KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till extra sammanträde med kommunstyrelsen, måndagen den 14 april 2014 kl. 11-12 i Leja, kommunhuset, Lindesberg Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Anders Ceder Ordförande Anna Nilsson Sekreterare Ledamöter Anders Ceder (S) ordförande Irja Gustavsson (S) 1:e vice ordförande Linda Svahn (S) Margareta Ahlm (S) Hans-Olof Hake (S) Jerry Elvin (S) Inger Griberg (MP) Ulf Axelsson (V) Pär-Ove Lindqvist (M) Anniette Lindvall (M) Jonas Kleber (C) Christina Pettersson (C) Göran Gustavsson (FP) Ingrid Åberg (KD) Inger Karlsson (-) Ersättare Daniel Andersson (S) Bengt Storbacka (S) Linda Andersson (S) John Omoomian (S) Pia Gröndahl (S) Carina Östrand (S) Bengt Evertsson (MP) Matz-Eric Nilsson (V) Jan Hansson (M) Såma Arif (M) Anne Nyström (C) Ulf Lager (C) Per Carlström (FP) Hlödur Bjarnason (KD) Sven-Ove Karlsson (-) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr 1. Årsredovisning och bokslut 2013 2014/127 AKK
1. Årsredovisning 2013 Ärendebeskrivning Kommunledningsstaben överlämnade den sammanställda årsredovisningen för 2013 till kommunstyrelsen. Årsredovisningen 2013 innehåller Förvaltningsberättelse personalekonomiskt bokslut drift- och investeringsredovisningar resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalyser noter nämndernas verksamhetsberättelser sammanställd redovisning (gemensam kommunal verksamhet inklusive koncernbolagen) Kommunens resultat uppgår till 81 350 708:99 kronor. I resultatet ingår resultaten för vaenheten med underskott på 414 644:98 kronor och överskott på renhållningsenheten med 134 645:70 kronor. Information om bokslutet har lämnats vid kommunstyrelsens beredande sammanträden den 17 februari 2014 samt vid budgetseminarium den 13 14 mars 2014. Kommunledningen föreslår kommunstyrelsen i en tjänsteskrivelse daterad 1 april 2014: Årets resultat kronor 81 350 708:99 kronor överskott- tillförs det egna kapitalet samt fördelas till resultatregleringsfonder enligt följande: Disposition ur resultatregleringsfonden för vatten och avlopp med 414 644:98 kronor Tillförande till resultatregleringsfonden för renhållning med 134 645:70 kronor 1 000 000 kronor överförs från balansenheten renhållning till miljöfond för återställande av sopstationen vid S Måle. Sida 2 av 3
1.1. Handlingar Bokslut1.pdf (inkluderad nedan) Bokslut2.pdf (inkluderad nedan) Sida 3 av 3
Årsredovisning 2013 Kommunfullmäktige
Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 6 Så användes pengarna i kommunens verksamheter 2013... 6 God ekonomisk hushållning... 7 Omvärldsanalys... 7 Lindesbergs kommun... 10 Koncernen Linde Stadshus AB... 12 Ekonomiskt resultat... 12 Personal... 18 Personalstruktur... 18 Hälsa och arbetsmiljö... 20 Personalkostnader... 24 Jämställdhet... 25 Måluppfyllelse... 26 Vision... 26 2 Ekonomiska rapporter... 30 Resultaträkning... 30 Balansräkning... 31 Finansieringsanalys... 32 Noter... 33 Driftredovisning per nämnd... 42 Driftredovisning per huvudverksamhet... 42 Fem år i sammandrag... 43 Investeringsredovisning... 44 3 Nämndernas verksamhetsberättelse... 44 Kommunledningsstab... 44 Sammanfattning... 44 Årets resultat... 45 Årets investeringar... 46 Årets verksamhet... 46 Jämställdhet... 47 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 2(109)
Måluppfyllelse... 47 Attraktivitet och infrastruktur... 47 Demokrati, integration och internationella kontakter... 49 Kommunal organisation, ekonomi och näringsliv... 50 Trygg social utveckling och livslångt lärande... 52 Inriktningsmål:... 52 Miljö och folkhälsa... 52 Turism, kultur och föreningsliv... 53 Framtid... 54 4 Kommunkontor... 54 Sammanfattning... 54 Årets resultat... 54 Årets investeringar... 55 Årets verksamhet... 55 Jämställdhet... 56 Måluppfyllelse... 56 Attraktivitet och infrastruktur... 56 Kommunal organisation, ekonomi och näringsliv... 56 Miljö och folkhälsa... 58 Framtid... 59 5 VA/Renhållning... 59 Årets resultat... 59 Årets investeringar... 60 Årets verksamhet... 60 6 Räddningstjänst... 60 Årets resultat... 60 Årets verksamhet... 60 7 Socialnämnd... 61 Sammanfattning... 61 Årets resultat... 61 Årets investeringar... 62 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 3(109)
Årets verksamhet... 62 Jämställdhet... 63 Måluppfyllelse... 64 Attraktivitet och infrastruktur... 64 Kommunal organisation, ekonomi och näringsliv... 64 Trygg social utveckling och livslångt lärande... 66 Miljö och folkhälsa... 67 Framtid... 67 8 Barn- och utbildningsnämnd... 68 Sammanfattning... 68 Årets resultat... 68 Årets investeringar... 70 Årets verksamhet... 71 Jämställdhet... 73 Måluppfyllelse... 74 Trygg social utveckling och livslångt lärande... 74 Miljö och folkhälsa... 76 Framtid... 76 Arbetsmarknadsnämnd... 78 Sammanfattning... 78 Årets resultat... 79 Årets investeringar... 79 Årets verksamhet... 79 Jämställdhet... 82 Måluppfyllelse... 83 Kommunal organisation, ekonomi och näringsliv... 83 Trygg social utveckling och livslångt lärande... 84 Finansiella mål... 85 Framtid... 86 Kultur- och fritidsnämnd... 86 Sammanfattning... 86 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 4(109)
Årets resultat... 86 Årets investeringar... 87 Årets verksamhet... 87 Måluppfyllelse... 89 Attraktivitet och infrastruktur... 89 Demokrati, integration och internationella kontakter... 89 Miljö och folkhälsa... 90 Turism, kultur och föreningsliv... 90 Framtid... 92 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd... 93 Sammanfattning... 93 Årets resultat... 93 Årets verksamhet... 94 Jämställdhet... 94 Måluppfyllelse... 94 Attraktivitet och infrastruktur... 94 Kommunal organisation, ekonomi och näringsliv... 95 Trygg social utveckling och livslångt lärande... 96 Miljö och folkhälsa... 96 Framtid... 97 Revision... 98 Årets resultat... 98 Årets verksamhet... 98 9 Gemensamma kommunala verksamheten... 99 Resultaträkning... 99 Balansräkning... 100 Finansieringsanalys... 101 Noter... 102 Kommunala bolag... 105 Redovisningsprinciper... 109 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 5(109)
1 Förvaltningsberättelse Så användes pengarna i kommunens verksamheter 2013 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 6(109)
God ekonomisk hushållning Kommunallagens regler om God ekonomisk hushållning föreskriver en ekonomi i balans. Det s.k. balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det är av allra största vikt att kommunens kostnader anpassas till intäkternas nivå vilket innebär att medlen begränsar målen. Kommunallagen föreskriver även att budgeten ska innehålla finansiella mål, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål: Oförändrad skattesats Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 96 % av skatter, utjämning och generella statsbidrag Investeringarna skall finansieras med egna medel och skall inte överstiga 12 mnkr Investeringar inom VA-verksamheten får lånefinansieras och skall inte överstiga 4 mnkr Årets resultat skall motsvara minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning En avstämning av balanskravet ska ske i årsredovisningen. Årets resultat uppgår enligt resultaträkningen till 81,4 mnkr och balanskravet är därmed uppfyllt. Efter att realisationsvinsten för stadsnät och bilar har exkluderats uppgår årets resultat efter balanskravjusteringar till 66,7 mnkr. Årets resultat 81,4 Avgår realisationsvinst stadsnät -12,8 Avgår realisationsvinst bilar - 1,9 Årets resultat efter balanskravs justeringar 66,7 Kommunens egna kapital har stärkts med 81,4 mnkr och uppgår nu till 418 mnkr. Kommunens likvida medel uppgick 2013-12-31 till 151,3 mnkr och soliditeten har förbättrats de senaste fyra åren. Omvärldsanalys Sveriges ekonomi Delar av detta avsnitt har hämtats från Sveriges kommuner och landsting (SKL) Makronytt nr 1/2014 och Cirkulär 14:6. Det mesta tyder på att tillväxten i världsekonomin blir väsentligt starkare 2014 jämfört med 2013. Flera konjunkturindikatorer pekar uppåt och läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. Den svenska ekonomin utvecklades fortsatt svagt under 2013 men det blev bättre fart under slutet på året. Främst genom att industrins orderingång och produktion ökade. Tillväxten i BNP stannade vid 0,9 procent jämfört med 1,3 procent 2012. Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av vikande export och investeringar. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har däremot fortsatt växa. Men sammantaget har produktionen stått i stort sett still under stora delar av 2013. Den positiva utvecklingen av ekonomin i slutet på 2013 förväntas att fortsätta under 2014. Svensk BNP beräknas öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent 2013. En ökad tillväxt i vår omvärld kommer att innebära enligt SKL:s bedömning att främst den svenska exporten och investeringarna kommer att utvecklas bättre under 2014. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsavgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparande reduceras. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 7(109)
Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen fortsatt att öka. Konjunkturinstitutets förväntade sysselsättning har inte riktigt visat den bilden, förväntningarna var en oförändrad sysselsättning under 2013. De senaste mätningarna pekar däremot på en växande sysselsättning under början på 2014. SKL:s bedömning är dock att det finns gott om ledig kapacitet i början av uppgången och att sysselsättningen ökar snabbare först under slutet av 2014. Trots den starka arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Det förklaras av att både befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraftsdeltagandet ökar kraftigt. När befolkningsökningen avtar något är det rimligt att arbetskraftsdeltagandet inte kommer att öka i samma omfattning som de senaste åren och arbetslösheten kan minska till 7,5 procent mot slutet på 2014. Kommunernas ekonomi 2013 växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. Orsaken är en svagare ökning av antalet arbetade timmar och dämpade timlöneökningar. Under 2014 prognostiserar SKL ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och lite större lönehöjningar än tidigare, vilket betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget ökar. Men ändå avtar skatteunderlagstillväxten något främst till följd av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionen sänks för många pensionärer. Under 2013 förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 miljarder av tillfälliga återbetalningar från AFA. Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå nästan till 11 miljarder, vilket motsvarar 2,4 procent av skatteintäkterna och statsbidrag. För kommuner gäller att det inte finns några beslut om återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014 och att det inte blir nya statliga tillskott av betydelse 2014. Den ökande befolkningen och förändringen mellan åldersgrupper kommer att ta allt mer resurser i anspråk. Även omfattande investeringar i kommuner leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mera utrymme i driftbudgetarna. Under de senaste åren har behovet från demografiska förändringar inneburit i kostnadsökningar på ungefär en halv procent och från 2013 ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig en procent per år. För att klara ökade behov inom exempelvis grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar, vilket är inom gymnasieskolan där elevkullarna faller kraftigt. Arbetsmarknad, näringsliv, infrastruktur och befolkning Den totala arbetslösheten i Lindesberg, med både öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, uppgick i december 2013 till 8,9 procent. Det är sämre siffror både i förhållande till länet som uppgick till 7,5 procent och riket som uppgick till 6,7 procent. Rikets arbetslöshet har på ett år ökat med 0,2 procentenheter och kommunens har ökat med 0,1 procentenhet. Arbetslösheten för kvinnorna i kommunen är 8 procent, vilket är en något lägre nivå än föregående år. Arbetslösheten för männen i kommunen är 9,6 procent, vilket är en något högre nivå än föregående år. Ungdomsarbetslösheten för ungdomar 18-24 år i kommunen har på ett år minskat med 1,6 procentenheter till 16,1 procent. Ungdomsarbetslösheten för länet är 12,4 procent och i riket 10,2 procent. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under de senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans eller fåmansföretag (upp till fyra anställda). Antalet egenföretagare består till 70 procent av män. Nettopendlingen är -386, vilket innebär att fler pendlar ut från kommunen än in. De tre vanligaste kommunerna att pendla ut till är Örebro, Arboga och Ljusnarsberg, medan det är vanligast att medborgare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 8(109)
En viktig faktor för kommunens utveckling är att goda kommunikationsmöjligheter finns för kommunens invånare och företag. För att förbättra detta så har bla dessa åtgärder gjort under 2013. Parkeringsplatser utefter Banvägen iordningställts vilket innebär att mer än 100 parkeringsplatser har tillförts centrala Lindesberg. Parkeringsplatserna kan användas till vecko-och dygnsparkering. Busslinjedragningen för kollektivtrafikresenärerna söder ifrån kommunen har ändrats så att man slipper byta buss under färden när man skall till Norra industriområdet. Planer för en gång och cykelväg från Gröna Bron i Lindesberg i riktning mot Brotorpsskolan har lagts och byggnation skall genomföras 2014. Förstudie och en plan för hur logistiken på vändplan i Guldsmedshyttan skall förbättras har genomförts. Byggnation skall genomföras 2014. Försäljningen av det kommunala fibernätet har fullföljts. Avtal har ingåtts med köparen om återförhyrning av fiber för drift av förvaltningsnätet samt fortsatt utbyggnad till de förvaltningsenheter som inte är anslutna. En satsning kommer att genomföras mot hushåll och företag för att ta i fatt den låga anslutningsgraden och nå de nationella målen år 2020. Under 2013 ökade befolkningen med 197 personer. Orsaken till ökningen är ett positivt flyttningsnetto på 244 invånare. Födelsenettot (skillnaden mellan antalet födda och döda) är negativt med -47 invånare. Mellan åren 2000 och 2012 har befolkningen minskat med 266 personer, medan den har ökat under de senaste fem åren med 147 personer (se tabell ovan). Det är svårt att se någon trend för ökat eller minskat barnafödande under de senaste fem åren, men på grund av den åldrande befolkningen så har födelsenettot varit negativt under hela denna period. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 9(109)
Lindesbergs kommun Kommunalförbund i samarbete med andra kommuner Viktiga beslut/händelser under 2013 Försäljning av Stadsnät Naturreservat Kyrkberget Reviderad utvecklingsstrategi Upphandlingsstrategi och riktlinje för hållbar upphandling Jämställdhetsplan 2013-2015 för Lindesbergs kommun Riktlinjer för sociala medier Riktlinjer för medborgardialog som en del i styrprocessen Strategi för kommunala jobb "Kom i jobb" Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare och mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn från 2014 SKL presenterade i mars sin analys av kommunens ekonomi och styrning. En analys av verksamhetskostnader, behovsutveckling utifrån demografisk prognos, utmaningar etc. Analysen visade höga kostnader inom vissa områden och att omfördelning av resurser med anledningen av demografiska prognoser kommer att behövas. Lindesbergs kommun sålde stadsnätet till TeliaSonera Skanova Acess 1 oktober 2013 för 35 mnkr. Det bokförda värdet var 22 mnkr och realisationsvinsten blev 12,8 mnkr. En sammanställning på de totala kostnaderna för stadsnätet 2008-2013 (september) har sammanställts. Kommunen har under den tidsperioden haft kostnader för 136,6 mnkr och intäkter inklusive försäljningsintäkten på 57,4 mnkr, nettokostnaden blev 89,3 mnkr. Framtiden SKL:s analys visade på att kommunens kostnader är för höga och att kommunen måste reducera sina kostnader kraftigt för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning. Analysen visade även på att kommunen står för en utmaning att flytta resurserna mellan olika verksamheter. Kommunstyrelsen beslöt i april 2013 om en ramminskning för kommande planeringsperiod på 72 mnkr och analysen låg till grund för fördelningen av ramarna mellan nämnderna. Utöver vad som utlagts till respektive nämnd finns en övergripande ramanpassning på 10 mnkr år 2015. Syftet är att skapa en mer kostnadseffektiv styrning och organisation såväl politisk som förvaltningsmässigt. Samordning av administration inom hela kommunkoncernen är här en viktig del. Den nya organisationen förväntas träda i kraft 2015-01-01. Vidare beslöt kommunstyrelsen om en generell lokaleffektivisering med 5 mnkr 2015 och ytterligare 5 mnkr 2016. Syftet är att minska kommunens totala förhyrda lokalyta. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 10(109)
I budget 2014 beslutades om ramminskningar på 21,8 Mnkr utifrån nämndernas förslag. Då kommunens skatteintäkter ökade i förhållande till tidigare plan och att även det nya utjämningssystemet tillförde kommunen intäkter beslutades om ramökningar på 35,2 Mnkr till nämnderna. Netto budgeterades ökande kostnader för verksamheterna med 13,4 Mnkr. Av de ramanpassningar som beslutades i april 2013 återstår 52,6 Mnkr för åren 2015-2016. Dessa anpassningar gäller de ovan presenterade projekten och ytterligare ospecificerade åtgärder från nämnderna. Det är av största vikt att beslut om åtgärder som redovisar minskade kostnader sker för att kommunens skall klara kommande års resultatkrav enligt de finansiella målen och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för God ekonomisk hushållning kommer att tas fram. Tidigare föreslagna besparingar på gymnasieskolan dras tillbaka och ytterligare satsningar inom skolan område sker. Som exempel kan nämnas matematiksatsning, karriärtjänster, fortbildning inom läsning och skrivning mm. Effekter av olika statliga reformer och beslut påverkar kommunens förutsättningar ekonomiskt. En förändring som leder till minskad kompensation ger stora ekonomiska konsekvenser för kommunen. Regeringen har beslutat att 2014 införa ett nytt utjämningssystem och för Lindesbergs kommun innebär det ett tillskott. Flyktingersättningen kommer from 2014 bli en prestationsersättning. Den vision och utvecklingsstrategi som kommunfullmäktige antagit under 2013 ger förutsättningar för bättre uppföljning av de mål som antagits, då samtliga inriktningsmål kan följas med indikatorer. Tillsammans med Inlandsinnovation AB, Bergslagens Sparbank AB, Storfors, Ljusnarsbergs och Nora kommuner bildas bolaget "Tillväxtkassan i Bergslagen AB". Beslutet om bildandet fattades av kommunfullmäktige i februari 2014. Tillväxtkassan skall vara en komplementär till övriga möjligheter att främja fortsätt tillväxt då den ger möjlighet för småföretagare att klara kapitalförsörjningen, framför allt i en uppstart fas. Den fördjupade översiktsplanen kommer att behandlas i kommunfullmäktige vid halvårsskiftet 2014 och ger förutsättningar för en utveckling av staden. Från år 2015 kommer Lindesbergs kommun att ingå i en regionkommun och förhoppningarna är att det regionala utvecklingsarbetet ska intensifieras inom det statliga uppdraget för regionkommunen, men också bidra till ökad samverkan och samsyn för såväl regionen som kommunen. Organisatoriska förändringar kommer även fortsättningsvis bli nödvändiga för att nå ett mer flexibelt nyttjande av de kommunala resurser som finns. Fortsatt samordning inom kommunkoncernen med syftet att minska kostnaderna och därmed öka effektiviteten. Förslag till ny struktur för koncernen kommer inom kort att presenteras. Kommunen och koncernen Linde Stadshus AB:s investeringsbehov för kommande år är volymmässigt omfattande. För att upprätthålla en god ekonomi på lång sikt krävs en strikt prioritering och att en helhetssyn mellan den verksamhet som bedrivs i kommun respektive kommunalt bolag sker. Under våren 2014 kommer beslut att fattas om strategi för ägarstyrning av Lindesbergs kommuns bolag, bolagsordningar och ägardirektiv vilket skapar förutsättning för bättre styrning och uppföljning. En ökad samordning kring områden som berör Bergslagens kommunalteknik och Bergslagens Miljö- och byggförvaltning har diskuterats. Det finns behov av att skapa en mer effektiv hantering inom organisationen ur resurssynpunkt, men också att utveckla verksamhetens processer ur ett kundperspektiv. Ett projekt med syfte att ytterligare optimera kundnyttan, kompetensförsörjning och skapa kostnadseffektivitet i en stabil organisation inom KNÖL-området genom att utreda befintlig samverkan och nya områden diskuteras. Under andra halvåret 2014 kommer byggarbetet med en ny brandstation i Lindesberg att påbörjas. Preliminärt kommer den nya brandstationen att vara inflyttningsklar under hösten 2015. En stor investering har beslutats av kommunfullmäktige då en ny högstadieskola i tätorten planeras för driftstart höstterminen 2016. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 11(109)
Koncernen Linde Stadshus AB Ekonomiskt resultat Kommunkoncernen Den kommunala verksamheten i Lindesbergs kommun bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Syftet med den kommunala koncernredovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden oberoende av hur verksamheten är organiserad. Kommunens helägda bolag är samlade i en äkta koncern och har genomgått en omstrukturering under 2013. Kommunen äger mindre andelar i Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum, Kommuninvest i Sverige AB, Örebro Länstrafik AB, Stiftelsen Musikföreningen Örebro län och Stiftelsen för Fritidsområden i Örebro län. Dessa ingår ej i den sammanställda årsredovisningen. Kommunen köper verksamhet från Bergslagens Kommunalteknik (BKT) avseende drift och skötsel av gator, parker, idrottsanläggningar samt lokalvård för ca 47 mnkr per år. Det motsvarar ca 50 % av BKT:s sammanlagda intäkter från de fyra norra kommunerna (Nora, Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesberg) som ingår i samarbetet. I samarbetet ingår även drift och skötsel av va-verk och renhållningsverksamhet. Årets resultat Koncernen visar ett positivt resultat på 98,6 mnkr. Jämfört med resultatet 2012 är detta en förbättring med 28,2 mnkr. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 12(109)
Intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna uppgår till 579,4 mnkr och kostnaderna till 1 523,2 mnkr. Tillgångar Anläggningstillgångarna uppgår till 1 876,8 mnkr. Det är en ökning jämfört med 2012 med 35,4 mnkr. Totala balansomslutningen uppgår till 2 373,5 mnkr. Likvida medel Koncernens likvida medel har under året ökat med 116,5 mnkr och uppgår nu till 332,5 mnkr. Kommunens likvida medel har under året ökat med 80,5 mnkr och uppgår nu till 151,3 mnkr. Låneskuld Den långfristiga låneskulden har under året minskat med 30,1 mnkr och uppgår nu totalt till 1 300,3 mnkr. Kommunens långfristiga skuld uppgår till 17,3 mnkr. Nettoinvesteringar Under året har koncernen investerat 85,8 mnkr i anläggningar. De största investeringsprojekten är fastigheter, el- och fjärrvärmeanläggningar mm. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 13(109)
Kommunen Årets resultat Årets resultat, efter avstämning enligt balanskravet uppgår till + 81,4 mnkr. Balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna respektive år är uppfyllt. Kopplat till detta finns även krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet innebär bl. a att realsäkra det egna kapitalet och att bygga upp medel för återinvesteringar. Det handlar också om att täcka upp de faktiska pensionskostnaderna för att inte vältra över skuldbördan på kommande generationer. Under året har kostnadstäckning gjorts av de olika tjänstepensioner som tjänats in under året. Kravet på att kommunerna visar en ekonomi i balans gäller från och med år 2000. Lindesbergs kommun klarade inte detta åren 2001-2003. Från och med år 2004 har kommunens ekonomi varit i balans. Under året har återbetalning skett av premier från AFA för 2005 och 2006 totalt blev det 21,9 mnkr för Lindesbergs kommun. Förutsättningar Kommunfullmäktige har fastställt finansiella mål, vilket framgår av det tidigare presenterade avsnittet God ekonomisk hushållning" Budget 2013 och VP 2014-2015 har inte kunnat upprättas i överensstämmelse med dessa finansiella mål, eftersom kommunfullmäktige beslutade om en skattehöjning med 1 kr och utdebiteringen fastställdes till 22:33 kr per skattekrona. Kommunfullmäktige antog budget 2013 och VP 2014-2015 med en ramförstärkning, utifrån verksamhetsplan med 47 mnkr, fördelat på förvaltningarna enligt följande: Kultur- och Fritidsnämnd 1 mnkr, Arbetsmarknadsnämnd 2,8 mnkr, Kommunstyrelsen 11,6 mnkr, Barn- och utbildningsnämnd 13 mnkr, Socialnämnd 18,3 mnkr och Bergslagens Miljö- och Byggnämnd 0,3 mnkr. I februari 2013 beslutade Kommunfullmäktige om en tilläggsbudget. Hyror för verksamhetslokaler hade efter ny beräkning ökat med ca 30 mnkr. Prognosen på skatteintäkter visade också lägre intäkter än budgeterat. Ränteintäkter ifrån de kommunala bolagen skulle utebli efter beslut. Detta sammantaget blev 49,5 mnkr som finansieras eller omdisponeras i befintlig budget. Kommunfullmäktiges beslut blev att tilläggsbudgeten fastställdes och att finansieringen skulle ske genom fonder. Fastighetsfond/hyresfond disponerades i sin helhet 2013 samt medel avsatta för pensionsmedel disponeras 2013-2015. Dessutom budgeterades medel till en central pott för täckande av ökade lönekostnader samt buffert för oförutsedda kostnader. Någon kompensation för inflation till förvaltningarna utgick inte. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 14(109)
Investeringsbudgeten beslutades få uppgå till 12,8 mnkr exklusive vatten och renhållning. Investeringsvolymen för va/renhållningsverksamheten fastställdes till 29,2 mnkr. Ombudgeteringen och tilläggsanslag innebar en ökad budget med 11,0 mnkr. Totalt uppgår investeringsbudgeten för 2013 till 53 mnkr. Strukturella förändringar Under 2013 stärktes det egna kapitalet i Linde Stadshus AB. Lindesbergs kommun gjorde om reverserna och aktieöverlåtelsen till eget kapital i Linde Stadshus AB genom kvittningsemission med sammanlagt 350,6 mnkr. Ekonomiska händelser under året: Avstämning av verksamhetsplaner och mål sker den 30 april och 31 augusti. En delårsrapport per den 31 augusti upprättas samt månadsvisa ekonomiska uppföljningar. Delårsrapporten per 2013-08-31 visade på ett beräknat överskott på ca 53,2 mnkr, inklusive en förväntad realisationsvinst för stadsnät på 12,8 mnkr. Helårsprognosen visade en budgetavvikelse med 37 mnkr. De största avvikelserna redovisade kommunstyrelsen samt socialnämnden. Totalt redovisade nämnderna ett underskott på ca 15 mnkr. Finansförvaltningen redovisade ett överskott på 52 mnkr Den slutliga skatteavräkningen för år 2012 samt den preliminära avräkningen för år 2013 innebär en sammanlagd ökning av skatteintäkterna med 8,6 mnkr jämfört med budget 2013. Löneförhandlingarna under året har inneburit att totalt ca 19,6 mnkr har omdisponerats från den centrala lönepotten för täckning av förvaltningarnas ökade personalkostnader. Likviditeten har under året förbättrats betydligt och uppgår vid årsskiftet till ca 151,3 mnkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatt (egna skatteintäkter), generella statsbidrag och utjämning är kommunens viktigaste inkomstkällor. Dessa svarar tillsammans för 77,5 % av kommunens intäkter. Återstående 22,5 % utgörs av olika verksamhetsintäkter och finansiella intäkter. Utdebiteringen uppgår till 22:33 per skattekrona. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning har ökat med ca 61,5 mnkr mellan 2012 och 2013. Under året har kommunen erhållit mellankommunal utjämning med 3 mnkr. I skatteintäkterna ingår årets utbetalda skatter samt justerad slutavräkning för år 2012 och prognostiserad avräkning för år 2013. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor andel av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera nämndernas verksamhet. Nettokostnader inkl. finansnetto i % av totala skatteintäkter är 95,99 % 2013. Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar och pensionsavsättningar har ökat med ca 8 mnkr. Personalkostnaderna uppgår till 820 mnkr inklusive arbetsgivaravgifter och har ökat med ca 27 mnkr. Personalkostnaden utgör 55 % av den totala kostnaden. Anläggningstillgångar Inventarier, fastigheter och anläggningar är upptagna till 171 mnkr i balansräkningen. Tillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet reducerat med gjorda avskrivningar. I beloppet ingår finansiell leasing avseende bilar till ett belopp om ca 17 mnkr. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 15(109)
Låneskulden Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 17 mnkr. Under året har 5 mnkr amorterats. Låneskulden består av ett lån i Nordea och en uppbokad låneskuld för finansiell leasing. Kommunen har inga utlandslån. Investeringar Generellt för kommunens investeringar gäller att - kommunen är ägare till den anläggning som är berörd av investeringen - kommunen blir ägare till inköpta fordon eller inventarier - är en förbättringsåtgärd, ej reparation eller driftåtgärd - har ett ekonomiskt eller funktionellt värde i minst 5 år - har ett värde över 1 basbelopp (ca 40 tkr) - ingår i beslutad investeringsbudget - kommunstyrelsen har beviljat igångsättningstillstånd för genomförande av projekt överstigande 500 tkr. Investeringsbudgeten uppgick 2013 inklusive ombudgetering till 53 mnkr och enligt investeringsredovisningen har projekt utförts för ca 10,8 mnkr. Kommunen har anslagit medel i driftbudgeten för leasing av datautrustning motsvarande ett års återinvestering. Så kallad operationell leasing används för anskaffandet av nya datorer. Avtalen är tecknade på 4 år. Kommunen leasar även fordon genom s.k. finansiell leasing, som nyttjas för transporter (exkl. brandbilar). Rörelsekapitalet och likvida medel Rörelsekapitalet, d.v.s. skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgår vid utgången av år 2013 till 67,7 mnkr. Behållningen på kommunens likvida konton uppgår till 151,3 mnkr. Utöver likvida medel har kommunen en rörelsekredit på 50 mnkr för hantering av kortsiktiga likviditetsförändringar. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 16(109)
Pensioner Avsättningen till pensioner har ökat och uppgår till 63,1 mnkr exkl. löneskatt. Diskonteringsräntan sänktes under året och det medförde en ökad kostnad med 5,7 mnkr för Lindesbergs kommun. Ansvarsförbindelsen för intjänade pensionsförpliktelser till och med 1997 uppgår till 690 mnkr inklusive särskild löneskatt. Kostnaden för den individuellt intjänade pensionen uppgår till 35,7 mnkr inkl. löneskatt och kostnaderna för utbetalda pensioner under året uppgår inkl. löneskatt till 34,3 mnkr. Soliditet Med soliditet menas hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten uttrycks som andelen eget kapital i procent till tillgångarna. Soliditeten inkl. pensionsskuld är 48,1 % för år 2013 Borgensåtagande Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår till ca 1 305 mnkr, en minskning i jämförelse med 2012 med 13 mnkr. Av beloppet avser 1 190 mnkr åtaganden mot kommunens egna bolag, 99 mnkr mot bostadsrättsföreningar, 7 mnkr mot BKT och 8 mnkr mot andra föreningar. För egna hem uppgår förlustansvaret till ca 0,7 mnkr, en minskning med ca 0,3 mnkr. Förlustansvaret delas med staten och för kommunens del uppgår det till 40 %. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 17(109)
Personal Personalstruktur I Lindesbergs kommun har det totala antalet tillsvidareanställda per 1 nov 2013 minskat med 22 personer jämfört med 1 nov 2012. Antalet årsarbetare har minskat med 13,5 och är nu 1611. Fördelningen mellan män och kvinnor är densamma som 2012 och kvinnor utgör 83 procent av antalet tillsvidareanställda. Antalet tillsvidareanställda Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 26 22 48 Barn- och utbildningsförvaltningen 568 171 739 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 28 17 45 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 102 19 121 Kultur- och fritidsförvaltningen 19 4 23 Socialförvaltningen 728 70 798 Totalt Kommunen 1 471 303 1 774 Personalomsättning Under 2013 har 154 tillsvidareanställda slutat sin anställning. Av dessa har 52 fått pension, 2 hel sjukersättning och 100 valt att lämna av andra orsaker. Den externa personalomsättningen har minskat med 24 personer mot föregående år. Under året har dessutom 78 medarbetare bytt sysselsättningsgrad, arbetsplats eller fått annan yrkesbenämning. Detta är en minskning med 13 personer mot föregående år. Arbetad tid Här redovisas all arbetad tid enligt avtal men inte frånvaro utan lön. Semester, kompledighet och tjänstledighet med lön inräknas i arbetstiden, men inte övertid eller mertid. Total arbetad tid i förhållande till anställningsform 2013 i procent Anställningsform Totalt Timavlönade 8,83 Tidsbegränsat anställda 9,94 Tillsvidareanställda 81,01 Politiker 0,22 Totalt Kommunen 100,00 Den totalt arbetade tiden fördelat på olika anställningsformer visar en ökning av tidsbegränsat anställda. Ökningen kan exempelvis härledas till att legitimationsgrundande anställning för lärare första året är tidsbegränsad, medarbetare som avslutar sin anställning med pension väljer att kvarstå tidsbegränsat en tid, antalet feriearbetare har ökat, ett större antal personer erbjöds anställning istället för försörjningsstöd samt det ökade antalet sjukskrivningar. Tillsvidareanställda årsarbetare var 1 611. Tillsammans med timavlönade och tidsbegränsat anställda ger totalt utförda årsarbeten om 1 931. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 18(109)
Genomsnittlig sysselsättningsgrad-tillsvidareanställda 2013-11-01 Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 98,3 100,0 99,0 Barn- och utbildningsförvaltningen 94,6 97,3 95,3 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 99,1 98,5 98,9 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 90,8 95,3 93,7 Kultur- och fritidsförvaltningen 93,8 75,0 90,5 Socialförvaltningen 85,2 90,8 85,7 Av kommunens tillsvidareanställda arbetade 64 % heltid, vilket är lika som för 2012. Glädjande är att det finns en liten positiv utveckling vad gäller genomsnittlig sysselsättningsgrad. En ökning från 90,5 % 2012 till 90,8 % för 2013. Totalt för kommunen är den 89,8% för kvinnor och 95,6% för män. I slutet av 2013 togs ett politiskt beslut vad gäller att intensifiera arbetet med utökad sysselsättningsgrad för de som så önskar. Åldersfördelning Medelåldern 2013 var i kommunen 47,2 år. Kvinnors medelålder var 46,9 år och männens 48,1 år. Pensioner Pensionskostnader exkl. löneskatt, mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ålderspension 9,7 10,0 10,1 9,7 12,2 12,0 12,2 Intjänad pensionsrätt 971231 5,1 6,7 7,1 9,0 11,1 12,3 14,0 Visstidspensioner 0,5 0,4 0,6 0,6 0,2 0,1 0,1 Efterlevnadspension 1,6 1,5 1,5 1,6 1,5 1,8 1,7 Särskild avtalspension 0,4 0,9 0,4 Övrigt 0,4 1,0 0,6 1,0 0,3 0,4 0,3 Summa 17,3 19,6 19,9 21,9 25,7 27,5 28,7 Avsättningar och pensionsförpliktelse inkl. löneskatt KAP KL Avgiftsbestämd ålderspension 27,8 29,5 32,0 31,0 31,3 32,4 32,6 Pensionsåtaganden t.o.m. 1997 609,9 611,8 626,0 599,0 653,9 650,8 689,9 Förmånsbestämd ålderspension över 7,5 Bb 43,6 50,3 56,1 59,0 68,4 72,8 78,4 Av de 52 personer som år 2013 har arbetat fram till pensionsavgång tillhörde 23 personer kommunals yrkesområden. Den genomsnittliga pensionsåldern är vid avgång 64 år och 5 månader. Till anställda som gått i pension utbetalades 28,7 mnkr under 2013. Framtida pensionsavgångar Beräkningen av planerade pensionsavgångar utgår från att den sker vid 65 år. Under 2013 har 17 medarbetare valt att arbeta kvar efter 65 år. 2012 var det 21 medarbetare. Pensionsavgångarna fördelar sig relativt jämnt över åren 2014-2023. Totalt kommer 539 medarbetare att gå i pension varav 199 inom vård och omsorg och 189 inom skola och barnomsorg. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 19(109)
Kompetensförsörjning Lindesbergs kommun börjar märka att det är svårare att rekrytera vissa befattningar. Kraven på kommunal service förändras kontinuerligt vilket medför behov av kompetensutveckling och nya kunskaper i organisationen. Kompetensutveckling är ett mycket vitt begrepp som omfattar allt från deltagande i kurs eller konferens till att medarbetare gör studiebesök eller praktiserar på annan arbetsplats. Den kompetenskarta som Regionförbundet i Örebro tog fram under 2011 är en grund för det aktiva arbete som nu pågår och som Masugnen är spindel i nätet för vad gäller Lindesbergs kommun som är en del av nod norr. Det kompetensråd som Lindesberg har är vi ensamma om att ha i regionen. Det nätverk som kontinuerligt möts kring olika teman, har deltagare från många olika organisationer, både privata och offentliga och har blivit ett nätverk som lever. Denna samverkan kan framöver bli en framgångsfaktor vad gäller morgondagens rekrytering. Vård och omsorg har under 2013 fortsatt arbetet med validering när det gäller vårdbiträde till undersköterska. Under 2012 påbörjade 16 vårdbiträden validering och det arbetet pågår fortfarande. Lindesbergs kommun är en aktiv del i arbetet med vård- och omsorgscollege Örebro län. Syftet är att samordna och effektivisera samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vård och omsorg för att få en väl avvägd matchning mellan behov av, och tillgång på, kompetent arbetskraft framöver. Krav på legitimation för lärarna gör att Lindesbergs kommun redan nu kartlägger och planerar för hur verksamheten behöver organiseras för att leva upp till det som förändringarna innebär. Hälsa och arbetsmiljö Lagstadgade nyckeltal - sjukfrånvaro Nedan redovisas uppgifter om samtliga medarbetare, inklusive timavlönades, sjukfrånvaro under 2013 enligt de sju lagstadgade nyckeltalen. Med sjukfrånvaro avses frånvaro under tid som medarbetaren har rätt till någon av följande sjukförsäkringsförmåner: Sjuklön från arbetsgivaren Sjukpenning från försäkringskassan Tidsbegränsad sjukersättning från försäkringskassan Aktivitetsersättning från försäkringskassan Rehabiliteringsersättning från försäkringskassan Med ordinarie arbetstid avses arbetstid enligt avtal exkl. frånvaro utan lön, det vill säga hur medarbetaren faktiskt arbetar. Semester, kompledighet, tjänstledighet enligt avtal inräknas i arbetstiden. Övertid och mertid räknas inte som ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kön 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 8,42 7,19 6,28 5,29 4,78 5,36 5,94 Män 2,76 2,40 3,18 2,61 2,38 2,55 2,92 Totalt 7,25 6,23 5,65 4,76 4,30 4,81 5,35 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 20(109)
Sjukfrånvaro kvinnor per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 29 år och yngre 3,0 4,45 3,22 3,21 2,93 2,89 3,79 30-49 år 8,26 6,13 5,26 4,67 4,25 5,18 5,40 50 år och äldre 9,96 8,91 7,94 6,38 5,73 6,08 7,00 Totalt 8,42 7,19 6,28 5,29 4,78 5,36 5,94 Sjukfrånvaro män per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 29 år och yngre 0,81 1,62 1,84 2,48 1,42 1,78 1,32 30-49 år 2,65 2,23 2,12 2,25 2,21 1,60 2,61 50 år och äldre 3,28 2,71 4,42 2,95 2,71 3,45 3,54 Totalt 2,76 2,40 3,18 2,61 2,38 2,55 2,92 Sjukfrånvaro per förvaltning, i procent av ordinarie arbetstid Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 4,89 2,02 3,60 Barn- och utbildningsförvaltningen 6,17 3,06 5,40 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 7,75 4,59 6,61 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 5,49 1,97 4,82 Kultur- och fritidsförvaltningen 3,76 0,63 3,07 Socialförvaltningen 5,86 2,99 5,51 Totalt 5,94 2,92 5,35 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per förvaltning Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 58,42 0,00 47,99 Barn- och utbildningsförvaltningen 50,82 50,71 50,80 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 66,42 24,75 58,94 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 44,27 48,47 43,25 Kultur- och fritidsförvaltningen 59,80 0,00 58,86 Socialförvaltningen 42,98 37,35 42,53 Totalt 47,35 43,06 46,87 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 21(109)
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per åldersgrupp Ålder 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 29 år och yngre 18,20 16,77 15,52 7,92 18,02 20,08 22,67 30-49 år 67,63 60,05 50,22 40,93 39,07 38,41 40,34 50 år och äldre 74,62 66,78 64,95 56,54 55,60 47,00 53,27 Totalt 70,18 62,10 58,14 48,72 47,74 42,28 46,87 Sjukfrånvaro 2013 hamnade på 5,3 procent vilket är en ökning med 0,5 procentenheter. Sjukfrånvaron ökar i alla åldersgrupper. Kostnaden för sjuklön har ökat med 1,6 miljoner kronor och hamnar på ca 10 miljoner kronor. 2012 inleddes ett negativt trendbrott, då det var första året på 9 år som sjukfrånvaron ökade i Lindesbergs kommun. Ökade sjuktal sker i hela Sverige. Regeringen har gett försäkringskassan i uppdrag att analysera förändringarna i sjukfrånvaron i syfte att öka kunskapen om de bakomliggande faktorerna. Att koppla ihop arbetsmiljö och hälsa enbart med våra sjukskrivningar ger inte hela sanningen. Det är svårt att se ett direkt samband mellan en insats och vad det ger för konsekvenser för vår verksamhet. Det är i alla fall säkerställt att ohälsa genererar kostnader för oss som arbetsgivare i form av exempelvis minskad produktivitet, ökade rekryteringskostnader, förlorad kompetens samt minskad kvalitet i vår verksamhet. Följande förvaltningsövergripande insatser har genomförts under året: En utbildningsdag för chefer i alkoholriskbruk har genomförts tillsammans med företagshälsovården Avonova. Syftet var att upptäcka tidigt riskbruk samt att informera om kommunens riktlinjer och behandling via Avonova. Vidareutbildning i rehabverktyget Adato, samt information om kommunens rehab riktlinjer har erbjudits samtliga chefer. Målet är att cheferna uppmärksammar medarbetare som har upprepad korttidsfrånvaro och initierar kontakt med företagshälsovården. Vid sammanhängande sjukskrivningar är det viktigt att cheferna tidigt utreder möjligheterna att anpassa och komma åter i arbete. Samarbetsavtalet med Försäkringskassan har förlängts att gälla till och med 2014. Målet är att skapa effektiva och korta handläggningstider för att förkorta sjukperioderna, samt minska den totala sjukfrånvaron. Under året har företagshälsovården Ergotea bytt ägare och namn till Avonova. Avtalet har förlängts att gälla till och med 2015. Under året har kommunens förvaltningsövergripande rehabiliteringsgrupp, där även representanter för företagshälsovård och Försäkringskassa ingår, träffats en gång i månaden. Kommunens centrala kostnader för företagshälsovård 2013 har uppgått till ca 1,9 miljoner kr. I slutet av 2013 genomfördes en medarbetarenkät för första gången i Lindesbergs kommun. Nio frågor utifrån styrning, ledning och motivation ställdes till alla medarbetare i förvaltningar och bolag. Resultatet ska ligga till grund för fortsatt arbete. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 22(109)
MAS hälsosatsning är en del i kommunens hälsofrämjande arbete. En hälsoutvecklare arbetar som spindel i nätet för den breda verksamhet som bedrivs. Under 2013 har kommunstyrelsen beslutat att motionstimme och motionspeng förlängs att gälla till och med 2016. Kommunens verksamheter har under året, på arbetsplatsnivå planerat och genomfört olika aktiviteter tillsammans med hälsoutvecklare såsom exempelvis följande; föreläsningar/seminarier hälsa, livsstil och sömn. Samarbetet med vår gymnasieskola har utvecklats genom att träffa klasserna vid programmen barnoch fritid samt vård- och omsorgscollege för att diskutera hälsa i arbetslivet, inför kommande arbete hos Lindesbergs kommun. Ett arbete har också inletts inom några verksamheter (måltid och personlig assistans) att ha hälsosamtal med nyanställda för att tidigt diskutera vikten av hälsa kopplat till arbetsliv. Fler exempel på arbete som genomförts under året: Må Bra-kvällen på Energikällan med 99 deltagare. 53 personliga träningsprogram har tagits fram till medarbetare. I genomsnitt ca 900 träningspass per månad i våra träningslokaler, ca 500 aktiva utövare. Massagefåtöljen har nyttjats drygt 1 000 gånger under året. MAS-bladet med många olika aktiviteter. 340 deltagare. Individuella samtal, hälsoprofiler samt kroppsanalyser. Individuellt tobakslutarstöd Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 23(109)
Personalkostnader Kostnader för löner och arvoden i mnkr Politiker 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Mötesarvoden, ordförandearvoden 1,1 1,2 1,5 1,7 2,0 1,7 1,7 Månadsarvode kommunalråd 2,3 Summa 4,0 Anställda med månadslön Lön tillsvidareanställda 314,4 328,2 339,1 345,3 347,3 372,9 371,4 Semesterlön 63,9 70,8 62,1 61,2 62,2 61,9 70,4 Vikarier 55,7 53,6 56,3 49,0 50,4 31,2 32,2 Övertid 2,4 2,9 2,6 2,9 2,6 2,4 2,8 Fyllnads tid 3,8 5,3 4,0 4,1 4,3 4,3 4,1 OB 15,8 17,1 18,3 17,3 16,9 17,4 17,2 Jour/beredskap 1,5 1,6 1,6 1,1 1,4 1,5 1,6 Sjuklön 6,3 7,5 7,2 7,3 8,0 7,9 9,5 Lön vid tjänstledighet 2,2 2,4 4,2 3,6 3,5 1,9 1,7 Summa 466,0 489,4 495,4 491,8 496,6 501,4 510,9 Anställda med timlön Lön 33,3 31,5 30,5 31,6 34,5 36,1 42,5 Semesterlön 5,1 5,0 4,8 4,9 5,3 5,6 5,6 Övertid 1,0 0,8 0,7 1,2 1,2 1,2 OB 4,7 4,7 4,7 4,8 4,8 4,7 4,7 Jour/Beredskap 0,2 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 0,4 Sjuklön 0,2 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2 0,3 Summa 43,5 42,7 41,3 42,3 46,3 48,1 56,7 Övriga löner Lön(personlig ass,pan, brandmän) 18,9 15,1 17,5 15,2 16,4 17,2 16,3 Semesterlön 1,0 1,2 0,9 1,0 1,1 1,3 1,3 Jour/Beredskap 3,3 3,8 Sjuklön 0,1 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 0,1 Summa 20,0 19,7 22,4 16,3 17,7 18,7 17,7 Totala lönekostnader 530,6 553,0 560,6 552,1 562,6 569,9 589,3 Lönekostnader inkl. Po 750,8 786,5 786,0 769,1 782,5 792,6 819,5 Under 2013 genomfördes löneöversyn från 1 april avseende medarbetare tillhörande 17 olika fackliga organisationer. Det genomsnittliga utfallet för löneöversynen blev 3,1 % av lönesumman. Kostnaden för 2013 års löneöversyn uppgick till 16 532 393 kronor inklusive påslag. Helårskostnaden uppgår till 22 043 190 kronor. Kvinnornas medellön 2013 var 88 % av männens. Förtroendemannaarvodena räknades 1 januari 2013 upp med 3,5 % enligt bestämmelserna om ersättningar till förtroendevalda. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 24(109)
Jämställdhet I juni 2013 antogs en ny jämställdhetsplan av kommunfullmäktige att gälla för 2013-2015. Förvaltningarna har arbetat fram aktiviteter för planperioden och fokuserar därmed på ett konkret handlande. Diskrimineringslagen är en del i kommunens samverkansavtal sedan 2012 och jämställdhet ska därmed vara en naturlig del i våra olika forum för samverkan. Nytt för planperioden är att jämställdhetsgruppen följer upp förvaltningarnas arbete årligen. Gruppen består av fackliga företrädare, ledningsgruppsrepresentanter samt politisk representant. Utifrån de mål som finns i jämställdhetsplanen redovisas här en sammanfattning av det arbete som gjorts av förvaltningarna under 2013: Personalchef och förvaltningschef för BMB har deltagit i Sveriges kommuner och landstings 2-dagars workshop med fokus på att integrera jämställdhetsarbete i ordinarie verksamhet. Socialförvaltningen arbetar aktivt med värdegrundsarbete, vilket styr förhållningssätt gentemot enskilda, anhöriga men också mot varandra inom verksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen har fokuserat på att alltid bjuda in föräldralediga vid olika aktiviteter. Försöker tillmötesgå schemaönskemål utifrån föräldraledighet. Två studenter från Örebro universitet har vid sin verksamhetsförlagda utbildning sett över dokument vad gäller kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Deltagande i mässor för att marknadsföra Lindesbergs kommun som arbetsgivare. Både på universitetet i Örebro samt vid Lindeskolan. Avdelningscheferna för funktionsstöd samt vård och omsorg ingår i lokal styrgrupp för norra länsdelen. Där bedrivs aktivt arbete för att marknadsföra vård och omsorgscollege till ungdomar oavsett kön. Arbetsmarknadsförvaltningen har vidareutvecklat sin organisation med fokus på inflytande genom att inom chefs-, arbets-, tvär-, och samverkansgrupper ha jämn könsfördelning. Kultur och fritidsförvaltningen har under kunna höja andelen manliga medarbetare från 16 % till 33 %. Alla medarbetare inom förvaltningen har under året kunnat tillses önskad sysselsättningsgrad. En ledningsgrupp har bildats, vilken har jämn könsfördelning. Barn- och utbildningsförvaltningen har under året genomfört en halvdags workshop för chefer i jämställdhet. Socialförvaltningen har genomfört en utredning under hösten, vars resultat ska kunna utgöra en grund för fortsatt arbete gällande utökad sysselsättningsgrad och möjlighet att reducera antalet delade turer inom verksamheten. En förändring som genomförts under året är att arbetsgivaren nu tillhandahåller arbetskläder för medarbetare som arbetar vid boenden inom vård och omsorg. Lindesbergs kommun har infört ett IT-verktyg för lönekartläggning, ett stöd för analys av jämställda löner. Jämställdhetsgruppen konstaterar att jämställdhetsarbetet gått framåt under 2013 och får utgöra grunden för ett fortsatt aktivt arbete i verksamheterna. Under december månad tog kommunfullmäktige följande beslut: Lindesbergs kommun intensifierar arbetet med önskad sysselsättningsgrad under jämställdhetsplanens period 2013-2015. Fokus på intensifiering av önskad sysselsättningsgrad ska vara inom verksamheterna vård, omsorg och måltid. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 25(109)
Måluppfyllelse Förklaring av de olika färgerna gällande måluppfyllelse: Grönt= Målet är uppfyllt Gult: Målet är delvis uppfyllt Rött= Målet är inte uppfyllt Svart streck= Målet har inte kunnat mätas Vision Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Här sätter vi guldkant på tillvaron näringsliv, offentlig verksamhet och vardagsliv samverkar för en hållbar utveckling. Målområden: Finansiella mål Inriktningsmål Indikatorer Måluppfyllelse Oförändrad skattesats under planeringsperioden 21,33 kr 95,31 % Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 96 % av skatter, utjämning och generella statsbidrag Investeringar skall finansieras med egna medel och skall inte överstiga 12 Mnkr Investeringar inom VA-verksamheten får lånefinansieras och skall inte överstiga 4 Mkr Årets resultat skall motsvara minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning 96,0 % 103,06 % 12,0 Mnkr 150 % 4,0 Mnkr 67,5 % 2 % 196,5 % Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2013 26(109)