Nummer 2 December 2007 SÄKRA B E TA L N I N G A R,0/46.5*0/4'3044" 7ÌS LÚQMVTU TMÌS BMMB SFLPSE %FU USÌOBT FGUFS TWJOEZSB 7VJUUPOWÊTLPS FYLMVTJWB LMPDLPS NPOTUFSUVOHB )VNNFST PDI MZYSFTPS UJMM FYLMVTJWB ÚBS $BTI JT LJOH ÊS TFEBO MÊOHF QBTTÏ PDI VUCVEFU BW LSFEJUNÚKMJHIFUFS ÊS TPN FUU EJHOBOEF KVMCPSE * EFU IÊS OVNSFU HÚS WJ FUU GÚSTÚL BUU GÌ LPMM QÌ MÊHFU y 1
Innehåll 2. Det stormar i vattenglaset 3. Ledaren 4. Kalendarium 6-8. Rapport från... 9. Remisser 10-17. Tema: Konsumtionsfrossa 18-19. Forum Myndighet 20. Korten på bordet 21. Replik korten på bordet 22. En inkassohandläggares bekännelse 23. Utb ildning 24-25. Notiser Det stormar i vattenglaset Vad är det som gör att vi blir så upprörda av SMS lånen? Ingen upprörs ju särskilt mycket när någon i ungdomligt oförstånd lånar samma summa av en kompis, av en mamma, utnyttjar en redan beviljad checkkredit, maxar sitt kreditkort eller bränner lönen på Spy Bar en lördagkväll och sedan får leva på snabbmakaroner (eller mamma) resten av månaden? Det här sjöng ju Magnus Uggla om redan 1997 : Den 25e smäller det, då finns det ingen som tar en, man är kung kung i baren. Erfarenhet är modet att våga göra fel saker och lära sig av konsekvenserna. Har inte de unga alltid i de äldres ögon slösat pengar på onyttiga saker. Det tyckte min mamma också när jag spenderade hela studiebidraget på alldeles för högklackade och dyra stövlar istället för ett par varma, fotriktiga som man kunde pulsa i snö med. Och inte hade jag mössa heller. Vår nya sköna teknikvärld har öppnat världen för oss. Är det någon som minns tiden innan Internet? E-post? Pappersbiljetter till flygresan? Telefonköerna till SJ? Nätet har gett oss oanade kommunikationsmöjligheter och tillgång till information. Pappersblanketten har spelat ut sin roll, nu fyller man i ett webbformulär och får svar inom några sekunder. Ett köp är bara en knapptryckning bort. Nya förströelser finns att ägna tiden åt: kliv in i Second Life eller sätt dig vid pokerbordet fast du är hemma i soffan. Sväva över jorden och spana in New York via GoogleEarth. Kolla in vädret i Sydney, Australien. Garva åt galningarna som exponerar sig på Youtube eller se hur poppis du kan bli på Facebook. Chatta med någon i Kina eller varför inte Eslöv. Fara eller möjlighet? Kunskap eller fördumning? Erfarenhet är modet att våga göra fel. Elisabet Hammar, redaktör och Niklas Björklund, biträdande P. S, Läs förresten gärna Magnus Ugglas blogg på aftonbladet.se. Både underhållande och välskrivet. 26. Branschfakta 27. Styrelse/Övriga December 2007 Elisabet Hammar, Redaktör Niklas Björklund, Biträdande redaktör Ansvarig utgivare Claes Månsson, ordförande Svensk Inkasso claes.mansson@adv-aberg.se 2
Ledaren Rakare rör med självständigt KFM och en verkställighetsnivå SVENSK INKASSO arbetar vidare. Som alltid handläggs fler ärenden och uppgifter än som kan kommenteras. Låt mig dock börja med att tacka alla deltagare och medarbetare för ett trevligt och väl genomfört Medlemsmöte den 18 oktober 2007. Mötet samlade ett åttiotal deltagare som tog del av föredrag om svensk och internationell ekonomi, branschföreningens interna frågor, Datainspektionens erfarenheter samt Kronofogdemyndighetens forskning och synsätt gällande evighetsgäldenärer. Det bjöds underhållning och god mat; alla medverkande träffades och trivdes. Ett medlemsmöte under hösten för diskussion om aktuella frågor blir säkert ett återkommande arrangemang som komplement till vårens mer formellt upplagda årsmöte. En intern fråga med betydelse i branschens utåtriktade arbete förtjänar uppmärksamhet, nämligen föreningens insamling av statistik. Inom kort kommer föreningen att tillskriva alla medlemmar med begäran om svar på frågor om antal ärenden och mål som hanteras i den egna verksamheten. Frågan är av avgörande betydelse för branschen vi måste med ett handfast och korrekt underlag kunna beskriva vad branschen gör och vilka volymer det rör sig om. Det finns säkert medlemsföretag som ser med misstänksamhet på frågor av detta slag då de rymmer ett mått av företagshemligheter som bör förbli sekretessbelagda. Här kan klarläggas att all insamling av uppgifter på företagsnivå handläggs direkt av föreningens ordförande under sekretess. Enskilda medlemmars siffror kommer aldrig att lämnas ut och förblir hemliga. Vänligen svara därför på samtliga frågor och känn förtroende för hanteringen. Det skall framhållas att statistiska uppgifter på aggregerad nivå kommer att bli synnerligen viktiga när branschen skall föra ut sina budskap i olika sammanhang - branschen är stor, viktig, pålitlig och handlägger betydande volymer och det skall vi visa. Det utåtriktade arbetet domineras nu av tre frågor, nämligen Den nya Kronofogdemyndigheten den 1 janauari 2008, utredningen om ett samordnat insolvensförfarande och den kommande propositionen med en återställare av förmånsrätten för företagsinteckningen. Det står helt klart att det blir ett helt nytt fokus på exekution och att alla verkställighetsresurser kan riktas mot KFMs huvudsakliga uppgift. Sannolikt har varken parterna i den exekutiva processen eller KFM riktigt förstått hur mycket kraft och energi som tidigare slukats av borgenärsuppgifterna. Vid justitiedepartementets hearing den 13 november framkom att i princip samtliga remissinstanser som företräder långivare och låntagare, (bankföreningen och Svenskt Näringsliv, m fl) helt avvisar utredningens förslag om att företagsinteckningen skall stärkas i enlighet med 2004 års reform, dock att den skall gälla i 75 % av gäldenärens egendom i stället för som nu 55%. I stället förespråkas en fullständig återgång till äldre bestämmelser där företagsinteckningen föreslås gälla både vid utmätning och konkurs, samt i 100 % av inteckningsunderlaget, (dock att kassa och bankmedel undantas). Argumentationen är att intresset av ett större kreditutbud är mer betydelsefullt än intresset av att avvakta utfallet av den reformerade insolvensrätten. Svensk Inkasso tycks vara ensam remissinstans att försvara utredningsförslaget och grundpelarna i 2004 års reform vilken möjliggör en mer dynamisk insolvenshantering, låt vara att inteckningshavarna får del av ytterligare en bit av inteckningsunderlaget i syfte att öka utbudet från kreditgivarna. Det återstår att se hur regeringen hanterar opinionstrycket. Propositionen kommer till våren -08 och lagändringarna beräknas träda ikraft i juli samma år. Utredningen om ett samordnat insolvensförfarande hanterar två frågor av stort intresse för branschen. Skuldsanering för näringsidkare och åtgärder mot överskuldsättning. Utredningsarbetet pågår för fullt och Svensk Inkasso deltar i argumentationen. Kronofogdemyndigheten blir självständig och utmätningsförfarandet ändras den 1 januari -08. KFM kan helt koncentrera sig på utredningar om gäldenärerna har några tillgångar och verkställa de krav som framställs när borgenärsuppgifterna för statens räkning flyttas till Skatteverket. Samtidigt införs en enda utredningsnivå i alla utsökningsmål. Båda reformerna innebär troligen väldiga förändringar och de bör sätta kraftfulla spår i den exekutiva verksamheten. Det står helt klart att det blir ett tydligt fokus på exekution och att alla verkställighetsresurser kan riktas mot KFMs huvudsakliga uppgift. Sannolikt har varken parterna i den exekutiva processen eller KFM riktigt förstått hur mycket kraft och energi som tidigare slukats av borgenärsuppgifterna. Det skall bli riktigt spännande att se effekterna av reformerna. Konkurrensen mellan borgenärerna och deras ombud kommer att öka och förhoppningsvis leder detta till att branschföretagen blir än skickligare och effektivare i sin verksamhet. För KFM ökar kraven på partsneutralitet när exekutionsprocessen ensam kommer i blickfånget och alla tillkommande aspekter och hänsyn regleras i utsökningsbalken. KFM kommer att ledas av en myndighetschef ensam. Ingen styrelse utses. Däremot kommer regeringen att utse ett Insynsråd som skall tillgodose behovet av demokratisk insyn och medborgerligt inflytande. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och ge myndighetschefen råd. Svensk Inkasso har av regeringen beretts tillfälle att nominera ledamöter till Insynsrådet. Avslutningsvis några rader om en framgång för Svensk Inkasso. Efter föredragning från branschen för Skatteverkets centralt placerade beslutsfattare gällande mervärdesskatt på finansiella tjänster har tydliggjorts att branschen och SKV i flertalet frågor är eniga om hur moms skall beräknas vid förvärv av fordringar och factoring. På lokal nivå har detta lett till att SKV återkallat sin talan i en synnerligen omfattande process. Claes Månsson, Ordförande Svensk Inkasso, dec. 2007 3
Kalendarium 4
Kor rekta kreditbeslut ger bra affärer! Aktuell och relevant information av hög kvalitet om privatpersoner och företag. Träffsäker kreditbedömning av kunder och prospects. Lönsammare kreditgivning med marknadens främsta score. Ta en UC! Den kompletta kreditupplysningen om företag och privatpersoner för snabba kreditbeslut. Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag UC AB 08-670 90 00 www.uc.se nov 07.indd 1 2007-11-13 16:18:32 5
Svensk Inkassos höstmöte den 18 oktober Föreningens första medlemsmöte hölls i Stockholm där det gavs tillfälle både till allvar och till skratt. Föreningens styrelserepresentanter presenterade sig och ordförande Claes Månsson redogjorde för styrelsens arbete med såväl praktiska som formella detaljer för att få fart på verksamheter samt de kontakter och mötesformer som etablerats med Kronofogden, Konsumentverket och Datainspektionen. Dessutom presenterades föreningens utbildningsprogram och tidningen Säkra Betalningar och diplomutdelning skedde till de elever som certifierats i SiO:s regi under vårterminen. Meurling från Datainspektionen samt biträdande rikskronofogde Erica Wass och kronodirektör Mikael Necke. Mats Kinwall gav oss en bild över nuläget i svensk ekonomi med internationell utblick och förklarade händelserna på den amerikanska bolånemarknaden och hur dessa påverkar såväl den svenska som världsekonomin. Mats delgav oss sin uppfattning att Sverige har stark motståndkraft mot finansiell oro och konsekvenserna av de s.k subprime-lånens ökade risker inte torde vara särskilt märkbara för oss. Däremot kan vi räkna med att Riksbanken i måttlig takt kommer att höja styrräntorna. RAPPORT FRÅN Mikael Necke hos Kronofogden informerade om ett forskningsprojekt som pågår inom myndigheten med avsikt att kartlägga grundorsakerna till att en gäldenär inte betalar sina skulder. Forskningen fokuserar på överskuldsättning och de konsekvenser detta får för gäldenärens hälsa, sociala situation, arbetsförmåga m m. Rapporten förväntas vara klar innan årets slut. Stå-upp komikern Thomas Järvheden (känd från TV) skojade till det och gjorde sitt bästa för att locka publiken till skratt (det var inte så svårt) såväl med skruvade iakttagelser, giftiga repliker som skönsång (nåja). Övrigt som nämndes var Inkassonämndens fortsatta arbete, utvecklingen av föreningens hemsida och framtagande av statistik. Omvärldsgäster var Mats Kinwall vid Handelsbankens ekonomiska sekretariat, Göran Gräslund och Håkan Generaldirektören presenterade kort Datainspektionens verksamhet och visade upp en ny informationsbroschyr som tagits fram: Vad gör de på Datainspektionen egentligen? Håkan Meurling refererade till genomförda inspektioner och ansåg att inkassobolagen i stort sköter sig bra. Dagens avslutades med middag och mingel där tillfälle gavs till diskussioner, nätverkande och diskussioner om såväl stort som smått. Rapporterat av: Elisabet Hammar, Säkra Betalningar 6 Mats Bergström, styrelseledamot Marie Bråberg, Rektor utb.programmet, Svensk Inkasso Strategimöte med Kronofogdemyndigheten den 19 november Svensk Inkasso har genom Claes Månsson och Charlotte Strandberg sammanträffat med Kronofogdemyndighetens ledning. Under mötet framkom att myndigheten är tillfreds med lösningen att myndighetschefen ensam blir beslutande och att denna beslutsordning har fördelar jämfört med styrelse med beslutsfunktioner. Flera strategiska frågor av ledningskaraktär kommer att blir nya för den självständiga myndigheten. Kronofogden får 2 500 medarbetare (jmf 11 500 i SKV), årsbudgeten blir ca 1,6 miljarder varav 299 miljoner avsätts för det verksamhetsstöd i form av IT, ekonomi-, HR-, vaktmästeri-, arkiv-, och diarieföringstjänster som köps från Skatteverket. Myndigheten står inför omfattande kostnader för nyutveckling av IT-stöd, vilket ligger utöver de tjänster som köps från Skatteverket. Enligt avtal måste dock upphandlingen ske genom SKV i samarbete med ett it-konsultföretag. Nyutveckling omfattar ett nytt system för skuldsanering och under övervägande är också ett byte av teknisk plattform för Supro. Utveckling Göran Gräslund och Håkan Meurling Datainspektionen av ett helt nytt affärssystem för all verksamhet är en annan möjlighet som diskuteras. En förstudie beräknas färdigställd till jul 07. Tydligt är att reformen som träder i kraft till årsskiftet 2007/2008 med en självständig Kronofogdemyndighet och en ny enhetlig verkställighet för alla mål kommer att betyda mycket för det framtida arbetet. Den borgenärsroll man innehaft för Staten har sannolikt dragit betydande resurser och skymt sikten i det dagliga arbetet för exekutionsmyndigheten. Nu kan fokus helt läggas på verkställigheten där resurser och beslut kommer att peka åt samma håll; kraftfull tillgångsundersökning och utmätning. Parternas syn på myndighetens mediestrategi är fortfarande delade. Svensk Inkasso klargjorde sin inställning att myndigheten inte bör ägna sig åt opinionsbildning med tanke på sin roll och att partsneutraliteten kräver oväld. KFM anser att myndigheten agerar inom ramen för sitt uppdrag. Mikael Necke, Kronofogden Mats Kinwall, SHB Delgivningsverksamheten inom den summariska processen diskuterades och Kronofogdemyndigheten uppgav att en övergripande handlingsplan är att vänta inom kort. Kronofogdemyndigheten verkar för att delgivningsmän som är anställda inom myndighet ska få stämningsmans behörighet och frågan drivs tillsammans med Domstolsverket och Polisväsendet. När det gäller partsdelgivning framhölls att några nya riktlinjer inte förmedlats men att myndigheten inte avser att godta förlängningar av delgivningstiderna. Kronofogdemyndigheten anser att hanteringen i avhysningsmål kan förbättras. Myndigheten ser en trend i att vissa sökanden använder avhysningsansökningen som ett verktyg för att nå uppgörelser utan att avhysning egentligen är hyresvärdens verkliga vilja. Myndigheten anser att i de fallen borde andra förhandlingsvägar användas. Sammanfattat av Claes Månsson/ordförande
Hearing om betänkandet från utredningen En starkare företagsinteckning, (SOU 2007:71) den 13 november Utredningen om en starkare företagsinteckning (SOU 2007:71) O U rdförande Claes Månsson deltog för Svensk Inkasso i den hearing som Regeringskansliet ordnade med anledning av de förslag som framförs av utredningen om en starkare företagsinteckning Remisstiden går ut den 10 december 2007 och en proposition planeras till mars 2008 med lagändring per den 1 juli 2008. Vid hearingen framkom ett massivt missnöje med utredningens förslag, framför allt anfört av banker, sparbanker, Nutek, Almi och andra kreditgivare. Samtliga remissinstanser utom Svensk Inkasso förkastade utredningens avvägningar om att företagsinteckningen fortsatt ska vara en allmän förmånsrätt som gäller i en procentuell andel av inteckningsunderlagets värde. Värdet omfattar all gäldenärens egendom, dock med en höjd andel från 55 % till 75 %. Svensk Inkasso var den enda remissinstans som vid hearingen ställde sig bakom utredningens förslag. Övriga remissinstansers underkänner dels utredningsdirektiven, som faktiskt klart sade att förmånsrättsreformen från 2004 inte fick äventyras, dels krävs en fullständig återgång till den ordning som tidigare gällde, dvs att företagsinteckningen skall vara en särskild förmånsrätt (som gäller både vid utmätning och konkurs) och ska omfatta 100 % av underlaget. Underlaget ska dock minskas enligt tidigare ordning, dvs kassa, bank och innehavda aktier undantas från underlaget. Regeringen tycks nu välja mellan utredarens förslag och att helt återgå till den gamla ordningen för företagsinteckningar, trots att alternativet inte ens är utrett. Claes Månsson påpekade faran i att nu, utan att beakta de övriga delarna av 2004 års reform, endast återställa just företagsinteckningarna. Reformen från 2004 omfattade önskemål om ökad dynamik i systemet, ett snabbare insolvensförfarande, förhindra seriekonkurser, öka inslag av eget riskkapital, ta bort statens förmånsrätt för skattefordringar, öka utdelningen för oprioriterade etc. Reformen har verkat under allt för kort tid för en återställning skall kunna genomföras utan att övriga reformdelar också övervägs. Sammanfattat av Elisabet Hammar/Säkra Betalningar. tredningens uppdrag har varit att föreslå en återställning av förmånsrätten i företagsinteckningen för att underlätta kreditgivningen till företag utan att syftet bakom förmånsrättsreformen från 2003. Uppdraget omfattade också att undersöka om inteckningen bör gälla i all egendom eller ska begränsas i någon form, om inteckningen också bör omfatta enskild näringsidkares privata egendom, om rätten bör gälla endast konkurs eller också omfatta utmätning samt överväga statens rätt till återkrav av utbetald lönegaranti. Betänkandet överlämnades den 8 oktober till justitieministern med förslaget att företagsinteckningens förmånsrätt återställs till att omfatta 75 % samt att Statens återkrav avseende utbetald lönegaranti avskaffas. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2008. Äldre regler gäller för inteckningar som upplåtits före ikraftträdandet samt för konkurser och företagsrekonstruktioner som inletts före ändringen. Utredningen anger att nackdelarna med att ge företagsinteckningen särskild förmånsrätt för företagsinteckningen skulle ha betydande konsekvenser för insolvensrätten, även om det skulle underlätta för småföretagen att få krediter. Likaså skulle en begränsning i egendomsslag och särskilda regler för enskild näringsidkare ha stor inverkan på insolvensrätten. Utredningen har därför stannat vid att inteckningsunderlaget även fortsatt och att vara en allmän förmånsrätt som gäller en procentuell andel av all egendom i företaget. Man har i arbetet strävat att balansera återställandet av andelen med andra samhälleliga intressen och stannat vid en höjning från 55 % till 75 %. Förslaget innebär att de oprioriterade borgenärernas möjlighet till utdelning försämras. I syftet att motverka denna konsekvens föreslås att statens förmånsrätt för utbetald lönegaranti avskaffas helt och hållet. Särskild utredare har varit lagmannen Mikael Mellqvist. Hela utredningen SOU 2007:71 En starkare företagsinteckning kan hämtas på regeringen.se under Publikationer. Källa: Justitiedepartementet, pressmeddelande 8 oktober 2007 7
Uppföljningsmöte om barns skuldsättning 12 november RAPPORT FRÅN Svensk Inkasso fortsätter att medverka i den informella samarbetsgrupp som bildats för diskussioner om barns skulder i samhället. Det stora problemet ligger i att föräldrar och andra förmyndare ofta träffar avtal i sina barns namn för barnets räkning. Barnet blir då gäldenär eftersom det företrätts av behörig ställföreträdare. Om skulderna inte betalas av förmyndarna kommer barnet att få svara för skulden när det inträder i vuxen ålder (18 år). I den statliga utredningen Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna, SOU 2004:112, klargörs att Tyvärr beror stora delar av de omyndigas samlade skuldbörda emellertid på att föräldrarna utnyttjar sina barn för att själva undgå skuldsättning eller saknar förmåga att sköta barnets ekonomi. Det kan naturligtvis också bero på oförstånd att föräldrarna tecknar avtal i barnets namn och därefter får betalningssvårigheter. Kärnan i problemet tycks dock vara att föräldrarna inte på ett korrekt sätt sköter sina barns ekonomi. Som tidigare rapporterats kommer Svensk Inkasso att tillsammans med myndigheter och organisationer att verka för att alla borgenärer skall beredas tillfälle att medverka i frivilliga borgenärsbyten för att om möjligt avlasta barn från skuldsättning. Myndigheterna och organisationerna överenskom också att de tillsammans skall tillskriva regeringen och framhålla sin åsikt att lagstiftaren bör införa de förslag till lagändringar som framförts av den nämnda utredningen, med innebörd att en förälder inte skall ha möjlighet att utan samtycke från överförmyndaren företa en rättshandling som innebär att barnet får anstånd med betalning för en vara eller en tjänst annat än om beloppet är blygsamt och från början bestämt till sin storlek. Sammanfattat av Claes Månsson/ordförande. 8
Remiss Svensk Inkasso:s Remissvar till Ny Verkställighetspolicy för Kronofogdemyndigheten Svensk Inkasso välkomnar den nya lagstiftningen med innebörd Kronofogdemyndigheten blir en självständig myndighet utan offensiva borgenärsuppgifter för det allmänna. Lagändringen kommer att leda till att Kronofogdemyndigheten i högre grad kan koncentrera sina resurser som verkställande myndighet i den exekutiva processen. En verkställighetspolicy kommer att tydliggöra myndighetens verkställande arbete och komplettera lag och författning. Svensk Inkasso anser att föreliggande utkast på ett tydligt sätt ger uttryck för hur den verkställande myndigheten skall arbeta. Svensk Inkasso har, trots att utgångspunkten är att dokumentet i huvudsak är bra, förslag till förbättringar, vilka för enkelhets skull nedtecknats direkt i dokumentet med kommentarer. Ett övergripande förslag är att partsneutraliteten bör tillmätas ett stort värde i policyn. Flera av Svensk Inkassos förslag innebär därför att ord och uttryck med stark värdeladdning bör undvikas. Samma förhållande gäller ord och uttryck som har en vag definition, men trots detta har styrande funktion för läsaren. En ytterligare reflektion som även den bottnar i kravet på partsneutralitet (mellan såväl borgenär och gäldenär som mellan olika borgenärer) gäller hur Kronofogdemyndighetens prioriteringar och målsättningar skall kunna få genomslag i policyn. Svensk Inkasso noterar i detta sammanhang att föreningen, mot bakgrund av kravet på partsneutralitet, har svårt att ställa sig bakom ställningstaganden att nya gäldenärer skall prioriteras, liksom att en målsättning för myndigheten är att minska antalet gäldenärer. I båda de sistnämnda frågorna är det naturligtvis dels en önskad samhällseffekt att nya gäldenärer skall förmås att inte återkomma med skulder i gäldenärsregistret, dels att antalet gäldenärer i samhället skall minska. Samhället har via lagstiftning och olika myndigheter och organisationer en rad olika strategier och verksamheter som kan medverka till att nå dessa effekter. Kronofogdemyndigheten har tilldelats viktiga arbetsuppgifter på dessa fält, varav verkställighetsprocessen är den viktigaste och mest reglerade. God verkställighet bör leda till att de goda samhällseffekterna nås. I båda fallen är det emellertid fråga om just effekter av den verkställande myndighetens arbete att så sker inte à priori en prioriteringsfråga eller ett mål för myndigheten. Sett i ett längre och övergripande perspektiv är naturligtvis omöjligt för den exekutiva myndigheten att påverka vare sig antalet förstagångsgäldenärer eller antalet gäldenärer som registreras i gäldenärsregistret på annat sätt än genom att på bästa sätt fullgöra sin samhällsuppgift. Om Kronofogdemyndigheten skulle inta en annan hållning uppkommer genast frågor om myndigheten kan upprätthålla ett partsneutralt agerande. Det förhållandet att Kronofogdemyndigheten också erhållit en uppgift att genom förebyggande kommunikation skall motverka att medborgarna skuldsätter sig utöver sin betalningsförmåga står enligt Svensk Inkasso inte i strid med vad som anförts. Den förebyggande kommunikationen utgör ett gott komplement till verkställighet och medför med stor säkerhet att eftersträvansvärda samhällseffekter på området kan uppnås. Den förebyggande kommunikationen får emellertid enligt Svensk Inkasso inte äventyra partsneutraliteten i pågående utsökningsmål eller ligga till grund för prioriteringar, målsättningar och arbetsmetoder som leder till att den partsneutrala, exekutiva processen kan sättas ifråga. Kronofogdens verkställighetspolicy Verkställighetspolicyn är ett av Kronofogdemyndighetens styrdokument som ska vara ett stöd för handläggaren och underlätta prioriteringar. Policyn ska också stimulera till effektiva processer och bidra till att gäldenären inte återkommer med nya skulder. I samband med att omfattande lagändringar träder i kraft den 1 januari 2008, med ökad fokus på renodlad verkställighet utarbetar Kronofogden en ny Indrivningspolicy. Policyn innehåller riktlinjer som ska säkerställa kvalitet och tydlighet i processerna och att myndigheten uppfattas som pålitlig och partsneutral. I dokumentet behandlas bl.a likabehandling, adekvata exekutiva åtgärder, utredningarnas kvalitetskrav, dokumentation, anpassade och differentierat arbetssätt beroende på målgrupp m.m. Svensk Inkasso har ombetts inkomma med synpunkter på myndighetens utkast till policy. Delgivning Mer aktuellt än någonsin! 08-527 640 00 info@delgivningsservice.se www.delgivningsservice.se 9
TEMA: KONSUMTIONSFROSSA Vi konsumerar som aldrig förr, fastighetspriserna har slagit i taket, utlåningen når rekordnivåer och champ det på den finansiella marknaden är överväldigande och tiden då Finax-lånet var enda alternativet till ban snabbt och pappersblanketten har gått i graven. Vad är det som hänt och hur står det till med kreditgivningen egentligen? Vilka är utmaningarna för inkassohandläggarna idag? Vi gör ett försök att reda ut begreppen och låter några av marknadens aktörer komma till tals. Ditt bankkontor numer i cyberspace DU NYA SKÖNA SKU Kravet på att ha banktillstånd för inlåningsverksamhet togs bort 2004. Det var det sista i raden i den våg av avregleringar inom banksektorn som pågått sedan mitten av 80-talet. Mycket har hänt på den finansiella marknaden, nya aktörer utmanar med nya produkter och högkonjunkturen har gett ytterligare skjuts åt utlåningen. Avregleringarna inom den finansiella sektorn har inte bara inneburit lättnader i regelverket. Istället har nya krav uppstått t ex behovet av tillräcklig information och krav på utökat konsumentskydd. I samband med reformen 2004 infördes en statlig insättningsgarantin för banksparande. Det omfattande regelverket kring Basel II, vilket ska garantera stabiliteten i det finansiella systemet infördes genom Finansinspektionen så sent som i år. Inom banksektorn har trenden länge gått mot allt färre kontor och många av de tjänster och transaktioner som tidigare utfördes på kontoren görs numer av kunden själv via Internet eller girobetalningar. Antalet Internetbankskunder beräknades enligt Svenska Bankföreningen år 2006 uppgå till mer än 7,2 miljoner (dock inte unika användare). Kontanter och checkar har ersatts av betalkort och uttag görs numer via bankomater eller i butiker. Köp av utländsk valuta sker uteslutande genom fristående växlingskontor som t ex Forex. Antal Banker 126 Antal bankkontor 1947 Antal anställda 39132 Antal Internetbankkunder (ej unika användare) 7 210 000 Antal uttagsautomater 2800 Antal transaktioner i uttagsautomater, miljoner 316 Transaktionsvärde uttag, miljarder kr 275 Antal transaktioner kredittkort, miljoner 184 Antal transaktioner bankkort, miljoner 877 Källa: Svenska Bankföreningen, Bank- & finansstatistik 2006 Ny rollista Nya aktörer med nytt utbud har etablerat sig under de senaste åren. De mindre aktörerna har blivit allt fler och de större färre. Idag finns ca 180 kreditinstitut under Finansinspektionens tillsyn. Till detta antal kan läggas lika många som är registrerade hos inspektionen utan tillstånd. Här finns de uppmärksammade och diskuterade SMS lånen, dvs. kortfristiga lån på mindre summor där både ansökan och besked sker genom mobiltelefonen. Bank2 och Bluestep utmanar genom utlåning kombinerat med skuldrådgivning till låntagare med betalningsanmärkningar som ratas hos de traditionella instituten Vi konsumerar som aldrig förr Marknaden bjuder oändliga möjligheter till finansiering. Inför julhandeln 2007 spås nya rekord med omsättning uppemot 60 miljarder kronor. I och med datorn och Internets numer självklara plats hos var och en har också näthandeln växt. Handelns Utredningsinstitut rapporterar i E-barometern att E-handeln under tredje kvartalet 2007 steg med 20 %, vilket är en ökning tre gånger så stor som hos traditionella detaljhandeln. Framtidstron hos bolagen i branschen är stark, över 70 % tror på en fortsatt ökning. Många av näthandlarna erbjuder någon form av kortfristig kredit. Vissa företag erbjuder lån såväl till köp av bolagets produkter som rena blankokrediter. Bil-, båtelektronik-, bygg- och möbelkedjorna har tätt samarbete med finansbolag för att finansiera konsumenternas köp, om de inte har eget finansbolag inom koncernen. Matvaruhandeln med ICA i spetsen har egna kreditkort med möjlighet till månadsfakturering av matinköpen. Vi lånar som aldrig förr Fastighetsprisernas klättring, i kombination med ett gynnsamt ränteläge, har tagit bolånen till rekordhöjder, där bostadsfinansiering idag står för den i särklass största andelen av utlåningen till hushållen. Det är också den utlåningsform som ökat mest. Nyligen beslutade Regeringen att införa en statlig garanti för köp av bostad, riktad mot grupper i samhället som kan ha svårt att få ett lån av bank eller bostadsinstituten. Enligt statistik från Svenska Bankföreningen uppgick utlåningen till hushållen från de s.k. monetära finansinstituten (banker, bostadsinstitut och finansbolag) till över 1 750 miljarder kronor 2006 Enligt statistik från Svenska Bankföreningen uppgick utlåningen till hushållen från de s.k. monetära finansinstituten (banker, bostadsinstitut och finansbolag) till över 1 750 miljarder kronor 2006 med en ökning om närmare 60 % över de fem senaste åren. 10
LDSÄTTNINGSVÄRLD agneförsäljningen tömmer systembolagets lager. Utbuken känns otroligt avlägset. Kreditbesluten går sekund- Finansinspektionen rapporterar om att allt fler belånar sina aktiedepåer hos värdepappersbolagen. För den som vill spekulera finns också möjlighet till krediter hos nätspelsbolagen där de virtuella poker- och bingoborden erbjuder krediter, om än till begränsade nivåer. Studielån via CSN är ytterligare en tillgänglig finansieringsform. Villkoren för återbetalning har förändrats i flera steg med skärpta återbetalningskrav så snart studierna är avslutade. Enligt CSN uppgår utlåningsvolymen till 175 miljarder kr. Vi ringde upp Johan Hansing, chef för avdelningen för ekonomi och analys hos Svenska Bankföreningen för att ställa några frågor om utvecklingen på den finansiella marknaden. Internet är en av de starkast bidragande faktorerna till utvecklingen inom finanssektorn, menar Johan. Nätet har gjort det enklare för konsumenten att jämföra villkor, utbud och priser. Det har också ökat konkurrensen i branschen, väckt intresse för nya produkter och gett en skjuts åt produktutvecklingen. Hansing tar det s.k. Finax-lånet som ett exempel. Finax var länge var en av de få aktörerna som erbjöd (relativt) snabba blancolån vid sidan av bankerna. När ränteläget förändrades och efterfrågan av den typen av utlåning ökade blev det intressant även för de större aktörerna. Dessutom är det TEMA: KONSUMTIONSFROSSA Utlåning, miljarder kronor Finansbolagskrediter, efter tjänst, miljoner kronor Belopp, miljoner kr Varav Beviljat Disponerat Factoring Avbetal- Kort- Kontrakts- Revers- Övrigt ning krediter krediter krediter 2002 150 008 116 682 6 616 49 653 8 824 7 281 19 737 24 572 2003 166 993 133 191 5 661 53 306 9 579 7 197 26 006 31 442 2004 169 922 134 693 6 504 57 508 12 765 6 539 10 643 40 734 2005 182 056 139 203 8 932 60 845 16 453 6 867 10 666 35 440 2006 194 403 146 312 9 078 65 032 17 518 7 527 10 926 36 232 Utveckling 2002-2006 30% 25% 37% 31% 99% 3% -45% 47% Källa SCB antal liter 800 000 600 000 400 000 200 000 tekniska kunnandet i Sverige är högt vilket har möjliggjort utveckling av de komplexa produkter som finns att välja på inom t ex fond- och försäkringsområdet. Nya aktörer etablerar nya produkter, fortsätter Hansing. Ett exempel är utländska aktörer som i och med att de etablerar sig på den svenska marknaden också tar med sig influenser från sitt eget land. Systembolagets försäljningsstatistik Champagne 1989-2006 År Banken Bostadsinstituten Finansbolag Hushåll Företag Hushåll Företag Hushåll Företag Totalt 1998 206 441 542 450 25 100 125 1999 225 489 586 437 31 114 145 2000 263 546 615 431 34 124 158 2001 281 640 677 430 40 140 180 2002 294 637 751 423 49 156 205 2003 298 613 852 410 63 157 220 2004 314 628 969 403 54 165 219 2005 351 743 1107 401 57 167 224 2006 401 829 1247 398 57 180 237 0 1989 Johan Hansing, Svenska Bankföreningen Utveckling 2001-2006 43% 30% 84% -7% 43% 29% 32% Källa: Svenska Bankföreningen, Bank- & Källa Riksbanken, Finansmarknadsstatistik finansstatistik 2006 1991 1993 1995 1997 År 1999 2001 2003 2005 Liten risk för ny bankkris Bankföreningen ser dock ingen större risk med den stora ökningen i utlåningen om konjunkturen vänder. Den typen av subprime-lån som orsakat den finansiella oron i USA och England existerar inte i Sverige och hushållens bostadsköp bygger sällan på spekulation. Svensken investerar i bostad för att bo, inte för att göra bostadskarriär, eller som är vanligt i England: fastighetsköp för att hyra ut, s.k. ägarlägenheter. När det gäller krediter till näringslivet så har bankerna lärt sig mycket från finanskrisen i början av 90-talet, menar Johan Hansing, där noggrannheten vid kreditgivningen tillsammans med Finansinspektionens regelverk ska förhindra att en liknande situation skulle uppstå. Text: Elisabet Hammar 11
12 TEMA: KONSUMTIONSFROSSA Scoring kreditupplysningens svar på NewAge? Allt fler kreditgivare överger den traditionella kreditupplysningen för att istället välja komplexa analysmodeller som bedömer förutsättningarna för att bevilja krediten, eller avslå den. Metodiken började utvecklas redan på 50-talet trots att modellerna hos kreditupplysningsbolagen utvecklats, förfinats och förbättrats av högkompetenta analytiker och med hjälp av kraftfullt IT-stöd. Trots detta möts scoringen fortfarande med misstro och skepsis, särskilt från myndighetshåll. Idag är det möjligt att gå in i en butik och köpa tex en mobiltelefon på kredit och ta med sig varan omgående. Internet erbjuder oräkneliga möjligheter att handla varor på kredit och en låneansökan kan numer behandlas sekundsnabbt utan att för den skull förbise kreditrisken. Detta har blivit möjligt genom att allt fler företag och kreditinstitut tillämpar scoringmodeller vid kreditgivning. Scoring är ett verktyg som utvecklats för att automatisera beslutsprocessen och modellerna har blivit alltmer sofistikerade. Leverantörerna av kreditscoring möter fortfarande ett något svalt intresse på marknaden. Efterfrågan på scoringprodukter är störst från kreditgivare med stora volymer av ansökningar. Det finns en oviss osäkerhet för produkten då den inte upplevs som lika handfast som den gamla tekniken med kreditmallar. Prispressen på kreditbeslut är stark och många företag efterfrågar förenklade kreditbeslut till ett lågt pris. Forskningsresultat visar att normalt kan människan inte beakta mer än fem faktorer då ett beslut ska fattas. Beslutsförmågan kan t o m försämras om faktorerna att ta hänsyn till vid beslutet blir för många. Trenden pekar mot att modellerna görs alltmer skräddarsydda och anpassas till specifika branscher eller efter den enskilda kundens krav och behov. Metodiken och den information som används i att skapa modellerna förfinas löpande och utvecklingen går nu mot s.k. lönsamhetsscoring, där besluten anpassas till att bedöma lönsamheten hos kunden. Det innebär att en kredit kan beviljas även om det finns en förhöjd risk att betalningen inte fullföljs då den förväntade intäkten från krediten bedöms bli större. Vid beslutet måste självklart kredittagarens åtaganden sättas i centrum så att risken för överskuldsättning begränsas och gränsen för vårdslös kreditgivning inte överskrids. Scoringens historik Kreditscoring som bedömningsmetod användes i USA redan under andra världskriget. I slutet av 1950-talet fick ett konsultföretag vid namn Fair, Isaac & Company i uppdrag att öka prestationsnivån hos ett företag med oerfarna kredithandläggare. En analysmetod konstruerades för att hitta de faktorer som skilde de bra respektive de dåliga låntagarna. Tekniken spred sig sedan under 1960-talet till England och så småningom övriga Europa. Under 1970- talet ökade behovet då bensinbolag och banker började utveckla kreditkort, vilket också ökade acceptansen för kreditscoring som bedömningsmetod. Utvecklingen beror till stor del på att tillgången på statistiskt material som kan användas för att mäta kreditrisken ökat betydligt, även om detta skiftar mycket mellan olika länder allt efter nivån av integritetsskydd och datamognad.. I USA läggs t.ex. större vikt vid den information den kreditsökande ger i ansökan än i Sverige då vi har stora möjligheter att hämta informationen via från olika databaser. Vilka data används i en scoringmodell? I modellerna används offentlig data om personers ekonomi, exempelvis data från myndigheter avseende inkomster och betalningsanmärkningar. Datan kan kompletteras med annan information, t ex geografisk och demografisk. I kundanpassade modeller används även kreditgivarens interna information. När ett system för kreditbedömning ska konstrueras, bygger bedömningen och beslut på historiska data. Ett antagande om att det framtida utfallet kommer likna det som redan har skett. Är kreditscoring säkrare än en manuell bedömning? Människans kapacitet att ta hänsyn till olika variabler vid en beslutsituation är starkt begränsad av det antal som vårt korttidsminne kan hantera. Forskningsresultat visar att normalt kan människan inte beakta mer än fem faktorer då ett beslut ska fattas. Beslutsförmågan kan t o m försämras om faktorerna att ta hänsyn till vid beslutet blir för många. Människans kontra Maskinens prediktionsförmåga Förespråkarna menar att en bra kreditscoring minskar kreditförlusten jämfört med ett system där beslut bygger på den manuella prövningens subjektiva bedömningar. Ett avslag kan betyda att kreditgivaren förhindrar en framtida kreditförlust, eller att denne går miste om en bra kund och en framtida vinst. En bra kund Y- axeln visar andel rätt klassade och X-axeln antalet beslutsfaktorer. Wahl, Claes, Presentationsmaterial i föreläsning vid Stockholms Universitet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 4 8 12 16 som får avslag på ansökan kan få krediten beviljad av någon annan kreditgivare, som då både vinner marknadsandelar och en kund som genererar vinst. Scoringen gör det möjligt att bevilja fler krediter utan att öka risken kreditförlust, vilket ökar omsättningen. Alternativt kan systemet användas för att reducera kreditförlusterna utan att omsättningen och antal beviljade krediter minskas. Fördelar med kreditscoring Automatiserade processer där ansökan sker via och processas genom datasystem. Minskar kostnaderna, ger kortare handläggningstider, bättre och billigare service för konsumenten/ kredittagaren. Standardiserade beslut där alla sökande behandlas lika. Minskar risken för att beslutet påverkas av subjektiva bedömningar då data som t ex skulle kunna vara diskriminerande för en grupp av individer inte får användas i modellerna. Kan vara svårt att bortse från vid en manuell bedömning Lätta att tolka vid beslut då resultatet ges genom t ex en poäng eller procentsats. Metoderna är väl utvecklade och förstådda. Förfinas och utvecklas kontinuerligt genom uppföljning och utvärdering i uppbyggda databaser. Möjlighet att skapa en informations- och kunskapsbank vilken kan användas för förbättrad kontroll och effektivitet i kreditprocessen men även andra delar av verksamheten. C Slump Människa Dator Nackdelarna då? Bygger på historiska beteenden. När dessa förändras t ex på grund av omvärldsfaktorer riskerar bedömningen att försämras om den inte uppgraderas. Gränsvärdet för avslag bestäms mellan andelen bra och andelen dåliga kunden. Den andel kunder som kommer att definieras dåliga visar sig först efter att modellen använts en tid. Risk att organisationen i alltför hög grad förlitar sig på scoringmodellerna så att kreditkunska- fortsättning nästa sida
fortsättning Scoring perna hos användarna inte underhålls och utvecklas. Introduktionskostnaden för att bygga systemet kan bli hög och kan vara svår att sätta i relation till de framtida förväntade kostnadsreduktionerna. Risk finns också att ifrågasättande av de statistiska metoderna och de antagande som modellen byggs under inte ifrågasätts och testas För vilken typ av kredittagare passar scoring bäst? Kreditscoring passar väl för stora volymer där de krediterna är låga, som vid konsumentkrediter. Tillgången till data på konsumentsidan är stor vilket ger goda förutsättningar för att bygga och testa modeller. Ansökningshandlingarna är ofta standardiserade vilket underlättar insamling av nya data. Scoringen kan vara mindre effektiv när den används för bedömning av krediter till företag även om trenden svänger mot att använda modeller även för kommersiell kreditgivning. Utlåningen till företag kan vara komplex och kräver i högre grad expertkompetens. När en kredit fallerar i en kommersiell kredit är beloppen generellt betydligt högre än i en konsumentkredit vilket också skulle öka svårigheten att förutse risken för fallissemang. Internationella krav ökar behovet av avancerad riskbedömning Internationellt har länge pågått ett arbete för att ta fram ett nytt gemensamt regelverk för mätning av finansiella risker: Basel II (se faktaruta) vilket ska göra det möjligt för banker och andra kreditaktörer att beräkna riskerna. Text: Andreas Bredler, Sergel Kredittjänster AB, Produktchef Kredit TEMA: KONSUMTIONSFROSSA Finansinspektionen ansvarar för att utfärda regelverk för dem som omfattas av Basel II överenskommelsen. I och med att reglerna för Basel II nu införs ökar kravet på avancerade riskbedömningsmodeller för de finansiella institutionernas krediter, vilket ökar acceptansen för avancerade modeller även hos andra kreditgivare. Metodiken sprider sig på detta sätt vidare till andra sektorer av kreditgivare. Kreditscoring Kreditscoring är ett statistiskt verktyg som har tagits fram för att kunna göra en bedömning av den sökandes kreditvärdighet. Bedömning innebär att kreditgivaren får ett mått på den sökandes återbetalningsförmåga. Två huvudmodeller tillämpas i konstruktionen av scoringmodeller, den ena utnyttjar information som finns tillgänglig om personen vid själva ansökningstillfället och den andra riktar sig mot redan beviljade krediter, s k beteende-scoring- med syfte att öka kreditgivarens lönsamhet. Graderingen kan uttryckas i poäng, t ex från 0 till 100, som mått på kreditvärdigheten. Det är sedan upp till kreditgivaren att bestämma hur stor risk man är beredd att acceptera och var avslagsgränsen ska sättas. Kreditmall Kreditmall är ett beslutsträd där den kreditsökande måste uppfylla en rad villkor för att få krediten beviljad. Ett sådant mallvillkor kan t.ex. vara att den kreditsökande inte har någon betalningsanmärkning eller har en årsinkomst över ett visst belopp. Villkoren sorteras från viktigaste till minst viktiga där alternativen består av att bevilja eller att avslå kreditansökan. Valet av vilken modell som är lämpligast att användas är till stor del beroende av kvantiteten och kvaliteten av det datamaterial som används vid bedömning. Larmet går eller? Finns det någon som slår larm, eller åtminstone tänder en varningslampa med anledningen av denna ständigt stigande konsumtions- och utlåningsnivå? Nja, de är inga sirener som ljuder, snarare ett lågmält mumlande Kronofogden publicerar nya larmrapporter varje månad om att antalet ansökningar om betalningsföreläggande skjuter i höjden. Prognosen för 2007 går mot 900 000, nästan en fördubbling sedan år 2000. Trots den stora ökningen så blir däremot antalet gäldenärer som är föremål för indrivning inte fler, snarare färre. Kronofogdens fokus är för närvarande mest riktat mot ungdomars skuldsättning där strålkastarljuset riktas mot SMS lånen i synnerhet. Konsumentverket agerar också för att begränsa SMS lånen där man hittills fokuserat på att stoppa marknadsföringen. Polisanmälan som gjordes med hänvisning till att kostnaden för lånet föll under brottsrubriceringen ocker nådde ingen framgång då åklagaren valde att inte pröva anmälan. Verket har gjort en hemställan till regeringen om regleringar för krediter av typen snabblån. Denna inriktar sig på krav på kreditprövning, reklam, skriftligt kreditavtal och utökad förhandinsformation. Svenska Bankföreningen är inte särskilt oroade. Bankerna har lärt sig mycket från förra krisen, menar föreningen. Riksbanken är medveten om de risker som finns för kreditmarknaden om det ekonomiska läget försämras och har visserligen höjt reporäntan, och fler höjningar förutspås, men någon låne- eller fastighetsbubbla tycks man inte tro på. Finansinspektionen har konstaterat att svenskarna behöver utbildas i privatekonomi och har fått regeringens uppdrag att leda ett större folkbildningsprojekt. Läser man inspektionens Rapport 2007:20 Aktionsplan för småsparare finns betalningssvårigheter inte ens nämnt. Däremot handlar planen om att konsumenten ska bli bättre på att jämföra villkor och priser för finansiella tjänster i stort. Datainspektionen verkar mest orolig för att individen påförs betalningsanmärkningar och den inverkan sådana kan ha på möjligheten att få teckna kredit eller avtal Finansbolagens Förening har inte förekommit i debatten överhuvudtaget, trots att ökningen i utlåningen till hushåll har ökat minst lika mycket som bankerna. Kvälls- och dagspress tar med jämna mellanrum upp frågan i begränsad omfattning och då oftast relaterad till när myndighet släppt nya statistikuppgifter eller något mer eller mindre formellt myndighets- och lagstiftningsförslag som för det mesta ryckts ur sitt sammahang. Strålkastarljuset har under senare tid riktats mot SMS lånen. Tidigare har nätspelsskulder och skudler för mobilsamtal varit i fokus. Det finns några enskilda riksdagsmän från både höger- och vänsterblocket som är engagerade i överskuldsättningsfrågor, men dessa är mer koncentrerade på preskriptionsfrågor och liknande avgränsade områden, snarare än utlåningsnivåerna. I övrigt är det svårt att finna någon organisation, förening, myndighet eller annan aktör i eller i anslutning till branschen som bekymrar sig över de eventuella konsekvenser som en lågkonjunktur kan föra med sig för dem som idag dragit på sig stora skulder. Text: Elisabet Hammar 13
TEMA: KONSUMTIONSFROSSA Basel II Basel II är ett internationellt regelverk för kapitaltäckning som ska säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet. De svenska lagreglerna trädde i kraft i februari 2007 och fastställer på vilket sätt och med vilka metoder kreditgivande institutioner ska hantera kreditrisker och beräkna kapitalkrav. Finansinspektionen är den institution som övervakar regelverket i Sverige. I nuläget är det endast de större affärsbankerna som valt att utveckla och implementerar avancerade egna modeller för riskberäkningen men metoden förväntas spridas även till andra kreditgivare. Regelverket syftar också till att kreditinstituten ska bli bättre på att mäta, styra och rapportera sina risker. Mer om Basel II kan läsas på www.bis.org och www.fi.se Branschröster Är verkligen långivarnas kreditkontroller så undermåliga eller t o m obefintliga som framställs i media och från myndighetshåll? Vi ställde några frågor till kreditupplysningsbolagen för att få en mer nyanserad bild: Jan-Erik Windström är VD på företaget BusinessCheck i Sverige AB. Bolaget startades 2004 och ingår i BisNode-koncernen och med systerbolag till bl. a Dun & Bradstreet. Business Check verkar som koncernens spjutspets för att erbjuda innovativa tekniska lösningar av kreditinformation som integreras i kundernas affärssystem men tillhandahåller också traditionella kreditupplysningar över Internet. Myndigheter som t ex Konsumentverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten ifrågasätter ofta i sina uttalanden kreditgivarnas kreditbedömningar, Det tycks bland myndigheternas tjänstemän existera en överdriven misstro mot kreditscoring och då i synnerhet det faktum att svaret/beslutet ges snabbt. Innebär ett snabbt besked en sämre eller mer riskfylld kreditbeslutsprocess? - Den som är insatt vet att i modellerna ligger månader, ibland års arbete av analys och prövningar med hjälp av den stora mängd data som finns i kreditupplysningsbolagens databaser. Dagens IT-plattformar är numer mycket kraftfulla och kan behandla stora mängder data sekundsnabbt. För ett E-handelsbolag som har kreditprövningen inbyggt i försäljningen av sin produkt måste det gå fort, i annat fall väljer konsumenten snabbt en annan leverantör. Vad är orsaken till denna stora misstro mot snabba kreditbeslut? Är kreditscoring som metod för svår att förstå eller handlar det helt enkelt om att myndighetspersoner och andra kritiker är dåligt pålästa? - Jag tycker att det nödvändigt att man hos myndigheterna sätter sig in i den moderna kreditbedömningens produkter och verktyg innan man drar sina slutsatser och kommer med uttalanden. Det tycks råda en stor okunnighet av det minutiösa och noggranna arbete som ligger bakom skapandet av de statistiska modeller som används i kreditscoringprövningar. Det tycks också finnas en övertro på betalningsanmärkningen som indikator på att en person är dålig eller bra betalare. Hur ser det ut idag? Har inte anmärkningen förlorat något av sin betydelse? - Betalningsanmärkningen kan vara en indikator på att den sökande har betalningssvårigheter, men det är snarare upprepningen av betalningsmönstret som gör det till en sanning. För SMS lånen är det de personer som missbrukar lånemöjligheten, dvs. under en kort tid tar många lån hos olika kreditgivare som det är mest angeläget att vidta preventiva åtgärder mot. BusinessCheck har hos Datainspektionen ansökt om att få upprätta och underhålla ett s.k. missbrukarregister för SMS lånen, vilket skulle vara ett effektivt sätt att minska risken för att den sökande överskuldsätter sig på kort tid. Det finns en tendens till inbördes konflikt från myndighetshåll där man å ena sidan vill begränsa tillgången på information, t ex genom att betalningsanmärkningar för små belopp inte ska beaktas i kreditupplysningsregistren, å andra sidan riktas kritik mot de kreditgivare som beviljar lån, trots att personen har betalningsanmärkningar. Hur går det ihop? - Det går inte ihop. Kreditupplysningsbolagen är angelägna att få tillgång till den bästa tänkbara information som går att få tag på, vilken man använder till att värdera och bedöma kreditvärdigheten hos en person eller ett bolag. I Sverige har vi offentlighetsprincipen som ger oss den möjligheten. Men det går inte att ha lite offentlighetsprincip, det är antingen eller. Idag finns ju ett stort antal nya aktörer och nya möjligheter att skuldsätta sig. Allt från de omtalade SMS lånen till bankens komplexa utbud av produkter, men också genom näthandel, hemelektronik, bilköp, båt etc. Har näringslivet blivit slarvigare med kreditkontrollen? Kreditmarknaden genom b.la Internet har ökat och jag tycker att näringslivet tar ett stort ansvar när det gäller kreditkontroller. Det finns hela skalan från relativt enkla kontroller av t ex namn/adresser och betalningsanmärkningar till de komplexa valideringsmodellerna som tillämpas i en kreditscoring. Allt fler företag utnyttjar också den möjligheten. Så det är snarare tvärtom, skulle jag vilja säga. Text: Elisabet Hammar...mera branschröster på nästa sida 14
fortsättning Branschröster TEMA: KONSUMTIONSFROSSA Emilio Villegas och Henrik Hargéus arbetar för Soliditet, Emilio som chef för Analys och Värdering och Henrik som chef för Affärsrådgivning. Soliditet, som har anor ändå från tidigt 1900-tal ingår också numer i Bonnier- och Ratosägda Bisnodekoncernen tillsammans med D & B Sverige en del av D & B Worldwide Network. Företrädare för myndigheter som t ex Konsumentverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten ifrågasätter ofta i sina uttalanden kreditgivarnas kreditbedömningar, Det tycks bland myndigheternas tjänstemän existera en överdriven misstro mot kreditscoring och då i synnerhet det faktum att svaret/beslutet ges snabbt. Innebär ett snabbt besked en sämre eller mer riskfylld kreditbeslutsprocess? Snabbheten i kreditprocessen har ingenting med själva kreditbeslutet att göra. Kreditprocessen har inte heller försämrats eller blivit mer riskfylld, tvärtom har den blivit snabbare och effektivare då man använder modernare verktyg än tidigare såsom modeller för scoring och rating. Kreditprocessen är densamma oavsett om man söker lån/kredit via en traditionell bank eller över nätet. Den stora skillnaden är att de som söker kredit över nätet ofta har en annan riskprofil. Dessa personer är generellt sett yngre och har oftast en svagare ekonomi. Snabbheten kan också leda till att kredittagaren inte hinner sätta sig in i vilka villkor de har accepterat (räntor, avgifter, etc). Idag finns ju ett stort antal nya aktörer och nya möjligheter att skuldsätta sig. Allt från de omtalade SMS lånen till bankens komplexa utbud av produkter, men också genom näthandel, hemelektronik, bilköp, båt etc. Har näringslivet blivit slarvigare med kreditkontrollen? Konkurrensen bland blanco/snabba krediter har ökat vilket medfört att kreditgivarna har sänkt kraven och därmed beviljar kredit till fler personer med sämre kreditvärdighet. Eftersom vissa aktörer använder så kallade YGL-tjänster så ser inte kredittagaren att det gjorts en kreditkontroll. Idag sker det fler kreditkontroller än någonsin. Kreditbesluten görs på det data som finns att tillgå och om myndigheterna tar bort eller döljer viktig information så leder detta till ett sämre beslut. Det finns en tendens till inbördes konflikt från myndighetshåll där man å ena sidan vill begränsa tillgången på information, t ex genom att betalningsanmärkningar för små belopp inte ska beaktas i kreditupplysningsregistren, å andra sidan riktas kritik mot de kreditgivare som beviljar lån, trots att personen har betalningsanmärkningar. Hur går det ihop? Analyser visar att anmärkning är en stark indikator på en bra/dålig betalare. Trots detta har myndigheterna beslutat att vissa anmärkningar inte ska presenteras i upplysningen. Detta medför i vissa fall att kreditgivarna inte kan göra en helt korrekt bedömning. Myndigheterna måste ta till sig de analyser som görs av kreditupplysningsföretagen gällande anmärkningar. Personer med anmärkning, oavsett typ av anmärkning eller storlek har generellt en högre risk att hamna i skuldfälla. Vad är orsaken till denna stora misstro mot snabba kreditbeslut? Är kreditscoring som metod för svår att förstå eller handlar det helt enkelt om att myndighetspersoner och andra kritiker är dåligt pålästa? Emilio Villega, Soliditet Henrik Hargeus, Soliditet Förändringsbenägenhet När finansiella marknaden förändras måste inkassobranschen hänga med. Kravställarna på inkassobolagen är många, inte bara uppdragsgivare med vitt skilda behov och önskemål. Anpassningarna till regelverk och föreskrifter drar resurser och ställer krav på inkassobolagens tekniska lösningar och effektivitet, områden där myndigheterna ofta ligger efter i sin tekniska utveckling. I jakt på verkligheten Jag går omkring och funderar lite på allt som förändras i livet, inte minst i arbetslivet. Hade vi läst dagens rubriker i många av våra finanstidningar, för 10 år sedan, eller lyssnat på dagens ekonominyheter, hade nog vi haft svårt att hänga med. Själv minns jag när vi fick vår första färg-tv i familjen, eller mitt bankomatkort, det var blått, eller när man fick gå till banken med sin bankbok i januari för att få räntan införd: 30 kr, tanten i kassan skrev så fint i boken Dagens låntagare har en helt annan kunskap och ställer större krav på sina långivare. Vi jämför räntor, villkor och service. Vi ställer krav på snabbhet och flexibilitet. I takt med ökade krav, nya tekniska lösningar, förändrade konsumtionsvanor och nya typer av långivare måste banker, finansbolag och övriga kreditinstitut förändra sitt utbud och sina tjänster. Visst måste väl rimligtvis även detta påverka uppföljningen av krediterna, dvs det dagliga arbetet med krav / inkasso? Jag ringer upp Gordon Odenbark på Gothia Finacial Group AB. Gordon är inkassochef med lång erfarenhet av branschen och medlem av Svensk Inkassos styrelse - Hej Gordon, får jag ställa några frågor som hjälper mig att minnas? Visst, svarar Gordon. Marie: Vilka utmaningar tycker du att en inkassohandläggare står inför idag, jämfört med för 10 år sedan? Gordon: Den tekniska utvecklingen avseende inkassosystem och elektronisk kommunikation har medfört att man som handläggare har fler användargränssnitt att behärska idag. Inkassoprogram, E-post, Internet och fil-kommunikation till och från myndigheter och kunder.. En knapptryckning idag kan få långtgående konsekvenser. Inkassohandläggarnas kontakter med gäldenärer, myndigheter och budgetrådgivare har också förändrats. Alla parter har blivit säkrare i sina roller och kunskapsnivåerna är idag mycket högre. Startsträckan har därmed blivit längre där utbildning och rutinbeskrivningar blivit allt viktigare för handläggaren. Utvecklingen av våra uppdragsgivares varor och tjänster och det sätt vilket de erbjuds gör också att handläggarna snabbare måste uppdateras i allt från avtalsvillkor till teknisk utveckling. Marie: Själv kommer jag ihåg när det där Internet kom och vi diskuterade på arbetsplatsen om det var något att satsa på men tycker du vardagen har förenklats eller försvårats till följd av denna utveckling? fortsättning nästa sida 15
TEMA: KONSUMTIONSFROSSA fortsättning förändringsbenägenhet Gordon: Den nya tekniken har gjort inkassohanteringen rationellare men ställer samtidigt högre krav på inbyggda kontrollfunktioner och rutiner. När flödena av ärenden snabbare löper genom våra system ökar kraven på att beredskap. Det blir viktigt att kommunicera effektivt och snabbt med myndigheter och andra intressenter. För stora inkassobolag är detta inte något problem, men för små bolag kan den snabba utvecklingen kosta mer än den smakar. Myndigheterna ställer samma krav på alla, oavsett storlek och omsättning. Personligen tror jag att detta på sikt kommer att medföra att vi får färre småbolag och att företagsförvärven och sammanslagningarna kommer att öka. Marie: Det är sant, inkassobolagens kunder ställer större krav på bolagen och kräver att de mindre bolagen skall vara utrustade på samma sätt som de större. Det ställer stora finansiella krav på de mindre bolagen. På tal om krav, tycker du att det ställs andra krav på en inkassohandläggare idag? Gordon: Handläggarna behöver en bredare kompetens både juridiskt, ekonomiskt och tekniskt. Man behöver ha hög tolerans mot stress, vilket visserligen inte bara gäller vår bransch utan är något som förekommer i samhället i stort. Marie: Intressant, eftersom utbildning ligger mig varmt om hjärtat. Tur att vi har en så bra certifieringsutbildning för inkassohandläggare! Förutom de hårda ämnena ser jag även vikten av att utöka kompetensen i de humanistiska ämnena. Har hanteringen av inkassoärenden ändrats och finns nya tjänster som medför anpassningar i kravarbetet? Gordon: Den snabba utvecklingen inom teknik och elektronisk handel har gjort oss tvungna att ställa krav på våra uppdragsgivare i högre grad än förut. Våra kunders avtals-/leveransvillkor är ofta skrivna utifrån helt kommersiella hänsyn. Vår uppgift blir därför ofta att hjälpa dem med utformningen så att avtalen överensstämmer med gällande lagstiftning, särskilt inom inkassoområdet. Marie: Har kravhandläggningen utformats på annat sätt för krav som har sin grund i beställningar på nätet, e-handeln? Gordon: Nej egentligen inte. I botten skall det alltid finnas ett avtal som vi, i likhet med borgenär och gäldenär har att rätta oss efter. Däremot måste inkassohandläggarna idag ha en god kännedom och förståelse för avtalsvillkoren som våra uppdragsgivare har ställt upp. Våra kunders standardavtal och utformning på hemsidor kan uppdateras och förändras snabbt, vilket gör att vi kontinuerligt måste följa upp kundernas hemsidor för att inte bli tagna på sängen. Marie: Ser invändningar och bestridanden ut som förr? Gordon: Det man ser idag är att invändningarna är fler. Gäldenärskollektivet följer media och blir mer medvetna om vilka invändningar som kan vara lämpliga och framgångsrika. Har det varit tal om preskriptionsregler i media så ökar naturligtvis den typen av invändningar väsentligt. Det resulterar såväl i okynnesbestridanden som bestridanden för att man inte har förstått rättsläget. Detta belastar såväl bolagen som myndigheterna. Jag tror att lösningen till rena okynnesinvändningar är ökad information från branschens sida, men också att Kronofogdemyndigheten är tydlig med att informera gäldenärerna. Man önskar exempelvis att myndigheten skulle tydliggöra att ett bestridande som saknar grund kan medföra ytterligare kostnader och rättsliga efterspel. Marie: Har kontakten med Datainspektionen förändrats? Gordon: Jag har intrycket av att de har tagit en mer proaktiv roll och diskuterar problem i branschen. Detta har väl för all del alltid varit inspektionens roll men bilden av en myndighet som blickar framåt tycker jag har blivit tydligare. De har en bra dialog med branschen och de enskilda bolagen som gör att förväntade problem kan minskas eller till och med förhindras. Det som enligt min mening behövs idag är en uppdatering av Allmänna råd om tillämpning av inkassolagen med Marie Bråberg, MB Juridik & utbildning tanke på hur tekniken utvecklats. Marie: Det är även min uppfattning, jag tror att man numer är medveten om att Datainspektionen har en roll som såväl rådgivare som tillståndsgivare. Slutligen, som en framtidsbetraktelse, finns det önskvärda förändringar inom inkassoområdet? Gordon: Diskussionerna pågår ständigt om hur man kan få stopp på överskuldsättningen i samhället, men det kommer inte många förslag på hur man kommer tillrätta med problemen. Kronofogden har propagerat för absolut preskription vilket jag menar inte löser någonting i ett längre perspektiv. Frågan är när man blir överskuldsatt. Jag anser att man blir det när man avtalar om att köpa en vara eller tjänst som man inte kan betala ens på längre sikt. Inte först när ärendet hamnar hos Kronofogdemyndigheten. Kronofogden har under flera år ställt frågan till branschen om ansökan om betalningsföreläggande och ansökan om verkställighet skall anses vara en del av inkassoprocessen. Svaret anser jag och de flesta med mig vara ett rungande JA! Frågan som kvarstår är dock om det är lämpligt att det är på detta vis. Min åsikt är att man skall ha ekonomiskt incitament för att slippa hamna hos Kronofogden. Inkassoavgifter i paritet med dem vi har i vårt broderland Norge borde ha en avkylande effekt på sena betalningar. Effekterna måste naturligtvis granskas, men jag är övertygad om att högre och/eller stafflade skalor på inkassokostnaderna gör att många gäldenärer inte hamnar hos Kronofogdemyndigheten och kreditvärdigheten inte skjuts i sank för lång tid framöver. Gäldenärerna får visserligen högre kostnader men denna sanktion är i det långa loppet mycket lindrigare än att få en betalningsanmärkning. Marie: Vi får väl se om denna allmänpreventiva tanke även kan slå igenom hos lagstiftarna. Tack för dina funderingar Gordon, är vi kvar i branschen om 10 år kanske jag återkommer för att minnas...jakten fortsätter på nästa sida Gordon Odenbark, Gothia Financial Group AB Webcredit Webcredit FAKTURAKÖP & FAKTURALÖSNINGAR FÖR E-HANDEL 08-527 640 80 info@webcredit.se www.webcredit.se 16
fortsättning förändringsringsbenägenhet I jakt på verkligheten, remix Vi ställde samma frågor om vad utvecklingen inom teknik och den finansiella sektorn innebär för branschen till Anders Cardell, Aktiv Kapital Kontotjänst AB. Anders har lång erfarenhet från branschen och är en av de uppskattade lärarna i Svensk Inkassos certifieringsutbildning. Vilka utmaningar står inkassohandläggaren inför idag, jämfört med för 10 år sedan? Nu får man åtminstone känslan av att det händer mer och allt sker så mycket snabbare. Vi blir överösta med mängder av information, alla intressanta rättsfall som idag synliggörs på annat sätt genom bevakningstjänster. För 10 år sedan kunde man åtminstone vara lyckligt ovetande. Mycket information går att hämta via Internet, vilket gör att gäldenären blir alltmer kunnig och bestridanden mer raffinerade. För att dra en annan parallell, läkare som möter patienter som via Internet redan kommer med en färdig diagnos eller läraren som får besvärliga frågor ifrån elever som hämtat information ifrån Internet. Vilka nya problemställningar har dykt upp? Tekniken går framåt och handeln via Internet ökar, vilket innebär att nu gäller det dessutom att kunna bemöta bestridanden som rör elektronisk bevisföring. Vilka underlag kan beställas? Och hur starka är de? Avtal sluts mer och mer genom att inspelning där kunden lämnar ett muntligt godkännande efter att säljaren läst upp sitt manus. Vilka förenklingar eller svårigheter har följts av denna utveckling? Förenklingar är ju att inkassohandläggaren kan utnyttja ny teknik på annat sätt idag än förr. Det gör att man kan hantera fler ärenden utan att det påverkar lyckandegraden. Utslag skickas idag via fil, scanning som gör att dokument hämtas upp direkt på dataskärmen och scoring gör att rätt beslut fattas. Tekniken att ringa upp gäldenären har effektiviserats genom callcenter-lösningar och inbetalningar säkerställs via autogiro och betalkortlösningar. TEMA: KONSUMTIONSFROSSA Ställer klienter andra krav och finns andra typer av klienter/kunder? Klienterna förväntas få sina önskemål uppfyllda vilket gör att skräddarsydda lösningar och mervärde i den erbjudna tjänsten krävs, detta i en värld där alla inkassobyråer påstår sig vara den bästa på indrivning. Har kontakten med Datainspektionen förändrats? Kontakten med Datainspektionen har alltid varit bra, men ibland får jag känslan av att man precis som Skatteverket börjat driva frågor som jag uppfattar som en uppgift för Konsumentverket, om ens det. Närmast tänker jag på hur preskriptionsdomen i HD på skickade lösbrev bör tolkas. DI bör avhålla sig från förhandstips och låta rättspraxis utvisa hur domen kommer att tolkas och tillämpas av våra domstolar. Anders Cardell, Aktiv Kapital 17
FORUM MYNDIGHET Klagomål till Datainspektionen 18
Kronofogden oroad av tillströmningen av betalningsföreläggande Det går fort och det är enkelt. Efter femton minuter finns pengar på ditt konto. Är du över 18 år finns det inget som hindrar dig från att låna några tusenlappar till en hög avgift. Prognosen tyder på att över hundra nya ungdomar, varje månad, får sin första betalningsanmärkning på grund av ett obetalt SMS-lån. 2006 kom de första ansökningarna om obetalda SMS-lån till Kronofogden. Vid halvårsskiftet 2007 var ansökningarna uppe i 4579 och allting pekar på en fortsatt ökning. Den senaste prognosen tyder på att summan av ansökningar kommer bli långt över 10 000 vid årsskiftet. Utbud och efterfrågan går hand i hand och vi har upplevt en explosionsartad utveckling från en handfull kreditgivare under 2006 till minst tjugo stycken olika idag med mängder av webbsidor där lånen marknadsförs. Ibland har vi mötts av argumentet att just denna utveckling är hela förklaringen till att antalet ansökningar ökat så dramatiskt. Självklart påverkar det men vi tror inte det är den enda förklaringen. I den allmänna debatten har det framförts krav på att dessa lån skall förbjudas men vi tror att lösningen snarare ligger i att diskutera de problem vi ser och tillsammans hitta vägar att minska risken för överskuldsättning. Vi har tidigare kritiserat SMS-lånens snabbhet och menar att just detta bidrar till att framförallt unga, oerfarna kredittagare fattar ogenomtänkta beslut. En fråga vi ställt är om branschen tar sitt ansvar när de lånar ut pengar till personer med väldigt låg inkomst. Motfrågan är naturligtvis om personer med väldigt låg inkomst tar sitt ansvar när de ansöker om lånet. Vi menar att båda parter har ett ansvar och vi lägger lika mycket resurser och kraft på att informera privatpersoner om vikten att inte ta på sig mer än de orkar bära. Diskussionen har gått hög kring hur en effektiv ränta på dessa lån ska redovisas eller om det ens är möjligt att prata om ränta på den här typen av lån. Oavsett vad vi har för inställning till detta så kan vi konstatera att vad som behövs är en mycket tydligare redovisning så att konsumenten kan göra jämförelse mellan denna typ av kredit och andra. På samma sätt som vi kräver av konsumenten att han ska ta sitt ansvar, så kräver vi samma sak av branschen. Konsumenten har rätt att kräva tillgång till den information som behövs för att fatta ett bra beslut. Sammanfattningsvis tror vi att följande områden måste diskuteras för att bromsa utvecklingen: låneprocessens snabbhet kreditprövningen kostnadsredovisning vid marknadsföring Mikael Necke Kent Lindholtz Processägare Teamledare Förebyggande kommunikation Förebyggande kommunikation Cash is king Det lackar mot jul och mycket massmedial uppmärksamhet har riktats mot den kommande köpfesten, julhandeln beräknas slå alla rekord - i år igen. Att källforska i Kronofogdens register anses i sammanhanget mycket intressant. Antalet ansökningar till summarisk process kommer enligt prognos att krypa en bit över 900 000 för 2007. Ett rekord som Kronofogden inte allt igenom ser som en positiv trend. Att kreditsamhället är här för att stanna verkar alla inblandade vara överrens om. Det är heller inget som i sig enbart ska uppfattas som något negativt. De senaste decenniernas ekonomiska utveckling har dock fört med sig nya beteenden och det är inte osannolikt att anta att mynt och sedlar inte kommer ha en oändlig livslängd. Vi som minns när det var nästintill det enda betalningsmedlet kan vittna om att det ger en oslagbar kontroll av inflöde och utflöde. I takt med samhällsutvecklingen i stort har vi vant oss vid att använda plastkort i byte mot varor och tjänster. Det är ännu så länge högkonjunktur, arbetsmarknaden är relativt god och många är vana vid en hög levnadsstandard. Varför blir då fler och fler fordringar inte betalda i tid? Hur kommer det då se ut när konjunkturen planar ut? Vilken typ av rekord står vi då inför? Vad är orsak och verkan till den fortsatta ökningen av betalningsförelägganden? Kronofogden har all anledning att reflektera över dessa frågor och kan lägga en del av pusslet på egen hand, men sitter ingalunda inne med alla svaren. Kronofogden vill därför ta tillfället i akt och bjuda in branschen till en fördjupad diskussion. Ett gemensamt utbyte som förhoppningsvis kan skapa bra förutsättningar för båda parter att fullgöra sina olika uppdrag i framtiden. En framtid där cash är inte längre king, men snabba cash mycket väl är rådande norm... Annika Stenberg Processägare Summarisk process Malin Nordgren Verkjurist Summarisk process 19
Korten på bordet Missuppfattning att Kronofogden vill agera lagstiftare Replik I debattartikeln Kronofogden vår nya lagstiftare i nummer 1/2007 av Säkra Betalningar ifrågasattes Kronofogdens och Skatteverkets självpåtagna roll att agera opinionsbildare där artikelförfattarna hävdar att risken för att demokratiprocessen vid ny lagstiftning naggas i kanten är uppenbar. Argument, motiv och befogenhet för denna strategi efterlystes. Nu replikerar Rikskronofogden och processägaren för Förebyggande kommunikation artikeln: Roligt att se ett så stort intresse för Kronofogden i det första numret av publikationen Säkra betalningar! Från Kronofogden välkomnar vi en debatt när det gäller effektiv indrivning, överskuldsättning och hur vi kan förebygga ekonomiska förluster för borgenärer, gäldenärer och samhället. I artikeln Kronofogden vår nya lagstiftare finns emellertid några missuppfattningar från skribenternas sida som vi skulle vilja räta ut. Nej, Kronofogden är ingen lagstiftare. Däremot är Kronofogden remissinstans till lagstiftaren. Myndigheten deltar ofta i olika utredningar och får också egna utredningsuppdrag. Exempel på detta är att vi både bidrog till Konsumentverkets utredning PM 2003:04 Överskuldsättning omfattning, orsaker och förslag till åtgärder och yttrade oss i en remiss över de förslag som framfördes där. Skatteverket (genom Kronofogdemyndigheten) har av regeringen alltsedan regleringsbrevet för 2004 i uppdrag att analysera de problem som leder till att personer har svårt att komma ur sin skuldsituation och som till följd av detta riskerar att bli evighetsgäldenärer samt lämna förslag till åtgärder. Om myndigheten i andra sammanhang, t ex i media, får frågor om överskuldsättning m m så framför vi naturligtvis och står för samma synpunkter som vi framfört till lagstiftare och departement. Kronofogden har två uppgifter, vilket framgår tydligt i vårt uppdrag. Vi ska vara en effektiv verkställande myndighet men också förebygga och underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. I ett nummer av föregångaren till Säkra betalningar, Osäkra pengar, har Kronofogden redogjort för varför myndigheten anser det viktigt och prioriterat att förebygga att barn och ungdomar inte skuldsätts. Datainspektionen, Konsumentverket och Svensk Inkasso för att förhindra, förebygga, att barn sätts i skuld). Fakta är emellertid att Kronofogden är den myndighet som har störst kunskaper vad avser barns och ungdomars skuldsättning. Vi arbetar hela tiden med att öka dessa kunskaper, vilka vi använder till förebyggande aktiviteter. Detta gäller även ungdomars hyresskulder. Kronofogdemyndigheten fick 2006 ett regeringsuppdrag att ta fram ett antal indikatorer avseende ungdomars skuldutveckling och utifrån dessa indikatorer årligen följa utvecklingen. En första rapport lämnades till Ungdomsstyrelsen i mars 2007. En av tre indikatorer är Antal i åldersgruppen 18-25 år med ansökan om avhysning. I senaste numret av Sveriges mest spridda ungdomstidning, CHILI, informerar Kronofogden bl a om hur osmart det är att inte betala sin hyra och vilka konsekvenser det kan medföra. Så visst, SMS-lånen utgör i dag en statistiskt liten andel av antalet ansökningar om betalningsföreläggande. Förhoppningen är också att det ska förbli så. Men själva vitsen med det förebyggande arbetet är ju att ta tag i problemen innan de blir för stora. Kronofogdens indikatorrapport rönte en hel del uppmärksamhet i media. Kronofogdens undersökning finns publicerad i Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2007 ISBN: 978-91-89050-92-1 och kan laddas ner eller beställas för 129 kr. Artikelförfattarna nämner den obligatoriska restföringen av allmänna mål som ett stort problem ( statens fordringar med sin gräddfil ). I utredningen En kronofogdemyndighet i tiden, i vilken representanter från Kronofogden deltog, föreslogs bl. a att den obligatoriska restföringen av allmänna mål skulle avskaffas. Även om lagstiftaren, i vart fall inte ännu, tagit till sig detta förslag, har en del förändringar vilka innebär likabehandling av enskilda och allmänna mål. Det viktigaste är naturligtvis att Kronofogden inte längre kommer att vara borgenär i allmänna mål. Kronofogden välkomnar en fortsatt utveckling som innebär att skillnaderna suddas ut. ofta prioriterar att betala sina SMS-lån framför andra skulder (t ex hyra) när han/hon får sin lön eller motsvarande. Lånen används ofta för att dryga ut kassan i slutet av månaden. Förutsättningen för att ha kvar denna möjlighet nästa månad, och eventuellt kvalificera sig för att få låna mer, är att man betalar sitt SMS-lån när man får lön. Så visst, SMS-lånen utgör i dag en statistiskt liten andel av antalet ansökningar om betalningsföreläggande. Förhoppningen är också att det ska förbli så. Men själva vitsen med det förebyggande arbetet är ju att ta tag i problemen innan de blir för stora. En synpunkt som säkert delas av er styrelseledamot Anders Cardell, som på annan plats i tidningen försäkrar att han inte vill bidra till att låta människor göra gäldenärskarriär. När det gäller kommunikationsskulderna, så har Säkra betalningar tyvärr inte korrekta fakta. Så är ser det ut enligt Kronofogfens kartläggning: Ungdomar i åldern 18-25 år svarar för 13,4 procent av totalt antal inkomna ansökningar om betalningsföreläggande (avseende 2006, ungdomsindikatorrapporten). För att få perspektiv på kommunikationsskulderna hos de unga kan vi ställa dessa i relation till det totala antalet ärenden (109 116). Kommunikationsskulderna hos 18-25-åringarna har då en procentuell andel på knappt 28 procent. Mer än vart fjärde betalningsföreläggande för denna åldersgrupp kan alltså relateras till en oreglerad skuld för elektronisk kommunikation. (Kommunikationsskuldsrapporten) Som bekant satsar Kronofogen också utredningsresurser på skuldsättningsproblematiken i stort. Så sent som på Svensk Inkassos årsmöte var vi inbjudna för att berätta om vårt pågående forskningsprojekt inom just detta område. Vi välkomnar inkassobranschen in i debatten om hur vi skapar ett bättre kreditsamhälle för alla inblandade och om hur vi minskar problematiken med överskuldsättning. Den som läser artikeln i Säkra betalningar kan lätt få samma uppfattning som författarna att det förebyggande arbetet avseende denna målgrupp endast består i att varna för SMS-lån och kommunikationsskulder. (På annat håll i tidningen framgår dock att vi samverkar med Några ord också om varför Kronofogden intresserar sig för SMS-lån. Det finns flera intressanta aspekter på detta fenomen som består i att lyckas sälja en 1000-lapp för 1300 kr. En aspekt är att det är den snabbast växande skuldtypen för närvarande. En annan är att låntagaren Eva Liedström Adler Rikskronofogde Michael Necke, Processägare Förebyggande Kommunikation 20