Handlingsplan för entreprenörskap i skolan

Kommunledningsförvaltningen Peter Eskebrink,0550-85836 peter.eskebrink@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Datum 2015-05-06 Ks/2015:112 010 Tillväxtprogram Handlingsplan för entreprenörskap i skolan Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ta fram en handlingsplan för entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan i enlighet med Entreprenörskapsstrategin 2015-2020 från Region Värmland. Uppdraget ställs till Näringslivssamverkan i samverkan med skolförvaltningen. Sammanfattning Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i skolan har i viss utsträckning, bedrivits i skolan i Kristinehamn dock finns det utvecklingsmöjligheter och ett behov för att knyta ihop säcken och arbeta mer enhetligt med dessa ämnen i grund- och gymnasieskolan. Ett liknande önskemål kommer också från Region Värmland som önskar att länets samtliga kommunstyrelser arbetar fram en plan för hur skolan bör arbeta med dessa frågor. Vidare behövs nya krafttag för ett ökat och förbättrat samarbete mellan skolan och näringslivet. Näringslivssamverkan har under 2015 en projektanställning 50% (delvis finansierad med LTP pengar) som i samarbete med skolförvaltningen skall arbeta med entreprenörskap i skolan och samarbetet skola/näringsliv. Uppdraget bör därför ställas till Näringslivssamverkan i samråd med skolförvaltningen. Handlingsplanen är färdigställd för beslut under oktober månad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-05-06 Region Värmlands entreprenörskapsstrategi 2015-2020 Skickas till Skolförvaltningen Näringslivssamverkan Anders Dahlén Peter Eskebrink KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-88 011 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 Kommunchef Kanslichef

REGION VÄRMLANDS ENTREPRENÖRSKAPSSTRATEGI 2015-2020

Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Process 3 Grundläggande förhållningssätt 3 Strategin svarar på frågan: 4 Entreprenörskapsstrategins sammanhang 5 Strategisk ansats metod 6 NULÄGE 7 Företagandet i Värmland 7 Det företagsstödjande systemet 7 Entreprenörskapsstrategins bidrag till uppfyllande av målen i Värmlandsstrategin 8 VISION 9 Vad menas med visionen? 9 STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN 10 Kulturen och förhållningssättet 11 Stödsystemet 12 Kommunikationen 13 Effektiviteten 14 REGION VÄRMLANDS ROLL 15 VERKSAMT VÄRMLAND 15 Ett viktigt verktyg för genomförande 15 KORTA MÅL 2015 16 Vad sker första året? 16 SAMMANFATTNING 17 Bilaga 1 18 2

BAKGRUND Entreprenörskapsstrategin kom till som en önskan från det företagsstödjande systemet i Värmland. En riktning och en tydlig strategi för hur vi i Värmland ska arbeta för att främja entreprenörskap och tillväxt behövdes och det var tydligt att aktörer i det företagsstödjande systemet samt representanter från kommunerna gärna såg att Region Värmland tog stafettpinnen och samordnade arbetet ur ett strategiskt perspektiv. Region Värmland har tagit fram en strategi för hur Regionen ska arbeta med våra resurser och medel för att få en bättre effekt på varje satsad krona. Det är vad Region Värmland direkt kan påverka som vi antagit en strategi kring. Aktiviteterna och innehållet som vi fyller på med, till exempel i kommande handlingsplaner och projektansökningar, måste Region Värmland skapa tillsammans med andra. Det som däremot är gemensamt för oss alla som bor och verkar i Värmland är visionen. För att den ska bli verklighet krävs att alla drar sitt strå till stacken och enas om att det är vår gemensamma vision för att uppnå ökat entreprenörskap i Värmland. Visionen är alltså gemensam för hela Värmland, medan resten av Entreprenörskapsstrategin visar Region Värmlands väg till visionen. När vi i strategin hänvisar till vi menas Region Värmland, förutom Visionen som är hela Värmlands angelägenhet. Entreprenörskapsstrategin ska också understödja måluppfyllelsen i Värmlandsstrategin. Process Strategin har tagits fram genom en bred förankringsprocess genom diskussioner ute i kommunerna med kommunernas näringslivsansvariga samt i mindre grupper i det företagsstödjande systemet. Utifrån detta arbetardes ett förslag fram som sedan ytterligare processats i Samrådsgrupppen för Näringslivsfrågor 1 samt att förslaget föredragits för Kommunchefer och Kommunstyrelsernas ordförande i december. Grundläggande förhållningssätt Öppenhet, hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet är det fundament som strategin vilar på. Det är nödvändigt för att skapa ett attraktivt näringsliv och ett attraktivt Värmland. Det kommer att genomsyra hela vårt arbete med att förverkliga strategin. Region Värmland behöver arbeta med att utveckla ett effektivt och professionellt rådgivningssystem i Värmland för att säkerställa att alla, oavsett ålder, kön, bransch, etnisk bakgrund, geografisk hemvist eller marknadsområde, har tillgång till likvärdig rådgivning av hög kvalitet för att förverkliga sina idéer. 1 Samrådsgruppen för näringslivsfrågor är samlingsnamnet på en grupp som ses ca 3-4 ggr per år och diskuterar angelägna ämnen, händelser etc. kopplat till näringslivsutveckling i Värmland. Består av representanter från Kommuner och företagsstödjande aktörer. 3

Strategin svarar på frågan: Under arbetets gång har vissa vägval gjorts. Ett vägval var att strategin utformades som Region Värmlands strategi för styrning av det företagsstödjande systemet med motivet att Region Värmland är en betydande finansiär av flertalet av aktörer i systemet. Ytterligare skäl är den tydliga efterfrågan på ledarskap i de här frågorna och att aktörerna själva har en önskan om en tydligare styrning från Region Värmland. Mot denna bakgrund svarar strategin på frågan: Hur ser Region Värmland sammanhållande handlingsmönster ut 2015-2020 för att uppnå målen i Värmlandstrategin? 4

Entreprenörskapsstrategins sammanhang Värmlandsstrategin är hela Värmlands strategi. Det är en plan för hur Värmland ska vara och uppfattas år 2020. Värmlandstrategin är en såkallad paraplystrategi för hela Värmland. Den pekar ut vad vi ska göra i Värmland. Därför kopplas både befintliga och kommande handlingsplaner och fördjupade strategier till Värmlandsstrategin inom en mängd områden. Fyra områden pekas ut som särskilt viktiga för Värmlands utveckling: Fler och starkare företag, Livskvalitet för alla, Bättre kommunikationer och Höjd kompetens på flera nivåer. Kopplat till insatsområdet Fler och starkare företag finns tre centrala strategier: Klusterstrategin, Innovationsstrategin samt Entreprenörskapsstrategin. 5

Strategisk ansats metod Metoden kan sammanfattas i 5 steg, vilket också illustreras med bild nedan. 1. När företrädare för Region Värmland tillsammans med det företagsstödjande systemet (bestående av kommunernas Näringslivsfunktioner samt de företagsstödjande aktörerna) har arbetat fram strategin, utgick man ifrån bakgrundsinformation som redan tagits fram i tidigare gjorda analyser rapporter och skapat en bild av läget just nu. Detta sammanfattades i en syntes och slutligen en SWOT ( se bilaga1). 2. Utifrån SWOT:en togs en vision fram, med sikte utanför själva strategins levnadstid. 3. För att nå visionen identifierades fyra strategiska fokusområden, som i sin tur resulterade i några strategiska mål. 4. Utifrån de mål som identifierades togs avgörande framgångsfaktorer fram för att nå de strategiska målen. 5. För att skapa konkret handling i närtid bröts dessa ned till ytterligare kortsiktiga mål 2015. (se sid 16) 6

NULÄGE 2 SWOT:en (bilaga 1) i korthet: Företagandet i Värmland Intresset och viljan att bli företagare är bland de lägsta i landet Lågt nyföretagande Finns ett glapp mellan riskvilligt kapital och företagen Utflyttning och glesbygd Små och snabbfotade Jämförelsevis god uppmuntran från skola och kommun om företagande Viljan och intresset att bli företagare ökar positiv trend Unga i Värmland visar större intresse än övriga riket Det företagsstödjande systemet Det företagsstödjande systemet upplevs som komplext, oöverblickbart med bristande samordning och kunskap om varandras utbud och verksamhet. Alla hittar inte till det företagsstödjande systemet. Det är skilda förutsättningar för stöd till företagare beroende på var i länet man bor och vilken bakgrund företagaren har som entreprenör. Det finns ett brett stödsystem riktat till företags olika faser och behov, med ett utbud som täcker inspiration, rådgivning, kontakter, finansiering och tjänster. Det finns en hög vilja till samarbete och utveckling i det företagsstödjande systemet. 2 Tillväxtverkets Företagande i Sveriges regioner, 2011 Tillväxtverkets Entreprenörskapsbarometer, 2012 Tillväxtverket: Företagens villkor och verklighet, 2011. Regional undersökningen via projektet Det företagsamma Värmland : Företagens behov av stöd 2014. Regional undersökningen via projektet Det företagsamma Värmland : Kartläggning Stödsystemet för företagande i Värmland, 2012 Värmlandstrategin 2014-2020 7

Entreprenörskapsstrategins bidrag till uppfyllande av målen i Värmlandsstrategin 3 Region Värmlands entreprenörskapsstrategi har till uppgift att bidra till uppfyllande av följande mål i Värmlandsstrategi till år 2020. Nedanstående mål knyter an till det prioriterade området Fler och starkare företag. Antal nystartade företag ska närma sig riksgenomsnittet Nuläge: 9 nystartade företag per 1000 invånare. I Sverige finns det 11,5 företag per 1000 invånare (2012). Andelen som vill vara företagare ska öka Nuläge: 27 procent av befolkningen i Värmland, 18-70 år, vill hellre vara företagare än anställd. Motsvarande siffra för riket är 32 procent. År 2004 var det endast 21 procent i Värmland så en ökning har skett. Andelen förvärvsarbetande (förvärvsfrekvens) ska vara högre än riksgenomsnittet Nuläge: År 2010 var förvärvsfrekvensen i Värmland 73,9 procent exklusive arbetspendling till Norge. Inklusive arbetspendling till Norge är förvärvsfrekvensen 76,9 procent. Antalet förvärvsarbetande 16 år och äldre i Värmland skall öka med 5 000 Nuläge: År 2012 var det 121 481 personer som förvärvsarbetade i Värmland, varav 63 240 män och 58 241 kvinnor. Andelen kvinnor som är representerade i styrelser ska öka. Nuläge: År 2011 var andelen kvinnor i styrelser 13,3 procent. 3 Hämtat från valda delar ur; Rapport nr 16, Region Värmland 2014, Värmlandsstrategins 33 mål, nulägesanalys 8

VISION I VÄRMLAND ska varenda unge se möjligheten till att starta företag. Varenda företagare ska se möjligheten att växa. Vi välkomnar och vågar! Vad menas med visionen? Varenda unge vet hur man gör för att förverkliga sina mål och skapa värde av sina idéer, vare sig det är kulturellt, ekonomiskt eller socialt. Genom kunskap, möjligheter och drivkraft är vi ett entreprenöriellt samhälle, där fler startar och utvecklar sina företag. Fler företag har tillväxtambitioner och varenda företagare med tillväxtambitioner vet hur man ska gå tillväga och var man finner stöd i den processen. Vägen är kort till kapital, kompetens och nätverk. I Värmland finns ett effektivt system för stöd och rådgivning till företag som är väl känd bland företagare och personer som vill starta företag. Vi välkomnar nya idéer, nya invånare och nya entreprenörer och vi kraftsamlar kring att samverka för att underlätta entreprenörernas resa framåt. Vi vågar utmana, tänka nytt och vi vågar ta nya kliv. Det är i det okända magi uppstår och vi välkomnar det! 9

STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN För att nå visionen identifierades fyra strategiska fokusområden att arbeta utifrån. Dessa fyra strategiska fokusområden togs fram för att både fokusera på det interna arbetet (effektivitet, kommunikation) men också på hur Region Värmland kan arbeta med de externa resurser som finansieras via Region Värmland eller samverkar med Region Värmland på olika sätt (attitydpåverkande insatser, stödsystem). Kulturen och förhållningssättet Vilja, Våga, Växa Stödsystemet Samla systemet under samverkansmodellen Verksamt Värmland Kommunikationen Paketering och marknadsföring nå fram! Effektiviteten Inre processer rätt arbetssätt, rätt insatser, rätt koll 10

Kulturen och förhållningssättet I andan: Vilja, Våga, Växa. Fokus: Fler i Värmland skall vara nyfikna och intresserade av att starta och/eller utveckla företag oavsett bransch, ålder, kön eller bakgrund. Mål 2020: 50 procent i åldern i åldern 18-70 skall vilja starta företag (idag 43 procent, riksgenomsnitt 49 procent) 4 80 procent av företagen vill växa (idag 69-73 procent, riksgenomsnitt 80 procent) 5 Avgörande framgångsfaktorer: Satsa på unga Rätt arenor Kunskap för tillväxt Bilden av Värmlands näringsliv Region Värmland behöver: Stötta insatser där fokus ligger på att möta unga människor och väcka intresset för att Starta och utveckla företag, exempelvis fokus på entreprenörskap i grund- och gymnasieskola och på universitetsnivå Nå potentiella entreprenörer på deras arenor Ta bort mentala trösklar för att starta företag och för att få företag att vilja växa. Öka kunskapen och viljan till att växa, befintliga företag Skapa mötesplatser (digitala och fysiska) där företagare hjälper varandra och får tillgång till rätt stöd Bilden av Värmlands näringsliv behöver bli mer positiv. Värmland ska upplevas som en intressant plats att starta och driva företag på. Stötta insatser för att öka jämställdheten och mångfalden i våra Värmländska styrelser. Stötta insatser som bidrar till att underlätta generationsväxling för företag 4 Tillväxtverkets entreprenörskapsbarometer 5 Tillväxtverkets Företagande i Sveriges regioner Företagens villkor och verklighet 2011 Enligt regional undersökning företagens behov av stöd som DFV gjorde 2014, så är den lokala siffran för Värmland 64 procent. 11

Stödsystemet Fokus: Samla det företagsstödjande systemet under samverkansmodellen Verksamt Värmland, som starkt bidrar till att nå målen i Värmlandsstrategin. Mål 2020: Skapa en tydlig väg in till de av Region Värmland finansierade organisationerna och projekten. Syftet är att få hög användarvänlighet och användbarhet för den enskilde entreprenören, oavsett bransch, ålder, kön eller bakgrund. 100% kvalitetssäkrade aktörer i Verksamt Värmland Avgörande framgångsfaktorer: Helhetsgrepp Samordning Tydlighet Hög kvalitet Region Värmland behöver: Ta ett helhetsgrepp kring stödsystemet i Värmland med utgångspunkt i samverkansmodellen Verksamt Värmland Samordna aktörer och aktiviteter via Verksamt Värmland Skapa tydlig positionering av aktörer och tjänsteerbjudanden Skapa en tydlighet för entreprenören Rätt aktörer och kvalitetssäkrade aktörer och tjänsteerbjudanden Samordning, utvärdering och effektivisering av stödsystemet 12

Kommunikationen Fokus: Paketeringen och marknadsföringen av Verksamt Värmland ska skapa en tydlig väg in till det företagsstödjande systemet, både för blivande företag och etablerade företag, men också för de som finns och verkar i systemet. Inom det här området ryms också arbetet med bilden av Värmlands Näringsliv. Region Värmland uppmuntrar och initierar arbetet med att sprida bilden av Värmland som en bra plats för att starta och driva företag i. Mångfald- och jämställdhetsarbetet ska gå som en röd tråd genom hela kommunikationsarbetet. Mål 2020: 90% av nystartsföretagen som vill ha hjälp (ca 50%) 6 hittar till Verksamt Värmland genom digital eller fysisk ingång. Värmlands positiva näringslivsutveckling har uppmärksammats i riksmedia ett flertal gånger under perioden Avgörande framgångsfaktorer: Bygga varumärke Rätt budskap på rätt arenor Kunskap om systemet Bilden av Värmlands näringsliv Region Värmland behöver: Effektiv marknadsföring; rätt budskap på rätt arenor. Inom och utanför Värmland. Utbilda aktörerna i systemet om systemet Bilden av Värmlands näringsliv behöver bli mer positivt. Värmland ska uppfattas som en intressant plats att starta och driva företag på. 6 Enligt undersökningen Företagens behov av stöd, 2014 identifierades av ca 50% av nystartsföretagen hade behov av stöd. 13

Effektiviteten Fokus: Inre processer rätt arbetssätt, rätt insatser, rätt koll. Region Värmland arbetar effektivt och fokuserar på rätt saker. Vi fördelar medel där de gör mest nytta och vi vet att fokus på öppenhet och jämställdhet gynnar effektiviteten och attraktiviteten. Mål 2020: Med samma eller mindre finansiella regionala resurser nå våra uppsatta mål (per år och fram till 2020). Avgörande framgångsfaktorer: Tydliga strategier Välja och välja bort Mätning och uppföljning Omvärldsspaning Region Värmland behöver: Tydligt långsiktiga strategier Tydliga mål, roller och processer Nytto-värdetänk och kultur Målstyrd finansieringsmodell Skapa rätt förutsättningar för aktörerna att verka långsiktigt Rätt och kvalitetssäkrade aktörer och tjänsteerbjudanden Löpande samordning, utvärdering och effektivisering av stödsystemet Mätning och uppföljning på såväl grupperingar som enskilda aktörer Se och lära av andra 14

REGION VÄRMLANDS ROLL Det regionala entreprenörskapsarbetet utgår från det lokala entreprenörskapsarbetet. Region Värmland ska stödja, samordna och initiera processer men inte själva vara utförare utan verka via organisationer som vi ger finansiellt stöd. Region Värmland ska: Kvalitetssäkra aktörer Utveckla hur vi mäter aktörerna idag Ta fram målstyrd finansieringsmodell Ta fram en tydlig samordningsmodell för aktörerna, med utgångspunkt i Verksamt Värmland. VERKSAMT VÄRMLAND Ett viktigt verktyg för genomförande Under projektet Det företagsamma Värmland identifierades flera problemområden så som svåröverskådligt system och bristande kunskap, samtidigt som man började samverka med Tillväxtverket kopplat till den nationella webbplatsen verksamt.se. Verksamt.se är en företagarsajt där Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket har samlat information och service till de som redan är företagare idag eller de som vill bli företagare. Via sajten ges bland annat information om att starta och driva företag, ansöka om F-/FA-skatt hos Skatteverket eller skapa en affärsplan. Verksamt.se/varmland en pilotsatsning med Tillväxtverket Samverkan med Tillväxtverket innebar att Värmland skulle vara först ut med att få en egen ingång på sajten, verksamt.se/varmland. Via sajten samlas lokala och regionala företagsrådgivare, finansiärer och nätverk på ett och samma ställe. Verksamt.se/varmland ger en samlad bild över vilken hjälp som finns att få som företagare i Värmland. Verksamt Värmland är idag en samverkansmodell och omfattar i huvudsak två områden: Ett gemensamt digitalt verktyg som möjliggör att fler entreprenörer kan utnyttja enskilda aktörers tjänster och snabbare kommer i kontakt med rätt rådgivare och hjälp. En arbetsmodell för kvalitetssäkring, utvärdering och löpande erfarenhetsutbyte mellan aktörerna. Verksamt Värmland är central i genomförandet av Entreprenörskapsstrategin. 15

KORTA MÅL 2015 Vad sker första året? 1. Ta fram HANDLINGSPLANER tillsammans med kommunernas näringslivsfuntioner samt det företagsstödjande systemet. KULTUREN OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTTET 2. Kommunstyrelserna i Värmland har tagit fram egna strategier för entreprenörskap i skolan. STÖDSYSTEMET 3. Verksamt Värmland lanseras som samverkansmodell med en tydlig paketering av stödsystemet. 4. Aktörerna utbildas i Verksamt Värmland. KOMMUNIKATIONEN 5. Varumärkesplattform och marknadsplan för Verksamt Värmland är klar och det operativa arbetet med dessa har påbörjats. 6. Aktivt arbeta med varumärket Värmland kopplat till Värmlands Näringsliv och lyfta goda exempel. EFFEKTIVITETEN 7. Modell för kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering framtagen och testad. 8. Målstyrd finansieringsmodell framtagen. 16

SAMMANFATTNING Vision I Värmland ska varenda unge se möjligheten till att starta och driva företag. Varenda företagare ska se möjligheten att växa. Vi välkomnar och vågar. Korta mål 2015 Sätta plattformen 1. Skriva en handlingsplan 2. Kommunstyrelserna i Värmland tar fram egna strategier för entreprenörskap i skolan 3. Verksamt Värmland lanseras och aktörerna utbildas 4. Varumärkesplattformen och marknadsplanen för Verksamt Värmland är klar. Arbete med varumärket kopplat till Värmlands näringsliv 5. Ta fram och testa modell för kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering. Ta fram en målstyrd finansieringsmodell. 17

Bilaga 1: SWOT Nuläge Positiva faktorer Styrkor Företagandet i Värmland: Vilja, Våga, Växa Jämförelsevis god kunskap om vart man vänder sig för information om företagande Jämförelsevis god uppmuntran från skolan och kommunen om företagande. Små och snabbfotade Stödsystemet i Värmland Brett stödsystem riktat till företags olika faser och behov, med utbud som täcker inspiration, rådgivning, kontakter, finansiering och tjänster. Bra samarbete mellan de mest centrala aktörerna i stödsystemet. Negativa faktorer Svagheter Företagandet i Värmland: Vilja, Våga, Växa Intresse och viljan att bli företagare hör till de lägsta i landet Lågt nyföretagande nationellt sett. Låg andel riskkapitalinvesteringar nationellt sett Svag representation av kvinnor i bolagsstyrelser. Stödsystemet i Värmland Stödsystemet upplevs komplext, oöverblickbart, med bristande samordning och kunskap om varandras utbud och verksamhet. Skilda förutsättningar för stöd i länet, stor koncentration till Karlstadregionen. Alla hittar inte till stöd, och var fjärde anger att de idag saknar tillräckligt stöd. Brist på tillgång till riskvilligt kapital Brist på kunskap om vikten av jämställdhet och mångfaldsarbete Framtid Möjligheter Företagandet i Värmland: Vilja, Våga, Växa Att intresse och viljan att bli företagare ökar - en positiv trend kan ses sedan 2004. Att Unga i Värmland visar större intresse än genomsnittet i riket. Att arbeta mer proaktivt och målgruppsanpassat med att förändra attityder till företagande. Stödsystemet i Värmland Ökat helhetstänk/värmlandsperspektiv för bättre utnyttjande av det samlade stödet Bättre samverkan och tydlighet för att synliggöra och öka tillgänglighet för kunden Att öka den direkta personliga kontakten i kombination med internettjänster Utveckla allmän kunskap om företagande och vart man kan vända sig för att få information och hjälp. Hot Företagandet i Värmland: Vilja, Våga, Växa Attityder och vilja fortfarande på alltför låg nivå. Brist på affärsidéer och marknadsförutsättningar. Brist på tillgång till riskvilligt kapital Utflyttning/avbefolkning Glesbefolkat Bruksmentalitet Stödsystemet i Värmland Ineffektivt Bristande samordning Missar företagens behov och potensiella tillväxtföretag pga kompetensbrist Bristande kännedom bland aktörer om varandra hindrar systemets sammantagna funktion. Bristande kunskap om de skilda kulturella/ strukturella förutsättningar för företagande som råder i länet. 18

Bilaga 2: 19