TILLSYNS- PLAN 2017 Vården och omsorgen

TILLSYNS- PLAN 2017 Vården och omsorgen Datum: 23.3.2017 Har utarbetats av: Vuokko Paananen Har godkänts av: Maija Juola

1. Syftet med tillsynsplanen gällande seniorernas tjänster Inom Samkommunen Soite tryggas högklassiga tjänster för seniorerna så enhetligt som möjligt. Tillsynen hos de olika serviceproducenterna görs så enhetlig som möjligt. Man försäkrar sig om att tillsynen riktas till rätt saker. Riskerna identifieras redan innan det utvecklats problem. Serviceenheterna stödjas i utvecklandet av sin verksamhet, och man styr genomförandet av egenkontroll. Kommunen har i sista hand ansvar för uppföljningen och tillsynen i fråga om sin verksamhets lagenlighet och tillbörlighet. Man bör ingripa i eventuella olägenheter utan dröjsmål. Tillsynsansvaret gäller all verksamhet för vars ordnande kommunen bär ansvar. Kommunen kan genomföra uppföljning och tillsyn bäst genom effektiv och ändamålsenlig riskhantering och egenkontroll. Den här tillsynsplanen utarbetas för styrningen av tillsynen gällande tjänsterna inom samkommunen Soite, Vården och omsorgen, seniorernas tjänster. Vårdens och omsorgens ledningsgrupp har som uppgift att för sin egen verksamhets del godkänna tillvägagångssätten som har att göra med ett gott lednings- och förvaltningssätt, riskhantering och intern kontroll. Målet med lagstiftningen som styr tillsynen är att trygga att klienternas och invånarnas rättigheter, att serviceavtalen iakttas och att klienternas service och vård genomförs i enlighet med det som fastställts i vård-, rehabiliterings- och serviceplanen. Genom tillsynen i fråga om tjänster försöker man dessutom försäkra sig om och förbättra servicens kvalitet och förebygga kvalitetsavvikelser, så att kommuninvånaren får god, individuell och rättidig service och vård. Servicen ska vara likvärdig för kommuninvånarna oberoende av serviceproducenten. Serviceproducenterna bör uppfylla villkoren i lagen, i kvalitetsrekommendationerna och i avtalet gällande seniorernas tjänster. Den här tillsynsplanen innefattar inte serviceproducenternas ekonomiska tillsyn och gör inte skillnad på offentliga och privata serviceproducenter. Tillsynsplanens allmänna del uppdateras årligen. Planens verkställighetsdel fastställs årligen i Vårdens och omsorgens ledningsgrupp. 2. Lagarna som styr tillsynsplanen: Grundlagen 731/1999 Socialvårdslagen 30.12.2014/1301 Socialvårdsförordningen 607/1983 Kommunallagen 1995/365 Lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården 1992/733 Sidan 2 / 13

Lagen om privat socialservice 922/2011 Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 218/2000 Lagen om patientens ställning och rättigheter 785/1992 Diskrimineringslagen 21/2004 Lagen om stöd för närståendevård 937/2005 Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010 Familjevårdarlagen 263/2015 Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården 569/2009 Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 28.12.2012/980, (RP 160/2012 rd, lagen trädde i kraft 1.7.2013) Dokumenten och de riksomfattande tillsynsprogrammen som styr tillsynsplanen Kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (SHM 2013:11) Det riksomfattande tillsynsprogrammet för social- och hälsovården 2015-2018 3. Tillsynens värdegrund Enligt Finlands grundlag (731/1999 7 ) är servicenivåns utgångspunkt att skapa förutsättningar för alla människor att fungera som samhällets fullvärdiga medlemmar. Enligt kvalitetsrekommendationerna för seniorernas tjänster bör varje person tryggas rätt till en värdig ålderdom och gott bemötande oberoende av var de bor eller vårdas och oberoende av vård- och servicebehovet. De etiska principerna som tryggar ett människovärdigt liv är bl.a. självbestämmanderätt, rättvisa, delaktighet, individualitet och trygghet (SHM 2008). Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre trädde i kraft 1.7.2013. Lagens syfte är: att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och självständighet att förbättra den äldre befolkningens möjligheter att i kommunen delta i beredningen av beslut som har en inverkan på deras levnadsförhållanden och att delta i utvecklandet av den service de behöver Sidan 3 / 13

att förbättra en äldre persons möjligheter att få högklassig social- och hälsovårdsservice samt handledning i fråga om användningen av andra tillgängliga tjänster i enlighet med hens individuella behov och tillräckligt tidigt när hens försämrade funktionsförmåga kräver det att stärka en äldre persons möjlighet att påverka innehållet i social- och hälsovårdstjänsterna som ordnas för hen samt sättet att genomföra dem samt för sin del fatta beslut om dem För att tillsynens värden och etiska verksamhetsprinciper ska kunna förverkligas, är det av största vikt att kommuninvånaren hörs. I första hand behandlas kommuninvånarna feedback genom att i klientsituationen omedelbart ta emot feedbacken och svarar på den. På det här sättet har den anställda och enheten som erbjuder service möjlighet att reagera på den givna feedbacken och beakta klientens individuella behov. Ett diskuterande, inkluderande och lösningscentrerat arbetssätt har en stor betydelse i den klientorienterade servicekulturen och servicens egenkontroll. Om klienten som får service eller hens nära anhörig är missnöjd med servicen som fåtts i serviceproduktionsenheten kan hen uttrycka sitt missnöje på flera olika sätt. Genom att kontakta den vårdande personen. Genom att kontakta chefen i verksamhetsenheten som den vårdande personen arbetar i. Genom att kontakta patient- eller socialombudsmannen. Genom att kontakta tillsynschefen Genom att göra en skriftlig anmärkning till verksamhetsenhetens ansvariga person. Genom att kontakta och/eller anföra klagomål hos Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Sidan 4 / 13

4. Tillsyn över den egna verksamheten: Förutseende tillsyn Som redskap används mätare som är i enlighet med tillsynsplanen, planmässig tillsyn och reaktiv tillsyn. Tillsynsbesöken dokumenteras systematiskt. Om tillsynsbesöken utarbetas rapporter som serviceproducenten/chefen för ansvarsområdesenheten kan ge sitt svar på. Dokumenteringen bör vara öppen och ömsesidig. Planmässig tillsyn Tillsynen gällande serviceproduktionen bör vara välplanerad och systematisk. På det här sättet ser man till att all service fungerar i enlighet med de mål som ställts upp. I tillsynsplanen som uppdateras årligen ställs upp mål och objekt för tillsynen. Tillsynen som baserar sig på planen utgör största delen av all tillsynsverksamhet. Antingen informeras enheterna som ska genomgå tillsyn på förhand om tillsynsbesöken eller så görs besöken utan förhandsanmälan. Reaktiv tillsyn Reaktiv tillsyn är till sin natur efterbevakning i fråga om enskilda fall. Tillsynsbesöken görs ofta med kort varsel eller omedelbart. Vanligtvis informeras enheten som ska genomgå tillsyn inte på förhand om tillsynsbesöket. Tillsynsobjekten väljs på basis av kommuninvånarnas feedback, den offentliga diskussionen eller beställarens eget omdöme. Egenkontroll När det gäller verksamhetsenheternas egna och köpta tjänster bör man kontinuerligt uppfylla de överenskomna verksamhetsförutsättningarna. Därför bör även serviceproducenternas egenkontroll i fråga om funktionsförmågan vara regelbunden. Serviceproducenternas egenkontrollssystem bedöms som en del av tillsynsverksamheten. Vid tillsynen i fråga om socialoch hälsovårdstjänsternas betonas serviceproducenternas eget ansvar för verksamhetens tillbörlighet, de producerade tjänsternas kvalitet samt klient- och patientsäkerheten. Arbetsgivaren har ansvar för att övervaka verksamhetsenhetens utrymmen, kunnandet hos personalen som arbetar där samt att apparaterna fungerar. Endast arbetsgivaren har möjlighet att organisera sin verksamhet, ge anvisningar i fråga om den, uppfölja och bedöma den i realtid och vid behov omedelbart ingripa i olägenheter samt försäkra sig i tid om att det finns tillgång till service och om klient- och patientsäkerheten. Sidan 5 / 13

Privata serviceproducenter inom social- och hälsovården har lagstadgad plikt att göra en skriftlig egenkontrollsplan. Från början av år 2015 gäller plikten även offentliga äldrevårdstjänster. Den offentliga hälsovårdens verksamhetsenhet bör utarbeta en plan gällande kvalitetskontroll och verkställandet av patientsäkerheten. Även ändringen som trädde i kraft i början av år 2015 om att anmärkningsförfarandet prioriteras i relation till klagomål stärker egenkontrollens betydelse. Enligt lagen om ordnandet av social- och hälsovården (RP 324/2014, lagen är inte i kraft) ska både de som har ansvaret för ordnandet av service och de som har ansvaret för dess produktion utarbeta ett egenkontrollsprogram. För att försäkra sig om verksamhetens tillbörlighet ska serviceproducenten utarbeta en egenkontrollsplan som täcker serviceproducentens socialservice och servicehelheter i sin helhet. Serviceproducenten ansvarar för att den servicehelhet som ordnats för klienten uppfyller kraven som ställts upp för den. (Det riksomfattande tillsynsprogrammet för social- och hälsovården 2015 2018). Egenkontroll görs även med hjälp av korrekt behandling av anmärkningar som klienterna och de anhöriga har gjort. 5. Allmän praxis i fråga om tillsyn Val av enheter/objekt som ska genomgå tillsyn Vårdens och omsorgens tillsynschef gör inspektioner i enlighet med målen och fokusområdena som antecknats i den årliga tillsynsplanen. Vid val av objekt för inspektionsverksamheten används den egna situationsbilden och informationen som fåtts genom att kommuninvånarna tagit kontakt. Tillsynsplanen för samkommunen Soites vård- och omsorgstjänster baserar sig bl.a. på Valviras riksomfattande anvisningar: Riksomfattande tillsynsprogrammet för social- och hälsovården 2015 2018. Tillsynsbesöken genomförs i första hand av vårdens och omsorgens tillsynschef, verksamhetsområdenas servicechefer och vårdens och omsorgens kliniska expert. Minst fem vardagar före tillsynen skickas det en förhandsinformationsblankett till objektet som ska genomgå tillsyn. Under tillsynsbesöket närvarar även objektets representant. I mån av möjlighet intervjuas och hörs även invånare/klienter, deras närstående samt anställda under tillsynsbesöket. Sidan 6 / 13

Under tillsynsbesöket behandlas frågorna som antecknats på förhandsinformationsblanketten. För tillsynsbesöket ska serviceproducenten ge information om antalet personal, om personalens utbildning och antalet personal per klient. Serviceproducenten bör vara beredd på att presentera sin verksamhet. Under besöket bekantar man sig med serviceproducentens utrymmen och praxis i enlighet med tillsynsblanketten. Den som genomför tillsynsbesöket kan vid behov ta fotografier under besöket. Om tillsynsbesöket utarbetas en rapport där de eventuella fortsatta åtgärderna konstateras. Serviceproducenten har möjlighet att ge ett genmäle till rapporten. Tillsynschefen utarbetar årligen före utgången av januari en verksamhetsberättelse gällande tillsyn för vårdens och omsorgens styrgrupp. 6. Minneslista för tillsynsbesöket Före tillsynsbesöket Bedömning om huruvida enheten som ska genomgå tillsyn ska informeras om tillsynsbesöket på förhand Förhandsinformationsblanketten skickas fem dagar före tillsynsbesöket (bilaga 1) Man går igenom serviceavtalet som ingåtts med enheten Under tillsynsbesöket Bekantar man sig med enhetens verksamhet och praxis Diskuterar man olägenheterna som man lagt märke till Kommer man preliminärt överens om fortsatta åtgärder Efter tillsynsbesöket Utarbetas en tillsynsberättelse Serviceproducenten/Verksamhetsenheten har möjlighet att ge ett genmäle Sidan 7 / 13

Beslutar man om tillsynsbesökets påföljder Beslutar man om bindande fortsatta åtgärder och fortsatta tidtabeller Uppföljning av åtgärderna Årlig rapport till Vårdens och omsorgens styrgrupp 7. Uppföljning av tillsynen och åtgärder Om det under tillsynsbesöket framkommer olägenheter som behöver åtgärdas, ges serviceproducenten möjlighet att kommentera ärendet i tillsynsberättelsen. Den som genomför granskningen kan också kommentera vilka åtgärder man redan kommit överens om och hurudan tidtabell man kommit överens om gällande dem. Om man under tillsynen lägger märke till brister kan tillsynschefen: - Ge anvisningar och bestämma om tidtabell för korrigering av situationen - Om situationen inte korrigeras, för tillsynschefen ärendet för kännedom till Soites behöriga tjänsteinnehavare. Under tillsynsbesöket kommer man överens om uppföljningsåtgärder och tidtabellen för åtgärderna. Tillsynsrapporten bör behandlas i enheten som genomgått tillsyn. Till tillsynschefen ska skickas en utredning om behandlingen av tillsynsbesöket och om åtgärderna som förorsakats i enheten och i verksamheten. Rapportering till Vårdens och omsorgens styrgrupp Tillsynschefen utarbetar årligen en tillsynsverksamhetsberättelse till Vårdens och omsorgens styrgrupp. Berättelsen innehåller en redogörelse över tillsynsverksamheten som genomförts under året, över brister som konstaterats och över uppföljningsåtgärder samt serviceproducenternas/verksamhetsenheternas åtgärder. I berättelsen ingår dessutom anmärkningarna och ändringsansökningarna som gjorts om seniorernas tjänster samt åtgärderna som orsakats av dessa. Samtidigt bedömer man utvecklingsbehoven inom tillsynsverksamheten och fokusområdena för det följande året. Rapporten presenteras för nämnden för seniorernas tjänster årligen före utgången av januari. Sidan 8 / 13

8. Tillsynens fokusområden Det riksomfattande tillsynsprogrammet för social- och hälsovården: http://www.valvira.fi/documents/18502/1556403/sote_valvontaohjelma_paivitys_2017_sve.pdf/f 216fdc2-69ec-4799-803c-4a7e0f7ee4f4 Omvärlden för social- och hälsovården befinner sig i ett brytningsskede. Servicestrukturreformen kommer i avsevärd grad att även påverka tillsynen. Tillsynen kommer också i fortsättningen att allt mer fokuseras på proaktiva metoder. Ett genomgående tema i all myndighetstillsyn under hela tillsynsprogramperioden är att stödja och säkerställa egenkontrollen. År 2017 kommer tillsynsmyndigheterna att förankra egenkontrollen till en del av en öppen, klient- och patientorienterad och trygg verksamhetskultur. 2.2 Stöd för och säkerställandet av egenkontrollen En viktig del av förhandstillsynen består av den förtroendebaserade tillsynsmodellen, där egenkontrollen står i främsta rummet. Vid tillsynen över social- och hälsovårdstjänsterna framhålls serviceproducenternas eget ansvar för en tillbörlig verksamhet, högkvalitativa tjänster samt hög klient- och patientsäkerhet. Egenkontrollen är ett verktyg för social- och hälsovårdens enheter, som hjälper dem att utveckla och följa upp kvaliteten av tjänsterna i det dagliga klientarbetet. Idén med egenkontroll är att verksamhetsenheten har en skriftlig plan enligt vilken olika missförhållanden i de tjänster som tillhandahålls för klienterna och olika risksituationer eller osäkerhetsfaktorer som äventyrar tjänstekvaliteten kan identifieras, förebyggas och snabbt rättas till. Egenkontrollen baserar sig på en riskhantering inom enheten, där serviceprocesser utvärderas med tanke på kvalitet och klientsäkerhet. Syftet är att hindra risker från att realiseras samt att systematiskt och utan dröjsmål reagera på observerade kritiska arbetsmoment eller faktorer som kräver förbättring. Tillsynsmyndigheterna stöder och säkerställer serviceproducenternas egenkontroll och stöder utvecklingen av egenkontrollen genom hela tillsynsperioden. Synvinkeln preciseras årligen. Planeringen, realiseringen och uppföljningen av egenkontrollen är en införlivad del av verksamhetsenhetens ledning. Förfaranden som tillämpas när anmärkningar behandlas och när personalens anmälningsskyldighet omsätts i praktiken utgör också centrala delar av processen. Det är viktigt att en arbetskultur av egenkontroll förankras till en del av verksamhetsenhetens ledning, kvalitetsarbete och utveckling av det egna arbetet. Planen för egenkontroll är inte ett självändamål; den praktiska tillämpningen är avgörande. Det innebär att verksamhetsenheten regelbundet bedriver egenkontroll, följer upp den och vidtar nödvändiga korrigerande åtgärder. Planmässig tillsyn riktas årligen på basis av riskbedömning till utvalda tillsynsobjekt, dvs. objekt vars klient- och patientsäkerhetsrisker bedöms vara störst. Till fokusområden år 2017 har valts: Sidan 9 / 13

1. jourverksamheten 2. seniorernas tjänster som ordnas hem 3. tillgång till icke-brådskande vård samt de utsatta tiderna för barnskyddet samt det kompletterande och förebyggande utkomststödet 4. boendetjänster för mentalvårds- och missbrukarrehabiliteringsklienter 5. förverkligande av självbestämmanderätten inom vården av utvecklingsstörda. I den här planen definieras de fokusområden som verksamhet kommer att riktas på under året. Samtidigt bedöms hur mycket planmässig tillsynsverksamhet som kommer att bedrivas under året. År 2017 är fokusområdena: - Egenkontrollsplanen - Vård- och rehabiliteringsplanerna, hur syns klientens delaktighet i planerna - Daglig notering - Personalens behörighet Vad man tillsynsbesöket består av Under tillsynsbesöket granskar man det följande till de delar som de gäller verksamheten i enheten som ska genomgå tillsyn - Behörighetsvillkoren för den yrkesutbildade personalen, kompetensen och antalet personal per klient - Ordnande av läkemedelsbehandling - Kvalitetskontroll och egenkontroll - Klientstrukturen - Klientens ställning och rättigheter, samarbetet med de anhöriga/närstående - Vård- och rehabiliteringsplanerna - Vistelse utomhus, näring, hygien - Utrymmen, apparater - Räddningsplan, säkerhetsplan, utrymningsutredning/övning 9. Tillsynsobjekt inom Vårdens och omsorgens verksamhetsområde Förutseende öppna tjänster: 1. Det förutseende arbetets och stödtjänsternas ansvarsområde Sidan 10 / 13

2. Närståendevårdens, familjevårdens och dagverksamhetens ansvarsområde Hemvården: 1. Östra hemvården 2. Södra hemvården 3. Västra hemvården 4. Norra hemvården 5. Kronoby hemvård 6. Perho älvdals hemvård 7. Lestijokidalens hemvård 8. Hemvårdens center för verksamhetsstyrning Seniorboende: 1. Kuusikumpu 2. Puistola 3. Harjukoti Serviceboende och anstaltsvård: 1. Kannelma 2. Kotiranta 3. Iltarusko 4. Kotipirtti 5. Jalmiina 6. Männistö 7. Harjukoti 8. Hopijakumpu 9. Leporanta 10. Lepola 11. Tervakartano 12. Furuåsen 13. Emeliehemmet 14. Heimbo 15. Sandbo 16. Ventus 2-3 17. Ventus 1 + Vaiho 18. Sandhem 19. den kortvariga vården i Terjärv Sidan 11 / 13

Specialiteternas öppna tjänster: 1. Hemrehabiliteringens ansvarsområde 2. Hemsjukhuset 3. Geriatriska kompetenscentrets och palliativa poliklinikens ansvarsområde Allmänmedicinska avdelningstjänsterna: 1. Allmänmedicinska avdelningen 1 2. Allmänmedicinska avdelningen 2 3. Allmänmedicinska avdelningen 4 4. Kannus 5. Tunkkari Effektiverade boendetjänster som köpta tjänster: 1. Hoivakoti Majakka, 3 st. 2. Villa Fiona 3. Villa Maria 4. Villa Lehto 5. Pettersborg 6. Karelia-Koti 7. Sylvia Hemmet 8. Backebo Allmänmedicinska avdelningens köpta tjänster: 1. Kotipolku Servicesedelproducenterna (i enlighet med Palse-listan) 10. Planmässiga tillsynsbesök 2017 Hemvården: - Våren 2017: Perho älvdals hemvård, Lestijokidalens hemvård, Norra hemvården, Centret för verksamhetsstyrning. - Hösten 2017: Kronoby hemvård, Östra hemvården, Västra hemvården, Södra hemvården Sidan 12 / 13

Seniorboende: - På hösten 2017: Kuusikumpu, Puistola Effektiverat serviceboende: - På våren 2017: Perho älvdals boendeenheter, Lestijokidalens boendeenheter. Lepola, Leporanta, Hopijakumpu - På hösten 2017: ansvarsenheterna i Karleby och Kronoby Effektiverade boendetjänster som köpta tjänster: - 04/17 09/17 Reaktiv tillsyn genomförs vid behov. Sidan 13 / 13