Högskolan i Halmstad 2003

ÅRSREDOVISNING 2003

Högskolan i Halmstad 2003 EU-programmet PREFACE, Preparing Female Students for Academic Entrepreneurship koordineras från Högskolan i Halmstad. Högskolestyrelsen tar beslut om att ett centrum för hälsa och idrott ska uppföras. Centret ska stå klart hösten 2005. Sparbanksstiftelsen Kronan erbjuder sig att fi nansiera en professur i entreprenörskap vid Högskolan i Halmstad. Årets Utexpo slog rekord med 160 utställda examensarbeten. 18 stipendier delades ut. Högskolan i Halmstad står som värd för den internationella konferensen Women and Politics in Asia. En experimentanläggning för Våtmarkscentrum invigs. På bilden Hushållningssällskapets Per-Olov Davidson, chefen för tekniska kontoret, Halmstad kommun, Torsten Rosenqvist samt landshövding Karin Starrin. Sommardesignkontoret, med Stiftelsen Svensk industridesign, genomförde projektutbildning och utställning vid Högskolan i Halmstad i juli och augusti. 2 Högskolan i Halmstad 2003 fortsätter på sid. 69

Innehåll Rektorn har ordet 4 Vision 6 Sammanfattning 7 Organisation 8 Studentinflytande 9 Grundläggandehögskoleutbildning 10 Återrapportering av uppdraget 10 Övrig återrapportering 12 Forskning och forskarutbildning 20 Mål, strategier och organisation 20 Resurser och resultat 23 Övergripande verksamheter 31 Enheten för omvärldskontakter 31 Högskolebiblioteket 35 Kompetensförsörjning 36 Sjukfrånvaro 39 Kompetensförsörjningsplan för 2004 2006 39 Jämställdhet, social och etnisk mångfald 42 Lokaler och infrastruktur 42 Miljö 43 Övergripande kvalitetsarbete 43 Övrigt 46 Halmstad Högskolas Utvecklingsbolag 46 Stiftelsen Futurum Arbetslivscenter 46 Ekonomisk resultatredovisning 48 Redovisning och värderingsprinciper 50 Ändrade redovisningsprinciper 50 Tillämpade redovisningsprinciper 50 Resultaträkning 52 Balansräkning 53 Finansieringsanalys 54 Anslagsredovisning per 2003-12-31 55 Noter till Resultat- och balansräkning 56 Noter till Resultat- och balansräkning forts. 57 Noter till Resultat- och balansräkning forts. 58 Sammanställning av väsentliga uppgifter 59 Myndighetskapital 2003-12-31 60 Sammanställning av anslagsbelastning 60 Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning för 2003 61 Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning 62 Underlag avseende engagemang i nätuniversitetet inom ramen för uppkommet anslagssparande från 2002 63 Grundläggande högskoleutbildning 64 Grundutbildning 65 Sammanställning av verksamhetsredovisning 2003 65 Uppdragsutbildning 65 Forskning 65 Landstinget Halland 65 Styrelsen vid Högskolan i Halmstad 2003 66 Styrelsen vid Högskolan i Halmstad 2004 67 Högskolan i Halmstad 2003 3

Rektorn har ordet År 2003 var ett bra år för Högskolan i Halmstad. Vi nådde som vanligt upp till takbeloppet (101%). Överproduktionen var dock medvetet något lägre än vad som ursprungligen planerades. Signaler om utebliven expansion under 2004 och 2005 ledde till att Högskolan valde att, med stora ansträngningar, begränsa nysatsningar och tillfälligt minska effekten av konsekvensökningar, d.v.s. ökning av antalet studenter vid nya utbildningar som fortfarande expanderar därför att nya årskullar ännu inte uppvägs av avgående kullar. Söktrycket till många programutbildningar är mycket stort. Ett litet överskott uppvisas på 4,6 Mkr kronor varav 2,1 Mkr kronor utgör återföring av anslagssparande samt 2,5 Mkr avseende överskott inom framför allt forskning. Målsättningen var att åstadkomma ett nollresultat. Signalerna om utebliven expansion under 2004 och 2005 kan ha haft större återhållande verkan än vad som förutsetts och att Högskolans enheter därför sparat mer än väntat. Sparandet är dock positivt så till vida att Högskolan avser att tillskjuta medel ur myndighetskapitalet under 2004 och 2005 för att delvis täcka uppskjutna men till slut ofrånkomliga konsekvensökningar samt för att undvika tempoförluster i den långsiktiga utvecklingen. I vår planering utgår vi från att ökade gymnasiekullar i kombination med 50%-målet och det livslånga lärandet kommer att leda till ytterligare expansion från 2006. Det mest minnesvärda med år 2003 är att den period av restauration och återsamling som följde på de organisatoriska och ledningsmässiga problem som präglade Högskolan under slutet av 1990-talet nu i stort sett ligger bakom oss. År 2003 är istället det år då grunden lades för framtida strategisk tänkande och profi lering. Nystarten har kommit igång. Den 2:e oktober beslöt styrelsen att anta Högskolans visionsdokument. I den fastslås att Högskolan skall vara ett gränsöverskridande lärosäte som bl.a. lägger stor vikt vid samverkan med näringsliv och samhälle. Vidare skall Högskolan verka för innovation och kreativitet genom att mångvetenskapligt fokusera på studier av förändring, hur förändring kan styras och organiseras samt utveckling av produkter, processer och tjänster. I dessa båda avseenden fullföljs lärosätets tradition. Högskolan har i visionsdokumentet också valt att försöka avgränsa inom vilka områden Högskolan skall verka. Liksom de flesta nya högskolor kännetecknas Högskolan i Halmstad av att verksamheten till betydande del är kopplad till yrkesförberedande utbildningar inom områdena ekonomi, information/kommunikation, lärarutbildning, vård och teknik samt viss utbildning inom samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap. Detta utbildningsutbud är dels en följd av starka regionala krav och behov samt statlig styrning. Därför föreligger ett behov av att fi nna en övergripande profi lering som avgränsningsmässigt förenar dessa olikartade utbildningar utöver det som nämns ovan. Högskolan i Halmstad har i visionsdokumentet valt att inrikta en ökande del av verksamheten mot livskvalitet och välfärd. Viktiga delar av den utbildning, utveckling och forskning som genom- och utförs vid Högskolans tekniska och naturvetenskapliga enheter har i en ökande grad relevans för eller är inriktad mot produkt-, system- och tjänsteutveckling inom områden som t.ex. hälsa, välbefinnande och upplevelse. Målsättningen är en hög grad av kommersialisering. Samhällsvetenskapen och delar av Humaniora vid Högskolan är i många 4 Högskolan i Halmstad 2003

avseenden direkt eller indirekt inriktade dels mot hälsa, vård, handikapp, idrott och upplevelse, dels mot entreprenörskap, industriell organisation, ledarskap och politisk styrning. Genom att välja livskvalitet och välfärd som inriktningsmässig utgångspunkt erbjuds en profi lering som bör kunna förena områdena teknik/naturvetenskap och samhällsvetenskap/humaniora, även om givetvis inte allt omfattas. Viktiga framtida steg är: Erhållande av forskningsutbildningsrättigheter inom områden som är viktiga för att Högskolans strategi skall kunna genomföras. Uppförande av ett Center för hälsa och idrott år 2006 (betydande delar av myndighetskapitalet, reservation på 16,9 Mkr, är efter samråd med Utbildningsdepartementet avsatta för investeringar i samband med denna satsning). Etablerandet av ett sydvästsvenskt industikluster inom området hälsoteknik. Fortsatt formering av forskningsmiljöer. Erhållandet av ytterligare platser. Romulo Enmark Rektor Högskolan i Halmstad 2003 5

Vision Den gränsöverskridande Högskolan för innovation och kreativitet Högskolan i Halmstad skall vara erkänd som en väl profi lerad och gränsöverskridande högskola för innovation och kreativitet. Högskolan skall erbjuda forskarutbildning i egen regi. Den gränsöverskridande Högskolan kännetecknas av miljöer som stimulerar individer att flytta fram sina intellektuella gränser, av samarbete över ämnesgränser och organisatoriska gränser, samt överskridande av gränser gentemot det omgivande samhället. Högskolan vill uppnå följande: Individen: Goda möjligheter att självständigt och i samarbete utveckla och förverkliga idéer och tänkande. Akademin: Profi lerad utbildning, forskning och forskarutbildning som präglas av nära samverkan med det omgivande samhället och samverkan över ämnesgränser i en organisation med närhet mellan individerna. Samhället: Utveckling och tillväxt, livskvalitet och välfärd i Högskolans omvärld. Högskolan i Halmstad skall bedriva gränsöverskridande grundutbildning, forskning och forskarutbildning baserad på de ämnen som är företrädda vid lärosätet. Särskilt profi leras följande områden, som omfattar såväl teknik och naturvetenskap som humaniora och samhällsvetenskap: Oberoende och kritiska studier av samhälleliga och individuella yttringar i en föränderlig värld. Utveckling av regioner, företag, offentlig verksamhet och ideella organisationer ur ett flerdisciplinärt perspektiv. Utveckling av produkter, processer och tjänster ur ett flerdisciplinärt perspektiv. Utveckling av livskvalitet och välfärd ur ett flerdiciplinärt perspektiv. (Sammanfattning av visionsdokument för 2004 2008, fastställt av Högskolestyrelsen den 2 oktober 2003.) 6 Högskolan i Halmstad 2003

Sammanfattning Högskolan i Halmstad har högt sökandetryck på både program och kurser. Antalet behöriga individer ökade 2003 till 7 008, en ökning med 6% jämfört med 2002. Av de 4 553 som antogs hade 35% inte studerat vid högskola tidigare. De mest översökta programmen var marknadsföringsprogrammet (5,9 förstahandssökande per plats) och sjuksköterskeprogrammet (4,9). 2003 hade Högskolan 5 310 helårsstudenter inom ordinarie uppdrag, varav 1 649 inom naturvetenskap och teknik. Totalt sett ökade antalet högskoleexamina och övriga examina med inriktning mot teknik, vilket också låg i Högskolans uppdrag för 2003. Antalet utfärdade magisterexamina ökade till 91, jämfört med 83 år 2002. Under året använde Högskolan den generella rätten att ge magisterexamen och tog fram tre nya breddmagistrar och två djupmagistrar i ämnena ledarskap, kardiologisk omvårdnad och handikappvetenskap, respektive informatik och management i byggandet. Antalet inkommande utländska studenter ökade mycket kraftigt, dels på grund av ökat antal utbytesstudenter men framför allt på inkommande reguljära studenter på magisterprogrammen. För att ytterligare förstärka den internationella rörligheten etablerades under 2003 en självständig central internationell avdelning. Under 2003 tog Högskolan fram en forskningsstrategi som anger att Högskolans forskning skall präglas av nära samverkan med det omgivande samhället och samverkan över ämnesgränser. Forskningen skall återspegla Högskolans visionsdokument. Den totala volymen forskning och forskarutbildning mätt i personår ökade under året till 75,1 forskarår (2002: 71,6). Intäkterna för forskningen uppgick till 71,8 Mkr, en ökning med 16% jämfört med föregående år. Anslagsintäkterna ökade med 11% och de externa intäkterna med 21%. Under 2003 tillkom också ett riktat anslag för en kvinnlig professur inom matematik. 5 310 helårsstudenter 75,1 forskarår Vid utgången av år 2003 hade Högskolan 22 ordinarie professorer (2002: 17) och 16 docenter (2002: 12). 9 doktorsavhandlingar (2002: 9) och 3 licentiatavhandlingar (2002: 3) lades fram under året. Antalet artiklar i internationellt erkända tidskrifter med vetenskaplig bedömning uppgick till 92, vilket var en ökning jämfört med 2002 (79 artiklar). Tillväxtprogram Enheten för omvärldskontakter, där bland annat inkubatorverksamhet och näringslivsservice ingår, har under året haft omfattande samarbete i utvecklingen av det regionala tillväxtprogrammet och starten av den process som under 2004 skall resultera i en regional utvecklingsstrategi för Halland. Högskolan kommer att spela en central roll i genomförandet av ett flertal av tillväxtprogrammets aktiviteter inom områdena arbetskraftsförsörjning och entreprenörskap samt inom till exempel tillväxtområdena hälsoteknik, upplevelsenäring och livsmedel. Högskolan i Halmstad 2003 7

Organisation HHUAB Högskolestyrelse Rektor Bibliotek Omvärldskontakter Förvaltning Forskningsnämnden för Teknik & Naturvetenskap Forskningsnämnden för Samhälls-, Beteende-, Vård vetenskap & Humaniora Utbildningsnämnd Sektionen för Humaniora HUM Sektionen för Informationsvetenskap, Data och Elektroteknik IDE Sektionen för Hälsa och Samhälle HOS Sektionen för Ekonomi och Teknik SET Enheten för Lärarutbildning ELU Figur 1: Organisationsschema 8 Högskolan i Halmstad 2003

Studentinflytande Högskolan och Halmstad Studentkår har av tradition ett nära samarbete och en samsyn när det gäller betydelsen av studentinflytande i Högskolans verksamhet. Studenterna är via studentkåren representerade i alla högskolans beslutande nämnder och styrelser. Högskolans policy är att studentrepresentanter i beslutande organ på Högskolan erhåller en ersättning av 500 kr per mötestillfälle. Studentkåren hade under 2003 följande representation i organ inom Högskolan: Högskolestyrelsen, tre studentkårsmandat. Utbildningsnämnden, fyra studentkårsmandat. Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap, tre studentkårsmandat, varav ett som studentkåren avdelat speciellt åt en doktorand. Forskningsnämnden för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora, tre studentkårsmandat, varav ett som studentkåren avdelat speciellt åt en doktorand. Läraranställningsutskottet för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora, två studentkårsmandat. Läraranställningsutskottet för teknik och naturvetenskap, två studentkårsmandat. Sektionsstyrelsen för humaniora, fyra studentkårsmandat. Sektionsstyrelsen för ekonomi och teknik, fyra studentkårsmandat. Sektionsstyrelsen för hälsa och samhälle, fyra studentkårsmandat. Sektionsstyrelsen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, fyra studentkårsmandat. Enheten för lärarutbildning, fyra studentkårsmandat. Disciplinnämnden, två studentkårsmandat. Jämställdhetskommittén, tre studentkårsmandat, varav ett som studentkåren avdelat speciellt åt en representant för Studenthälsan. Skyddskommittén, två studentkårsmandat. Biblioteksstyrelsen, två studentkårsmandat. Datorrådet, två studentkårsmandat. Ovanstående representanter väljs under slutet av vårterminen av Halmstad Studentkårs Fullmäktige som är studentkårens högsta beslutande organ. Alla ansökningar behandlas först av en valberedning som intervjuar alla sökande och förordar den de anser mest lämpad till Fullmäktige. Studentkåren har också ett antal platser i Högskolans beredande organ. I Högskolans ledningsstruktur har studentkåren platser i chefsgruppen, förvaltningsgruppen, rektors råd samt gruppen för tredje uppgiften. Studenterna finns också representerade i ett större antal andra beredande grupper, såsom Högskolans kvalitetsgrupp, utbildningsnämndens rekryteringsgrupp och internationaliseringsråd. Dessutom finns studenterna representerade i stor utsträckning även i olika grupperingar på sektionsnivå. Högskolan i Halmstad 2003 9

Grundläggande högskoleutbildning Återrapportering av uppdraget Högskolan har fullgjort grundutbildningsuppdraget och avräknat hela anslaget med 250,6 Mkr. Totalt har 252,7 Mkr avräknats (se tabell 1a, sid. 61) vilket inkluderar 2,1 Mkr från föregående års anslagssparande. Återstående anslagssparande är 0,6 Mkr som redovisas under posten avräkning statsverket. Grundutbildningsuppdraget Högskolans i Halmstad hade för 2003 i uppdrag att öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik i förhållande till år 2002. Minst en tredjedel av antalet lärarexamina förväntades ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik. Dessutom skulle antalet helårsstudenter 2003 totalt och inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena öka i förhållande till 2002. För fyrårsperioden 2001 2004 gäller följande examinationsmål (lägsta antal avlagda examina): 390 magisterexamina med ämnesdjup, 340 sjuksköterskeexamina och 195 lärarexamina med inriktning mot senare år. 2001 2002 2003 kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt Magisterexamen 23 46 69 34 49 83 32 59 91 HST inom ord. uppdrag 2308 2070 4378 2809 2 251 5 060 2 932 2 378 5 310 Varav teknik/naturvet. 502 999 1501 577 1023 1600 559 1090 1649 HPR 1936 1 686 3 622 2 316 1 771 4 087 2 474 1 851 4 325 Prestationsgrad % 84% 81% 83% 82% 79% 81% 84% 78% 81% Tabell 1: Magisterexamina helårsstudenter och helårsprestationer vid Högskolan 2003 och de två senaste åren. Helårsstudenter Högskolan i Halmstad nådde målet att öka antalet helårsstudenter och även att öka antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Se tabell 1 och 2. 2002 2003 Antal helårsstudenter 5060 5310 varav inom utb.område naturvetenskap och teknik 1600 1649 Tabell 2: Helårsstudenter 10 Högskolan i Halmstad 2003

Examinationsmål 2001 2002 2003 Antal utfärdade magisterexamina 69 83 91 Tabell 3: Magisterexamen med ämnesdjup Målet är att examinera 390 magistrar med ämnesdjup under fyraårsperioden 2001 2004. Totalt har 243 (d.v.s. 62%) av antalet hittills utfärdats. Vår bedömning är att målet kan komma att nås med hänsyn till det antal studenter som nu finns i utbildningen. Budgetåret 2005 väntas en större ökning med hänsyn till att utökade grupper höstterminen 2003 har erbjudits flera platser i de tekniska magisterprogrammen (60p). 2001 2002 2003 Antal utfärdade sjuksköterskeexamina 76 83 97 Tabell 4: Sjuksköterskeexamen Målet är att examinera 340 sjuksköterskor under fyraårsperioden 2001 2004. Totalt har 256 (d.v.s. 75%) av antalet hittills utfärdats. Då antalet studenter i sjuksköterskeutbildningen ökat de senaste åren bedömer vi att uppdraget mer än väl kommer att uppfyllas. 2001 2002 2003 Totalt Antal utfärdade lärarexamina 13 54 75 142 varav inom naturvetenskap och teknik 5 (38%) 28 (52%) 21 (28%) 54 (38%) Tabell 5: Lärarexamen med inriktning mot senare år Målet är att examinera 195 lärare med inriktning mot senare år under fyraårsperioden 2001 2004. Totalt har 142 (d.v.s. 73%) examina utfärdats. Då lärarutbildningen ännu är under utbyggnad och att antalet lärarstudenter ökar kommer målet att uppnås. Andelen lärarstudenter inom naturvetenskap och teknik har minskat under 2003 men förväntas öka igen de närmaste åren. Under treårsperioden som helhet är andelen dock drygt en tredjedel (38%) av samtliga lärarstudenter. Hösten 2003 startades en ny utbildning för lärare med inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen för förskolan och skolans tidigare år. Lärarutbildningen omfattar ytterligare fem inriktningar, matematik, engelska, biologi: naturens samband, samhällskunskap med medievetenskap och svenska: språk, kultur och litteratur. Nysatsningen skall ses som ett led i vår strävan att under de närmaste åren åter nå målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall vara inriktade mot matematik, naturvetenskap eller teknik. 2002 2003 Högskoleexamen med teknisk inriktning 0 1 Teknisk kandidatexamen och högskoleingenjörsexamen 181 182 Teknisk kandidat (ej högskoleingenjör) 9 9 Teknisk magisterexamen 45 47 Totalt examen med teknisk inriktning 235 239 Tabell 6: Högskoleingenjörsexamina och övriga examina med inriktning mot teknik Högskolan i Halmstad 2003 11

Högskolan kunde uppfylla uppdraget att öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. NT svux-uppdraget Verksamheten för NT svux kommer successivt att upphöra som eget uppdrag och avräknas retroaktivt enligt regeringsbeslut för 2002 med 385 tkr. För verksamhetsåret 2003 beräknas 383 tkr för 4 hst och 6 hpr, vilket kommer att äskas som tilläggsanslag. Jämnare könsfördelning Högskolan skall i sin verksamhet iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Könsfördelningen i grundutbildningen var 2003 55% kvinnor respektive 45% män, vilket i jämförelse med 2002 innebär en något jämnare könsfördelning (2002: 56 respektive 44%). Högskolan har vidtagit flera åtgärder för att stimulera en jämnare könsfördelning. Lärarutbildningen genomförde sommaren 2003 aktiviteten Flickor och teknik i anslutning till Hjärnverket med syfte att fler flickor ska bli intresserade av teknisk/ naturvetenskaplig utbildning. Målgrupp var flickor i åk 4 6. Se även sidan 17 där Hjärnverket beskrivs. Sjuksköterskeutbildningen har tagit fram en informationsbroschyr som främst vänder sig till sjukvårdarna på LV6 och till deltagare vid Högskolans öppet hus våren 2004. Broschyren visar på utvecklings- och karriärmöjligheter inom vården efter avslutat sjuksköterskeprogram. Ingenjörsutbildningarna har arrangerat tjejdagar och köpt in tekniska plattformar (Legorobotlab) för att illustrera datorsystemteknik och IT för personer med icke-teknisk bakgrund. Det långsiktiga målet är att uppnå 25% kvinnor på IDE-sektionens ingenjörsprogram. Övrig återrapportering Efterfrågan på lärosätets utbildningar Högskolan i Halmstad har högt sökandetryck på både program och kurser. Antal sökande till kurser och påbyggnadsutbildningar ökade under hösten 2003. De mest översökta programmen var Marknadsföringsprogrammet (5,9 förstahandssökande per plats), Sjuksköterskeprogrammet (4,9), Lärarutbildning mot lägre åldrar, inriktning barn och Matematik/Naturorienterande ämnen (3,5) och Idrottsvetenskapligt program (3,5). Sommaren 2003 erbjöds 14 kurser. Flest ansökningar hade Juridisk översiktskurs. Av SCB:s statistiska meddelande UF 46 SM angående antal sökande och antagna till universitet och högskolor framgår att antalet behöriga förstahandssökande ökat till 7 008 för Högskolans del, vilket innebär en ökning med 6%. Antalet antagna var 4 553, varav 35% inte tidigare studerat vid högskola. Avvägning mellan kurser och program Andelen programstudenter har ökat något, vilket var förväntat eftersom de ekonomiska resurserna inte ökat och det främst har drabbat de fristående kurserna när nerdragningar gjorts för att få utrymme för programmens konsekvensökningar. Andelen 12 Högskolan i Halmstad 2003

programstudenter är ca 65% (mätt i hst). Större andel av männen än av kvinnorna läser på program (70%, 62%). Helårsstudenter Helårsprestationer Inom utbildningsuppdraget 5 329 4 341 Beställd utbildning 20 17 Tabell 7: Antal helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter och helårspresentationer uppdelat på grundutbildning inom uppdraget och beställd utbildning redovisas i tabell 7. Väsentliga förändringar i utbildningsutbudet Det fulla antalet platser på vissa naturvetenskapliga/tekniska program och kurser har inte kunnat fyllas. Å andra sidan har de (internationella) magisterprogrammen inom teknik varit framgångsrika. Söktrycket är stort och antagningen besvärlig men de utländska studenternas resultat är bättre än sina svenska medstudenters. Genom den generella rätten till att ge magisterexamen har Högskolan under 2003 tagit fram tre nya breddmagistrar (ledarskap, kardiologisk omvårdnad och handikappvetenskap) och två djupmagistrar (informatik och management i byggandet). Söktrycket på dessa kurser var tillfredsställande. Inom lärarutbildningen har en ny ingång för tidigare år med inriktning mot matematik och naturvetenskap skapats. Söktrycket är stort och utbildningen har bidragit till att öka den procentuella andelen av studenter inom det naturvetenskapliga området. Basårsutbildning Antalet helårsstudenter i basåren var 109 (varav 33 kvinnor) och antalet helårsprestationer uppgick till 84 (varav 26 kvinnor). Av de 100 (varav 31% kvinnor) basårsstudenter som slutförde utbildningen vårterminen 2003 fortsatte 54 (varav 29% kvinnor) till fortsatta studier vid Högskolan i Halmstad under höstterminen 2003. De allra flesta fortsatte till högskoleingenjörsprogram men några gick vidare till andra utbildningar inriktade mot matematik och naturkunskap, byggekonomi samt informatik. Högskoleintroducerande utbildning (collegeår) Det första collegeåret avslutades våren 2003. Det sammanlagda resultatet pekar på en lyckad utbildning. Av totalt 204 sökande sökte 58 i första hand, 48 antogs och 39 registrerade sig. Samarbetet med Komvux har fungerat väl, både vad beträffar samverkan mellan de inblandade aktörerna och trivsel och studieresultat för studenterna. Vid vårterminens slut hade 23 studenter klarat både högskole- och Komvux-delen. 21 av dessa valde att fortsätta på Högskolan i Halmstad. En bidragande orsak till detta positiva resultat är förmodligen platsgarantin. IT-stödd distansutbildning Högskolans IT-stödda utbildningar har i huvudsak skett inom ramen för nätuniversitetet. Högskolans distanskurser utanför denna har till övervägande del bestått av kurser med en träff på campus per månad och därutöver datorkontakter mellan lärare och studenter. Lärcentrumkurser har använt telebild-uppkopplingar. Nätuniversitetet Nätuniversitetskurser 2002: Högskolan fick budgetåret 2002 4 055 000 kr för fi - nansiering av distansutbildning inom nätuniversitetet. Ersättningen för dessa kurser Högskolan i Halmstad 2003 13

utgick med 45 000 kr per hst och 45 000 kr per hpr. Högskolan startade nätkurser under senare delen av hösten 2002. De flesta kurserna fortsatte under våren 2003. Det uppkomna anslagssparandet för nätkurserna som har avräknats under våren 2003 var 1 535 000 kr. Se tabell 2 sid. 63. Nätuniversitetskurser 2003: Dessa kurser avräknas inom ordinarie uppdrag och ersätts med 20 000 kr per hst upp till 1 151 000 kr. Totalt har presterats för 1 851 800 kr, vilket medför en överprestation med 700 800 kr (se tabell 1a, sid. 61). Antal Genomsnittliga utvecklingskostnader per kurs Nya kurser 5 37 500 kr Kostnader 2003 Plattform 100 000 kr Gemensamma åtgärder Teknisk support 70 000 kr för nätuniversitetskurser Pedagogisk support 60 000 kr Kompetensutv. internutb. 145 000 kr Tabell 8: Kostnader för nätuniversitetetskurser Under våren 2003 startades fem nya kurser inom nätuniversitetets ram som finansierats inom takbeloppet. Som framgår av tabell 8 tilldelades dessa kurser en extra ersättning med 10 000 kr per årsplats, d.v.s. 37 500 kr per 5-poängskurs. Under hela året var kostnaden för plattformen cirka 200 000 kronor. Under hösten 2003 startade endast de kurser som speciellt hade tagits fram för nätuniversitet under 2002. Utvecklingskostnaderna för dessa uppgick till 28 000 kr per 5-poängskurs. Högskolans kurser inom nätuniversitetet har inga jämförbara motsvarigheter på Campus vilket leder till att prestationsgraden inte kan jämföras. Att enbart ta hänsyn till utvecklingskostnaderna av nätkurser innebär att en väsentligt kostnadskrävande del försummas, nämligen arbetsbelastningen för lärarna. Studenterna väntar ett svar inom några få timmar, examinationen kan vara besvärlig och pressen stor. Den verkliga extrakostnaden går således inte att beräkna fullt ut. Reell kompetens och alternativt urval Högskolan har ännu inte valt att utnyttja möjligheten till alternativt urval. Arbetet med bedömning av reell kompetens har skett i nära samarbete mellan Studerandeavdelningen och sektionerna/enhet där ämneskunskapen och kompetensen om utbildningarnas innehåll finns. Studievägledningen har en central roll. Utbildningsnämnden inrättade därför under 2003 en valideringsgrupp med representation från Studerandeavdelningen och sektionerna. Resultatet av hösten 2003 års bedömning av reell kompetens: 64 sökte program på reell kompetens varav 11 var formellt behöriga (prövades ej), 21 bedömdes behöriga efter prövning, 8 antogs. 47 sökte kurser på reell kompetens varav 9 var formellt behöriga (prövades ej), 20 bedömdes behöriga efter prövning, 16 antogs. Majoriteten av de som sökte på reell kompetens ville komma in på sjuksköterskeutbildningen. Påfallande många sökande var behöriga. Uppdragsutbildning Under 2003 var antalet helårsstudenter 80 och antalet helårsprestationer 91. Föregående år var motsvarande siffror 116 hst och 101 hpr. Omkring 60 uppdragsutbildningar 14 Högskolan i Halmstad 2003

genomfördes med 621 personer (290 kvinnor, 331 män). Jämfört med förra året minskade uppdragsutbildningen något både vad gäller antalet genomförda utbildningar och studenter. Omsättningen uppgick till ca. 6 Mkr, vilket var en minskning med 35% sedan 2002. Efterfrågeminskningen är en följd av den offentliga sektorns ansträngda ekonomi och att offentligheten utgör Högskolans främsta kunder. Poänggivande utbildning har varit dominerande. Dessa utbildningar har varierat från ett fåtal poäng upp till 60 poäng. Bl.a. har en ny 60-poängsutbildning som syftar till att ge sjukvårdspersonal med utomnordisk bakgrund svensk sjuksköterskeexamen startats. Fördelningen kvinnliga och manliga studenter är relativt jämn. Det finns dock stora skillnader mellan enskilda utbildningar. Högskolan har medverkat i fem kvalificerade yrkesutbildningar (KY) under 2003: Projektledare grafisk mediaproduktion och Vattenteknik i samverkan med Laholms kommun, Mekatronik i samverkan med Halmstads kommun, Mediasäljare i samverkan med Akademi Båstad samt Internationell Bar och Restaurangchef i samverkan med Gastro Academy & Touring AB. Samverkan med det omgivande samhället inom utbildningen Samverkan med omvärlden utvecklar och säkrar kvaliteten i utbildningen. Samverkan sker dels integrerat i utbildningen i form av praktik, verksamhetsförlagd utbildning och examensarbeten, dels genom särskilda aktiviteter, projekt, nätverk och organ. Samverkan berör såväl studenter som undervisande och forskande personal. Högskolan samverkar bl.a. med lärcenter, länsarbetsnämnden (utbildning av utländska akademiker), skolförvaltningar (vuxnas lärande), försvaret (MHS), Region Halland, Hallands kompetensråd (länet) och Komvux. Inom lärarutbildningen har det regionala utvecklingscentret förstärkts genom att en utvecklingsledare anställts. En styrgrupp för RUC har bildats, bestående av 12 kommuner, Region Halland och lärarutbildningen RUC och Enheten för lärarutbildning har dessutom medverkat i, eller har tillgång till, ett antal nätverk gällande skolfrågor både på regional och nationell nivå. Kompetensutveckling för skolpersonal och elever har skett genom insatser som lärcenterkurser, seminarier, kompletterande pedagogisk utbildning och studiedagar. Lärarutbildare vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Kalmar, Kristianstad och Halmstad har genomfört en till två gemensamma seminarier per termin med syfte att granska och säkerställa kvalitet inom ramen för examensarbete. Målet att hälften av en årskull börjar högskolestudier före 25 års ålder Det långsiktiga målet är att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Högskolan satsar på en rad olika åtgärder för att stimulera rekryteringen av studenter. En viktig del i Högskolans rekryteringsarbete är de informationsinsatser som görs för grundskola och gymnasieskola. Högskolans studentambassadörer utgör där en viktig resurs. De rekryteras från Högskolans egna utbildningar och har som huvuduppgift att vara personliga kontakter som kan berätta hur det är att studera och leva som student. Under 2003 fanns ca. 20 ambassadörer på lokala, regionala och nationella Högskolan i Halmstad 2003 15

gymnasiemässor runt om i landet. En annan del i rekryteringsarbetet är Öppet hus där verksamheten vid Högskolan visas upp. Till Öppet hus kommer ca. 2 000 besökare från gymnasieskolor, Komvux m.m. För att öka andelen antagna som antar sina platser genomförs projekt välkommen där studenter från Högskolan tar kontakt med samtliga som är antagna till något av Högskolans program. Syftet är att ge den blivande studenten en möjlighet att ställa frågor, få förklaringar om något varit otydligt samt få hjälp med mer praktiska frågor. 2003 skapades också en webbplats för nya studenter där all viktig information samlats. I maj skickades ett vykort som informerade om webbplatsen ut till samtliga sökande. Efter någon vecka hade webbplatsen haft över 5 000 besökare. En annan del i rekryteringsarbetet är projektet Maila en student där presumtiva studenter kan e-posta frågor om Högskolan och studentlivet direkt till studenter på olika program. Under 2003 arbetade Högskolan även med riktade annonskampanjer, studiebesök och guidningar. Sektionen för ekonomi och teknik gjorde i början av 2003 ett utskick till 20 000 gymnasister på naturvetenskapligt och tekniskt program på gymnasiet. 200 personer svarade på utskicket och bad om mer information om utbildningsmöjligheter vid Högskolan. Utskick gjordes också till 1 000 studerande på tekniskt och naturvetenskapligt basår och Komvux i södra Sverige, samt till 1 300 högskolestudenter som kunde tänkas vara intresserade av att läsa på Högskolans magisterprogram inom teknik. För att öka antalet studenter från Halmstads gymnasieskolor inleddes under 2003 ett samarbete med fysiklärare på Sannarpsgymnasiet. Bland annat har en klass som läser Fysik A gjort två besök på Högskolan. Breddad rekrytering Högskolan i Halmstad upprättade under hösten 2002 en handlingsplan för att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Denna plan är nu under omarbetning bl.a. med hänsyn till Högskolans nya visionsdokument som antogs i slutet av 2003. En projektanställd med syfte att arbeta med breddad rekrytering anställdes under 2002. Hon påbörjade sitt arbete med att besöka de 15 närmaste kommunerna och träffa 25 studie- och yrkesvägledare, i huvudsak inom Komvux. Därefter uppsöktes lärcentra för att nå nya grupper av studenter. Det fortsatta arbetet kommer sannolikt att vara mer inriktat på uppsökande arbete i andra miljöer och inom de yrkesinriktade programmen. Under året förändrades rekryteringen av studentambassadörer och inriktades på att medvetet få en bredare representation av studenter med olika bakgrund. Katalogen ändrades till att omfatta mer praktisk information och att i ännu högre grad än tidigare presentera en bredd av studenter i intervjuerna. Dessa studenter kan de sökande nå via webben. Högskolan har också arrangerat studiebesök där studenter med utländsk bakgrund berättat om sina studier. Den breddade rekryteringen kräver ett bra mottagande av studenterna. Som ett led i detta har Högskolan byggt upp Skrivpunkten ett resursrum för skrivande studenter. 16 Högskolan i Halmstad 2003

Skrivpunkten vänder sig till studenter som behöver hjälp i sitt skrivande oavsett program och kurser. Här finns språkrådgivare och datorer med talsyntes, skärmläsare, rättstavningsprogram samt möjlighet att omvandla tryckt text till digital text som kan läsas upp med datorhjälp. Under våren 2003 utlystes projektmedel internt vid Högskolan med syfte att engagera fler i rekryteringsarbetet och för att få nya idéer för rekryteringen. 13 projekt fick sammanlagt drygt 1 Mkr. Projekten handlade om verksamheter riktade såväl till lägre skolåldrar som till gymnasieskola och Komvux. Två exempel är Hjärnverket och Linehedsprojektet. Syftet med Hjärnverket är att skapa en miljö knuten till lärarutbildningen där experimentell verksamhet i de naturvetenskapliga ämnena och teknik kan utövas. Linehedsprojektet har pågått sedan 2001 och innebär att lärarstudenter går ut i grundskolan och bedriver NO-undervisning en gång per vecka för att stimulera barn i de lägre stadierna till ett naturvetenskapligt tänkande. Internationell rörlighet Högskolan etablerade under 2003 en självständig central internationell avdelning. Avdelningen organiserar, stödjer och samordnar student- och lärarutbyten. Under 2003 har avdelningen bland annat utvecklat organisationen för och organiseringen av studentutbyten för både inkommande och utresande studenter, tagit fram en ECTS handbok på engelska (samling av information som omfattar ca. 60 sidor) för utbytesstudenter i enlighet med de krav som Erasmusprogrammet ställer samt samverkat med studentkåren och studenthälsan i frågor som gäller boendet och den sociala situationen för inkommande studenter. Antalet inkommande utländska studenter ökade mycket kraftigt under året, dels på grund av ökat antal utbytesstudenter, men framför allt på inkommande reguljära internationella studenter på våra magisterprogram. Detta har medfört att Högskolans organisation och rutiner har prövats, utvecklats och konsoliderats. 2003 fanns det studenter från 26 länder antagna till olika kurser och program. Såsom tidigare år har Studentkåren och en stor grupp frivilliga på ett förtjänstfullt och effektivt sätt organiserat den praktiska planeringen och hanteringen av ankomst, bostäder och de studiesociala frågorna. Från och med höstterminen 2003 har Högskolan två internationella magisterprogram där all undervisning är på engelska. Inkommande Utresande Program 2002 2003 2002 2003 Erasmus 150 110 60 75 Bilaterala avtal 6 26 7 21 Free Movers 5 66 Minor field studies 10 10 Nordplus 6 2 0 0 Tabell 9: Internationaliseringen i siffror 2003 Högskolan i Halmstad 2003 17

Kvalitet Ett viktigt led i kvalitetssäkringen av utbildningen är studenternas deltagande i utbildningsnämnd, kvalitetsråd och sektionsstyrelser. Det finns studenter i alla programråd, och studenterna är delaktiga i samtliga projekt som skall bidra till att säkra utbildningarnas kvalitet. Högskoleverkets utvärdering av ingenjörsprogrammen som redovisades under 2003 var i stort sett mycket positiv. Resultaten av de ämnesvisa utvärderingarna har ännu inte blivit kända. Två sektioner har externa bedömare av D-uppsatser respektive examensarbeten. För grundutbildningen finns lärarkursen Att leda vetenskapligt arbete. Högskolepedagogik Alla nyanställda lärare och lärare utan pedagogisk utbildning ges möjlighet att läsa en kurs i högskolepedagogik. Kursens innehåll kretsar kring problem och möjligheter med en forskningsanknuten undervisning och präglas av ett problem- och upplevelsebaserat arbetssätt. Kursinnehållets kärna består av tre delar: lärande som fenomen, högskolan i samhället och kollegial samverkan. Kursens lärarlag förbereder också genomförandet av ett antal teman utöver kärnan. Under kursens gång betonas även genus-, miljö- och mångfaldsaspekter i undervisningen. Därtill innehåller den årliga introduktionskursen för nya lärare ett inslag av högskolepedagogik. Under hösten 2003 deltog 18 lärare i denna utbildning. Lärarutbildningens dimensionering, Regionalt utvecklingscentrum Lärosäten som bedriver lärarutbildning ska efter hörande av Högskoleverket och Statens skolverk besluta om dimensioneringen av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar. Vidare ska lärosätena ta hänsyn till studenternas val av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar inom de lärarutbildningar som erbjuds. Åtgärder för att vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. (Se nedan) Under året har ELU deltagit i konferenser som rör lärarutbildningens dimensionering och inlett en diskussion om utveckling av inriktningar, bl.a. inom NO-området. Inom lärarutbildningen har det regionala utvecklingscentret förstärkts genom att en utvecklingsledare anställts. En styrgrupp för RUC har bildats, bestående av 12 kommuner, Region Halland och lärarutbildningen. Vägledning för studenternas val av andra inriktning och specialisering Högskolan har utvecklat en trestegsmodell för vägledning av lärarstudenternas val av inriktning och specialisering. I det första steget presenterar inriktningsansvariga lärare mot slutet av termin fyra övriga inriktningar respektive specialiseringar/ breddningar för studenterna. Här deltar också studievägledare. I nästa steg träffar varje studentgrupp/klass utbildningsledaren, VFU-ansvariga m.fl. för att få hjälp med planering av sina studier. I steg tre träffar den enskilde studenten studievägledaren och/eller utbildningsledaren om han/hon behöver ytterligare vägledning. 18 Högskolan i Halmstad 2003

Högskolan i Halmstad 2003 19

Forskning och forskarutbildning Mål, strategier och organisation Forskningen vid Högskolan i Halmstad skall spegla Högskolans visionsdokument. Se sid. 6. Allmänna mål Forskningen vid Högskolan i Halmstad skall dels ge bidrag till nationell och internationell kunskapsutveckling, dels bidra till forskningsanknytning av grundutbildningen inom de områden som ingår i Högskolans profi l. Forskningen skall hålla hög kvalitet i relation till nationell och internationell standard inom respektive område. Kvaliteten granskas då medel erhålles i konkurrens (från forskningsråd, fonder, företag etc.) samt då forskarna vid Högskolan medverkar i nationella och internationella forskningsprojekt och nätverk samt publicerar sig internationellt och nationellt. Högskolan verkar för att goda och lika villkor skall gälla för forskare oberoende av kön och etnisk bakgrund, samt att jämställdhetsaspekten beaktas vid rekrytering av forskare och forskarstuderande. Forskningsstrategi Enligt den under 2003 framtagna forskningsstrategin skall Högskolans forskning präglas av nära samverkan med det omgivande samhället och samverkan över ämnesgränser på ett sätt som främjar det självständiga tänkandet och förmågan att förverkliga egna idéer. En tät och kontinuerlig kontakt med aktuell utveckling inom näringsliv och omgivande samhälle, liksom att genom realisering av forskningsresultat bidraga till denna utveckling, ser Högskolan i Halmstad som en del av sin profi l. För att uppnå en effektiv och kvalitetsmässigt god forskning ska personella och ekonomiska resurser koncentreras till starka flervetenskapliga och profi lerade forskningsmiljöer. De olika disciplinerna bidrar till att utveckla dessa utifrån sin egen särart och forskningsnämnderna fördelar interna forskningsmedel för att stödja dessa miljöer. Forskningens organisation De forskningsområden som Högskolan valt att satsa på kännetecknas av att de har en flervetenskaplig profi l med samverkan över traditionella ämnesgränser. Forskningen bedrivs inom ramen för tvärvetenskapliga sektioner och samordnas av två forskningsnämnder en för teknik och naturvetenskap (TN) och en för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora (SBVH). Dessa nämnder är formerade för att fullt ut kunna omvandlas till fakultetsorgan. Forskarna tjänstgör vid Högskolan i tvärvetenskapliga sektioner och svarar för att forskning bedrivs inom de ämnesdiscipliner och inom de profi lerade forskningsmiljöer som finns vid dessa sektioner. Miljöerna är administrativt knutna till sektionerna, även om de forskare som arbetar inom en miljö kan komma från flera sektioner. Vid Högskolans sektioner bedrivs forskning inom ekonomi, humaniora, information och kommunikation, lärarutbildning, samhällvetenskap, teknik och till teknik närliggande naturvetenskap samt vård, hälsa och idrott. 20 Högskolan i Halmstad 2003

Högskolans två kollegialt valda forskningsnämnders uppgift är att främja forskningen och forskarutbildningen inom sina respektive områden. Nämnderna skall verka för att den forskning som bedrivs vid Högskolan håller hög kvalitet så att forskningen uppmärksammas av vetenskapssamhället, nationellt och internationellt. Forskningen skall också vara av betydelse för utvecklingen av svenskt samhälls- och näringsliv. Nämnderna behandlar på eget initiativ policyfrågor och viktiga verksamhetsfrågor samt verkar för att grundutbildningen vid Högskolan har en god forskningsförankring. I nämndernas uppgift ingår att fördela forskningsmedel som tilldelats dem av högskolestyrelsen. Forskningsnämnderna ansvarar också för anställnings- och befordringsärenden, godkänner sakkunniga vid professors- och lektorstillsättningar samt föreslår utnämning av professorer. Ett läraranställningsutskott är underställt respektive forskningsnämnd. Enheten för lärarutbildning har ingen egen forskarutbildad personal, men vid sektionerna bedrivs forskning med relevans för lärarutbildningen. Denna forskning berör såväl allmän didaktik som ämnesdidaktik. Enheten hade under året ingen disputerad lärare anställd. Områdena Teknik och Naturvetenskap 1 Forskningen inom teknik har en övergripande inriktning, uttryckt som: Teknik präglad av innovation och entreprenörskap med strategin att bygga upp en flerdisciplinär, tillämpningsorienterad forskning med kompletterande grundforskning inom viktiga ämnen. Forskningen bedrivs i mycket hög grad i interaktion med det omgivande samhället, vilket leder till relevanta problemställningar och en kreativ forskningsmiljö. De valda områdena har alla särskilt stor potential för samhällsnyttiga innovationer och produktutveckling. Några av forskarna har under året kommersialiserat sina forskningsresultat. Även inom naturvetenskapen är forskningen av tillämpad karaktär och sker ofta i samarbete med tekniskt och/eller ekonomiskt inriktade forskare. Forskningen sker inom sex forskningsprofi ler: Intelligenta system Inbyggda system och datakommunikation Industriell fysik och fotonik Industriell organisation Maskinteknisk produktframtagning Tillämpad naturvetenskap Forskningen inom Intelligenta system fokuserar på att utveckla algoritmer och metoder för automatiskt beslutfattande hos tekniska system inom navigering, styrning eller reglering. Forskningen hänförs till ämnena signalanalys, datorseende, reglerteknik, mekatronik, bioinformatik och självlärande algoritmer, speciellt artificiella neuronnät. Inom profi len Inbyggda system och datakommunikation samspelar forskningen inom olika områden, nämligen implementeringsteknologi, inklusive teknologi för kommunikation, systemarkitektur inklusive kommunikationsarkitektur och programoch systemutvecklingsmetoder. Inom profi len Industriell fysik och fotonik bedrivs dels forskning om beröringsfria sensorer för processindustrin och dels forskning inom nanovetenskap. Till denna profi l har även forskningen inom tillämpad matematik hänförts. Inom profi len Industriell organisation möts delar och inriktningar av flera vetenskapliga discipliner. De verksamheter som står i centrum är innovationsprocesser, produktframtagning, entreprenörskap, nyföretagande, tillväxtprocesser och arbetsvetenskapliga perspektiv. Profi len Maskinteknisk produktframtagning är idag inriktad mot produkters funktionella ytor där traditionella maskindiscipliner som produktionsteknik, materialteknik, konstruktionsberäkning, maskinelement och Not 1: omfattar ämnena matematik, naturvetenskap, teknikvetenskap, medicin enligt SCB:s indelning. Högskolan i Halmstad 2003 21

produktutveckling möter ämnen som kemi, optisk- och elektrisk mätteknik, biomekanik, odontologi, och tribologi. Profi len Tillämpad naturvetenskap verkar inom forskningsområdena ekologi/miljö, där kunskap utvecklas för att förstå de processer och mekanismer som utgör ekosystemens funktion, samt biomedicin/biomekanik som omfattar såväl fysiologi som cellbiologi och biokemi. Varje forskningsprofil har mellan 10 och 30 deltagare varav minst två professorer, ett antal forskande lektorer och doktorander. De har en nära anknytning till grundutbildningen dels genom att alla forskare också undervisar i grundutbildningen och dels genom att merparten av studenternas projektarbeten bedrivs inom forskningsprojekten. Under 2003 omsatte TN-forskningen 43,8 Mkr vilket är en ökning med 31% jämfört med föregående år (33 Mkr). Andelen externa medel för teknik- och naturvetenskap har under 2003 varit 62%. En orsak till den kraftiga ökningen av externa medel inom TN-området är att tre större projekt som startat under året i samarbete med industriföretag erhållit finansiering från KK-stiftelsen. En annan orsak är ökad industrifinansiering, bland annat för utrustning av forskningslaboratorier. Området Samhälls-, Beteende-, Vårdvetenskap och Humaniora (SBVH) 2 Inom området SBVH bedrivs forskning såväl i samverkan mellan som inom olika ämnesdiscipliner. En under 2003 genomförd inventering av pågående forskning inom SBVH-området visade på förekomsten av en grupp större och väl etablerade forskningsmiljöer, miljöer som är under konsolidering och nystartade forskningsmiljöer. De etablerade miljöerna består vanligen av omkring 15 personer och verksamheten inom miljön har bedrivits i minst fem år. Till denna grupp hör forskningsmiljöer som arbetar med idrotts- och hälsoforskning, entreprenörskap, innovationer och produktutveckling, kardiologisk omvårdnad och rehabilitering, välfärds-, handikapp och funktionshinder och politisk kommunikation. Flera av dessa forskningsmiljöer har funnits vid Högskolan under en längre tid och har konsoliderat sin verksamhet på en hög nivå. En annan grupp av forskningsmiljöer har etablerats under de senaste tre åren. De bedriver forskning om ledarskap och tillväxt i småföretag, organisations- och institutionsdynamik, kultur- och mediebilder, kontext & kulturgränser, innovativ och hållbar tillväxt, regionalt lärande och ledarskap, produktförbättring inom hälso- och sjukvårdsområdet, kreativitet och lärande i det senmoderna samhället och samhällsförändring och sociala relationer. Flera miljöer vidareutvecklar forskning som i andra former funnits vid Högskolan och som är av erkänd internationell kvalitet. Inom den här gruppen finns exempel på starka kopplingar mellan olika discipliner och även mellan teknisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Det finns också forskningsmiljöer som startat sin verksamhet under året. Deras forskning gäller genus, jämställdhet och mångfald, etik i affärsverksamhet och utbildning, psykologiska utvecklingsaspekter beaktat i ett livsloppsperspektiv, IT-användning inom såväl arbets- som fritidssammanhang med fokus på business technology, edutainment and media IT. Not 2: omfattar ämnena humaniora och religionsvetenskap, samhällsvetenskap, medicin, övriga forskningsområden enligt SCB:s indelning. Samtliga forskare är också lärare inom grundutbildningen, vilket är en garanti för att forskningen kommer denna tillgodo. Exempel på detta är utveckling av magisterkurs i Ledarskap med ämnesbredd och Finansiering och extern rapportering i ägarledda företag. 22 Högskolan i Halmstad 2003

Under året inleddes arbete med att formera forskningsmiljöerna till färre men större enheter. Detta arbete kommer att intensifieras under 2004 och 2005. Forskningen 2003 omsatte 26,9 Mkr, varav 31% externa medel. Detta är en minskning med 6% i förhållande till föregående år. Minskningen gäller enbart externa medel som har minskat med 30% jämfört med 2002. Området Utbildningsvetenskap Till Enheten för lärarutbildning hör ämnet Utbildningsvetenskap. De traditionella lärarutbildningsämnena samt ämnesdidaktiken hör till sektionerna (se ovan Områdena Teknik och Naturvetenskap, TN, och Området Samhälls-, Beteende-, Vårdvetenskap och Humaniora, SBVH). Under 2003 har arbete påbörjats med att etablera en forskningsmiljö vid lärarutbildningen. Denna forskningsmiljö syftar i samklang med regeringens proposition om En förnyad lärarutbildning (1999/2000) att utveckla ett i ett samhällsperspektiv centralt forskningsområde genom en integration av utbildningsvetenskap, ämnesdidaktik och de traditionella lärarutbildningsämnena. Det föreslagna forskningsområdet är Skolan och den kulturella mångfalden och har en nära anknytning till grundutbildningen. Denna forskningsprofi l syftar till att erbjuda en miljö där mångvetenskapligt, didaktiskt inriktad forskning kan stimuleras och utvecklas utan att hindras av traditionella disciplingränser. Resurser och resultat Forskarutbildade lärare och forskande personal Genom utbildning av redan anställda och en medveten strategi vid rekrytering av ny personal har Högskolans lärare hög vetenskaplig kompetens. Av 198 tillsvidareanställda lärare var 97 disputerade, dvs. 49% (2002 var andelen 44%; 2001 45%; 2000 45%; 1999 37%). Antalet disputerade tillsvidareanställda lärare inom SBVH-området ökade under året till 61 (2002 var antalet 47), medan antalet inom TN-områdena var ungefär oförändrat (36 jämfört med 34 år 2002). Bland de disputerade tillsvidareanställda lärarna har antalet professorer ökat kraftigt och samtidigt har antalet docenter ökat. Det innebär att Högskolans kompetens på professors/docentnivå under perioden 2001 2003 ökat kraftig. Antalet kvinnliga professorer var 4. Antalet kvinnliga docenter var 6. Inom SBVH-området fanns professorer i Idrottspsykologi, Medie- och kommunikationsvetenskap, Omvårdnad, Pedagogik, Sociologi, Sociologi med arbetsvetenskap, Vårdvetenskap och inom TNområdena i Biologi, Byggproduktionsteknik, Datorsystemteknik, Fotonik, Fysik, Inbyggda system, Kemi, Maskinteknik, Mekatroniska system, Realtidsdatorsystem, Reglerteknik, Signalanalys, Teknik för visuella media och Tillämpad matematik. Professor Docent 2003 22 16 2002 17 12 2001 12 8 Tabell 10: Antal professorer och docenter Högskolan i Halmstad 2003 23