfarenheterna av en liknande reform i Finland. 1.4 Avgränsningar Uppsatsen kommer fokusera på ungdomssysselsättning vilket kommer vara det primära ämnet genomgående under arbetet. Andra mått, såsom företagens enskilda vinster, är viktiga faktorer som kommer diskuteras jämnsidigt med studien men kommer ej ha den fokus som sysselsättning har. Uppsatsen kommer även fokusera på ungdomssysselsättning på arbetsmarknaden i stället för hela sysselsättningen, detta eftersom skattereformen var tänkt som ett medel för en ökad sysselsättning hos ungdomar. Att jämföra hela arbetskraften kan ge ett mer snedvridet resultat eftersom resterande del av arbetskraftsutbudet på marknaden är äldre och har större yrkeserfarenhet än vad ungdomar har. Tidsperioden avgränsas till åren 2005-2014. Tidsperioden är vald för att analysera sysselsättningens utveckling åren innan reformen genomfördes och för att sedan jämföra data med den aktuella informationen som finns idag. Anledningen till varför avgränsningen sker vid 2005 och inte längre bak i tiden är för att under 2005 infördes den nya EU-harmoniserade arbetskraftsundersökningsmetoden. En viktig del av denna var ett direktiv om att alla länders arbetskraftsundersökningar ska följa samma datainsamlingsprinciper (SCB, 2005). Data från 2004 och tillbaka är omgjord till länkad data, vilket betyder att data är omgjord till att passa 3
de direktiv undersökningarna följer idag. Vi anser att data från 2005 och framåt är tillräcklig för våra empiriska studier. 1.5 Metod Syftet med denna uppsats är att undersöka om ungdomssysselsättningen har påverkats efter den skattereform som genomfördes 2012 gällande sänkt restaurang- och cateringmoms samt utvärdera de direkta effekterna. Metoden vi har valt är två empiriska undersökningar. Den första består utav en grafisk analys av hur Sverige och Finlands ungdomssysselsättning inom hotell- och restaurangbranschen har påverkats av respektive reform. Sverige och Finland följer varandra konjunkturmässigt samtidigt som de är relativt lika varandra rent ekonomiskt, då de delar liknande kultur och handeln mellan länderna är omfattande (Finlands Ambassad, 2013). Det gör att en jämförande analys på respektive land förväntas ge ungefärligt samma resultat för båda länderna. Den andra undersökningen består utav två ekonomiska analyser som ska försöka se ett samband mellan ungdomssysselsättning och påverkande variabler, så som total konsumtion och ungdomsarbetslöshet. De två ekonomiska analyserna används för att hitta samband mellan förändringar i ungdomssysselsättningen och prisutvecklingen på hotell- och restaurangmarknaden. Eftersom dessa två analyser är matematiska och inte grafiska anser vi att de kan ge en mer exakt bild av förändringarna som har skett inom ungdomssysselsättningen och prissättningen på hotell- och restaurangmarknaden. Data till dessa undersökningar har mestadels hämtats från Statistiska centralbyrån. 1.6 Disposition Uppsatsens kommer ta att upp följande kapitel: Kapitel 2 - Bakgrund Bakgrunden kommer ge en ökad förståelse om hur ungdomssysselsättningen har utvecklats över tid, och vilka tidigare reformer som genomförts för att åtgärda problemet. Kapitlet diskuterar även den politiska förändring som gjorde de möjligt att införa en merskattsförändring på restaurang- och cateringtjänster. Kapitel 3 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen kommer diskutera de väsentliga teorierna om hur restaurangoch cateringmarknaden kan påverkas om en mervärdesskattesänkning sker. Det kommer även 4
förklaras hur konsumenterna kan försöka ändra sitt konsumtionsmönster gällande restaurang- och catering relaterade produkter och tjänster om priset på dessa förändras, och vilken roll priselasticiteterna har i så fall. Kapitel 4 - Tidigare forskning Kapitlet tar upp väsentlig forskning som redan har gjort inom området gällande mervärdesskatter. Exempelvis hur den sänkta frisörmomsen i Finland, som hade ett liknande syfte som den svenska restaurangmomsen, har påverkat deras marknad. Kapitel 5 Empiri Empirikapitlet består utav metodval samt två empiriska studier som ska med hjälp av teorin undersöka om ungdomssysselsättningen har blivit påverkad av sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringmarknaden. Kapitel 6 Analys I analyskapitlet kommer resultatet från empirin lyftas fram och analysera vilken effekt den sänkta mervärdesskatten har påverkat ungdomssysselsättningen. Kapitel 7- Diskussion Diskussionskapitlet tar upp de resultat som uppstod från de tidigare kapitlen och reflekterar över vilken inverkan mervärdesskattesänkningen har gett på ungdomssysselsättningen samt sammanbinder resultaten med teorierna. 5
KAPITEL 2 BAKGRUND Detta kapitel syftar till att öka förståelsen varför regeringen valde att sänka mervärdesskatten för restaurang- och cateringbranschen för att öka ungdomssysselsättningen samt förklara varför den höga ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige. 2.1 Problem gällande ungdomsarbetslöshet Att ungdomsarbetslöshetssiffran är hög är något politikerna gärna betonar och det är ett ämne media frekvent rapporterar om. Är den verkligen lika allvarlig som påstås? SCB rapporterar från deras senaste AKU undersökning att varannan ungdom står idag utanför arbetskraften. Detta förklaras bland annat med att många av personerna i det åldersspannet fortfarande studerar eller fortfarande inte gjort sitt inträde på arbetsmarknaden. För att bli klassificerad i arbetskraften och arbetslös enligt AKU-undersökningarna behöver personen svara under AKU-telefonintervjun att han/hon kan har sökt arbete under de 4 senaste veckorna. Dessa frågor ställs till alla i undersökningen men till skillnad från äldre personer är det inte ovanligt att många unga studerar. Det resulterar till att de sedan tidigare inte har ingått i arbetskraften för att sedan klassas som arbetssökande även om tanken aldrig var att detta. SCB nämner även i sin rapport att 160 000 ungdomar är arbetslösa, varav 90 000 är heltidsstuderande. (SCB, 2014) 2.2 Tidigare reformer Ungdomsarbetslösheten har under en lång period varit ett problem som har försökt bekämpas med olika reformer. År 2007 beslutade den dåvarande regeringen om en lägre arbetsgivaravgift för att stimulera ungdomssysselsättnigen i Sverige. Avgiften sänktes med 11 procentenheter för ungdomar i åldrarna 19 och 25 år. År 2009 reducerades avgiften med ytterligare 6 procentenheter samt att åldersgränsen ökade till 27 år. Riksrevisionen rapporterade 2008 att denna reform skulle leda till över 12 000 nya arbetstillfällen på lång sikt, och eventuellt fler på kort sikt, (Egebark & Kaunitz, 2013). Vad Egebark & Kaunitz påpekar är att varken någon av dessa sänkningar har resulterat till den beräkning som upp- 6
skattades. De presenterar i sin diskussion att endast 6000-10 000 nya arbetstillfällen skapades på kort sikt av reformen och att de siffrorna eventuellt är överskattade. De resonerar till viss del att ungdomar i de åldrarna väljer att stå utanför arbetskraften genom att exempelvis studera eller bor kvar hos föräldrarna och leva på arbetsersättning. Ur ett efterfrågeperspektiv menar de att företagen kan känna en viss osäkerhet till reformen om den skulle genomgå ytterligare förändringar vilket minskar incitamenten till nyanställningar. Slutsatsen i deras resonemang är att en sänkt arbetsgivaravgift inte är tillräcklig för att kompensera den kostnad som outbildad personal tillför. (Egebark & Kaunitz, 2013) 2.3 Ungdomssysselsättning på restaurang- och cateringmarknaden År 2010 sysselsatte restaurang- och cateringmarknaden 93 0000 personer med genomsnitt 3.8 personer per arbetsplats, cirka 35 procent av personerna var mellan mellan åldrarna 16 till 25 år. Detta motsvarar 2 procent av den svenska arbetsmarknaden med en omsättning på 74.5 miljarder kronor. År 2011 rapporterade SOU att 1 010 000 företag var registrerade för denna mervärdesskatt (SOU, 2011:24). Hotel- och restaurangmarknaden sysselsätter många unga människor och kan beskrivas genom att det varken kärvs gedigen yrkeserfarenhet eller djup kunskap om de arbetsuppgifter som utförs. Ett exempel på ett företag som specifikt sysselsätter många ungdomar i Sverige är de större hambrugerkedjorna. År 2012 sysselsatte McDonalds 12 000 ungdomar och är därmed Sveriges största privata ungdomsarbetsgivare. Kvalifikationerna för att arbeta på deras restauranger är att personen måste ha slutbetyg från grundskolan samt fyllt 16 år (McDonalds. 2012). MAX hambrugerestauranger sysselsätter cirka 3500 personer, dock anger företaget ej vilken åldergrupp som dominerar. Ett rimligt antagande att den största delen är ungdomar då ansökningskraven beskriver att detta är ett bra arbete vid sidan av studierna (MAX, 2014). Vad som får tas i beaktning är att det också finns nischade restauranger- och cateringföretag vilka kräver en högre kompetens jämfört med andra restauranger. Detta leder till att arbetskraftsutbudet är mer begränsat till dessa restauranger eftersom arbetet kräver en högre kompetens. Däremot finns flera olika utbildningar, på olika nivåer, som utbildar ungdomar inom restaurang- och cateringmarknaden. Exempelvis erbjuder Örebro universitet flera kandidatexamina inom branschen, så som kulinarisk kock, sommelier och måltidskreatör. Även gymnasieskolor erbjuder separata program för att utbilda ungdomar inom branchen. Skribenterna anser att detta är en en viktig del att nämna eftersom den delen av marknaden 7
kan kräva en mer yrkeserfaren arbetskraft. Däremot kan även denna del av marknaden kan sysselsätta flera ungdomar på grund av mervärdesskattsäkningen. 2.4 Restaurang- och cateringbranschen Den 1 juli 2009 ändrade EU i sitt mervärdesdirektivs bilaga om vilka produkter och tjänster som skattesatsen får reduceras på. Detta gav både Sverige och de andra EU-medlemmarna möjligheten att på eget initiativ sänka mervärdesskatten för restaurang- och cateringbranschen (SOU 2011:24). Detta förklarar varför denna reform är möjlig och inte har utretts tidigare. Förändringen av sänkt mervärdesskatt för restaurang- och cateringbranschen medförde fler sänkningar än vad som kopplades till namnet. För att få full förståelse över vad begreppet innebär kommer nästa stycke definiera uttrycket. Sänkt mervärdesskatt för restauranger betyder att de varor och tjänster som tillhör köpet av mat är belagt med 12 procent skatt. Detta inkluderar själva måltiden, vilka kan konsumeras på restaurangen eller på annan plats, men även de produkter och tjänster som tillkommer vid drivande av en restaurang. Det vill säga råvaror och ingredienser till måltiden, dukning, städning, servering etc. Kostnader, så som inköp av material eller inventarier, är fortfarande beskattade med en 25 procentig momssats. För catering gäller samma principer som ovan, det vill säga att alla produkter och tjänster som har med den direkta konsumtionen av maten beskattas med 12 procentig momssats. Alkohol är fortfarande momsbelagt med 25 procent oberoende om köpet sker i samband med konsumtion utav mat som medtages från restaurang, catering, event eller direkt på restaurang (SOU 2011:24). 2.5 Hur fungerar sänkt mervärdeskatt i praktiken Definitionen av en mervärdesskatt är konsumtionsskatt eller omsättningsskatt. Företagen betalar aldrig en momssats på de varor som handlas mellan dem. Momssatsen sätts som en procentsats vilket ingår i priset på den slutprodukt eller tjänst företagen erbjuder (Nationalencyklopedin, 2014). Detta innebär att skatten är utformad att det är konsumenterna betalar den slutgiltiga skatten vid köp av produkt eller tjänst. Det är omsättningen av tjänster och varor som beskattas när ett företag säljer en produkt och företagen som är skyldig att betala in mervärdesskatten till staten eftersom det är konsumenten som betalar den. 8
Skattesatsen är annorlunda beroende på vilken typ av vara eller tjänst som erbjuds. Innan reformen var skatten utformad på så vis att mat som serverades direkt på plats debiterades med en högre momssats, 25 procent, än om samma produkt var köpt på plats men konsumerades någon annanstans. I det senare fallet debiterades produkten eller tjänsten med 12 procent. Genom sänkt mervärdesskatt är dessa procentsatser idag enhetliga. 9
KAPITEL 3 TEORETISK REFERENSRAM Detta kapitel kommer att presentera nationalekonomiska modeller och teorier om hur ungdomssysselsättningen på restaurang- och cateringbranschen kan komma att förändras om en mervärdeskattssänkning sker. Teorierna förklarar hur marknadens aktörer och konsumenter kan komma att förändra sitt beteende gällande både utbud och efterfrågan på restaurangmarknaden samt hur arbetskraftsutbudet påverkas när en skattereform införs. 3.1 Monopolistisk konkurrensmarknad Vi kommer fört definiera vilken marknadsform vi anser att hotell- och restaurangmarknaden är karakteriserad av eftersom varje marknad agerar under någon form av konkurrens, med undantag för monopol. Två konkurrensmarknader som är relativt vanliga idag, jämförelsevis med andra konkurrensmarknader, är fullständig konkurrens och monopolistisk konkurrens. Fullständig konkurrensmarknad är mer teoretisk tillämpbar än praktisk, då marknaden definieras av att alla produkter är perfekta substitut, vilket inte stämmer eftersom många produkter är differentierade av någon grad jämfört mot varandra. För att en marknad ska klassificeras som en monopolistisk konkurrensmarknad behöver den uppfylla fyra grundläggande antaganden (Lundmark, 2010). Dessa är: Att företagen tillverkar differentierade produkter; Att det inte finns hinder för in- och utträde; Att konsumenterna är pristagare; samt; Att företagen inte agerar strategiskt Vi har valt att kategorisera restaurang- och cateringbranschen under monopolitisk konkurrens, det vill säga att marknadens produkter är differentierade mot varandra, vilket innebär att företagen agerar prissättare i den mån att ingen utav produkterna på marknaden är perfekta substitut. Detta skiljer sig mot en fullständig konkurrensmarknad där alla företagen är pristagare på grund av att varorna är perfekta substitut. En kycklingfilé är inte ett perfekt 10
substitut jämfört med en hamburgare. Detta gör att efterfrågekurvan blir negativt lutad för det enskilda företaget, och leder till att det individuella företaget blir prissättare för sina egna produkter eller tjänster. In- och utträden på hotell- och restaurangmarknaden är relativt låga vilket även kan bekräftas med tanke på att det finns väldigt många företag som agerar på marknaden samt att den arbetskraft som är nödvändig för branschen inte kräver någon vidare utbildning än gymnasial examen styrker antagandet om marknadsformen. Andra marknader, exempelvis monopol, kan kräva en viss typ specialkompetens vid utförande av arbetsuppgifter vilket medför ett smalare arbetskraftutbud och en högre konkurrens för utbildning och kunskap uppstår. Ett företag som verkar på monopolistisk konkurrensmarknad vinstmaximerar där företagets marginakostnadskurva (MC), skär marginalintäktskurvan (MR). Företaget prissätter sina produkter eller tjänster vertikalt ovanför skärningen av MC och MR där efterfrågekurvan (D) kommer. Företagets vinst per produkt på kort sikt är rektangeln mellan AVC och priset. Figur 1 - Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens Källa: Återskapning av (Lundmark, 2010) 11
3.2 Sänkt mervärdesskatt under monopolistisk konkurrens Som konstaterades ovan beter sig en monopolistisk konkurrensmarknad annorlunda mot de andra konkurrensmarknadsformerna både när det gäller efterfrågan på marknaden och vinstmaximering för det enskilda företaget. Om regeringen genomför en sänkning av en mervärdesskatt som berör marknadens aktörer positivt har de möjlighet på kort sikt att välja mellan högre vinst för det egna företaget eller att sänka priset på tjänster och produkter. Aktörerna får ett val gällande produktionsbeslut om de bör sälja en större kvantitet till ett lägre pris eller att behålla det ursprungliga priset till en högre vinstmarginal än innan. Figur 2 Sänkt skatt på restaurang- och cateringmarknaden på en monopolistisk konkurransmarknad Källa: Återskapning av (Lundmark, 2010) Enligt Figur 2 skulle en mervärdesskattsänkning enligt teorin resultera i att styckkostnaden för resturanger- och cateringföretag per produkt blir lägre eftersom priset på insatsvaran har sjunkit i relation till att marginalerna har blivit högre. Givet att styckkostnaden minskar indikerar det även att den marginalkostnaden sjunker. Marginalkostnadskurvan skär där med MR-kurvan längre ner än tidigare och företaget får ett nytt produktionsbeslut som resulterar i en större output till ett lägre pris, samt en större vinst till det enskilda företaget. Eftersom 12
mervärdesskatt fungerar på så sätt att effekten endast uppkommer vid direkt försäljning, inte genom produktion, sjunker styckkostnaderna. Detta beror på att produkterna- och tjänsternas genererande intäkt inte innehåller lika stor del av mervärdesskatt som tidigare och därför sjunker kostnaderna relativt den högre intäkt produkterna genererar. Om företagen sänker priserna på grund av att skatten, kommer efterfrågan generellt att öka. Vad som bestämmer hur mycket efterfrågan kommer att öka är efterfrågans priskänslighet, med andra ord, efterfrågans priselasticitet. Elasticiteter generellt kan förklaras som ett mått på en procentuell förändring av en variabel i relation till en procentuell förändring till en annan (Lundmark, 2010). Alltså, om priserna i restaurang- och cateringbranschen ändras med 1 procent kommer efterfrågan på restaurangmarknadens varor och tjänster förändras med efterfrågans elasticitet. Elasticiteter skrivs i negativa tal eftersom efterfrågekurvan är negativ. Efterfrågelasticiteten förklarar hur förändringar i efterfrågan kommer påverkas i relation till hur egenvarans pris förändras vilket är relevant när restaurang- och cateringmarknaden sänker sina priser på grund av momssänkningen. Efterfrågans priselasticitet kan delas in i tre delar; elastisk, inelastisk och enhetligelastisk. Elastisk efterfråga tyder på att en sänkning i varans egenpris kommer leda till en ökad konsumtion, och tvärtom. Inelastisk efterfråga menar att konsumtionen kommer inte påverkas mycket oberoende en höjning eller sänkning i egenvarans pris. Enhetligelastiskt betyder att konsumtionen kommer förändras i lika mängd som priset förändras med. Elasticiteten kan värderas mellan -0.5 och -1.0 samtidigt som (SOU, 2011:24) menar att det är rimligt att skatta den till -0.8, vilket innebär att om priset på vara eller tjänst skulle förändras med 1 procent skulle efterfrågan förändras med 0.8 procent. 3.3 Utbud på arbetsmarknad 3.3.1 Arbetsmarknad Arbetsmarknaden bör tas upp för att se hur den teoretiska förändringen kommer ske vid en sänkning av restaurang- och cateringmomsen. Marknadens utbud och efterfråga av arbetskraft beskrivs som ett samband mellan lön, arbetsgivarnas efterfråga och arbetstagarnas villighet att arbeta till en viss lön. Jämfört en utbuds- och efterfrågemarknad gällande varor/tjänster representerar arbetstagarna utbudet av arbetskraft och företagen representerar efterfrågan av arbetskraft. Arbetsgivarna är villiga och erbjuder fler arbeten då lönen är låg relativt en nor- 13
mallön, medan arbetstagarna är mer villiga att arbeta till en högre lön. Där efterfrågan och utbudet möter varandra uppstår en jämviktslön på marknaden. En sänkt restaurangmoms har möjlighet att leda till flera effekter gällande utbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden. Som nämnts tidigare har en reducerad moms chans att ge ytterligare intäkter till företagen vilket ger möjligheter att använda medlen till att exempelvis öka humankapitalet. Ökade nyanställningar får fler unga att söka sig till arbetskraften och utbudet växer på arbetskraftsmarknaden. Om företagen har möjlighet att anställa alla de som sökt sig kommer det resultera till en högre sysselsättning till en samma lönenivå. Däremot om företagen inte har möjlighet eller plats att anställa alla från det ökade arbetskraftsutbudet kommer fortfarande sysselsättningen öka, dock inte lika mycket som tidigare, samt till en lägre jämviktslön. Eftersom ett större utbud exsiterar på marknaden är vissa mer villiga att arbeta till en lägre lön än tidigare, vilket då leder till en ny jämvikt på marknaden (Fregert & Jonung, 2011). Varför företagen inte skulle ha möjlighet att anställa den ökade mängden arbetskraft kan bero på att under kort sikt behöver inte företagen ett utökat humankapital utan istället väljer att använda medlen till andra prioriteringar. 3.2.2 Substitutions och inkomsteffekt Även om företagen väljer att öka antalet nyanställningar på grund av sänkt mervärdesskatt beror det på om arbetskraften är villig att arbeta och i detta fall specifikt ungdomar. Substitutions och inkomsteffekten beskriver relationen mellan hur individen väljer mellan att arbeta eller att ha fritid. Denna del kommer att varför ungdomssysselsättningen teoretiskt skulle öka om efterfrågan på arbetskraft skulle öka på grund av en momssänkning. Ett dygn består endast av 24 timmar och är en restriktion till hur varje individ väljer att disponerar dem. Generellt sett till en reguljär person står oftast valet mellan fritid eller att arbeta. Av dessa två val är det endast fritid som nyttomaximerar då själva arbetet inte genererar nytta för individen. Däremot ger en högre inkomst individen fler valmöjligheter gällande konsumtion vilket ökar nyttan. Varje individ måste få någon form av inkomst för att ha råd att välja fler enheter fritid mot arbete, eftersom en enhet fritid innehar en kostnad jämfört en enhet arbete då en kostnad uppstår genom förlorad inkomst och konsumtion under fritid. Det vill säga när arbete ställs i relation till fritid får fritid alltid en kostnad eftersom för varje enhet fritid som substitueras mot arbete förloras samtidigt en inkomst per arbetad timme vilket ger en reallönesänkning. Substitutionseffekten är alltid negativ då individen kommer substituera mer av ena varan i relation till att den andra blir dyrare. Om personen får en löneökning kommer den enligt teo- 14
rin att substituera så mycket fritid som möjligt för arbete mot en högre lön eftersom hon kan konsumera mer under fritid vilket ökar nyttan. Detta gäller endast vi lägre lönenivåer då när lönen är tillräckligt hög slutar substitutionseffekten träda kraft och inkomsteffekten kommer vara dominerande när individen kommer vid en högre lön föredra fritid mot att arbeta. Inkomsteffekten förklaras i detta fall gällande normalvara som ett samband mellan förändrad realinkomst och fritid. Ökar individens inkomst kommer denne välja att öka konsumtionen av fritid då fritid är en normalvara. Tvärtom kommer personen avstå konsumtion av fritid om en reallönesänkning sker. Sett till ungdomar är det allmän förståelse att de inte har samma yrkeserfarenhet som äldre personer då antingen precis har inträtt på arbetsmarknaden eller har få års yrkeserfarenhet. I detta resonemang borde specifikt ungdomssysselsättningen öka om marknaden efterfrågar en större arbetskraft på grund av ökad konsumtion som effekt av minskad mervärdesskatt. Detta eftersom substitutionseffekten är den dominerande av effekterna och ungdomar inte har råd att substituera fritid mot arbete (Lundmark, 2010). Figur 3 Substitutions- inkomsteffekt Källa: Återskapning av (Lundmark, 2010) 3.4 Sammanfattning av teoretisk referensram Sammanfattat kan en mervärdesskattesänkning ha en positiv effekt på denna marknad sett ifrån ett teoretiskt perspektiv. Utifrån den konkurrensmarknad restaurangerna agerar på har 15
det enskilda företaget möjlighet att välja att sänka priserna eller behålla samma produktionsnivå som tidigare. Om företagen väljer att sänka priserna är efterfrågans priselasticitet -0.8 procent vilket tyder att en prissänkning bör öka efterfrågan på restaurangmarknaden. Samtidigt som intäkterna ökar är detta en bransch där arbetskraftsutbudet är stort eftersom de har en substitutionseffekt som är dominerande, vilket bör leda till att om företagen väljer att erbjuda fler anställningar finns det ett stort arbetskraftsutbud (SOU, 2011:24). 16
KAPITEL 4 TIDIGARE FORSKNING Detta kapitel tar upp tidigare studier som berör ämnet mervärdesskattsförändringar. Studierna beskriver relationen hur sänkt mervärdesskatt påverkar ekonomisk utveckling och sysselsättningsutvecklingen på olika marknaden. Studierna är av både teoretiskt och empiriskt format. 4.1 Teoretiska studier European Parliament beskriver vilka påverkningar sänkningar av mervärdesskatter har möjlighet att ge på en teoretisk nivå. Författarna utgår från att en mervärdesskattesänkning har möjlighet att leda till ett av fyra olika scenarion med respektive utfall på en marknad. Även om scenarierna ger olika utfall har de en gemensam slutsats vilket är om staten ökar en mervärdesskatt kommer arbetslösheten till viss del öka och BNP att minska. Ett av scenarierna gav resultatet om regeringen väljer att öka momssatsen med 1 procent resulterar detta i en ökning av arbetslösheten med 0.3 procent. Det skulle även leda till en minskning av anställningar i företagen med 0.3 procent samt ett fall med 0.6 procent i BNP (European Parliament, 1998). 4.2 Empiriska studier (Häkkinen&Kosonen, 2011) är en tidigare studie från Finland som analyserar den sänkta mervärdesskatten på frisörverksamheten och restaurang- och cateringtjänster. Författaren gör en difference in diffrences analys. Difference in Differences är en metod där en jämförelse mellan två lika grupper genomförs. En av grupperna påverkas av momssänkingen och den andra förbli opåverkad. Denna metod används för att visa vad för effekt en reform får för effekt. I Finland reducerades momsen med 14 procentenheter från 22 till 8 procent och om en hel övervältning på konsumentpriset skulle skett torde detta innebära en sänkning av priset på 11.5 procent men sänkning blev bara 7.6 procent, Häkkinen menar också att ingen sysselsättningspåverkan gick att se. Dessa negativa effekter från Finland ger lätt åsikten att sänkt moms på restaurangmarknaden är en dålig idé. 17
(Skatteverket, 2014) Redovisade en empirisk studie början 2014 för att påvisa de effekter sänkningen av mervärdesskatten har gjort på skatteundandragandet i Sverige. Rapporten innehåller också ett kapitel om priseffekten Sverige och Finland har fått av den sänkta momsen. Rapporten visar att mycket annat bra sker på grund av den sänkta mervärdesskatten. Figur 3 Restaurangprisindex Källa: Skatteverkets rapport Effekter på skatteundandragande av sänkt restaurangmoms, 2014 Not: Första vertikala strecket i grafen illustrerar när Finland införde sin reducerade moms och de andra är när Sverige införde sin. De som visas är att Finland fick ett fallande pris medan Sverige fick en avtagande prisutveckling på marknaden. Annars har dessa tre nordiska länderna likande prisutveckling fram till juli 2010. (Skatteverket, 2014) (SOU, 2011:24) är en rapport skriven före sänkningen av mervärdesskatten och är skriven till Finansdepartementet och Anders Borg. Regeringen utsåg kammarrättsrådet Fredrik Fries att vara huvud utredaren 1 januari 2011. Denna utredning gjordes för att fungera som underlag till besluten om reformen i regeringen, vilket indikerar den är mycket grundligt skriven och ger en mycket omfattande bild varför beslutet om mervärdesskatten togs upp och infördes. Utredningen innehåller beskrivningar av den svenska restaurang och cateringmarknaden, elasticitets uträckningar, förväntade utfall av reformen, kostnader, konsekvenser och mycket mer (SOU, 2011:24). 18
(Konjukturinstitutet, 2013) Är prognos skriven av konjunkturinstitutet av uppdrag av regeringen att utvärdera effekterna av den sänkta mervärdesskatten. Prognosen visar att sänkningen av mervärdesskatten har gett positiva effekter på den svenska restaurang- och cateringmarknaden. Effekterna visar på att lönesumman har ökat, efterfrågan på har ökat och att priserna har fallit. Prognosen är en av tre prognoser konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att skriva. Första prognosen släpptes 1 juli 2012 och den sista ska redovisas 1 januari 2016. 4.3 Sammanfattning tidigare forskning Tidigare forskning visar att en sänkt mervärdesskatt torde påverka sysselsättningen positivt, däremot visar de empiriska studierna att detta inte skett i Finland. Vi anser att de rapporter som är skriva om Sverige ger en oklar bild vad den effekten av den sänkta restaurangmomsen. Vi vill försöka ge en bredare och tydligare bild av effekterna på den svenska ungdomssysselsättningen och vad för effekter den sänkta mervärdesskatten inneburit. 19
KAPITEL 5 EMPIRI 5.1 Val av metod Den första analysen är en grafisk analys där inhämtad data från båda länderna kommer presenteras genom grafer och jämföras för att se om någon skillnad har uppstått mellan Sverige och Finland gällande prisutveckling och sysselsättningsnivåer. Den andra studien består av två regressioner där den ena försöker beskriva hur sänkt mervärdesskatt har påverkat ungdomssysselsättningen och den andra försöker se sambandet mellan sänkt mervärdesskatt och prisutveckling. Tillsammans med den grafiska analysen bör dessa ge en bra och tydlig bild av vilka effekter den sänkta restaurangmomsen har givit. De mått vi har valt för den grafiska analysen är: HIKP Harmoniserade index för konsumentpriser KPI Konsumentprisindex Ungdomssysselsättning Sverige Lönesumma hotell och restaurang Sverige Ungdomssysselsättning Finland Sysselsättning hotell- och restaurangmarknaden Finland En difference in diffrences metod skulle vara önskvärt att använda i denna studie, men vi anser att en marknad som är så pass lik hotell- och restaurangmarknaden för att göra sådan studie möjlig är svår att hitta. Problem som uppstår att grafiskt jämföra data före och efter en mervärdesskatsänkning som restaurangmomsen är att marknaden består utav en så pass liten del av de Svenska och Finska ekonomierna att små förändringar kan bli problematiska att urskilja ur graferna. För att komplitera den grafiska analysen använder vi oss av Ordinary least square regressioner. Vi kommer att genomföra två OLS-regressioner, en på förändringen i ungdomssysselsättningen och en som försöker fånga upp förändringen i priset på hotell- och restaurangmarknaden. 20
Ordinary least square är en metod för att estimera de okända parametrarna i en linjär regressionsmodell. Denna statistiska metod minimerar summan av alla residualerna i kvadrat och gör en estimerad linjär approximation (Dougherty, 2007). Men även en OLS-regression har sina svagheter, då ungdomssysselsättningen eller priset på hotell- och restaurangmarknaden kan påverkas av många okända faktorer. Detta gör de svårt att använda alla i regressionerna, och det är högst troligt att faktorer har utelämnats då många faktorer påverkar ungdomssysselsättningen och prissättningen på hotell- och restaurangmarknaden. 5.2 Definition av variabler. Här kommer vi att presentera våra regressionsmodeller och vilka variabler vi har valt att använda. 5.2.1 OLS-regressioner. Regressionsanalysen för förändringen i ungdomssysselsättningen är baserad på följande modell. Syss = α + β1arb1 + β2kon1 + β3koh1 + + β5dummy + u ARB1 visar den procentuella förändringen i arbetslöshet bland unga. KON1 visar den procentuella förändringen i konsumtion i Sverige. KOH1 visar den procentuella förändringen i konsumtion på hotell- och restaurangmarknaden. DUMMY är en variabel som visar sänkningen av restaurang- och cateringmomsen. Regressionsanalysen för förändringen på priset på hotell- och restaurangmarknaden är baserad på följande modell. KPI = α + β1koh1 + β2kon1 + β3dummy + u KON1 visar den procentuella förändringen i konsumtion i Sverige. KOH1 visar den procentuella förändringen i konsumtion på hotell- och restaurangmarknaden. DUMMY är en variabel som visar sänkningen av restaurang- och cateringmomsen. 5.2.2 Val av oberoende variabler. De oberoende variabler som är valda till regressionsanalyserna anser skribenterna kan påverka sysselsättningen och konsumtionen på den svenska hotell- och restaurangmarknaden. De variabler som skribenterna har valt till modellen är: förändringen av arbetslösheten bland ungdomar, förändringen av totala konsumtionen på hotell och restaurangmarknaden, föränd- 21
ring i totala konsumtionen i Sverige, förändring i konsument pris index och en dummyvariabel som är noll fram till sänkningen av mervärdesskatten infördes. 5.4.2 Ungdomsarbetslösheten. ARB1 Första variabeln i regressionen är förändringen i arbetslösheten bland ungdomar. Skribenterna anser denna variabel är intressant för att se hur mycket av förändringen i sysselsättningen blir påverkad av en förändring av arbetslösheten. Som visats i graferna tidigare är ungdomssysselsättningen säsongspåverkad och de är också ungdomsarbetslösheten (Ekonomifakta, 2014). Därför är arbetslöshetsvariabeln medtagen. 5.4.3 Total konsumtion på hotell och restaurangmarknaden. KOH1 Den andra variabeln är konsumtionen på hotell- och restaurangmarknaden. Denna variabel är vald för att se hur mycket av förändringen sysselsättningen bland ungdomar blir påverkad av en förändring av konsumtion på hotell och restaurangmarknaden. Skribenterna menar att denna variabel är intressant i regressionen för sysselsättning av två huvudsakliga anledningar: dels på grund av sänkningen av mervärdesskatten men också för att hotell- och restaurangmarknaden sysselsätter en stor del ungdomar. Denna variabel kan kopplas tillbaka till teorin om utbud och efterfrågan då ökad efterfrågan leder till högre produktion och en ökad produktion kräver mer arbetskraft. 5.4.4 Total konsumtionen i Sverige. KON1 Förändringen i den totala konsumtionen anser skribenterna är intressant då denna variabel visar hur ungdomssysselsättningen har blivit påverkad av den totala konsumtionsökningen i Sverige. Den visar hur mycket förändringen av sysselsättning är på grund av den svenska konjunkturen och inte beroende vad som händer på hotell- och restaurangmarknaden. Denna variabel kan kopplas tillbaka till utbud- och efterfrågeteori precis som totala konsumtionen på hotell- och restaurangmarknaden. 5.4.5 Dummyvariabel mervärdesskatten. DUMMY Den sista variabeln i regressionen är en dummyvariabel för sänkningen av mervärdesskatten. Denna innehar värdet noll fram till 2012K1 för att sedan efter införandet av mervärdesskatsänkningen på restaurang- och cateringmarknaden bli 1. Dummyvariabelen är medtagen för att fånga upp effekten som uppstått när sänkningen av mervärdesskatten infördes. 22
5.4.6 Statistiska tester och hypoteser För att kontrollera att variablerna i modellerna är statistiskt signifikanta kommer ett t-test att användas. I utformandet av ett t-test ställer skribenterna upp hypoteser som sedan kommer att testas. De uppställda nollhypoteserna (H0) säger att variablerna inte är statistiskt signifikanta. Alternativa hypotesen (HA) säger istället att variabeln är statistiskt signifikant på den signifikanta nivån som skribenterna har valt att använda. I första regressionen används 23 observationer och 5 parametrar vilket ger 18 frihetsgrader. I den andra regressionen används 23 observationer och 4 parametrar vilket ger 19 frihetsgrader. Från värdena ges ett kritiskt t- värde. (Moore, 2012) Tabell 1: Kritiska T-värden för ungdomssysselsättningsregressionen. Kritiska T-värden för ungdomssysselsättningsregressionen (d.f 18) Signifikans nivå Kritiskt T-värde 1% 2,8784 T Crit T Crit T Crit 5% 2,1009 10% 1,7341 Tabell 2: Kritiska T-värden prisutvecklingensregressionen. Kritiska T-värden för prisutvecklingensregressionen. (d.f 19) Signifikans nivå Kritiskt T-värde 1% 2,8609 T Crit T Crit T Crit 5% 2,0930 10% 1,7291 Hypoteserna för våra två regressioner. Tabell 3: Hypoteser för ungdomssysselsättningsregressionen. Hypoteser för regressionen för ungdomssysselsättningen Variabel Hypotes ARB1 H 0 : β 1 =0 H A : β 1 0 KON1 H 0 : β 2 =0 H A : β 2 0 KOH1 H 0 : β 3 =0 H A : β 3 0 DUMMY H 0 : β 4 =0 H A : β 4 0 23
Tabell 4: Hypoteser prisutvecklingensregressionen. Hypoteser för regressionen för prisutvecklingen på hotell- och restaurangmarknaden. Variabel Hypotes KOH1 H 0 : β 1 =0 H A : β 1 0 KON1 H 0 : β 2 =0 H A : β 2 0 DUMMY H 0 : β 3 =0 H A : β 3 0 När t-värdet för koefficienten överstiger det kritiska t-värdet innebär det att nollhypotesen kan förkastas (Dougherty, 2007). Samt att vi har tagit med de kritiska t-värderna för 90, 95 och 99 procents signifikansnivå. 5.4.7 Förklaringsgrad Förklaringsgraden visar hur bra den insamlade data passar modellen. De mäts i R 2 och visar hur mycket av förändringen i det beroende variabeln förklaras av de oberoende variablerna. R 2 går mellan 1 och 0. Där 1 är perfekt och all förändring i det beroende variabeln förklaras av de oberoende variablerna. (Dougherty, 2007) Sysselsättningsregressionen har ett R 2 värde på 0,9 vilket är bra. KPI regressionen har ett R 2 värde som är 0,4. 5.4.8 Autokorrelation Om regressionerna lider av autokorrelation eller inte provas med ett Durbin-Watson test. Durbin-Watson värdena visas nedan tillsammans med de kritiska värdena för testet. Signifikansnivån som används i testet är 95 %. Tabell 1: Durbin-Watson värden sysselsättning Sysselsättningsregression Durbin-Watsonvärdet 1,2 Kritiskt värde övre 1.535 Kritiskt värde undre 0.699 4-1.535 2.465 4-0.699 3,301 24
Tabell 2: Durbin-Watsonvärdet KPI KPI-regression Durbin-Watsonvärdet 2,2 Kritiskt värde övre 1.407 Kritiskt värde undre 0.777 4-1.407 2.593 4-0.777 3.223 För sysselsättningsregressionen ska Durbin-Watsonvärdet ligga mellan 1.535 och 2.465 för att visa att de inte finns någon autokorrelation. Och för KPI-regressionen ska Durbin- Watsonvärdet ligga mellan 1.407 och 2.593. (Dougherty, 2007) Durbin-Watson värdet för sysselsättningsregressionen ligget i en så kallad gråzon, och vi kan inte avgöra om regressionen lider av autokorrelation. Värdet för KPI-regressionen lider inte av autokorrelation. 5.5 Data Den primära data som användas för att jämföra Sveriges och Finlands ungdomssysselsättning före och efter mervärdesskattesänkningen är respektive lands arbetskraft- och sysselsätningsundersökningar. Data är hämtad från Sveriges och Finlands respektive Statistiska centralbyrå och främst deras AKU-undersökningar. Data som är insamlad i Sverige är hämtad från Statistiska centralbyrån. Data till AKU-undersökningarna samlas in via telefonintervjuer med 29 500 individer varje månad och individerna är i åldrarna 15-74 år. År 2007 ändrades målgruppen i undersökningarna från 16-64 till 15-74 år. Samma data från Sverige som används till den grafiska analysen kommer även att används till regressionerna. Data som används i denna empiriska studie är justerad till den åldersgrupp vi vill undersöka, 15-24 år, istället för den ursprungliga 15-74 år och kommer därför inte bli påverkad av denna ändring. (SCB, 2014). Andra mått, så som Konsumentprisindex, lönesumma är också hämtade från SCB. Data som är insamlad i Finland är hämtad från den finska statistikcentralen. Undersökningen är baserad via telefonintervjuer och inkluderar 12 000 individer per undersökning med en målgrupp på 15-74 år. Detta är standardiserade AKU-undersökningar som numera är samma för alla EU-länder (Statistikcentralen, 2014). Även denna data är justerad till 15-24 år. En avgränsning sker till 2005 för att inte inkludera länkad data. Skribenterna menar inte att länkad data är opålitlig utan istället tror att den befintliga data från 2005 och framåt är nog för att genomföra denna studie. 25
Kapitel 6 EMPIRISKA RESULTAT & ANALYS 6.1 Grafisk analys Detta kapitel kommer innehålla en grafisk redovisning av data presenteras för att undersöka om den sänka mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster har påverkat Sverige och Finland på ett grafiskt synligt sätt. Samt resultaten från OLS-regressionerna. För att förtydliga, sänkingen av restaurang- och cateringmomsen skedde 2012K1 för Sverige och för Finland under slutet på 2010K2. 6.1.1 HIKP Harmoniserade index för konsumentpriser, HIKP, är ett mått som kan används för att se hur prisutvecklingen på hotell- och restaurangmarknaden förändras under tid. HIKP är ett index framtagit för att kunna jämföra inflation och prisutveckling mellan länder i EU. (SCB, 2014) HIKP-data är avgränsad till hotell- och restaurang, catering och caféer. Figur 4 visar HIKPutvecklingen mellan Sverige och Finland från 2005K1 till 2014K1. Vi använder HIKP index som huvudsakligt mått för att jämföra prisutvecklingen mellan Sverige och Finland beroende på att Finland inte samlar in data för KPI-utvecklingen på hotell- och restaurangmarknaden. HIKP förändring Sverige & Finland 15 10 5 0-5 -10 Finland Sverige Figur 4 HIKP-utveckling på hotell- och restaurangmarknaden mellan Sverige & Finland. Källa: Eurostat 1 1 Data från Eurostat utgår från 2005 = 100 26
Ur Figur 4 kan vi utläsa att HIKP har varit relativt stabilt för Finland fram till 2011. Därefter kan en mer tydlig negativ trend utläsas. Sverige däremot har stora fluktuationer mellan 2007 fram till idag och mellan 2012-14 verkar en positivare utveckling ske. Eftersom HIKPmätningarna är EU-harmoniserade och skiljer sig ifrån KPI (SCB, 2014), väljer vi att också undersöka KPI som är insamlad av SCB. 6.1.2 KPI-utvecklingen för hotell- och restaurangmarknaden i Sverige KPI-utvecklingen för hotell- och restaurangmarknadnen i Sverige 0,025 0,02 0,015 0,01 0,005 0-0,005-0,01-0,015 Figur 5 Procentuell KPI-utveckling för hotell- och restaurangmarknaden i Sverige. Källa: SCB Figur 5 visar hur KPI har utvecklats på den svenska hotell- och restaurangmarknaden mellan perioden 2005 och 2014. Detta ger ett synligt annorlunda resultat än vad HIKP-utvecklingen visade. KPI-utvecklingen utvecklades negativ i Sverige under en kort period mellan slutet på 2011 och mitten på 2012 och har därefter legat på en lägre nivå under 2013 jämfört med samma kvartal 2010 och 2011. Första kvartalet under 2014 resulterade till en negativ utveckling för Sverige vilket må vara en effekt utav sänkt restaurangmoms. Den data som är använd i Figur 4 är också använd i KPI-regressionen.. 6.1.3 Ungdomssysselsättningen i Sverige Figur 6 visar den totala sysselsättningen bland ungdomar i Sverige mellan perioden 2005K2 och 2014K1. Grafen visar hur många ungdomar som var sysselsatta per kvartal. 27