INKO (Integration genom kompetensförsörjning) Slutrapport från följeforskningsuppdrag Karin Tillberg Mattsson, Roger Larsson och Olle Wängsäter FoU Välfärd Arbetsrapport 2017:2
I denna rapport presenterar FoU Välfärd resultaten från ett följeforskningsuppdrag till Region Gävleborgs projekt INKO (Integration genom kompetensförsörjning). Uppdraget har pågått mellan maj 2016 och maj 2017. 1
Här finns så många kompetenta personer som inte vill göra annat än att börja jobba men som får sitta och vänta i åratal på asylboenden. Hur kan vi ta tillvara deras kompetens? Utifrån dessa funderingar tog chefen för Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen i Söderhamns kommun vintern 2015 kontakt med Region Gävleborg. Söderhamn hade tagit emot många asylsökande, däribland en ökad andel akademiker inom hälso- och sjukvårdens bristyrken. Vid Region Gävleborg initierades därefter projektet INKO. Utifrån behovet av arbetskraft identifierades fem yrkesgrupper som målgrupp för projektet: läkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. Från augusti 2015 anställdes en projektledare. Projektet pågick till och med 31/12 2016 (Projektdirektiv INKO, Region Gävleborg 2015-12-16; Slutrapport INKO, Region Gävleborg 2017). Projektägare för INKO var regiondirektören, som delegerade uppgiften till en strateg för regional utveckling. Denna lyfter fram hur målen för integration, rekrytering inom hälso- och sjukvården samt regional utveckling är tätt sammanflätade i projektet. Målgruppen är välutbildade, potentiella höginkomsttagare som kan bidra till att stärka utbildningsnivån i Gävleborgs län. Att lyckas attrahera deltagarna att stanna i länet är viktigt. 2
Målsättningen med följeforskningen har varit att bidra med analys och kritisk reflektion som underlag till gemensamma diskussioner och tolkningar av huruvida projektet fungerar som planerat (se Svensson m fl, 2009). Vi har kontinuerligt gett återkoppling vid styr- och arbetsgruppens möten cirka en gång i månaden. 3
Projektets måluppfyllelse var starkt avhängigt samverkan med andra huvudmän i praktiken skedde stora delar av insatserna för målgruppen under projekttiden utanför Region Gävleborg. Projektet organiserades dock inte som ett samverkansprojekt, utan som ett internt projekt med styr- och arbetsgrupp inom Region Gävleborg. Samverkan skedde framför allt med Söderhamns kommun, Hälsinglands utbildningsförbund samt Arbetsförmedlingen i Söderhamn. 4
Eftersom samverkan med andra huvudmän har varit central för projektet INKO, har följeforskningen omfattat även deras insatser. Totalt intervjuades 11 tjänstemän som bedömdes vara nyckelpersoner, varav 5 vid Region Gävleborg och 6 hos de övriga aktörerna. Dessutom intervjuades 8 deltagare, varav 3 kvinnor och 5 män. Vid urvalet av deltagare eftersträvade vi en spridning med avseende på kön, yrke, asylsökande / med uppehållstillstånd samt var i processen de befann sig. Intervjuerna var halvstrukturerade (Kvale & Brinkmann 2012), dvs en intervjuguide låg till grund för samtalet, men möjlighet fanns att ställa följdfrågor. Vi har även kontinuerligt sammanställt uppgifter om deltagarna, såväl om dem som läser svenska i Söderhamn som vid Forsa folkhögskola. Projektledaren i Söderhamn har varit behjälplig i detta arbete. På så vis har vi kunnat följa hur gruppen förändras med avseende på antal, kön, fördelning asylsökande / uppehållstillstånd och yrkeskategori. Omvärldsbevakningen började genom att skaffa en överblick över tillgängligt material på Internet om snabbspår för vårdakademiker. Därefter togs kontakt med SKL för att få rekommendationer om snabbspår som varit nationellt uppmärksammade, vilket var Landstinget Kalmar, Region Västra Götaland, Region Örebro Län och Karolinska Institutet genom professor Sten Lindahl. Halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes med företrädare för de fyra snabbspåren som även var insatta i genomförandet. 5
En förutsättning för att samverkan ska fungera, är att det finns en genuin vilja och ett lösningsorienterat tankesätt, med ömsesidig respekt och förståelse mellan deltagande aktörer (Wängsäter, 2017). Inte sällan kan samverkansaktörerna behöva gå bortom rådande strukturer och sina ordinarie uppdrag, för att nå det gemensamma målet. Det råder en samstämmig bild bland de här intervjuade tjänstemännen av att samverkan fungerat väl och bidragit till att göra hela processen mer sömlös. Aktörerna har arbetat innovativt på flera sätt. Inga register fanns vid projektstart att tillgå över asylsökande med de efterfrågade utbildningarna. Istället sonderade projektledaren vid Söderhamns kommun aktivt efter sådana personer på asylboenden, kyrkor, bildningsförbund mm. Migrationsverket skickade ut information om projektet till alla asylsökande i eget boende i Söderhamn. Arbetsförmedlingen är vid sidan av Söderhamns kommun den aktör som allra tydligast gått utanför sitt ordinarie uppdrag. Normalt har man ingen kontakt med asylsökande. Nu lade AF upp pappersakter för de asylsökande i projektet, och de fick hjälp med översättning av betyg och lotsades till studievägledning, precis som personer med uppehållstillstånd. Vissa deltagare kommer nog att vara etablerade innan de börjar i etableringen (handläggare Arbetsförmedlingen Söderhamn) 6
När projektet initierades, var förhoppningen att fler kommuner än Söderhamn skulle vilja samverka på liknande sätt. Så blev det dock inte. En av orsakerna är troligen att övriga kommuner och Arbetsförmedlingskontor inte var beredda att gå så långt utanför sina ordinarie uppdrag, som det innebar att stötta asylsökande. Forsa folkhögskola och HR-avdelningen, båda inom Region Gävleborg, hade tidigare erfarenhet av att ge kompletterande svenskundervisning och stöd främst till läkare som rekryterats från andra EU-länder. Att ansvara för utbildningen fram till godkänd nivå C1 / SVA3, samt ge stöd även till asylsökande och personer med andra legitimationsyrken, innebar nya utmaningar. De intervjuade deltagarna ger delvis olika bilder av hur samverkan mellan aktörerna fungerat. Några framhåller att det varit tydligt vem som kan hjälpa dem med vad. Andra säger att det inte alltid varit självklart vem som kan svara på vilka frågor, t ex kring praktik eller yrkesspecifika krav för att få legitimation. Några upplever att det varit mycket fokus på läkarna och deras process, medan det verkar finnas mindre kunskap och tillgängligt stöd för de andra yrkesgrupperna. 6
7
Av diagrammet, som omfattar alla som någon gång deltagit i projektet, framgår att Syrien dominerar stort som ursprungsland för de manliga deltagarna. Kvinnorna är däremot spridda över ett flertal olika nationaliteter. 8
Diagrammet avser alla som någon gång deltagit projektet. Bland männen dominerar läkarna och tandläkarna. Kvinnorna är mer jämnt spridda över de fem yrkesgrupperna, men den största gruppen (4 av 11 kvinnor) är tandläkare. 9
Undervisningen i svenska upp till B2-nivå skedde i Söderhamn, vid Centrum för flexibelt lärande som tillhör Hälsinglands utbildningsförbund (ett kommunalförbund för gemensam utbildning i Söderhamns, Bollnäs och Nordanstigs kommuner). Den finansierades av Söderhamns kommun. Förutom svenskundervisningen fanns också inslag av samhällsorientering och information som Region Gävleborg förmedlade till sina potentiella medarbetare, kring t ex arbetsmiljölagstiftning, jämställdet och hygienregler. Fem deltagare med erfarenhet av undervisningen i Söderhamn har intervjuats. De ger en samstämmig bild av att lärarna varit engagerade och stöttat dem även på områden som legat utanför själva undervisningen. Vi är som en familj. Om t ex en elev är borta, så frågar lärarna varför och om det handlar om något problem så försöker de hjälpa till att lösa det. När det gäller själva undervisningens kvalitet, är bilden mer splittrad. Medan vissa uppskattar innehållet, är andra mer kritiska. Dessa tar upp brist på undervisningserfarenhet och anpassat studiematerial, och att deltagarnas förkunskaper varierat kraftigt, där alla inte ens kunnat det latinska alfabetet. Mycket energi gick till att förklara för dem som inte kommit så långt..//..det heter intensivt, men var inte så intensivt Ett par informanter, som hade uppehållstillstånd när de började i projektet, jämför med det reguljära SFI-spåret och ifrågasätter om projektets undervisning verkligen är en snabbare väg. 10
Fyra av de intervjuade deltagarna har erfarenhet av undervisningen vid Forsa Folkhögskola vid Region Gävleborg. De uppskattar lärarna mycket, både för deras personliga engagemang och sätt att lägga upp undervisningen. Vid Forsa finns ett tydligt inslag av vårdsvenska. En av lärarna har lång erfarenhet av arbete som sjuksköterska och vårdlärare. Mer skrivträning med handledning efterlyses dock bland deltagarna. Till en början var målet för undervisningen att deltagarna skulle bli godkända på det s k C1-testet, som räcker för att intyga sina svenskkunskaper hos Socialstyrelsen. Ett par av deltagarna, liksom lärarna själva, upplevde att fokus på provet blev alltför stort och att vårdsvenskan delvis fick bortprioriteras. De efterlyste ett mer anpassat test, där kunskaperna i vårdsvenska vägs in, snarare än allmänna kunskaper i relativt avancerad gymnasiesvenska. Under projekttiden ändrades målet för undervisningen till att vara godkänt betyg i SVA (Svenska som andraspråk) 3. Ett motiv var att deltagarna ansågs underprestera vid provtillfället, som upplevdes mycket pressande. SVA3-betyg ger också behörighet till kompletterande utbildningar på högskolenivå, vilket inte C1-testet gör. En läkare som klarat SVA3 har fått ett delvis annat perspektiv på språkundervisningen, efter att ha gått introduktionskursen i Göteborg inför läkarnas kunskapsprov. Han berättar att de övriga blivande läkarna han mötte där, som hade godkänt C1-test, 11
hade betydligt lägre språkkunskaper. Detta gjorde att lärarna fick dra ner på tempot och inte hann gå igenom alla introduktionskursens moment som tänkt. Jag tyckte först att det var för lång tid här, men har nu förstått att språket är jätteviktigt. Jag tror att Forsa är den bästa folkhögskolan i hela Sverige 11
Att tidigt få komma ut på språkpraktik uppskattades mycket av deltagarna. Genom att praktisera på t ex ett äldreboende eller gruppboende för personer med funktionsnedsättning, tränade de vardagssvenska och fick en god inblick i hur det kan fungera på en arbetsplats. Några deltagare efterfrågade tidigare praktik inom det egna yrkesområdet. De uttryckte en stark önskan att så snart som möjligt få knyta an till den egna professionen, för att inte förlora sin kompetens. Det var OK att jobba på äldreboende som språkpraktik, men det hade varit mer värdefullt om det hade passat till vårt yrke En av informanterna påpekade dock att han i efterhand ser en poäng i att få praktisera inom det egna yrkesområdet först när man klarat B2-nivån. Då har man tillräckliga språkkunskaper för att tillgodogöra sig praktiken. 12
Som nämnts är ett viktigt mål för satsningen att lyckas attrahera deltagarna att bo kvar i länet. En knapp femtedel har sedan projektstarten flyttat till andra orter i Sverige. De flesta intervjuade deltagare uttrycker att de trivs på sina boendeorter, Söderhamn och Hudiksvall. Samhällena uppfattas som trygga, där allting är nära och där uppväxtmiljön för barnen är god. Flera framhåller dock att det är svårt att lära känna svenskar att umgås och träna språket med. För några är det lärarna som utgjort de viktigaste kontakterna med svensktalande, delvis även på fritiden. En del berättar att de på fritiden mest umgås med landsmän. Kvinnorna tar ofta ett större familjeansvar, och kravet på att börja pendla från Söderhamn till Forsa folkhögskola när man klarat B2-nivån kan uppfattas som tufft, särskilt för dem med små barn. Den [Forsa] ligger långt ifrån, det är det som jag tänker på hela tiden. För mig som mor blir det svårt att hämta och lämna min dotter. Vägen tar ungefär två timmar. 13
Diagrammet visar situationen för de 29 deltagare som den 30 april 2017 bodde kvar i länet. Den största gruppen läser ännu svenska på B2-nivå vid Hälsinglands utbildningsförbund i Söderhamn. En särskilt stor andel av kvinnorna, 6 av 8, finns där. Till viss del speglar detta att fler av kvinnorna inte var med från start hösten 2015, utan kom med i projektet efterhand. Några få har gått fram med stormsteg i språkinlärningen och klarat de formella kraven på svenskkunskaper (SVA 3) efter bara två terminer. Merparten är dock inne på sin fjärde termin och är i fortsatt behov av svenskundervisning på B2- och/eller SVA3- nivå. Tre av deltagarna var läkare som hade dokumenterad klinisk specialistkompetens från sitt hemland och skickade in sin ansökan till Socialstyrelsen om att få utbildningen granskad före den 1 juli 2016. Det innebar att de hade möjlighet att efter avklarad SVA 3 få påbörja provtjänstgöring vintern 2016/2017. Två läkare har, efter avklarad SVA 3, under början av 2017 gått en 10 veckor lång introduktionskurs för kunskapsprovet, och ytterligare en siktar på att klara det. De kommer att arbeta som läkarassistenter under sommaren 2017. En deltagare, som började i projektet med målsättningen att få svensk legitimation som biomedicinsk analytiker, har efter avklarad B2-nivå fått anställning som 14
laboratorieassistent. Två tandläkare som klarat SVA 3 har fått anställningar som tandläkarstuderande inom Region Gävleborg. Dessa siktar på att fullfölja vägen till legitimation, via kunskapsprov eller ettårig kompletteringsutbildning. 14
Arbetsförmedlingen fick under våren 2015 i uppdrag av regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens parter hitta metoder och processer för att nyanlända med utbildning och erfarenhet skulle komma i arbete genom så kallade snabbspår. Regeringen gav Arbetsförmedlingen uppdraget att föra dialog med parterna samt att vara drivande i genomförandet (Af 2016 s 4). Af lanserar snabbspår för läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare: Övriga legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården kan använda delar av snabbspåren (Af 2016 s 23). Snabbspårens delar vid lanseringen för hälso- och sjukvårdsyrken (Regeringskansliet 2015-12-04): 1. Bättre och tidigare information om Socialstyrelsens valideringsprocess och hur den kan påbörjas. 2. Yrkesanpassad svenskundervisning via Arbetsförmedlingen. 3. Att lärosäten på uppdrag av Arbetsförmedlingen tillhandahåller introduktionskurser inför Socialstyrelsens kunskapsprov. 4. Bättre möjligheter att auskultera/praktisera genom handledararvode samt att fackförbunden och arbetsgivareorganisationerna deltar aktivt i processen. 15
Örebro kommun har lånat ut språklärare till snabbspåret. Kommunens mångfaldsutvecklare har varit ett kunskapsstöd för att utveckla kompetens i kulturmöten. KI / Prof. Sten Lindahl: Det är med stor entusiasm och generositet som erfarna läkare (volontärt) gett de asylsökande läkarna ett avancerat program. Många vill göra en samhällsinsats i samband med flyktingkrisen och projektet erbjuder en möjlighet att bidra. Snabbspåret beskrivs som ett språkprogram sammanvävt med det medicinska. Det operativa arbetet som facilitator har varit underskattat i flera snabbspår och tar mycket mer tid än förväntat. Om de inte gjort jobbet hade inget heller hänt i programmet. Jämför funktionen som operativ processledare för integration som rekommenderas i snabbspåret för bilmekaniker (Wängsäter, 2017). 16
Kalmar: Man har använt den första hälsokontrollen för asylsökande för att kartlägga deras sjukvårdserfarenhet. Därefter erbjuds de informationsträffar och undervisning i sjukvårdssvenska i landstingets regi. Överrepresentation av män. Kanske har de inte fångat upp alla kvinnor med vårdakademisk utbildning i den obligatoriska hälsokontrollen för nyanlända. I programmet finns kvinnor från Syrien som är läkare. Den första läkaren blev klar rekordfort på under två år och är nu ute på STtjänstgöring. KI/ Prof. Lindahl: Deltagare från Syrien, Irak, Afghanistan, Turkiet och Ukraina. Samtliga i gruppen har fått sina examina och betyg från tidigare anställningar validerade och alla är accepterade för att delta i Socialstyrelsens skriftliga examinationer. Alla har genomgått muntliga och skriftliga examinationer i svenska språket motsvarande C1-nivå vid Södertörns högskola. De gör nu provtjänstgöring alternativt siktar på kunskapsprov. RVG: Grunden är en utbildning för nyanlända läkare och sjuksköterskor som kallas för Plusintro. 140 deltagare i gruppen för läkare och sjuksköterskor inklusive barnmorskor + 35 tandläkare. Örebro: Av 16 deltagare i första omgången har 14 gått klart snabbspåret. Endast fyra av deltagarna arbetar nu i vården, men inte som läkare. De andra studerar vidare för att klara de steg som krävs för att få legitimation. Deltagarna måste bli bättre på 17
svenska och få mer erfarenhet av vårdarbetet för att klara det kunskapsprov som krävs. Därför vill regionen göra snabbspåret längre till våren. Rekryteringen viktig: KI/Prof. Lindahl anger att de kommer att vara mer noggranna i urvalet för nästa programomgång för att få rätt personer som fullföljer. I Örebro arbetar de strategiskt med rekryteringen och har varit noggranna för att få rätt deltagare som har förutsättningar att tillgodogöra sig programmet. 17
Samhällsorientering: Det är viktigt att bygga upp förhållningssätt till livet i samhället (RVG), att bygga relationer och lära sig koderna för mänskligt samspel (Örebro). Introduktionen till samhällsorientering sker på en enkel och grundläggande nivå och fördjupas i samband med arbetsplatsförlagda insatser (RVG). Det är viktigt att deltagarna delar våra värderingar i Sverige om jämställdhet och jämlikhet om de skall fungera på arbetsplatsen (Kalmar). Låg kunskap om institutioner i Sverige. Längre patientmöten i Sverige än i hemlandet ställer större krav på socialisering (Örebro). Tog lång tid för deltagarna att acceptera den svenska tidskulturen och kommer att ta ännu längre tid att acceptera svenska värderingar (KI/ Prof. Lindahl). Praktikplatser: RVG kan inte erbjuda praktikplatser till alla. Det är ibland konkurrens om praktikplatser med t.ex. studerande. Det är lättare att få praktikplatser på landet än i storstadsområdet. De är noga med att deltagarna kan tillräckligt mycket svenska för att tillgodogöra sig den yrkesinriktade praktiken. Innan deltagarna kommit till den nivån är det bättre med språkpraktik som kan ske på många olika ställen. 18
Trots enstaka rekord (t.ex. 18 månader för syrisk kvinna i RVG) dominerar erfarenheten att det tar tid, 3-4 år eller längre, för att klara kunskapsprovet. Vissa regioner har därför förlängt sina utbildningar. 19
Vid projektet INKO:s start fanns en förhoppning bland de intervjuade tjänstemännen att flera av deltagarna skulle få sin legitimation inom 24 månader. Idag vet vi att det kommer att ta längre tid för de flesta av projektdeltagarna. Deltagarna som gick in i projektet med målet att få legitimation som biomedicinska analytiker, fick i första skedet avslag från Socialstyrelsen då deras utbildning inte bedömdes motsvara den svenska. Sedan årsskiftet har dock reglerna ändrats, och nu öppnar sig en väg via kunskapsprov. Regeringen har även gett fyra lärosäten i uppdrag att till hösten 2017 starta kompletterande ettåriga utbildningar. Om de tre läkare som påbörjat provtjänstgöring blir godkända, innebär det att dessa klarar målet att få sin legitimation inom ca 24 månader. För de flesta övriga läkare i projektet blir det troligen inte aktuellt att få göra provtjänstgöring. Istället måste de klara ett kunskapsprov, vilket numera är ett krav från Socialstyrelsen även för dem med specialistkompetens. Hösten 2016 godkändes enbart 16 % av alla som skrev det. När möjligheterna till provtjänstgöring fanns kvar, var andelen godkända större, vilket sammantaget gjort det svårare att få svensk läkarlegitimation för specialister. Det finns en introduktionskurs till kunskapsprovet i Göteborg, och pga det stora söktrycket planeras fler platser upphandlas (Arbetsförmedlingen, 2016-10-12). Ett alternativ till kunskapsprov är att gå en ettårig kompletteringsutbildning vid ett universitet, som också i dagsläget har högt söktryck men där antalet platser kommer att öka. 20
Erfarenheten även från bl a Västra Götaland är att det är svårare för tandläkare än läkare att få legitimation. Ingen introduktionskurs för tandläkarnas kunskapsprov finns, där vid senaste provtillfället endast 11 % godkändes. Det har också visat sig att kunskapsprovet innehåller moment på engelska, vilket kan vara ett problem för vissa deltagare. Ett alternativ till vägen via kunskapsprov är en ettårig kompletteringsutbildning i Stockholm eller Göteborg, som har högt söktryck. Utbildningsdepartementet planerar dock att utöka antalet platser (Arbetsförmedlingen, 2016-10-12). 20
I ovanstående figur försöker vi illustrera vad projektet INKO betytt, och relatera det till situationen före och efter projekttiden. Vägen via SFI, som gällde för en person med utländsk vårdexamen före projektet, var i regel längre även jämfört med dem som hade uppehållstillstånd när de började i projektet. Det beror på kötiden till SFI och att SVA-kurserna läses terminsvis, utan möjlighet till löpande intagning (Slutrapport INKO, Region Gävleborg 2017). Men mest av allt är det möjligheterna att få påbörja processen mot legitimation redan på asylstadiet som förkortar processen. Det finns även andra vinster relaterade till att involvera asylsökande, såsom ökad meningsfullhet, bättre mående och snabbare integrering. Aktiviteterna i och kring kursen minskar den press vi lever under på grund av väntan på besked om uppehållstillstånd När det gäller deltagarna som våren 2017 läser på B2-nivå i Söderhamn, är intentionen från de ansvariga huvudmännen att låta dem fullfölja fram till godkänd SVA3-nivå, oavsett om de är asylsökande eller har uppehållstillstånd. Däremot är det ovisst om asylsökande kommer att få ingå framöver. Projektledaren för INKO arbetar numera inom ESF-projektet Snabbspårsfabriken vid Region Gävleborg, som pågår t o m 2019. Avsikten är att fortsätta satsningen och utvidga den till fler kommuner och fler yrken, men med skillnaden att asylsökande inte kan ingå såvida deras undervisning behöver finansieras av ESF-medlen. 21
En lärdom från projektet är behovet av tydlighet kring processen fram till legitimation. Det har t ex framför allt varit deltagarna själva som inhämtat kunskap om introduktionskurser, kunskapsprov och kompletterande utbildningar, snarare än att projektets tjänstemän legat steget före och informerat om vägen efter avklarad SVA3-nivå. En tänkbar utvecklingsväg för det framtida arbetet är att införa en form av case manager / operativ processledare för varje deltagare, med ansvar för den samordnade processen och för att tydliggöra för deltagaren var han/hon befinner sig i denna. När det gäller vilket stöd deltagarna kan förvänta sig efter avklarad SVA3-nivå, ser vi det som särskilt angeläget att tydliggöra: - Vilka möjligheter finns för dem som t ex får anställning som läkarassistenter eller tandläkarstuderande att få viss arbetstid för att förbereda sig för kunskapsprovet? - Vilka möjligheter finns att få stöd för att gå en ettårig kompletteringsutbildning vid ett universitet? - Vilka är möjligheterna att Region Gävleborg, i likhet med t ex Kalmar län, själv upphandlar introduktionsutbildningar? Att behöva läsa introduktionskurs och/eller ettårig kompletteringskurs vid ett universitet innebär svårigheter att hitta bostad, och ökar risken att deltagarna inte återvänder för att börja arbeta i vårt län. De flesta deltagare har en tydlig ambition att nå ända fram till legitimation, och inte nöja sig med en anställning i ett lägre kvalificerat yrke. Det är också från nationellt håll tydliggjort att målet är att den enskilde inte endast ska komma ut i yrkeslivet utan så vitt möjligt ska göra det i sitt ursprungliga yrkesval inom hälso- och sjukvården (Socialdepartementet, 2013, s 7). Satsningar på att stödja legitimationsprocessen för personer med utbildning utanför EU har dessutom visat sig innebära stora samhällsvinster (ibid, s 12). Sammantaget talar detta för att Region Gävleborg som arbetsgivare har mycket att vinna på att aktivt stötta deltagarna ända fram till legitimation. Personligen vill jag inte jobba som assistent, för jag är biomedicinsk analytiker. Jag vill inte tappa mitt yrke. Sist men inte minst ser vi det som angeläget att stötta och tillvarata resurserna hos de nyanlända kvinnliga vårdakademikerna. Vi upplever att mycket fokus i projektet har legat på männen, delvis säkert beroende på att de som gått snabbast fram i processen är män. Kvinnorna tar ofta ett större ansvar för familj och barn, och har där-med sämre förutsättningar att hårdsatsa på språkinlärningen. Hänsyn behöver också tas till att ett större ansvar för hemarbetet innebär mindre möjligheter att pendla. 21
22
23
INKO (Integration genom kompetensförsörjning) Slutrapport från följeforskningsuppdrag Beställ arbetsrapporten från: gunilla.blom.lundqvist@regiongavleborg.se FoU Välfärd Region Gävleborg Gävle sjukhus, ingång 11 801 87 Tel: 026-65 02 68 Arbetsrapport 2017:2