Bostadsbyggnadsprogram

Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun

2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier för Norrköpings bostadsbyggnadsplanering... 5 3.1 Mål... 5 3.2 Strategi... 5 4 Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun... 6 4.1 Befolkningsprognos... 6 4.2 Förutsättningar för framtida efterfrågan av bostäder i Norrköping... 6 4.3 Efterfrågade volymer på bostäder i framtiden... 7 5 Att bo... 8 5.1 Boende idag... 8 5.2 Boende i framtiden... 8 6 Plan för särskilt boende för äldre, åren 2006-2010... 9 6.1 Utformning av lokaler för särskilt boende... 9 6.2 Befolkningsutveckling ålderspensionärer... 10 7 Byggande i Norrköping... 10 7.1 Småhus... 10 7.2 Hyresrätter... 11 7.3 Bostadsrätter... 11 8 Pågående projekt och detaljplaner... 11 8.1 Småhus... 11 8.2 Lägenheter i flerfamiljshus... 12 8.3 Äldreboende... 12 9 Slutsats... 12 10 Bilagor... 13 Bilaga 1: Pågående och planerade projekt för byggande av småhus Bilaga 2: Pågående och planerade projekt för byggande av flerfamiljshus Bilaga 3: Utlåtande över remissvar för Bostadsbyggnadsprogrammet

3(14) 1 Bakgrund Kommunfullmäktige antog i maj 2002 Översiktplan 2002, utvecklingsplan för staden (ÖP-02). Samtidigt aktualitetsförklarades översiktsplanen för övriga delar av kommunen. I Översiktsplanen redovisar kommunen strategi och viljeinriktning för den fysiska planeringen av staden. En viktig förutsättning för planering av bostäder i Norrköping är att bygga staden inifrån och ut och välja lägen som uppfattas som attraktiva. Många av planerna för bostäder den närmaste 5-års perioden berör därför staden. ÖP-02 ger klara och tydliga riktlinjer för hur staden ska expandera och hur förhållandet mellan översiktplanen och andra program sammanfaller. Tidigare var valet av bostadsort till stor del styrt av var det fanns arbete. Numera är det ofta den totala livssituationen som styr valet av bostadsort. Det har blivit mycket lättare att pendla och det finns därmed ett större geografiskt område som det är möjligt att bosätta inom. Kvalitet i boende och boendekostnader får därmed ett kraftigare genomslag när det gäller val av bostadsort. För den framtida planeringen är det viktigt för alla aktörer på bostadsmarknaden att löpande följa hur preferenserna kring boende förändras i samtliga åldersgrupper. Särskilt viktig att studera är gruppen äldre eftersom den ökar mest. Antalet personer över 65 år kommer att öka med ca 3 000 personer fram till 2010. Antal lägenheter och småhus som kommer att behövas i framtiden beror dels på hur många som förväntas bo i Norrköping samt på hur många som kommer bo i varje lägenhet/småhus. År 2010 förväntas det att bo ca 127 000 personer i Norrköping och i varje lägenhet/småhus beräknas det bo i genomsnitt två personer. I början av 2006 fanns ca 62 000 lägenheter i Norrköping uppdelat på småhus och flerbostadshus. Förutsatt att befolkningsutvecklingen fortsätter i samma takt kommer det behövas ca 63 500 lägenheter år 2010 och 75 000 lägenheter år 2050 1. För innevarande fyraårsperiod innebär det ett behov av ett nytillskott om ca 1 200 lägenheter. 1 Rapport nr 2005:6, Förutsättningar för framtida efterfrågan av bostäder i Norrköping

4(14) 2 Inledning Den 1 januari 2001 infördes en ny lag, Bostadsförsörjningslagen. Enligt denna lag är varje kommun skyldig att planera för bostadsförsörjningen i kommunen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs 2. Norrköpings kommun har valt att redovisa planen för bostadsförsörjningen i detta bostadsbyggnadsprogram. Programmet ska efter en remissomgång föreläggas kommunfullmäktige för godkännande. Programmet redovisar en bedömning av hur många bostäder av olika slag som behöver byggas under de kommande fyra åren. Denna bedömning ska användas som underlag för all planering som krävs för att skapa ett bra boende. Det grundläggande synsättet för bostadsplaneringen i Norrköping är att alla har rätt till en bostad. Exempel på sådan planering är: detaljplaner och översiktsplaner planering av utbyggnad av vägar, vatten och avlopp, fjärrvärme och annan infrastruktur planering av kommunal service såsom barnomsorg, skolor och äldrevård planering av kollektivtrafik planering av kommersiell service Planeringen skapar förutsättningar för olika byggherrar att bygga nya bostäder, men vad av det som planeras som sedan byggs styrs av vilka projekt som efterfrågas på bostadsmarknaden. Arbetet med bostadsbyggnadsprogrammet startade 2005-05-30 med ett seminarium med föreläsningar om bostadsbyggande i Norrköping och dess omvärld. Därefter arrangerades tre seminarier med följande teman: Hur ska man bygga för att följa åldersstrukturen i kommunen, hur vill man bo vid en viss ålder? Vad prioriterar den som ska flytta, varför gör man vissa val? Kommunens plan- och markberedskap 2 http://www.regeringen.se/sb/d/1965/a/12336, 2005-07-06

5(14) 3 Mål och strategier för Norrköpings bostadsbyggnadsplanering 3.1 Mål Norrköping ska vara en bra plats att leva och verka i, nu och i framtiden. Norrköping erbjuder en mångfald av attraktiva boendemiljöer cityboendet, de små tätorterna, landsbygd och skärgård. Dessa boendemiljöer ska tas tillvara och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Bostadsbyggnads-programmet ska utgöra ett planeringsunderlag för såväl kommunen som övriga aktörer på bygg- och bostadsmarknaden vid planering och uppförande av nya bostäder. Utöver Bostadsbyggnadspro-grammet finns ett antal andra mål- och styrdokument som ska följas och ingå i beslutsunderlagen vid planering av bostadsbyggande. Det är angeläget att se processen med planering och uppförande av bostäder ur ett brett perspektiv där många hänsyn måste tas. Det är därför viktigt att flera aktörer med skilda perspektiv och intressen ingår i det arbetet. Kommunfullmäktige antog i maj 2002 Översiktplan 2002, utvecklingsplan för staden. Samtidigt aktualitetsförklarades översiktsplanen för övriga delar av kommunen. Översiktsplanen är det övergripande strategiska dokumentet för den fysiska planeringen av kommunen och anger de övergripande målsättningarna för bostadsplaneringen i Norrköping. I Översiktsplanen anges viljeyttringarna att kommunen ska växa därför att människor vill flytta till Norrköping. Norrköping ska bli en av Sveriges mest attraktiva kommuner med goda livsmiljöer och goda försörjningsmöjligheter. Bostadsbyggnadsprogrammet syftar till att realisera de viljeinriktningar som finns beskrivna i Översiktsplanen. För att åstadkomma detta behövs kunskap om vilka boendepreferenser dagens och framtidens invånare har. 3.2 Strategi En viktig förutsättning för planering av bostäder i Norrköping är att bygga staden inifrån och ut och dessutom välja lägen som uppfattas som attraktiva. Principen att bygga inifrån och ut är även tillämplig på övriga tätorter som fungerar som viktiga stödje-punkter på Norrköpings lands-bygd. Förtätningar i befintlig bebyggelse gör att investeringar i infrastruktur såsom vägar, vatten och avlopp och fjärrvärme till-varatas och enklare planeras för. Det finns också en efterfrågan och ett byggande av småhus på lands-bygden, vilket ska beaktas i planeringen. Längs den planerade spårvägen till Navestad finns ett antal intressanta projekt, bland annat på Ljurafältet och i Hageby Söderport. Lägen utmed Strömmen är också aktuella samt Himmelstalund och Kneippen Syd. Inom stadsdelen Butängen, norr om järnvägsstationen planeras ett större område på sikt, innehållande både bostäder och verksamheter.

6(14) Ett komplement till utvecklingen inom staden är expansion av blandad stadsbebyggelse österut längs Bråviken i Marby och i en senare etapp även Unnerstad. Mellan staden och Svärtinge i Häradsmarken och Ringstamon och längs järnvägen söderut i Kimstad och Norsholm planeras också för nya bostäder, på sikt såväl som närmare i tiden. När det gäller nybyggnation av småhus i större skala är det planeringen av Marby som ligger närmast i tiden. Marby ger möjlighet till ett attraktivt boende nära vatten. Även satsningen i Arkösund kommer att ge ett viktigt komplement till bostadsbeståndet i form av vattennära boende i skärgårdsmiljö. Dessutom är byggandet av enstaka hus utanför detaljplanerat område samt framtagande av mindre detaljplaner utanför de befintliga tätorterna viktiga bidrag till bostadsbeståndet. För utvecklingen i Norrköpings kommun är utbyggnaden av järnvägen en viktig faktor. Utbyggnad av Ostlänken medför att pendlingstider till Stockholm, Göteborg och flera städer kan minska avsevärt. Genom ökad pendeltågstrafik kan orter som Kimstad, Krokek, Norsholm och Eksund bli viktiga utvecklingsområden för nya bostäder. Kommunens planering skapar förutsättningar för olika byggherrar att bygga nya bostäder, men vad av det som planeras som sedan byggs styrs av vilka projekt som efterfrågas på bostadsmarknaden. 4 Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 4.1 Befolkningsprognos 3 Enligt befolkningsprognosen så förväntas folkmängden i Norrköping öka till ca 127 000 personer år 2010. I en utblick mot 2014 förväntas folkmängden att fortsätta öka och då vara 128 300. Folkmängdsökningen förväntas dock mattas av något. Folkmängden i Norrköping de senaste 6 åren. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 122 199 122 896 123 303 123 971 124 410 124 642 4.2 Förutsättningar för framtida efterfrågan av bostäder i Norrköping 4 Norrköping är en kommun som växer i invånarantal och i antal bostäder. Antalet invånare har aldrig varit så högt som nu och det förväntas öka i framtiden. 3 Rapport nr 2006:1, 30 januari 2006, Folkmängdsberäkning 2006-2010 med utblick mot 2014 4 Rapport nr 2005:6, 27 maj 2005, Förutsättningar för framtida efterfrågan av bostäder i Norrköping

7(14) Under 2005 fanns det omkring 62 000 lägenheter varav 40 500 i flerfamiljshus och 21 500 i småhus. Under senare år har antalet lägenheter ökat snabbare än antalet invånare. Den framtida befolkningsökning som beräknas kommer att se olika ut i olika åldersgrupper. Den grupp som förväntas öka mest är de äldre. År 2050 beräknas att omkring en fjärdedel av invånarna kommer bestå av äldre. Detta betyder i sin tur att det kommer att ställas särskilda krav på bostädernas utformning och kanske även läge. De förslag som framförs om planering av bostäder för servicenära boende för äldre i flera tätorter i kommunen är ett tydligt tecken på denna specifika förutsättning för framtida efterfrågan. Under år 2004 skedde omkring 21 000 flyttningar i Norrköping, varav 15 900 var flyttningar mellan olika delar av Norrköping. De som flyttar är mest unga vuxna. Medelåldern är lägre för dem som flyttar in till Norrköping än de som flyttar ut. Flyttningarna medför därför att Norrköping får en allt yngre befolkning. Vid en uppdelning av Norrköping i Norrköpings tätort, övrig tätort och landsbygd framgår att alla tre områden har ökat i folkmängd på senare tid genom inflyttning. Av Norrköpings befolkning väljer idag ca 90% att bo i staden eller i någon av de kringliggande tätorterna, ca 10% är bosatta på landsbygden. Relativt sett hade flyttningarna störst påverkan på landsbygden, i andra hand övriga tätorter och har således relativt sett minst påverkat folkmängden i Norrköpings tätort. I absoluta tal står dock staden och övriga tätorter för två tredjedelar av nettoinflyttning, landsbygden för en tredjedel. 4.3 Efterfrågade volymer på bostäder i framtiden 5 Antalet lägenheter som kommer att behövas i framtiden beror dels på hur många som förväntas att bo i Norrköping och dels på hur många som i medeltal kommer att bo i varje lägenhet. För befolkningsutvecklingen i Norrköping kan en relativt säker prognos för omkring fyra år framåt i tiden göras. Vid prognoser på en tioårsperiod är prognosen något osäkrare. Tio år är också en mycket kort tid när det gäller framtidens boende då en byggnad som uppförs idag förväntas kunna nyttjas under många decennier framöver. För att bedöma behovet av volymer på bostäder är det därför viktigt att göra förutsägelser för befolkningsutvecklingen fram till år 2050. Utgångspunkten för en förutsägelse om Norrköpings befolkningsutveckling är Statistiska centralbyråns långtidsprognos för riket. Norrköping ligger idag något lägre än riket när det gäller fruktsamhetstal och något högre när det gäller dödsrisker, men närmar sig rikets siffror. Förutsägelsen fram till 2050 bygger därför på att Norrköping på sikt får samma utveckling som man antagit i riksprognosen. Dessutom antas att det kommer att ske en fortsatt urbanisering, det vill säga att inflyttningen till Norrköping medför att den procentuella folkökningen blir högre än i riket totalt. 5 Rapport nr 2005:6, 27 maj 2005, Förutsättningar för framtida efterfrågan av bostäder i Norrköping

8(14) Med dessa utgångspunkter görs förutsägelsen att Norrköpings folkmängd kan komma att uppgå till omkring 150 000 personer år 2050. Idag bor det i genomsnitt ungefär två personer per lägenhet. Om genomsnittet för antalet boende per lägenhet håller sig på samma nivå i framtiden skulle det behövas omkring 75 000 lägenheter i Norrköping år 2050 i form av villor, hyresrätter och bostadsrätter. För att klara detta behov måste antalet bostäder öka med ca 1 200 lägenheter per fyraårsperiod. Enligt prognosen för befolkningsutvecklingen kommer det att år 2010 bo ca 127 000 personer i Norrköping. Med två personer per lägenhet, måste antalet lägenheter öka från 62 000 till 63 500 för att klara efterfrågan. Även denna bedömning av behovet av tillkommande bostäder visar att det behövs ca 1 200 ytterligare lägenheter inom den närmaste fyraårsperioden. 5 Att bo 5.1 Boende idag 6 Tidigare var valet av bostadsort till stor del styrt av var det fanns arbete. Numera är det vanligare att den totala livssituationen styr valet av bostadsort. Det har blivit mycket lättare att pendla och det finns därmed ett större geografiskt område som det är möjligt att bosätta sig inom. Kvalitet i boende och boendekostnader får därmed ett kraftigare genomslag när det gäller val av bostadsort. I Norrköping under 2005 fanns omkring 62 000 lägenheter fördelat på ca 21000 villor samt ca 41000 i flerfamiljshus. I dessa lägenheter bor kommunens 124 600 invånare vilket i snitt innebär två personer per lägenhet. Från 1990 fram till idag har antalet lägenheter ökat med 3 000. Totalt sett är bostadsmarknaden i Norrköpings kommun i balans. Inne i staden finns det dock en brist på bostads-rätter från tre rum och kök och större samt medelstora och stora småhus. Samtidigt finns det tomma hyres-lägenheter som är lediga för omedelbar uthyrning. Dessa lägenheter är tomma för att de inte uppfyller merparten av bostadssökandes krav på läge, storlek och liknande. Däremot har tillgången på lediga lägenheter den positiva effekten att studerande och unga som vill flytta till Norrköping har goda möjligheter att omgående få en bostad. 5.2 Boende i framtiden 7 För den framtida planeringen är det viktigt för alla aktörer på bostadsmarknaden att löpande följa hur preferenserna kring boende förändras i samtliga åldersgrupper. Särskilt viktig att studera är gruppen äldre eftersom den ökar mest. De kommer i framtiden vara en mer resursstark åldersgrupp än idag, både när det gäller ekonomi 6 Rapport nr 2005:8, 21 juni 2005, Framtid i Norrköping, Allmänna planeringsförutsättningar 2005 7 Rapport nr 2005:8, 21 juni 2005, Framtid i Norrköping, Allmänna planeringsförutsättningar 2005

9(14) och möjligheter att ställa krav. Dessutom kommer kraven troligen vara mer speciella då det gäller att tillgodose både de boendes önskan om att bo kvar och vårdens krav på en god arbetsmiljö för att kunna bedriva i hemmet. Planering av nya bostäder i de mindre villasamhällen och bostäder i anslutning till villaområdena i Norrköpings tätort ska särskilt beakta möjligheten att skapa lämpliga bostäder för de äldre som vill lämna sin villa för ett mindre och mera servicenära boende. När de äldre flyttar från villorna kan dessa bli lämpliga för barnfamiljer och andra som vill bo i en villa. Räntorna kommer troligen att ligga kvar på samma låga nivå en tid framöver vilket förutspås få till följd att fler privatpersoner bygger nytt eller bygger till sina hus. Konkret information om boendepreferenser framkom i den enkätundersökning som genomfördes i mars 2005. Undersökningen riktade sig mot dem som stod i tomtkön och frågorna rörde framförallt i vilka områden man önskade uppföra sitt hus. Omkring en tredjedel av de tillfrågade svarade och de populäraste områdena visade sig vara Marby, Lindö, Berga, Långtorp, Skarphagen, Rambodal, Fyrby, Jursla och Åby. 6 Plan för särskilt boende för äldre, åren 2006-2010 8 I samband med äldrereformen 1992 fick boendeformerna serviceboende, ålderdomshem, sjukhem, långvård, grupp-bostäder m fl den nya benämningen särskilt boende för äldre och funktions-hindrande och innefattar både permanentboende och korttidsboende. Kommunerna avgör vilka bostäder som är särskilt boende och fördelar lägenheterna efter behov efter ett biståndsbeslut. 6.1 Utformning av lokaler för särskilt boende 9 I Norrköping pågår sedan 1992 ett successivt arbete med att lämna eller bygga om de sjukhemsplatser i lokaler med dålig standard för att uppfylla dagens krav på boendestandard och arbetsmiljö. De flesta lokaler av dålig standard har från början inte varit avsedda för kvarboende för personer med stora vårdbehov. Trånga bad/dusch rum och sovrum har varit den största frågan. I Norrköping har Vård- och omsorgskontoret i samarbete med Stadsbyggnadskontorets lokalförsörjningsenhet tagit fram Riktlinjer vid utformning av vårdbostäder för äldre och funktionshindrade. Grundinställningen i detta dokument är att boendemiljön ska vara utformad så att den underlättar för de boende 8 Plan för särskilt boende för äldre för åren 2006-1010, vård- och omsorgskontoret, Birgitta Hasselrot 9 Plan för särskilt boende för äldre för åren 2006-1010, vård- och omsorgskontoret, Birgitta Hasselrot

10(14) att leva så självständigt som möjligt. Det särskilda boendet består av den egna bostaden samt gemensamma lokaler där de boende kan delta i aktiviteter, umgås och äta tillsammans. En vårdbostad är först och främst den boendes hem, samtidigt som det är en arbetsplats för vårdpersonalen. 6.2 Befolkningsutveckling ålderspensionärer 10 Mellan perioden 2003-2011 beräknas befolkningen över 65 år öka med nära 3 000 personer. Enbart åldersgruppen 80-84 år beräknas minska något alla andra grupper ökar. Norrköpings kommuns inriktning är att göra det möjligt för alla att bo kvar i sin egen bostad så långt som möjligt, om man så önskar. När detta senare inte fungerar på grund av stora vård- och omsorgsinsatser ska lägenhet i äldreboende erbjudas. Även när bara den ena parten har stora vård- och omsorgsbehov ska det vara möjligt för par att fortsätta bo tillsammans, i den egna bostaden eller i särskilt boende. 7 Byggande i Norrköping Sett tillbaka över en tioårsperiod kan man konstatera att det finns en ständig efterfrågan på nyproducerade bostäder. Nyproduktionen av flerfamiljshus fluktuerar visserligen från år till år men håller sig på en genomsnittlig nivå på knappt 100 lägenheter per år. Nyproduktionen av småhus ökar. Här har efterfrågetrycket förmodligen varit större än utbudet av tomter, en efterfrågan som ökat i takt med sjunkande räntor. Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus 11 : År 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Flerfamiljshus 54 30 83 95 164 89 38 79 191 5 90 Småhus 38 18 32 42 40 44 146 66 103 97 100 Totalt 92 48 115 137 204 133 184 145 294 102 190 7.1 Småhus Flera aktörer inom byggbranschen som bygger villor uppger att det är en konstant efterfrågan varför de anser att de inte just nu behöver göra några direkta undersökningar om efterfrågan. Så länge efterfrågan är fortsatt hög anser sig vissa aktörer inte behöva göra särskilda efterfrågemätningar. Ett problem är dock att det inte finns tillräckligt med småhustomter. 10 Plan för särskilt boende för äldre för åren 2006-1010, vård- och omsorgskontoret, Birgitta Hasselrot 11 Källa SCB

11(14) De flesta som är intresserade av att bygga en villa i dag är beredda att lägga ner lite tid på pendling till jobbet om de får en god boendemiljö. När det gäller att köpa redan uppförda småhus är efterfrågan också här hög. Enligt fastighetsmäklare i Norrköping ökar priset i takt med efterfrågan. 7.2 Hyresrätter Det skiljer en hel del mellan olika bostadsbolag vad gäller vilka typer av information de har kring efterfrågan. Vissa större aktörer på marknaden har givetvis andra möjligheter att göra omfattande undersökningar än vad de mindre företagen har. De flesta bostadsbolag gör dock någon typ av undersökningar när det gäller efterfrågan. De större bostadsbolagen i Norrköping har vissa vakanser medan de mindre bostadsbolagen nästan inte har några vakanser alls även om de märker att det kan vara svårt att snabbt fylla på i vissa stadsdelar. 7.3 Bostadsrätter De flesta av aktörerna på bostadsrättsmarknaden anser att Norrköping har viss bostadsbrist, i de attraktiva områdena och att det alltid finns efterfrågan på billiga bostäder. Nybyggnation av nischade bostäder i riktigt bra lägen kommer alltid att efterfrågas och bidrar till en ökad bredd av utbudet på Norrköpings bostadsmarknad. Det kan också konstateras att det finns en stadig efterfrågan på nyproducerade bostäder. 8 Pågående projekt och detaljplaner I bilaga 1 finns en sammanställning och information om pågående och planerade projekt. 8.1 Småhus För närvarande pågår eller planeras det för dryga tjugotalet olika projekt och detaljplaner för att uppföra småhus i olika former. Tio av dessa projekt drivs helt av kommunen och samtliga tomter kommer att fördelas i den kommunala tomtkön. De resterande tio redovisade projekt enligt bilaga 1 drivs av externa exploatörer och endast enstaka av dessa tomter kommer att fördelas i den kommunala tomtkön Flertalet av projekten ligger inom områden som har utbyggd infrastruktur. De områden som berörs av en utbyggnad av VA-nätet och vägar är bl a Marby, Ringstamo, Bråvalla och Humpegårdeområdet i Åby, Häradsmarken vid Kvillinge kyrka och förlängningen på Rambodal. Mellan 2007 och 2010 arbetar kommunen med projekt och detaljplaner som kan bidra med ca 1 000 nya småhustomter. Utöver dessa byggs ca 40 småhus i befintliga stads-

12(14) delar och det förekommer även ett spritt byggande på landsbygden i motsvarande omfattning utifrån enskilda privatpersoners initiativ. Dessa prövas som enskilda bygglov. 8.2 Lägenheter i flerfamiljshus Projekten för lägenheter i flerfamiljshus är något fler, knappt 30. Dessa projekt drivs enbart av externa exploatörer som har visat intresse för en viss fastighet. Ett exploateringskontrakt upprättas mellan exploatören och kommunen. Då den grundläggande principen är att bygga staden inifrån och ut ligger många av områdena enligt Bilaga 1 nära centrum. Det största projektet av dessa i centralorten är Ljurafältet med ca 250 lägenheter. Ljurafältet liksom Marby kommer att behövas byggas ut med infrastruktur. Mellan 2007 och 2010 arbetar kommunen med projekt och detaljplaner som kan bidra med drygt 1 700 nya lägenheter i flerfamiljshus. 8.3 Äldreboende 12 Genom vård- och omsorgskontorets planering under åren 2006-2010 kommer det att tillkomma knappt 300 lägenheter för äldreboenden. Platser i servicehus och ålderdomshem är under dessa år helt avvecklade. Alla platser är då äldreboende med funktionella lokaler. 9 Slutsats Tanken med bostadsbyggnadsprogrammet är att det ska vara ett levande dokument som uppdateras årligen, med en större översyn vart fjärde år, parallellt med revideringen av översiktsplanen. Bostadsbyggnadsprogrammet ska vara underlag för all planering som krävs för att skapa ett bra boende. Programmet redovisar en bedömning av vilka typer av bostäder som planeringen ska göra det möjligt att bygga under de kommande fem åren och i vilken omfattning detta bör ske. För den framtida planeringen är det viktigt för alla aktörer på bostadsmarknaden att löpande följa hur preferenserna kring boende förändras i samtliga åldersgrupper. Särskilt viktigt blir det att studera gruppen äldre framgent eftersom den ökar mest och då även planera boende som passar denna grupp. 12 Ny och ombyggnad av äldreboende 2006-2011, Birgitta Hasselrot

13(14) Vid en tillbakablick kan man mäta hur många personer som bor i varje lägenhet/småhus mellan åren 1990-2004, denna uträkning ger ett medeltal på två personer per lägenhet/småhus. I början av 2006 fanns ca 62 000 lägenheter i Norrköping uppdelat på småhus och flerbostadshus. Förutsätter vi att befolkningsutvecklingen fortsätter i samma takt kommer det att behövas 63 500 lägenheter år 2010 och 75 000 lägenheter år 2050. Det innebär ca 1 200 lägenheter för den kommande fyraårsperioden. Nyproducerade lägenheter i flerfamiljshus bör upprättas med både hyresrätt och bostadsrätt utifrån lokala förutsättningar. Enligt sammanställningen över projekt för byggande av småhus och lägenheter i Bilaga 1, ges möjlighen att bygga bostäder inom den ram som angivits ovan. Antal bostäder per år fluktuerar men utslaget på totalen fram till år 2010 ger planerna tillräckligt med utrymme för att tillgodose befolkningsutvecklingen. Mellan 2007-2010 arbetar kommunen med projekt och detaljplaner som kan bidra med ca 1 000 småhus och drygt 1 700 lägenheter i flerfamiljshus. Förmodligen kommer alla projekt inte att genomföras så ett rimligt utfall av dessa är ca 1 200 lägenheter. Kommunens planeringsarbete ska bedrivas i enlighet med Bostadsbyggnadsprogrammet för att möjliggöra projekt enligt bilaga 1. 10 Bilagor Bilaga 1: Pågående och planerade projekt för byggande av småhus Bilaga 2: Pågående och planerade projekt för byggande av flerfamiljshus Bilaga 3: Utlåtande över remissvar för Bostadsbyggnadsprogrammet

För mer information och kontakt: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret 601 81 NORRKÖPING 011-15 11 27