Hur handlar vi hållbart?



Relevanta dokument
Vad är en perfekt matdag för dig?

Det Lilla Världslöftet

Klara din vardag Tema år 8 i HK

ReKo Värderingsövningar m.m.

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Energikostnad för olika förpackningar

GRUNDMETODERNA I HKK

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Klimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget:

Upptäck Jordens resurser

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

Förväntansdokument, ordningsregler. Till vårdnadshavare och elever på Västangårdskola åk 6-9

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG

ICA-kundernas syn på hållbarhet

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

På upptäcksfärd i Frusna världar

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Måltidspolicy för Västerås stad

Hem- och konsumentkunskap inrättad

En stad medarbetare. En vision.

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Introduktion. Innan du börjar så vill vi peka på några generella saker när man använder sig av MCT olja i matlagningen;

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Utvärdering_HKK HT 18

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Vad betyder hållbar utveckling?

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc.

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Inför provet årskurs 8

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Diskutera i ert lag. Innehåll. Vårt lag 3 Laganda 4 Fair Play 5 Självkänsla 6 Kost och sömn 7 Målsättning 8 Attityd 9 Doping 10

Eftermiddagens innehåll:

Reflektion och eftertanke

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

MIELE ÅNGKOKARE TIPS SOM FÖRENKLAR DIN VARDAG

Hem- och konsumentkunskap år 7

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Inspirationsguide för restauranger. I samarbete med Hållbara Restauranger

Inbjudan till Sveriges företag. Earth Hour mars kl

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

Lektion nr 3 Matens resa

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Storyline Familjen Bilgren

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 3. Måltiden mer än att bara bli mätt

Bedömning för lärande

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

LÄSÅRSPLANERING I HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Lpo 94

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

Black Friday bra eller dåligt?

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Vad är delaktighet för dig?

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige A different Kinda life

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Värdefullt. Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP

Transkript:

SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige idag så behövs tre jordklot. Hur ska vi agera så att vi bidrar till ett mer uthålligt samhälle? Vad kan vi göra hemma för att minska vår konsumtion av varor? Andra saker vi önskar oss kostar inte så mycket vare sig för natur eller för plånboken. Vad kan det vara? Temats utmaning Du ska tillsammans med några kamrater planera, välja och pröva hur ni kan handla mer hållbart. Det kan gälla allt från ett smart sätt att laga mat och att diska till att göra någon glad. HK-globen ger dig inspiration till frågor du vill veta mer om, till exempel frågor om att hushålla med resurser (resurshushållning). Hur diskar jag rent med minsta möjliga vattenmängd? Hur lagar jag en måltid med minsta möjliga elåtgång? Vilka miljömärken kan jag lita på och vad betyder de? Hur gör du någon glad? Vad kan vara bra att lära sig om hållbart i HK? OBS! Kärlek, omtanke och kunskap är resurser som du kan slösa med 1

Arbetsplan för temat i år 8 Vad? Hur? När? Temat handlar om hur du kan leva mer hållbart på planeten jorden. Du ska tillsammans med några kamrater testa olika sätt att koka, organisera en bjudning och rapportera hållbara och välgrundade slutsatser. Veckorna Varför? Du och gruppen skall fördjupa er kunskap om vad olika verksamheter/ sysslor hemma har för betydelse för att handla mer hållbart. Nyckelbegrepp På nivå 1 ska du kunna koka och göra ren plattor/häll med tekniker som spar naturresurser bjuda en gäst på ett sätt som spar naturresurser och pengar bidra till gruppens arbete På nivå 2 ska du kunna visa skicklighet i att laga mat/baka energisnålt och kunna argumentera utifrån hållbar utveckling bedöma för- och nackdelar med att baka hemma eller köpa ett bakverk utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner ta ansvar för att din gäst och din grupp får en trivsam samvaro På nivå 3 ska du kunna hantera olika situationer som uppstår på ett konstruktivt sätt och kunna motivera dina val utifrån temats nyckelbegrepp genomföra ditt arbete på ett skickligt sätt och kunna se samband mellan de olika dimensionerna i hållbar utveckling och livet i hem och familj 2

Till HK läraren Hur handlar vi hållbart? Här kommer förslag på hur du kan arbeta med temat. Hållbar utveckling handlar om att garantera nuvarande och kommande generationers möjligheter till en god livsmiljö och välfärd. Stefan Edman talar om att vi måste ro framtidsbåten med två åror: Tekniken åra, som ger oss resurseffektivitet och Etikens åra, som handlar om förändrat vardagsbeteende, SOU 2 005:51, s12. Hållbar utveckling består av tre ömsesidigt beroende dimensioner: 1. Ekologisk hållbarhet 2. Social hållbarhet 3. Ekonomisk hållbarhet. Den ekologiska dimensionen är viktig för den sociala och den ekonomiska dimensionens utveckling. Människan kan inte leva utan naturen men naturen kan leva utan människan är ett tänkespråk som visar vikten av att vi bör konsumera hållbart för en ljusare framtid. Som hjälp har vi bland annat symboler som hjälper oss att handla mer hållbart. Två arbetsområden som kan inspirera och användas i detta tema är Handla hållbart http://sverige.dolceta.eu/mod4/spip.php?article55 och Handla smart för framtiden. http://sverige.dolceta.eu/mod4/spip.php?article56 Temat kan till exempel börja med filmer och arbetsblad som finns att lättillgängliga i dessa arbetsområden. Den sociala hållbarheten handlar om oss människor; att vi får tillgång till kunskap, att vi mår bra och har goda matvanor, att vi har en bra social gemenskap, att vi är delaktiga i beslut och att vi agerar jämställt med mera. Den ekonomiska hållbarheten ser vi i HK både ur ett familjeperspektiv och ur ett globalt rättviseperspektiv. HK - passen bör vara 120-160 minuter långa och äga rum en till två gånger per vecka för att kunskap i handling dvs. görande med reflektion skall kunna äga rum. Hur många gånger temat ska tas upp kan variera beroende på elevernas kunskaper och intresse. Eleverna bör också vara med och planera temat och ha ett reellt inflytande. Det är viktigt att gruppen först inventerar sin kunskap och utmanar sig själva att lära mer och djupare. Här följer exempel på frågor. Vad känner ni till om hållbar utveckling? Vad vet ni om miljömärken? Varför behöver vi spara el och vatten? Spelar det någon roll för miljön om vi äter morötter eller tomater? Utifrån elevernas intresse och kunskaper skapar ni tillsammans nyckelorden som är viktiga att fördjupa sig i, de kan vara allt ifrån dimensionerna i hållbar utveckling, energimärkning, miljömärken till solidaritet. 3

Att hushålla med vatten och el handlar om både ekologisk och ekonomisk hållbarhet. På arbetsblad 1 kan olika elevgrupper pröva att koka potatis, ägg, ris eller grönsaker samt dra egna slutsatser av uppgiften. Hur många av försöken eleverna väljer att utföra kan växla mellan grupperna. Förslag på reflektionsfrågor som eleverna kan välja bland. Vad är bra att tänka på när vi gör försök med kokning? Vilka råd vill ni ge om kokning? Hur sparar vi bäst på el och vatten? Vad är ett klokt sätt att rengöra plattorna/ hällen? Varför behöver vi spara på vatten och el? Vad innebär orden koka och sjuda? Hur lagar vi en hållbar fiskmiddag är en annan utmaning. Se WWFs hemsida. www.wwf.se/source.php/1121476/wwfs_fickguide.pdf I vilka livsmedel finns palmolja? Hur kan man själv laga till chips och kakor med annat fett? Se WWFs hemsida. www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiskafotavtryck/1128707-ekologiska-fotavtryck-tidningen Att bjuda på soppa tillagad med svenska rotsaker och/eller att bjuda på ett eget bröd/kaka är exempel på hur vi integrerar våra kunskapsområden och samtidigt får in alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. Arbetsblad 2 handlar om hur vi kan göra varandra glada genom att göra något för andra som inte kostar så mycket pengar och även är ekologiskt hållbart. En idé är att elevgruppen förbereder fikat vid ett lektionstillfälle genom att tillaga något hembakat och bjuda in en eller flera personer som de tror kommer att bli glada över detta. Vid det andra tillfället så dukar eleverna och agerar värdar/värdinnor och berättar om sina kloka val. Förslag på reflektionsfrågor som eleverna kan välja bland. Vad har ni gjort som är bra för naturen? Vilka miljömärken litar ni på? Vad kunde ha gjort bättre? Vad har ni lärt er om priser? Varför bör vi köpa rättvismärkt? Vad gjorde ni bra som värdar? Hur kan ni bli bättre? Vad behöver ni lära er mer om? Vad betyder den sociala dimensionen i hållbar utveckling? Vill du fortsätta och göra större teman tillsammans med kollegor över ämnesgränserna se Hur stor är din skräphög? http://sverige.dolceta.eu/mod4/spip.php?article49 och Minska din kemikalievärld, http://sverige.dolceta.eu/mod4/spip.php?article50 Temat kan avslutas med ett praktiskt prov. Ett förslag är att eleverna enskilt eller i par kokar en soppa av ingredienser som finns hemma och både muntligt och skriftligt motiverar sina val ur alla tre dimensioner av hållbar utveckling. Fler länkar och lästips: Information om hushållsel, spartips etc. www.energimyndigheten.se/sv Bli energismart är en informationskampanj från Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket. www.blienergismart.se/index2.php/ 4

Arbetsblad 1. Hur handlar vi hållbart? Hur kokar du energisnålt? Du förväntas lära dig - att planera och utföra några försök med att koka ett livsmedel och komma fram till ett bra sätt att koka som sparar naturresurserna el och vatten. - att ansvara för att plattorna/hällen är rena efter kokningen. Exempel på protokoll Mät vattenmängden. Den ska vara lika i alla försöken 1. Koka utan lock på högsta värmen Hur många minuter tar det för livsmedlet att bli färdigt? Hur mycket vatten finns kvar? Vilka iakttagelser gör du? Nersmutsning av spisen, lukt, smak, konsistens med mera 2. Koka med lock på högsta värmen 3. Koka upp med lock sänk temperaturen och sjud livsmedlet färdigt 4. Koka upp med lock ställ kastrullen därefter på en träskärbräda eller korkunderlägg. 5. Gör som i försök 3 eller 4 men häll först på kokande vatten från en vattenkokare 5

Din och gruppens reflektion över vad ni har lärt er idag Bli energismart och fördjupa dina kunskaper genom att studera material och sajter som rör spartips om hushållsel, vatten m.m. Min självbedömning Jag kan koka energisnålt Jag kan putsa hällen/plattorna rena Jag kan förklara varför vi bör koka energisnålt 6

Arbetsblad 2. Hur handlar vi hållbart? Hur kan du göra någon glad? En fika med något hembakat? Du förväntas lära dig - att göra någon glad genom att bjuda på fika med så små resurser som möjligt dvs. det ska vara ekologiskt försvarbart och det skall inte kosta så mycket - att planera arbetet, tillaga något hembakat och jämföra det med motsvarande fast köpt Frågor att fundera över. 1. För att nå målen vad väljer ni att bjuda på? 2. Hur kan ni spara el när alla grupper bakar? 3. Vad behöver ni tänka på när ni bjuder in en gäst och när gästen besöker er? 4. Hur kan ni duka vackert och nå målen? 7

Din och gruppens reflektion över vad ni har lärt er av uppgiften Jämför ert hembakta med motsvarande köpt när det gäller pris och ingredienser. Vad blir er erfarenhet? Min självbedömning Jag kan bjuda på ett fika som både är bra för naturen och plånboken Jag kan vara en bra värdinna/värd Jag kan jämföra hembakat med färdigköpt 8