UTVÄRDERING. Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter

UTVÄRDERING Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter Wolfgang Heller, Birgit Maxe, Margaretha Nelke & Claes Ottne - Infonaut December 2003

Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter Slutrapport Wolfgang Heller, Birgit Maxe, Margaretha Nelke, Claes Ottne 2003-12-31

VTIs BIC utredning 2003 2(54) Innehåll Sammanfattning... 3 1. Inledning... 7 1.1. Rapportens disposition... 7 1.2. Uppdraget... 7 1.3. Bakgrund... 8 1.4. Syfte och avgränsning... 8 1.5. Metod... 9 2. Informationsförsörjningssystemet för svensk transportforskning... 9 2.1. Innovationssystemet... 9 2.2. Informationsförsörjningssystemet... 10 2.3. Statens väg- och transportforskningsinstituts bibliotek och informationscenter, VTIs BIC... 12 2.4. Informationsförsörjningssystemets målgrupper och aktörer... 12 2.5 Trender och drivkrafter inom informationsförsörjning... 19 2.6. SWOT-analys... 20 3. VTI:s bibliotek och informationscenter (BIC)... 22 3.1.VTI - bakgrund... 22 3.2 Finansiering av BIC... 26 3.3. Kundbehovsundersökning... 27 3.4. Vår bedömning... 29 4. Informationsförsörjning i andra FOU-sektorer... 30 4.1. Byggforskning... 30 4.2. Arbetslivsforskning... 32 5. Möjliga organisatoriska och finansiella lösningar... 36 5.1. Kriterier för finansieringslösningen... 37 5.2. Alternativ 1 - anslagsmodellen... 38 5.3. Alternativ 2 uppdragsmodellen... 39 5.4. Alternativ 3 - renodlingsmodellen... 39 6. Sammanfattande slutsatser och förslag... 40 Bilagor... 42

VTIs BIC utredning 2003 3(54) Sammanfattning Uppdraget VINNOVA har gett Infonaut AB i uppdrag att göra en utvärdering av extern verksamhet vid VTIs Bibliotek och Informationscenter, BIC, bestående av två skilda uppgifter: 1. En utvärdering av hur BIC uppfyllt målen genom en kombination av expertbedömning av uppnådda resultat och behovsanalys, som ska utgå från behovet att stärka innovationssystemet för att uppnå hållbar tillväxt. 2. En utredning av hur den externa verksamheten vid BIC ska kunna svara mot aktörernas framtida behov samt hur verksamheten kan organiseras och finansieras. Den nuvarande verksamheten bör avstämmas mot förutsedda framtida behov hos aktörerna och svenska och internationella trender inom informationsförsörjningsområdet. Uppdraget innefattar också en utredning av alternativ till olika organisatoriska och finansiella lösningar för BIC. I uppdraget ingår även att se hur man har löst verksamheten vid Byggdok och Arbetslivsinstitutets bibliotek, som även de har berörts av omorganisationen av FoUmyndigheterna. VTIs biblioteks- och informationscenter, BIC BIC har sedan 1971 haft statens uppdrag att hantera och förmedla alla typer av transportforskningsrelaterad information såväl till svenska som utländska forskare och övriga intressenter. Verksamheten omfattar idag Informationssökning Upplysningstjänst Katalogisering, klassificering och indexering av fysiska och elektroniska dokument och länkar Registrering i Transguide, Libris och ITRD Konferensregister Förvärv av böcker, rapporter och tidskrifter Utlån Utveckling, drift och underhåll av ämnesportalen Transguide Svenskt center i samarbetet inom OECD:s forskningsprogram Road Transport and Intermodal Linkages Research (RTR) kring databasen International Transport Research Documentation (ITRD). BIC har en särställning i det svenska systemet för forskningsinformation genom sin speciella roll som ett de facto ansvarsbibliotek för transportforskningslitteratur utan att formellt tillhöra det svenska ansvarsbibliotekssystemet. Biblioteket har ett litteraturbestånd av ca 4 200 hyllmeter, 940 titlar på serier och tidskrifter, varav 670 tidskrifter. BICs biblioteksdatabas TRAX innehåller över 111.000 poster, varav 4.545 poster är sökbara också i det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS. BIC expedierar årligen över 4.000 lån, varav 60 procent är till externa användare. Nästan 1.000 lån beställs och drygt 7.500 elektroniska dokument laddas ner via ämnesportalen Transguide, som finns i en svensk och en engelsk version. Antalet inloggningar till Transguide har ökat de senaste fyra åren från 14.400 till nästan 50.000 år 2003. 2 För drift, underhåll och utveckling av ITRD ansvarar Transport Research Laboratory (TRL).

VTIs BIC utredning 2003 4(54) BIC är också en viktig kanal för spridning av svenska forskningsresultat genom ett stort internationellt kontaktnät. BIC är också svenskt center inom ramen för OECD:s forskningsprogram Road Transport and Intermodal Linkages Research (RTR) och databasen International Transport Research Documentation (ITRD). 2 BIC samarbetar dessutom med ECTRI, EU, Norden, Baltikum, TRANSLIB och Transtopic, ett nystartat Internetbaserat forum för bibliotekarier/informationsspecialister. På BIC arbetar idag 7 personer, varav 5 bibliotekarier med stor ämneskompetens och mångårig erfarenhet av informationsförsörjning för transportforskningsområdet. Man erbjuder förutom tillgång till information kvalificerade tjänster i informationssökning, informationsrådgivning och kompetensutveckling. Anslaget från VINNOVA på 4 miljoner kronor täckte 35 procent av BICs totala budget för 2003, som uppgår till 11,5 miljoner kronor. Vår bedömning av BICs måluppfyllelse Vår bedömning är att BIC under de senaste tre åren, som VINNOVAs anslag har varat, mycket väl har uppfyllt målet att öka tillgängligheten och användningen av transportforskningen för externa användare genom att utveckla och ständigt förbättra sina bibliotekstjänster inte minst genom utveckling och underhåll av ämnesportalen Transguide där även bl.a. bibliotekets databas ingår. Vi anser att BIC har varit en god investering för staten genom de effektivitetsvinster som har uppstått i det sektoriella innovationssystemet. Alternativkostnaden för informationssökning och hantering skulle ha ökat dramatiskt för användarna om BIC inte hade funnits, samtidigt som kvaliteten på sökresultaten och forskningen också hade försämrats. BIC har marknadsfört sin verksamhet genom föreläsningar, medverkan på konferenser och fortbildningsseminarier i Sverige och utomlands, samt genom olika internationella samarbeten. Samtidigt ska påpekas att det är oklart om de primära målgrupperna använder BIC optimalt. BIC har haft svårt att prioritera målgruppsundersökningar, målgruppsinriktad marknadsföring och systematisk bearbetning av nya kundgrupper. En annan svaghet har varit att ansvaret för informationsförsörjningen har blivit otydligare genom ändrade förutsättningar för VINNOVA, vilket på senare tid har skapat osäkerhet om verksamhetens framtida inriktning. Kundbehovsanalysen För att utröna kundernas nuvarande och framtida informationsbehov samt deras syn på hur BIC uppfyller behoven, gjordes djupintervjuer med 11 forskare/utredare och 6 bibliotekarier som är direkta användare av BICs tjänster. BIC har ett mycket gott anseende bland sina kunder och anses som ett unikt transportbibliotek i Sverige. Alternativ till BIC som en one-stop-shop för transportlitteratur existerar egentligen inte. Om BIC inte fanns fick kunderna gå till flera olika informationstjänster LIBRIS, sökningar på Internet och externa databasabonnemang - vilket skulle fördyra informationsinsamlingen, försvåra utvärderingen av informationen och äventyra kvaliteten.

VTIs BIC utredning 2003 5(54) Kunderna uppskattar också BICs samlingar, framförallt att BIC har allt svenskt material och även äldre litteratur. Man får fulltextdokumentet snabbt, antingen genom att det finns tillgängligt i elektronisk form eller att BIC levererar ett lån eller en kopia av en tidskriftsartikel. Kunderna sätter högt värde på BICs kompetens och servicenivå som upplevs har förbättrats väsentligt under de senaste åren. Man värderar både möjligheten att få snabb och kvalificerad hjälp med upplysningar, informationssökningar samt beställningar och möjligheten att kunna söka och beställa själv via ämnesportalen TRANSGUIDE. BIC: s mångsidiga urval av information svarar väl mot kundernas behov av information både på djupet och på bredden. Kunderna nämnde exempel på information som är svår att finna och få tillgång till Utredningar av privata konsulter på uppdrag av kommuner Information om pågående forskning och forskningsresultat Myndigheters rapporter Konferenstryck Största problemet är att detta material oftast inte är katalogiserat, klassificerat och indexerat i gemensamma databaser. Det tillhör den s.k. grå litteraturen och snabb åtkomst är beroende av bibliotekariens kompetens och nätverk. Sammantaget anser de intervjuade att BIC behövs för att säkerställa en effektiv och kvalitativ informationsförsörjning för svensk transportforskning också i framtiden. Om BIC inte fanns skulle förutsättningen för forskningen och information om forskningen försämras på ett allvarligt sätt. BICs framtida roll som aktör i transportsektorns innovationssystem Information och informationsförsörjning är ett av ramvillkoren för att skapande, spridning och innovativ exploatering av teknologi och annan kunskap skall kunna ske i ett innovationssystem. Kostnadseffektiv informationsförsörjning innebär systematisk och kontinuerlig utveckling, drift och underhåll av välfungerande referens-, bestånds- och kommunikationssystem i nära samverkan med producenter och brukare av informationen. Vi menar att VTIs BIC har de bästa förutsättningarna att säkerställa en kostnadseffektiv informationsförsörjning för transportforskningen även i framtiden och bör därmed kunna bidra till en snabbare och effektivare omvandling av pengar till kunskap och kunskap till innovationer inom transportnäringen och angränsande verksamheter. VTIs BIC är en nationell informationsresurs som de facto ingår i det statliga systemet för grundinformation om forskningsresultat och har också sedan länge byggt upp betydande informationsresurser och en omfattande kompetens som säkerställer en god kvalitet på dokumentations- och informationstjänster. Vi anser att VTIs BIC kan spela en än viktigare roll i transportsektorns innovationssystem för att främja ömsesidigt lärande mellan företag, universitet och forskningsinstitut samt för att öka kunskapen om pågående och redan genomförd transportforskning i Sverige och i utlandet. Exempel på verksamhet som skulle förstärka informationsförsörjningssystemet är att BIC får en uttalad roll och resurser för att verka som noden för åtkomst av transportutredningar och

VTIs BIC utredning 2003 6(54) forskning som bedrivs av VTI, kommuner, myndigheter och andra aktörer inom transportområdet. BIC har också en viktig uppgift att fylla när det gäller informationsförsörjningen för de kompetens- och FUD-centrar som VINNOVA resp. Vägverket kommer att inrätta. Alternativ för långsiktig organisation och finansiering BIC har under de senaste tre åren delfinansierats genom anslag från VINNOVA. I vårt uppdrag ingick att redovisa alternativa lösningar för finansiering och organisation av BICs externa verksamhet. Alternativ som vi har identifierat är tre olika modeller: en anslagsmodell, en uppdragsmodell och en renodlingsmodell. I anslagsmodellen får VTI ansvar för BICs externa verksamhet som finansieras med statliga anslagsmedel. Arbetslivsinstitutets bibliotek (ALIB) är ett exempel på ett statligt forskningsbibliotek med en sådan finansiering. Fördelen med en sådan finansieringsform är att verksamheten kan planeras långsiktigt och inte behövas utsättas för variationer i efterfrågan på informationstjänster. Nackdelen är däremot ett minskat inflytande från användarna. I uppdragsmodellen delas ansvaret och finansieringen för informationsförsörjningen mellan forskningsfinansiärerna som är beställare och VTI som är utförare. Fördelarna med denna lösning är att beställarna har inflytande över inriktningen på verksamheten och att kostnaden också belastar de som behöver informationen. Nackdelen är samordningskostnaden och en risk för intressekonflikter. I renodlingsmodellen flyttas ansvaret från VTI till ett lämpligt ansvarsbibliotek, t.ex. KTHB som också övertar BICs roll. Denna lösning innebär i och för sig en bättre anpassning till den befintliga ansvarsstrukturen för informationsförsörjningen. Innan man vet hur den framtida infrastrukturen för nationell informationsförsörjning kommer att se ut, är det tveksamt om denna lösning verkligen kan tillgodose det informationsbehov som transportforskningen har. Därför bedömer vi att man bör avvakta kommande utredningar och forskningspropositionen. Vi föreslår därför att man i nuläget väljer en interimslösning som säkerställer en fortsatt verksamhet av BIC under de kommande 2-3 åren, samtidigt som man kan skapa förutsättningar för en genomtänkt anpassning till framtida lösningar. Vi bedömer i första hand uppdragsmodellen som lämplig för en interimslösning, och i andra hand anslagsmodellen.

VTIs BIC utredning 2003 7(54) 1. Inledning 1.1. Rapportens disposition I det inledande kapitlet beskrivs bakgrund och syfte för uppdraget. I det andra kapitlet ges en överblick av informationsförsörjningssystemet för tranportforskningen i Sverige med fokus på innovationssystemets aktörer, och de huvudsakliga dokumentations- och informationsuppgifterna. Vi beskriver hot, möjligheter, styrkor och svagheter med dagens system, samt de trender och drivkrafter som kan påverka BICs verksamhet i framtiden. I det tredje kapitel redovisas BICs verksamhet, resultatet av kundbehovsundersökningen och vår bedömning av hur BIC har uppfyllt målen för sin verksamhet. I kapitel fyra redovisar vi kort hur informationsförsörjningen är organiserad och finansierad inom bygg- och arbetslivsforskningen. I det sista kapitlet redovisar vi sedan tre alternativa lösningar för finansiering och organisation av BIC samt ger rekommendationer för en fortsatt verksamhet av BIC. 1.2. Uppdraget VINNOVA har gett Infonaut AB i uppdrag att göra en utvärdering av den externa verksamheten vid VTIs bibliotek och informationscenter. I uppdraget ingick att göra 1. En utvärdering av hur BIC uppfyllt målen vilket skall ske genom en kombination av expertbedömning av uppnådda resultat och en behovsanalys, vilken skall utgå från behovet att stärka innovationssystemet som har till uppgift att uppnå hållbar tillväxt. 2. En utredning av hur den externa verksamheten vid BIC ska kunna svara mot aktörernas framtida behov samt hur den kan organiseras och finansieras. Den nuvarande verksamheten skall stämmas av mot förutsedda framtida behov hos aktörerna och svenska och internationella trender inom informationsförsörjningsområdet. Uppdraget omfattar också en redogörelse för alternativ till organisatoriska och finansiella lösningar för BIC. Liknande verksamheter bedrivs vid BYGGDOKs och Arbetslivsinstitutets bibliotek, som även de berörts av omorganisationen av FoU-myndigheterna. Frågor som utredningen skall besvara i del 1 är följande Vilka informationsbehov har olika kund/användargrupper? Vilka trender och drivkrafter kan påverka BICs verksamhet i framtiden? Vilket uppdrag har BIC idag? Vem är uppdragsgivaren? Vilka mål finns det för verksamheten? Vilken roll spelar BIC för informationsförsörjning inom svensk transportforskning idag? Hur uppfattar kunderna relevansen, nyttan och effektiviteten av BIC? Vilka hot och möjligheter finns för dagens system? Vilka är styrkorna och svagheterna med dagens system? Vilka kompetenser och resurser kommer att behövas i framtiden? Frågor som utredningen skall besvara i del 2 är följande: Hur ser informationsförsörjningsbehovet ut för aktörerna inom transportforskningen? Vem bör ansvara för informationsförsörjningen inom transportforskningen? Vad bör detta ansvar innebära? Vilken roll bör VINNOVA respektive VTI spela i framtiden? Vilka organisatoriska och finansiella lösningar finns det inom andra FOU-sektorer med jämförbart dokumentationsansvar?

VTIs BIC utredning 2003 8(54) Hur bör den långsiktiga finansieringen av informationsförsörjningen inom transportforskningsområdet utformas? Uppdraget skall redovisas dels genom en muntlig delrapport senast den 18 december 2003, dels genom en skriftlig rapport senast den 31 december 2003. 1.3. Bakgrund VTIs Bibliotek och Informationscenter, BIC, har på uppdrag av först KFB, sedan VINNOVA fått ersättning för att tillhandahålla externa tjänster för att underlätta tillgängligheten och spridningen av publikationer inom transport- och kommunikationsområdet. Uppdraget har förutom traditionell biblioteksverksamhet även omfattat informationssökningar, förfrågningar, konferensregister, ämnesportalen Transguide, fler internationella samarbeten och utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet har bl.a. inneburit att ett stort antal fulltextdokument som går att finna på olika webbplatser blivit tillgängliga via TRANSGUIDE. När KFB gick upp i VINNOVA övertog VINNOVA åtagandet och finansierar verksamheten vid BIC med 4 mkr under åren 2001-2003. Uppdraget löper till 2004-01-15. Enligt KFBs beslut 2000:216 ska verksamheten utvärderas under 2003 och om KFB bedömer att verksamheten vid BIC har drivits på ett ändamålsenligt sätt kan avtalet förlängas i två år. KFBs uppdrag till BIC hade sin grund i att KFB enligt sin instruktion hade ett särskilt uppdrag som ansvarig för dokumentation av transportforskning. VINNOVA har inte samma skrivning i sin instruktion. För VINNOVA är det därför väsentligt att fastställa att BICs externa tjänster verkligen fyller ett behov för innovationssystemets aktörer inom transportområdet. Utvärderingen av verksamheten vid BIC bör därför kompletteras med en behovsanalys samt en utredning av möjliga organisatoriska och finansiella lösningar för BIC i framtiden. VINNOVAs uppdrag är att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv, men det finns inget formellt ansvar för dokumentation av transportforskning utan man fullföljer enbart KFB:s tidigare åtagandet och finansiering av verksamheten vid BIC. VINNOVA är medvetet om att en viktig förutsättning för utveckling av effektiva innovationssystem är tillgången till forskningsinformation och effektiv informationsförsörjning och betonar att verksamheten vid BIC bör fortsätta om den bedrivs och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Inom transportområdet är BIC idag en viktig nationell resurs för kunskaps- och informationsförsörjningen med uppgift att tillhandahålla tjänster även till kundgrupper utanför VTI för att underlätta tillgängligheten och spridningen av framtagna publikationer på transportområdet i Sverige. 1.4. Syfte och avgränsning Syftet med uppdraget är att utvärdera om BIC har uppfyllt sin uppgift med att tillgodose kundernas behov av informationsförsörjning och vilken roll BIC ska kunna spela i framtiden som aktör i transportsektorns innovationssystem och vilka långsiktiga lösningar för organisation och finansiering som kan finnas. Uppdraget behandlar inte frågor kring tekniska lösningar för dokumentation av forskningsinformation.

VTIs BIC utredning 2003 9(54) 1.5. Metod Underlag till utredningen har vi inhämtat genom litteraturstudier, analys av relevanta webbplatser, ett studiebesök hos BIC i Linköping, personliga intervjuer och telefonintervjuer med representanter från BIC, forskarvärlden, transportverken, högskole- och företagsbibliotek. Vi har haft två möten med personer ur referensgruppen bestående av representanter för Vägverket, Banverket, CTH, LTH, Svenska kommunförbundet, fordonsindustrin, transportkonsulter och VTI. Vi har även intervjuat cheferna för Byggdoks och Arbetslivsinstitutets bibliotek, samt överbibliotekarien för KTH:s bibliotek. Representanter från VINNOVA och BIC har bidragit med aktuell information om BICs verksamhet och ekonomi samt deltagit på flera arbetsmöten. Infonauts utredningsteam har bestått av projektledaren Wolfgang Heller och seniorkonsulterna Birgit Maxe, Margareta Nelke och Clas Ottne. 2. Informationsförsörjningssystemet för svensk transportforskning Informationsförsörjningssystemet för transportforskning betraktas i denna utredning i första hand som ett delsystem av det svenska innovationssystemet med fokus på transportrelaterad forskning. Systemnivåer INNOVATIONSSYSTEM Samhället Internationellt Näringsliv Politik Transportforskning Informationsförsörjningssystemet VTI:s BIC 2.1. Innovationssystemet Innovationssystemet är ett delsystem i det svenska samhället och består av nätverk av organisationer, människor och spelregler inom vilket skapande, spridning och innovativ

VTIs BIC utredning 2003 10(54) exploatering av teknologi och annan kunskap sker. 3 Samspelet mellan innovationssystemets aktörer inom politik, forskning och näringsliv i den s.k. Trippel Helix genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer. 4 Syftet med innovationssystemet är att öka avkastningen på forskning och utveckling, genom att forskarna omvandlar pengar till ny kunskap och kompetens och innovatörerna omvandlar ny kunskap och kompetens till pengar. Kvalitén och effekten av innovationssystemets två huvudprocesser - omvandlingen av pengar till ny kunskap och kompetens och omvandlingen av ny kunskap och kompetens till pengar är i högsta grad beroende av aktörernas tillgång till relevant information och deras förmåga att använda denna information på ett kreativt och produktivt sätt. 2.2. Informationsförsörjningssystemet Tillgången till relevant forskningsinformation är beroende av kvalitet och effektivitet hos det nationella informationsförsörjningssystemet som kan betraktas som en del av innovationssystemets strukturkapital. Informationsförsörjningssystemet ska tillgodose svenska aktörers behov av tillgång till svensk och internationell transportforskningsrelaterad information och sprida information om svensk transportforskning till internationella intressenter. Informationsförsörjningssystemet består av referenssystem, vilket organiserar informationen och gör den sökbar samt visar vilka informationskällor som finns, beståndssystem, som tillhandahåller informationen i form av tryckta eller elektroniska publikationer, och kommunikationssystem, vilket förmedlar kontakten mellan användaren och de två andra systemen. Trippel Helix POLITIK POLITIK Hållbar Hållbartillväxt Forskningsanslag Forskningsanslag NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV Informationsförsörjningssystemet Informationsförsörjningssystemet FORSKNING FORSKNING Ref.sys Beståndssys. Kom.sys Ny Nykunskap 3 www.vinnova.se 4 VINNOVA, Behovsmotiverad forskning och effektiva innovationssystem för hållbar tillväxt. En fördjupad version av VINNOVAs verksamhetsplanering 2003-2007. VINNOVA Policy VP 2002:3, s.9.

VTIs BIC utredning 2003 11(54) Referenssystemet består av referens- och biblioteksdatabaser, portaler på Internet, webbplatser som olika aktörer har såsom myndigheter och organisationer m.fl. Beståndssystemet är någon form av samling av information antingen i tryckt eller elektronisk form och består av rapporter, tidskrifter, böcker, avhandlingar mm. Kommunikationssystemet förmedlar informationen till användaren via olika kanaler såsom, Internet, telefon, telefax, e-post och postpaket. I kommunikationssystemet ingår även tjänster som upplysningstjänst, informationssökning och fjärrlån. För att tydliggöra betydelsen av ett effektivt informationsförsörjningssystem under hela informationsförsörjningens livscykel beskrivs följande scenario: En forskargrupp har för avsikt att utveckla ett nytt navigationssystem för höghastighetsfärjor med forskningsanslag från VINNOVA. Den information som detta projekt genererar kan spåras genom informationsförsörjningssystemet: Start: forskargruppen gör en omfattande informationssökning såväl själva som med hjälp av BIC för att ta fram en kunskapsöversikt för ett projektförslag. Efter 3 månader: när förslaget har godkänts läggs ett referat av det anslagsfinansierade forskningsprojektet in i projektdatabasen som är tillgänglig via bl a Transguide och ITRD. Efter 6 månader: en beskrivning av detaljerna i testfas 1 läggs in i en databas över pågående forskning på institutionens hemsida. Efter 12 månader: forskaren skickar ett e-postbrev till lämplig diskussionsgrupp på Internet för att diskutera några av de tidiga testresultaten. Alla inlägg till listan arkiveras och är sökbara via sökmotorer. Efter 18 månader: forskaren skriver en kort artikel där han sammanfattar sina fynd och publicerar i någon "rapid publication" journal, registreras i Transguide. Efter 24 månader: forskaren presenterar fler preliminära resultat vid ett seminarium på Transportforum i Linköping. Sammandrag av föredragen från konferensen distribueras elektroniskt och registreras i TRANSGUIDE. Efter 36 månader: forskaren färdigställer den kompletta studien och får den publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Efter 38 månader: en referens, inklusive referat, till artikel läggs in i databasen TRANSGUIDE och ITRD Efter 40 månader: en XYZ-artikel citeras av en annan författare i en artikel i tidskriften Science. Efter 42 månader: ovannämnda citering redovisas i databasen Science Citation Index. Efter 48 månader: en översiktsartikel (review article) om konceptet tar upp XYZartikeln och jämför den positivt med andra studier. Efter 60 månader: en ny upplaga av en klassisk lärobok i transportoptimering nämner denna översikt och XYZ-artikeln. Efter 65 månader: flera bibliotek köper denna lärobok och registrerar den i sin katalog. Efter 72 månader: en ung forskare som läser om studien i ovannämnda översiktsartikel (efter att ha sett referensen i läroboken ovan) kommer på en ny modifikation av navigationssystemet. Hon ansöker om och får ett forskningsanslag för detta och ett abstract av projektbeskrivningen kommer i samma databas där forskargruppens tidigare projekt beskrevs.

VTIs BIC utredning 2003 12(54) 2.3. Statens väg- och transportforskningsinstituts bibliotek och informationscenter, VTIs BIC Den centrala informationsresursen i detta informationssystem är Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, vars bibliotek har landets främsta samling av transportforskningslitteratur även tillgänglig för externa användare. BIC har sedan 20-talet samlat och hanterat och förmedlat transportforskningsrelaterad information till både svenska och utländska forskare samt övriga intressenter. BIC har en särställning i det svenska systemet för forskningsinformation genom sin roll som de facto ansvarsbibliotek för transportforskningslitteratur. 2.4. Informationsförsörjningssystemets målgrupper och aktörer I figuren nedan visas en förenklad modell av det svenska nationella innovationssystemet och dess viktigaste aktörer. Det nationella innovationssystemet Regering och riksdag (som beställare av FOU, utformare av FOU-politk Marknader Efterfrågan Företagen Forskning Utveckling Produktion Offentlig Verksamhet Företagsnära strukturer Mellanstrukturer Institut, Teknopoler IUC, m.fl. Högskolenära strukturer UoH Forskning Utbildning Inkl. post doc Teknisk Utbildning Ingenjörer, tekniker, övrig arbetskraft Betydelsefulla ramvillkor Patent och annan immaterialrätt Arbetsrättslagstiftning, standarder, mätteknik Publikationer och övrig informationsförsörjning Riksdag och regering har det övergripande ansvaret för utbildning och forskning, tillväxt- och innovationspolitik. Det är riksdag och regering som utformar transport- och forskningspolitiken, fördelar medel för forskning, utveckling och informationsförsörjning inom alla statliga ansvarsområden. Regering och riksdag är beställare av FOU i form av uppdrag till ansvariga myndigheter och genom egna utredningar. I juni 2000 beslutade riksdagen enligt regeringens proposition Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering (1999/2000:81) om en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering som innebär att tre nya forskningsråd och en ny myndighet för forskning och utveckling har bildats, samtidigt som ett stort antal forskningsråd avvecklats.

VTIs BIC utredning 2003 13(54) Omorganisationen har bland annat gjorts för att ge möjlighet till kraftsamling inom viktiga vetenskapliga områden för att förstärka forskningen, främja samarbete mellan olika forskningsområden samt förbättra spridningen av information om forskning och forskningsresultat. Den nya organisationen ska bättre kunna stimulera tvär- och mångvetenskaplig forskning och möjliggöra tillräckligt stöd för framstående forskarbegåvningar att utveckla en självständig och nyskapande forskning. I regeringens proposition 2001/02:2 FoU och samverkan i innovationssystemet redovisas principer för att utveckla behovsmotiverad forskning inom det nationella innovationssystemet och åtgärder för att stärka innovationssystemet genom statens medverkan till omstrukturering av industriforskningsinstituten och om principerna för bildande av holdingbolag knutna till universitet och högskolor. Riksdagen Trafikutskottet handlägger frågor om väg-, järnvägs- sjö-, och lufttransporter men också trafiksäkerhet och forskningsverksamhet på transportområdet. I riksdagens infrastrukturbeslut 2001 avsattes 364 miljarder kronor under en tioårsperiod till satsningar på vägar och järnvägar. Regeringen Näringsdepartementet svarar bl.a. för infrastrukturfrågor och transportpolitik då det gäller vägar, järnvägar, sjöfart och luftfart samt transport- och trafikforskning. Regeringen anser att forskning och utveckling av ny teknik och nya institutionella ramverk kommer att bli allt mer betydelsefullt för utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem. Det behövs insatser för att ta fram ny kunskap och nya lösningar samt åtgärder för att förbättra innovationssystemet så att kunskap kan omvandlas till nya produkter och tjänster. Prioriterade områden för transportforskning är enl. den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (Prop. 2000/01:3) transporttelematik, storstadstrafik, internationaliseringen av transportmarknaden, effekter och anpassningsbehov samt trafiksäkerhet. En ambition är att forskningssamverkan mellan staten och näringslivet ska öka liksom att den svenska transportforskningen ska ha en god internationell förankring. Möjligheterna till samordning av nationella forskningsinsatser och EU:s forskningsprogram ska tas till vara. Myndigheter inom transportforskning Näringsdepartementet ansvarar för 43 myndigheter, 28 bolag och 3 affärsverk, varav nedanstående är kopplade till infrastruktur och transportforskning: Banverket (BV), Luftfartsverket (Lfv), Sjöfartsverket (Sfv), Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Vägverket (VV). Andra myndigheter med direkt eller indirekt anknytning till transport och transportforskning är Boverket, Naturvårdsverket, Statens Energimyndighet och Statens Räddningsverk Transportverkens forsknings- och informationsförsörjningsverksamhet Både Vägverket och Banverket har ett sektorsansvar för forskning inom sina respektive verksamhetsområden. De har givits uppdraget att finansiera forskning till nytta också för andra delar av transportsystemet än det egna direkta verksamhetsområdet.

VTIs BIC utredning 2003 14(54) Luftfartsverket och Sjöfartsverket är affärsdrivande och har inget ålagt sektorsansvar för forskning, men båda verken är ändå aktiva på området för att på så sätt utveckla och effektivisera de egna verksamheterna. Vägverket Vägverkets roll och ansvar är definierat genom dess instruktion (SFS 1997:652), som anger följande uppgift när det gäller forskning, utveckling och demonstration (FUD): Vägverket skall särskilt verka för att samhällsmotiverad tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet planeras, initieras, genomförs, dokumenteras och utvärderas samt att resultaten sprids. Riksdag och regering har på detta sätt pekat ut för Vägverket, med dess samlade ansvar för hela vägtransportsystemets utveckling, att forskning och utveckling inklusive demonstration (FUD) är ett mycket viktigt medel att nå transportpolitiska mål. Vägverket har successivt fått en alltmer central roll som beställare av forskning och utveckling (FoU). Detta har förstärkts genom ombildningen av den statliga FOU-finansieringsmyndigheten vid årsskiftet 2000/2001 och därmed har intresset för vägtransportrelaterad FoU minskat markant hos andra statliga FoU-finansiärer. Vägverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet är indelad i s.k. utvecklingsområden. De behov av Forskning, Utveckling och Demonstration, dvs. FUD-verksamhet, som finns inom resp. område redovisas i FUD-program 2004-2013. Den FUD-verksamhet som Vägverket nu initierar och ska bedriva finansieras inom ramen för ordinarie anslag. Detta innebär att Vägverket själv avgör hur mycket av de ordinarie anslagen som avsätts för denna verksamhet. I Vägverkets senaste kunskaps- och innovationsstrategi uppmärksammas kopplingen mellan kunskaps- och innovationsprocessen och betonas att det är av stor vikt att resultaten från forskningen omsätts till nya, och förbättrade prestationer (produkter och tjänster). Dokumentation och informationsspridning Vägverket har ett särskilt ansvar för att forskningsresultat inom vägtransportsystemet dokumenteras och sprids. Vägverkets bibliotek, som i första hand är ett bibliotek för de egna anställda, är öppet också för externa besökare som kan låna böcker också online via biblioteksdatabasen som innehåller ca. 36.700 poster. I biblioteket finns svensk och utländsk litteratur om vägtransport med tyngdpunkt på utformning, byggande och drift av vägar, broar och tunnlar men även på trafiksäkerhet, transporter och fordonsteknik. Specialsamlingar utgörs av Vägverkets och Trafiksäkerhetsverkets publikationer samt väghistorisk litteratur som kan sökas via en egen databas som Vägverkets Museum ansvarar för. Biblioteket är helt finansierat genom anslag och har tre anställda. Banverket Banverkets sektorsansvar inom järnvägsområdet innebär bland annat att Banverket skall initiera, planera och stödja tillämpad samhällsmotiverad forskning inom området. Banverkets FoU-verksamhet beskrivs i Banverkets FoU-program. Banverket skall enligt regleringsbrevet med beaktande av de förändringar som under de senaste åren skett avseende den statliga FoUfinansieringen, inom sitt verksamhetsområde stimulera forskning, teknisk utveckling och demonstrationsverksamhet. En del i detta är att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Banverkets forskningsområden omfattar ett stort antal frågor. Ämnen som t.ex. persontrafik återfinns inom flera områden. Exempel på forskning och utveckling som bedrivs inom

VTIs BIC utredning 2003 15(54) persontrafikområdet är bl.a. kommunikationernas roll i samhället, marknadsförändringar och kunders framtida krav på järnvägstransportsystemet, utformning av attraktiva järnvägssystem för ökad konkurrenskraft i ett hållbart samhälle. Dokumentation och informationsspridning Resultatet från genomförda FoU-projekt ska rapporteras skriftligt och Banverket har uppdraget att upprätta ett enhetligt system för rapportering av FoU-resultat, som ger utrymme för att publicering kan ske på olika sätt beroende på överenskommelse med FoU-utföraren från fall till fall. Banverket upprättar i samråd med Banverkets informationsavdelning och bibliotek ett system för lättillgänglig information om pågående och genomförda FoU-projekt. 6 Banverket gör information om FoU-verksamheten tillgänglig för externa intressenter i en forskningsdatabas där man kan få information om rapporter från avslutade FoU-projekt, sorterade efter FoU-område. I databasen finns rapporter inlagda från projekt som utförts fr o m 1998. Banverkets bibliotek har i huvudsak litteratur av järnvägsområdet med ett bestånd av ca 500 hyllmeter där 400 tidskrifter ingår. Biblioteket har en stor samling av rapporter från International Union of Railways. Bibliotekskatalogen, Raildok, startade 1991 och innehåller ca 15000 referenser. Biblioteket har 2,5 anställda. Sjöfartsverket Sjöfartsverket har ett forskningsprogram som till stor del är teknikinriktat. Verket ska initiera och stödja sjöfartsrelaterad forskning inom frågor som rör bl.a. säkerhet, miljö och transporteffektivitet. Målet är att bibehålla, utveckla och anpassa utvecklingen inom dessa områden till de nya krav som ställs såväl inom landet som i det internationella samarbetet. För att nå detta mål eftersträvas en tvärvetenskaplig forskning inom bl.a. skeppsteknik, transportekonomi, beteendevetenskap och logistik. Sjöfartsverkets forsknings- utvecklings- och demonstrationsverksamhet (FUD) gäller verkets specialområden som isbrytning, sjömätningsmetoder, positionsbestämning, kommunikation m.m. Sett totalt är dessa små nischområden, där verket försöker dra nytta av den generella teknikutvecklingen. Informationsteknik (IT) har naturligtvis många tillämpningsområden även inom sjöfarten. Dokumentation och informationsspridning Sjöfartsverkets bibliotek har litteratur om sjöfart, skeppsbyggnad, fartyg och fyrar samt seglingsbeskrivningar. Beståndet är ca 12000 volymer och 400 tidskrifter. Specialsamlingar är International Maritime Organisation (IMO) och International Hydrographic Bureau (IHB), skeppslistor, bl.a. Lloyd s register samt Sjöfartsverkets egna publikationer. Katalogen startade 1975 och innehåller ca 15000 poster. Antal anställda: 1. Luftfartsverket Luftfartsverket inriktar, enligt sin treårsplan 2002-2004, sin FoU-verksamhet på de fyra nyckelområdena: flygsäkerhet och human factors, luftfartens miljöpåverkan, effektivisering av luftfartens flöden, kunskap och hinder för Luftfartsverket att möta kunders och intressenters behov. Dessa områden prioriteras med bakgrund av den förväntade flygtrafikökningen. Under 6 Frågor kring spridning av forskningsresultat inom järnvägssektorn har nyligen uppmärksammats i en rapport från Banverket.

VTIs BIC utredning 2003 16(54) hösten 1999 etablerades ett samarbete mellan Luftfartsverket och Lunds Universitet kring uppbyggandet av ett flygcentrum för utbildning, forskning och utvecklingsarbete avseende flyg och flygplatsverksamhet. Dokumentation och informationsspridning Luftfartsverkets bibliotek är inriktat på civil luftfart. Beståndet är ca 9000 volymer och 85 tidskrifter. I specialsamlingarna ingår ECAC- och ICAO-rapporter 7. Katalogen startade 1985. Antal anställda: 1,25. Forskningsfinansiärer En ny organisation för forskningsfinansiering inrättades den 1 januari 2001 efter förslag i propositionen Forskning för framtiden (prop.1999/2000:81). Syftet med den nya organisationen är att ge möjlighet till kraftsamling på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskningsområden och mellan forskning och utveckling samt fokusera på innovationssystemet och den behovsmotiverade forskningen. Dessutom skall spridningen av information om forskning och dess resultat förbättras. Forskningsråd Den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering består av tre nya forskningsråd, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, FORMAS samt Verket för innovationssystem, VINNOVA. Till forskningsråden brukar också Rymdstyrelsen räknas. Forskningsråden är myndigheter som fördelar stöd till forskning utifrån vetenskapliga kriterier efter bedömningar i rådens beredningsgrupper. Dokumentation och informationsspridning VINNOVA har uppdraget att sprida information om FOU till utförare och användare av forskning samt till en intresserad allmänhet. Verket skall även utveckla samverkan mellan forskningsutförare, avnämare och andra aktörer så att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter, processer, tjänster, arbetsorganisation och arbetsmiljö. 8 Information om forskningsprogram och forskningsresultat publiceras via VINNOVAS hemsida. Forskning.se, för spridning av forskningsresultat, finansieras gemensamt av Vetenskapsrådet, VINNOVA, FORMAS och FAS. Forskningsstiftelser och finansiärer av teknikutveckling Forskning finansieras också av ett tiotal forskningsstiftelser, som inrättades under åren 1993 och 1994 med medel från de upplösta löntagarfonderna. Två av dessa driver industriinriktade forskningsprogram i samarbete med VINNOVA, nämligen Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och Stiftelsen för Kunskap- och Kompetensutveckling. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA stöder forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. NUTEK kan nämnas som exempel på finansiärer av teknikutveckling. NUTEK ger bl.a. finansiellt stöd till tekniska innovationer i deras inledningsskeden, s.k. såddfinansiering, och stöd till att skapa livskraftiga företag i regionalpolitiska stödområden. 7 European Civil Aviation Conference, ECAC, International Civil Aviation Organization, ICAV 8 Regleringsbrev 2002-12-19

VTIs BIC utredning 2003 17(54) Internationell finansiering Svensk forskning har traditionellt sett haft omfattande kontakter med utländska forskare främst i USA, Europa och Japan. EU/FoU-rådet, som är EU-kommissionens nationella kontaktpunkt för det sjätte ramprogrammet har sedan 1992 arbetat med att främja det svenska deltagandet i EU:s ramprogram. Det sjätte ramprogrammet innebär etablerandet av Ett europeiskt område för forskningsverksamhet (European Research Area - ERA). Svenska forskare har mellan 1997 och 2000 fått 280 miljoner euro i bidrag, vilket ger en tredjeplats i EU om man tar hänsyn till folkmängd, och Sverige finns med i 15 procent av alla projekt. Transportforskning Den största delen av den statligt finansierade transportforskningen utförs vid universitet och högskolor. I en kartläggning av svensk transportforskning år 2000 9 redovisades sammanlagt 28 forskningsinstitut resp. forskningsföretag med sammanlagt 935 anställda varav 230 forskare. De största enskilda forskningsinstituten var Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, med 190 anställda varav 35 forskare och Institutet för Verkstadsteknisk forskning, IVF, med 170 anställda och 50 forskare. Svenska myndigheter satsar årligen nästan en halv miljard kronor i transportrelaterad FoU. De största finansiärerna av transportforskning är Vägverket, VINNOVA och Banverket. Myndighetsfinansierad transportforskning 2002. 10 Myndighet Mkr Vägverket 217,2 VINNOVA 164,4 Banverket 62,0 Luftfartsverket 14,0 Sjöfartsverket 3,0 SIKA 3,9 Totalt 464,5 Till detta kommer ca. 200 mkr som näringslivet bidrar med till samhällsfinansierade FOUprojekt. Transportforskning på universitet och högskolor Forskning med transportinriktning av skilda slag bedrivs på flera av landets högskolor och universitet. Några exempel är Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers Tekniska Högskola där man forskar i stads- och trafikplanering, transport och logistik, vägprojektering, trafikplanering och infrastruktur. Högskolan Dalarna inriktar sig på samhällsekonomiska aspekter på trafik och kommunikationer och informatik, medan man vid Högskolan 9 Nordisk Transportforskning, NTF, Transport Research Capacity in Northern Europe, 2000. 10 Diskussioner om samordningen av myndigheternas respektive forskningsinsatser görs i den s.k. TRANSAMgruppen, där företrädare för VINNOVA, FORMAS, Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Räddningsverket och SIKA ingår. SOU 2003:38 http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2003_39.pdf.

VTIs BIC utredning 2003 18(54) Karlskrona/Ronneby forskar på stadsstruktur och förortsförnyelse, datorstöd för fysisk planering, trafikplanering i ett livsformsperspektiv och fysisk samhällsplanering i nya former. Vid Linköpings Universitet forskar man i logistiksystem och organisation, materialflöde, transportsystem, informationssystem och infrastruktur. Vid Lunds Universitet bedriver man forskning om barns beteende i trafiken, trafiksäkerhet, trafikplanering, vägbyggnad, miljö- och energisystem, transportekonomi samt äldre och funktionshindrade i trafiken. Tvärvetenskaplig forskning inom transportområdet bedrivs också vid Umeå Universitet och vid Uppsala Universitet. Dokumentation och informationsspridning Transportforskningens resultat dokumenteras och sprids i form av avhandlingar och forskningsrapporter. Publicerade avhandlingar indexeras genom högskolebiblioteken i det nationella biblioteksdatasystemet, LIBRIS. Forskningsrapporterna publiceras i institutionernas rapportserier och görs allt oftare tillgängliga via institutionernas hemsidor. Förutom avhandlingar och forskningsrapporter produceras också en stor mängd examensarbeten och uppsatser, som man i regel kan beställa direkt via institutionerna. Förutom för avhandlingar finns inget enhetligt system för spridande av forskningsresultaten. På nationell nivå är det Sveriges nationalbibliotek, Kungl. Biblioteket, KB, som samlar in allting som trycks och ges ut i Sverige. Avdelningen för nationell samordning och utveckling, BIBSAM, förvaltar och utvecklar ansvarsbibliotekssystemet, som omfattar ansvarsbibliotek inom elva olika ämnesområden samt två associerade ansvarsbibliotek. Transportrelaterad litteratur hanteras i detta system formellt inom respektive ämnesområde t.ex. teknik, ekonomi, medicin, psykologi men inte som ett eget ämnesområde. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI Se nedan under 3. SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys SIKA analyserar och presenterar data samt utarbetar underlag för planeringen inom kommunikationssektorn. SIKA förser aktörer inom sektorn med nulägesbeskrivningar, prognoser och konsekvensanalyser. Tillsammans med trafikverken deltar SIKA i arbetet med att följa upp och precisera de nationella transportpolitiska målen. Myndighetens tre huvudsakliga ansvarsområden är: att vara regeringens utvärderingsorgan, att utveckla prognos- och planeringsmetoder och att stå som ansvarig för den officiella statistiken. SIKA har en samordnande roll gentemot trafikverken gällande planeringsunderlag. Kommuner och landsting Kommunförbundets gatu- och fastighetssektion har bedrivit FoU om vägtransportsystemet i tätort sedan mitten av 1980-talet. Verksamheten bedrivs i projektform och är vanligen mycket konkret inriktad på specifika och verklighetsnära kunskapsområden. Med hjälp av ett årligt ekonomiskt stöd från Vägverket och den tid som Kommunförbundet och engagerade kommuner bidrar med, har en stor mängd handböcker om vitt skilda ämnen sammanställts och spritts till kommuner och andra intressenter. Syftet är att åstadkomma en användarstyrd FoU som ska förbättra kommunernas förutsättningar att ansvara för vägtransportsystemet i tätorter. FoUverksamheten är baserad på Vägverkets Inriktningsprogram för FoU och omfattar såväl tekniska

VTIs BIC utredning 2003 19(54) som trafiksäkerhetsmässiga, miljömässiga, administrativa, ekonomiska och organisatoriska frågor. Enligt det i mars 2000 reviderade avtalet med Vägverket skall balans eftersträvas mellan de fyra målområdena Säker trafik, God miljö, Tillgänglighet m m och Inre effektivitet. Det gällande avtalet, för åren 2000 till 2002, ger Kommunförbundets FoU-verksamhet årligen cirka 4 miljoner kronor. Vissa projekt samfinansieras därtill med andra intressenter. Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet inrättade den 1 juli 2000 en gemensam politisk beredning och en gemensam kanslienhet för tillväxt och regional utveckling. Enhetens uppgift är att arbeta med intressebevakning, övergripande service och rådgivning inom områdena arbetsmarknad, näringslivs- och regional utveckling, där bl.a. transportpolitik och infrastruktur ingår. Näringsliv, forskningsinstitut samt övriga intressenter Företagen Omkring tre fjärdedelar av den totala FoU-verksamheten i Sverige utförs inom näringslivet där tillverkningsindustrierna, främst de hög- och mellanteknologiska branscherna dominerar. Transportmedelsindustrin, teleprodukt-, läkemedels- och maskinindustrin samt industrin för precisionsinstrument står tillsammans för ca 70 procent av näringslivets totala FoU-utgifter. Övriga forskningsinstitut och forskargrupper Vid sidan av högskoleforskningen bedrivs transportforskning också av ett fåtal privata forskningsinstitut och forskargrupper som t.ex. TFK, Institutet för transportforskning, Transek, Inregia, SWECO. Inom sjöfartsområdet kan nämnas t.ex. SSPA Sweden AB, MariTerm, SAI, Sjöfartens Analysinstitut. Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, FMS, är ett samarbete mellan flera forskningsorganisationer, där kärnan består av Institutionen för Miljöstrategiska studier vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Övriga intressenter Bland övriga intressenter kan nämnas Teknikbrostiftelserna, holdingbolag, teknopoler, industriforskningsinstitut, industriella utvecklingscentra (IUC) samt internationella intressenter som OECD/IRRD, Europeiska Transportminister Konferens, NVF, FERSI, FEHRL, ECTRI, COST, PIARC, Transportation Research Board, TRB, Transtopic. 2.5 Trender och drivkrafter inom informationsförsörjning Informationsförsörjningens betydelse för forskning och utbildning samt trender och drivkrafter har utförligt beskrivits under året i en rad utredningar bl.a. i en utvärdering av det svenska ansvarsbibliotekssystemet 13 och i Sveriges universitets- och högskoleförbunds biblioteksrapport 14. Dessutom pågår en utredning om framtidens informationsförsörjning, s.k. KB-utredningen och förstudien digitalt nätbibliotek som båda skall vara klara i slutet av 2003. Den mest uppenbara trenden är Internet, som har revolutionerat möjligheten att hitta och ladda ner information till sin egen dator. Användarna ställer därmed också i allt högre grad krav på att 13 Terje Höiseth, Luleå universitetsbibliotek Det svenska ansvarsbibliotekssystemet, BIBSAM, 2003 14 Sveriges universitets- och högskoleförbund, Vägar för kunskap behov av en gemensam strategisk nyorientering för högskolorna och deras bibliotek, Rapport till SUHFs styrelse och förbundsförsamling från en arbetsgrupp, september 2003

VTIs BIC utredning 2003 20(54) informationsförsörjningssystemet ska medge detta. Den stora mängden ostrukturerad information på Internet gör det både svårt och tidsödande att hitta den kvalitetsmässigt goda informationen och behovet av att få informationen strukturerad och klassificerad är fortfarande stort. Genom den nya informationstekniken och Internet har bibliotekens roll delvis förändrats, så att det viktiga är inte bara att bygga upp samlingar utan att ge tillgång till information. Biblioteken blir mer och mer virtuella bibliotek som ger tillgång även till elektroniska publikationer. I och med det ökar också efterfrågan på hållbara lösningar för långsiktigt bevarande och framtida tillgänglighet av digital information. Tillgången till databaser och digitala tidskrifter, böcker och uppslagsverk m.m. har ökat dramatiskt. Så kan t ex de större högskolebiblioteken idag erbjuda tillgång för de egna studenterna och forskarna till mellan 4000 och 8000 elektroniska tidskrifter. Högskolornas licensavtal för kommersiell elektronisk vetenskaplig information sluts inom ramen för ett konsortium byggt på frivilligt deltagande. Upphandlingen samordnas av BIBSAM vid Kungliga Biblioteket. Licensavtalen innebär samtidigt en begränsning i åtkomst av informationen för målgrupper utanför universitetens campus. Dessa gruppers informationsbehov samordnas inte av BIBSAM utan varje organisation tecknar sina egna avtal. Internet är en viktig stimuleringsfaktor till ökad elektronisk publicering. En rörelse i universitetsvärlden har växt fram i protest mot förlagens monopol på vetenskaplig publicering och de ständiga prishöjningarna. Tanken är att genom Open Access Sources tillförsäkra forskningen kvalitetsinformation till låg kostnad. Forskare utnyttjar också alltmer möjligheter att lägga ut sina publikationer på högskolornas servrar för att slippa överlåta upphovsrätten till kommersiella förlag. I länder som Danmark, Finland, Storbritannien och USA har man startat nationella initiativ för en effektiv informationsförsörjning. Nya modeller för upphandling och finansiering av ett gemensamt basutbud av elektronisk information för utbildning och forskning efterfrågas. Också i Sverige finns tankar på att ytterligare samordna och bättre utnyttja informationsresurserna genom t ex LIBRIS nya ämnesportal, ett svenskt nätbibliotek, högskolornas samarbete om elektronisk publicering, forskningsrådens gemensamma databas för forskningsresultat (forskning.se). Drivkrafterna är de besparingar som kan uppnås genom att istället för många informationssilos ha en One-Stop-Shop för informationen. En viktig förändring är också skärpningen av upphovsrättslagstiftningen inom EU som förväntas träda i kraft under 2004. Konsekvensen kommer bl.a. att bli inskränkningen av fri kopiering av tidskriftsartiklar. 2.6. SWOT-analys Hot och möjligheter Det största hotet mot informationsförsörjningssystemet för transportforskning är en avveckling av BICs externa verksamhet p g a brist på pengar. VTI har aviserat att man utan extra anslag inte kan upprätthålla den externa informationsverksamheten utan skulle vara tvungen att i det närmaste avveckla BIC.