PROJEKT LJUNGSKILE HOVEN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT LJUNGSKILE HOVEN UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2011 THOMAS JOHANSSON OCH CECILIA NILSSON

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT LJUNGSKILE HOVEN UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2011 THOMAS JOHANSSON OCH CECILIA NILSSON RIO KULTUR KOOPERATIV

Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen 1 457 55 RABBALHEDE Organisationsnummer 556681-4652 Växel: 0525-197 00 Fax: 0525-197 99 E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: www.rabbalshedekraft.se Kontaktperson: Bertil Hjalmarsson Tel: 0525-197 00 bertil.hjalmarsson@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt 1001 Uppförande av vindkraftverk, Uddevalla kommun. På uppdrag av Rabbalshede Kraft AB december 2011 Rapport 2011:34 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2011 Projektnummer: 1001 Projektansvarig: Anna Ljunggren Projektpersonal: Thomas Johansson och Cecilia Nilsson Författare: Thomas Johansson och Cecilia Nilsson Omslagsbild: Fotomontage över den planerade vindparken. Fotot är taget från bron vid Ulvön, drygt 5,3 kilometer nordväst om Ljungskile Hoven (fotopunkt F19). Grundkartor har tillhandahållits av beställaren. Kommun: Uddevalla Län: Västra Götalands län Beställare: Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Västra Götalands län, Uddevalla kommun, Ljungskile, Hoven Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se

INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Projektbeskrivning 13 Inledning 15 Vindresurser och produktion 15 Placering 15 Tidplan 16 Ekonomi 16 Teknisk beskrivning 16 Elanslutning 19 Gällande planer och mål 20 Planer 20 Ljungskile Hoven 21 Riksintressen 21 Övriga vindkraftsprojekt i området 23 Del 2: Utformningsalternativ 27 Huvudalternativ 29 Alternativ utformning 29 Tidigare studerad utformning 31 Alternativa lokaliseringar 31 Nollalternativ 34 Del 3: Miljökonsekvenser 37 Avgränsning 38 Läsanvisning 39 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 40 Ljud 40 Skuggor 44 Ljus 46 Kemikalieanvändning 48 Säkerhet 48 Miljökonsekvenser Landskap 51 Visuell påverkan Landskapsbild 51 Friluftsliv och turism 57 Kulturmiljö 62 Naturmiljö 71 Fåglar 82 Fladdermöss 89 Miljökonsekvenser Resurser 94 Energi 94 Luft och klimat 95 Övriga riksintressen 96 Markanvändning 97 Transporter och material 98 Avveckling 99 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser 101 Miljömål 101 Sammanfattning av miljökonsekvenser 102 Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö 103

Del 4: Kumulativa effekter 105 Nulägesbeskrivning 107 Effekter och konsekvenser 108 Del 5: Samråd 115 Tillståndsprövning 116 Samråd 116 Det fortsatta prövningsförfarandet 118 Synpunkter 119 Källor 121 Bilagor 125 1. Teknisk beskrivning 126 2. Ljudberäkning 134 Huvudalternativ 135 Alternativ utformning 141 3. Skuggberäkning 148 Huvudalternativ 149 Alternativ utformning 159 4. Kemikalier 171 5. Fotomontage 172 Huvudalternativ 174 Alternativ utformning 188 6. Avstånd till bostäder 198 7. Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö 200

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att uppföra fyra vindkraftverk cirka 2 kilometer öster om tätorten Ljungskile i Uddevalla kommun. Platsen har goda vindresurser och är utpekad som riksintresse för vindbruk. Området ligger även utanför det område där kommunen inte vill se vindkraftsetableringar enligt deras senaste utställningshandling till vindbruksplan. Vindparken beräknas producera 29,2 GWh årligen. Verken kommer att ha en maximal tornhöjd om 170 meter. Etableringen innebär att nya vägdragningar sker i området. Anslutning av vindkraftverken till elnätet kommer troligtvis att ske till befintlig transformatorstation i Forshälla. Sammanfattning av kapitlet Alternativ Länsstyrelsen i Västra Götalands län har bedömt att projektet innebär betydande miljöpåverkan. Alternativ utformning och alternativ lokalisering har föreslagits och jämförts med huvudalternativet under arbetet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I en första fas studerades en omfattning av sju vindkraftverk. På grund av höga naturvärden i den östra delen av området minskades antal verk efter samrådet till fem. På grund av hänsynstagande till närliggande riksintresse för friluftsliv vid Bredfjället har antalet verk minskats ytterligare vilket resulterat i huvudalternativet i denna MKB. Huvudalternativet innebär att fyra vindkraftverk etableras cirka två kilometer öster om Ljungskile i Uddevalla kommun. Verken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 170 meter och generera en årlig elproduktion om 29,2 GWh. Den alternativa utformningen är den samma som huvudalternativet men verken har en maximal totalhöjd om 150 meter. Alternativet skulle ge en årlig energiproduktion om 25,2 GWh, en minskning med 4 GWh jämfört med huvudalternativet. I gengäld skulle det bli lite mindre påverkan på landskapsbilden. Alternativ lokalisering innebär att sex vindkraftverk etableras inom ett område vid Stenshult på gränsen mellan Uddevalla kommun och Lilla Edets kommun. Projektet skulle ge en årlig energiproduktion på 43,2 GWh. Området var länge med som förslag till område lämpligt för vindbruk i förarbetet till vindbruksplan i Lilla Edets kommun men ströks på grund av närheten till Trollhättans flygplats samt av hänsyn till Försvarsmaktens flygzoner. Nollalternativ har studerats för att jämföra med om inga vindkraftverk byggs. Nollalternativet skulle innebära att upp till 29,2 GWh el från förnyelsebara energikällor inte skulle produceras. Istället kan den elmängden produceras genom 7

andra energikällor och/eller på annan plats. Det skulle innebära att äldre fossilbaserad elproduktion inte kan fasas ut. Detta kan ge negativa miljökonsekvenser eftersom utsläppen av bland annat koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft inte minskar. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Ljudberäkning har tagits fram som visar vindkraftverkens påverkan på omgivningarna. Dessa visar att Naturvårdsverkets riktlinjer följs avseende ljud och att inga bostäder kommer att få ljudnivåer över 40 db(a). Skuggberäkningar har utförts och visar att rekommenderade värden riskerar att överskridas vid fyra bostadshus. Automatisk skuggreglering kommer att installeras som reglerar verken så att riktvärdet, maximalt 8 timmar skuggor per år, inte överskrids. Verken skall förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens bestämmelser. I huvudalternativet är verken över 150 meter och skall förses med blinkande högintensivt vitt ljus. Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Vindkraftverken är placerade långt från bostadshus och allmän väg. Risken för iskast förväntas vara mycket liten och beräknade riskavstånd för att minimera olycksriskerna vid eventuella iskast uppfylls med god marginal. Vindkraftverken kommer att få regelbunden service vilket minimerar risken för olyckor. Landskapsbilden kommer att förändras vid en etablering, men påverkan på landskapsbilden bedöms generellt bli liten till måttlig. Landskapet är kuperat och synbarheten varierar mycket. Det är framförallt öppnare områden och dalgången norr om vindparken Ljungskile Hoven, kring Kolbengtserödsjön där påverkan kan bli stor. Topografi och framförallt vegetationen dämpar denna effekt. Fotomontage har tagits fram för att tydliggöra påverkan. Påverkan på friluftsliv och turism anses bli liten. Vindkraftverken planeras inom ett område som räknas som allmänt intresse för friluftslivet. Allmänheten kommer ha tillgång till området och några avspärrningar planeras inte annat än för biltrafik vid infartsvägarna. Påverkan lokalt kan bli att man väljer att vistas i ett annat område för närrekreation. Flera studier visar att vindkraftverk generellt sett inte påverkar turism negativt och inga åtgärder planeras. Kulturmiljön inom vindparken minner om ett historiskt utmarksbruk. Vägdragningar och verksplatser påverkar ett fåtal fornlämningar men detaljjustering kommer då att göras. Om det inte är möjligt kommer ansökan om ingrepp i fornlämning att skickas till länsstyrelsen. Kompensationsåtgärder för intrånget kommer då att genomföras efter samråd med hembygdsföreningen och länsstyrelsen. Omkringliggande kulturmiljöer får ingen påverkan förutom visuellt, vilken blir låg. Naturmiljön som påverkas utgörs till största delen av produktionsskog med gran och tall. Bergsplatån där vindparken planeras domineras idag av ett stort äldre hygge bevuxet med ungskog. En del mindre miljöer och objekt med naturvärde finns i närheten av de planerade vägarna och verksplatserna. Vid detaljprojekteringen kommer hänsyn till dessa att tas så att påverkan blir så liten som möjligt. De områden som bedömts som mer värdefulla i biotopkarteringen 8

har till stor del undvikits. Naturvärden, hydrologi och vattenkvalitet i omgivande riksintressen för naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat påverkas ej av projektet. Den planerade infartsvägen till vindparken går delvis i fåran till en bäck som omfattas av strandskydd. Bäckfåran är skadad av körning i samband med skogsbruksåtgärder och har inga naturvärden längs den aktuella sträckan. Även vägdragning till verket längst i öster planeras inom strandskyddat område. Hänsyn planeras att tas längs dessa sträckor för att minska påverkan på hydrologin. Tillståndsansökan kommer att omfatta en ansökan om dispens från strandskydd. De planerade åtgärderna inom strandskyddat område bedöms inte påverka friluftslivets värden eller den allemansrättsliga tillgången till området. Ingen väsentlig påverkan på biologiska värden förväntas. Några diken och en stenmur som omfattas av det generella biotopskyddet påverkas av den planerade anslutningsvägen till vindparken. En ansökan om dispens kommer att lämnas in. En allmän inventering av häckande fåglar och nattskärra har gjorts i området. Skogshönsmiljöer har inventerats. En begränsad undersökning av vårsträcket genomfördes. Den häckande fågelfaunan i området består huvudsakligen av vanliga små- och mellanstora fåglar, arter man kan förvänta sig i områden som domineras av yngre täta produktionsskogar och hyggen i sydvästra Sverige. Exempel på vanligt förekommande arter är bofink, lövsångare, rödhake, taltrast, koltrast och ringduva. Tre spelande nattskärror hördes inom vindområdet vid inventeringen. Negativ påverkan på nattskärran lokalt kan inte uteslutas. I ett regionalt perspektiv blir påverkan på nattskärrepopulationen troligen mycket liten. Hänsyn under byggtid föreslås. Ett par fiskgjusar häckar centralt i vindområdet. Fiskgjusens flygvägar har studerats, varvid det kunde konstateras att gjusarna huvudsakligen flög till och från boet i riktning mot närmaste havsvik vid Ljungskile och Kolbengtserödsjön. Det finns en risk för en lokal påverkan på fiskgjusbeståndet men troligen mycket liten risk för påverkan i ett regionalt perspektiv eller på populationsnivå. I fågelinventeringsrapporten föreslås att de verk som står närmast boplatsen stryks i kombination med uppföljning av häckningsresultat under vindparkens driftsperiod. Ett av de aktuella verken är borttaget. Ytterligare minskning av vindparken bedöms inte vara god resurshållning och är därför inte aktuellt. Istället föreslås uppföljande studier och hänsyn under byggtid. I vindområdet påträffades en skogshöna under inventeringen. Det finns mycket liten andel bra livsmiljö för tjäder. Troligen finns ingen fast stam av arten i vindområdet och påverkan på tjäder bedöms bli mycket liten. Flyttande fåglar är inte särskilt utsatta för kollision med vindkraftverk. Ett mer koncentrerat sträck över Bredfjället på hösten går normalt sett inte så långt åt nordväst som Hoven, enbart vid vissa väderförhållanden med ostliga vindar på hösten kan området beröras i någon större utsträckning. Det är få dagar med sådan vind som styr sträcket över Hoven-området. Vårsträcket följer främst Vassbodalen norr om vindparken. Påverkan på flyttande fåglar bedöms bli liten. En inventering av fladdermöss har gjorts i området. Det inventerade området visar på en relativt artrik om än individfattig fladdermusfauna. Enstaka individer av de migrerande högriskarterna stor fladdermus, trollfladdermus och gråskimlig fladdermus verkar passera genom området och bidrar sannolikt till områdets höga artantal. Mest intressant ur fladdermussynpunkt bedöms området mellan Kolbengtserödsjön och Toftan vara. Den samlade bedömningen är dock att 9

området inom den planerade vindparken har låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss. Vidare finns det relativt lite som talar för att fladdermöss skulle födosöka i någon större utsträckning inom vindområdet med tanke på områdets karaktär. En vindkraftsetablering i projektområdet skulle sannolikt inte påverka fladdermusfaunan negativt i någon större utsträckning. Markanvändningen inom området kan fortsätta som förut. Vägarna kommer att ta skogsmark i anspråk men ger i sin tur möjligheterna till att bedriva ett mer effektivt skogsbruk. Detaljplan är sannolikt inte aktuell och inga hinder för jakt uppstår. Under byggfasen kommer tunga transporter att ske i området. Genom att bygga vindkraftverk inom området kommer man utnyttja vindenergin på platsen som är utpekad som riksintresse för vindbruk. Vindkraftverken kommer att producera upp till 29,2 GWh el årligen vilket ger möjligheten att fasa ut äldre fossilbaserad energiproduktion, vilket skulle bidra till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet. Vindparkens elproduktion motsvarar 6 % av elkonsumtionen i Uddevalla kommun och motsvarar hushållsel för cirka 4 850 villor. Vindkraftsanläggningar är enkla att avveckla eller vid behov ersätta med nya. Nedmontering av vindkraftverk när de tjänat ut, återställning av plats och förslag på ekonomiska garantier beskrivs i tillståndsansökan, i ett separat dokument utanför MKB:n. System för skyddsåtgärder Rabbalshede Kraft AB är certifierade enligt miljö- och kvalitetssystemet ISO 14001 och 9001 sedan våren 2010, vilket innebär att företaget dokumenterar avvikelser och jobbar med ständiga förbättringar. Entreprenörer och underleverantörer som kommer att delta i arbetet med vindparken kommer att följa detta kvalitetssystem. Innan exploateringen startar kommer arkeolog/biolog att tillsammans med entreprenör gemensamt gå igenom skyddshänsyn på plats så att inga skador uppstår. Sammanfattning av kapitlet Kumulativa effekter Länsstyrelsen efterfrågade i samrådet att kumulativa effekter skulle belysas i MKB:n. De kumulativa effekterna avgränsades till att behandla de planerade vindparkerna Ljungskile Hoven, Ljungskile Norra, Stenshult och Forshälla (med delområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås). Sammanlagt är det 30 vindkraftverk som planeras i södra delen av Uddevalla kommun. Etableringen av så många vindparker kommer innebära att stora områden påverkas av ljud och skuggor. Påverkan av ljus från vindkraftverken kan komma att upplevas som störande. Säkerhetsriskerna väntas inte öka eftersom de generellt beräknas som små. Lokalt är de kumulativa effekterna på landskapsbilden relativt små men på några få platser blir de kumulativa effekterna medelstora eller stora. Samtliga planerade vindparker är belägna inom område för det allmänna friluftslivet. Det direkta friluftslivet i de boendes närområden är därför det område som får högst kumulativa effekter. Stor hänsyn tas till den lokala kulturmiljön och de kumulativa effekterna blir små. 10

Den kumulativa effekten av att fler vindkraftverk och fler vägar anläggs inom södra delen av Uddevalla kommun innebär en större förlust av naturmiljöer totalt sett. Om all etablering i området sker med stor lokal hänsyn vid väganläggning, vad gäller hydrologi och undvikande av av speciellt utpekade hänsynspunkter, bedöms det totala ingreppet som måttligt. Även om vindpark Ljungskile Hoven ger påverkan på fågelfaunan bedöms de kumulativa effekterna som relativt små. Flygstråk följer främst dalgångar och sjösystem. Få känsliga arter häckar i flera av parkerna. De kumulativa effekterna för fladdermusfaunan bedöms som relativt begränsade. Det finns inga uppenbara migrationsstråk som knyter samman de olika vindparkerna och förutsättningarna för gynnsamma fladdermuslokaler bedöms som låga i samtliga vindparker. De kumulativa effekterna på energiproduktionen, luft och klimat blir positiva. Elproduktionen kan komma att uppgå till 214 GWh per år. Det medför att Uddevalla kommun kan producera en stor del av sin konsumerade el inom kommunen och möjligheterna för att fasa ut äldre fossilbaserade kraftverk, såsom det oljeeldade reservkraftverket i Stenungsund, ökar. Sammanfattning av kapitlet Samråd Denna MKB utgör underlag för prövning av vindkraftsprojektet enligt Miljöbalken. De synpunkter som framkommit under samrådet har beaktats i framtagandet av MKB:n. Samråd har skett med myndigheter, närboende och övriga sakägare, föreningar och allmänhet. En kort sammanfattning av samrådet presenteras i MKB:n. En utförligare beskrivning av de samråd som skett presenteras i den samrådsredogörelse som bifogas ansökan för projektet. Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, skall du lämna dem till projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling. 11

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

14 Illustration 1. Översikt projekt Ljungskile Hoven.

Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Ljungskile Hoven. Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra fyra vindkraftverk vid Hoven beläget cirka två kilometer öster om Ljungskile i Uddevalla kommun, illustration 1. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 db(a)-kurvan. Anslutningsväg planeras från norr och denna projekteras i samband med anläggande av Ljungskile Hoven och intilliggande nordliga vindparker. Vindresurser och produktion Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att: platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning; avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort; det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen; goda förutsättningar för elanslutning finns i närområdet; området ligger utanför de områden där Uddevalla kommun inte vill ha etablering av vindkraft; etableringen sker inom riksintresse för vindbruk. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,8-7,0 m/s enligt MIUU:s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt för att området ska vara intressant för en vindkraftsetablering. Noggrannare vindmätningar kommer att genomföras inom området under 2011-2012. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 170 meter. Med fyra vindkraftverk blir den installerade effekten upp till, men ej begränsad till, 9,2 MW (beräknat på verk med maxeffekt på 2,3 MW). Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 29,2 GWh, vilket beräknas räcka till 4 850 villors hushållsel (6 000 kwh), Energimyndigheten och SCB 2009. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: minst 500 meter mellan vindkraftverken; platser som ligger högt i terrängen; 15

16 ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende; skugga maximalt 8 timmar/år eller maximalt 30 min/dag hos kringboende. Lokaliseringen av projektet redovisas på illustration 1. Tidplan Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till 2008-2011. Tillståndsansökan lämnas in i december 2011. Byggstart, elanslutning och drifttagning planeras till 2014. Geologiska studier kommer att genomföras innan man beslutar vilken fundamentstyp som kommer att användas. Ekonomi För att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med cirka 2 400 fullasttimmar per år. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge cirka 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi 2009. Arbetstillfällen skapas framför allt för lokala entreprenörer inom byggnation och infrastruktur under byggperioden samt inom drift och underhåll så länge verken är i drift, cirka 20-25 år. Lokala entreprenörer kommer att erbjudas möjlighet till upphandling. Det lokala elnätsbolaget Uddevalla Energi kommer att ansvara för en stor del av det elnät med markkablar som behöver byggas. Vägunderhåll sköts med fördel av lokal entreprenör. Om flera vindparker etableras i södra Uddevalla finns det sannolikt behov av drift/underhållspersonal som är stationerad med lokalkontor i området. Arrendeersättning från vindkraftverken kommer att fördelas till fastighetsägare inom 40 db(a)-området vilket gynnar skogs- och jordbruket i området och kan bidra till en levande landsbygd. Rabbalshede Kraft AB kan erbjuda andelsverk för lokalt delägande om mer än en vindpark etableras i södra Uddevalla. Teknisk beskrivning Verk Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 170 meter och en effekt på upp till 3,5 MW per maskin. Beroende på vilka maskiner som väljs blir tornet på verken mellan 100-125 meter högt och rotordiametern 80-115 meter. Alla beräkningar och bedömningar i denna MKB utgår ifrån verket Siemens SWT-2.3 med en tornhöjd på 119,5 meter, rotordiametern 101 meter och en effekt på 2,3 MW, vilket är ett av de vanligaste vindkraftverken på marknaden i dagsläget. Den totala installerade effekten blir då 9,2 MW och totalhöjden maximalt 170 meter. De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av SP Sitac (ett ledande certifieringsorgan i Sverige för produktcertifiering och personcertifiering inom

bygg-, installations- och anläggningsområdet). Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. I Rabbalshede Krafts AB:s kravspecifikation vid upphandling av vindkraftverk begärs att verksleverantörerna påvisar att turbinerna skall uppfylla alla tillämpbara CE-direktiv och standarder. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 1. Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via tre olika metoder. De tre alternativen är bergförankrat betongfundament, bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. För beskrivning av olika förankringsmetoder och fundament, se bilaga 1. Bergförankrat betongfundament är den typ som planeras att användas men definitivt val kan inte göras förrän leverantör valts och geoteknisk undersökning genomförts. Bergförankrat betongfundament är en relativt ny grundläggningsmetod. Det har en diameter på cirka 9 meter och kan anläggas direkt på lämpligt berg. Fundamentet förankras i berget med 8 förankringsstag innehållande vardera 21 vajrar till ett djup av 12 meter. Denna metod är inte så känslig för sprickbildning. Beroende på bergets beskaffenhet kan sprängning behöva utföras på ett sprängdjup på upp till 2,5 meter. Därefter vidtar gjutningsarbete och till detta går det åt cirka 180 m³ betong. Påverkad yta för fundamentet är cirka 100 m². Det är en bra lösning för att slippa gravitationsfundament om berget inte håller för bergadapter. Bergförankrat betongfundament är den variant exploatören helst vill använda, men bergadapter utesluts inte. Bergadapter gjuts med en liten betongplatta om cirka 7 meter i diameter ovanpå berget, sprängning krävs endast i undantagsfall. Metoden bygger på en princip med en armerad betongkonstruktion fäst med långa förankringsstag ner i berget. Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste en geoteknisk undersökning av bergförhållanden genomföras på aktuella platser för att klargöra om berget klarar de krav som ställs. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Det går åt cirka 50 m³ betong, och påverkad yta för fundamentet är cirka 50 m². Bergadapter innebär ett mindre ingrepp i naturmiljön än bergförankrat betongfundament eller gravitationsfundament. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av fundamenten med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För att minska lokal miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet, samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter eller bergförankrat betongfundament. För ett vindkraftverk på 2-3 MW 17

är fundamentet cirka 20 x 20 meter stort och har en höjd av 3 meter i centrum, i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver, om det grundläggs på berg, sprängning av gropar på drygt 22 x 22 meter och 3 meter djupa, och påverkar en sammanlagd markyta på cirka 500 m². De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen kan användas som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna inom parken. Uppställnings- och kranytor I anslutning till varje verksplats kommer en uppställningsyta att anläggas. Denna är cirka 40 x 25 meter stor (1 000 m²). Planen anläggs genom att träd avverkas, vegetation och jordmassor schaktas bort och berget friläggs. Eventuella uppstickande bergtoppar sprängs bort för att höjden på planen skall kunna anpassas till omgivningen. Fyllning utförs med bergkross, fraktion 0-150 millimeter, till en jämn yta med max lutning 1,5 %. Slänter bekläds med jordmassor så att växtlighet kan återkomma. I anslutning till verksytorna kommer en skogfri yta på upp till 150 x 15 meter (2 250 m²) att behövas för montering av kranens lyftarm. Dessa kranytor utnyttjar delvis befintligt röjda ytor, som vägar och verksytor. I tillägg till dessa kommer skog att avverkas för skapandet av en tillräckligt stor skogsfri yta så att kranen kan monteras. Beroende på vilken leverantör som väljs kan ytterligare monterings- och uppställningsytor komma att krävas. Dessa kan då konstrueras som tillfälliga ytor vilka avlägsnas efter byggskedet. Exempel på uppställningsytans utformning visas i bilaga 1. Vägar och transporter Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Dessa kan då behöva förstärkas, rätas och breddas. Vid Ljungskile samhälle, cirka 2 kilometer väster om vindområdet, finns Europaväg E6. Från denna leder väg 681 österut mot Vassbovik, vilken dock inte planeras att användas som tillfartsväg till vindparken. Infartsväg till vindparken kommer anläggas i befintlig bruksväg som ansluter till väg 681 norr om vindparken. Infartsvägen kommer delvis att behöva breddas och rätas längs med en cirka 1 kilometer lång sträcka. Infartsvägen kommer vid väg 681 att sammanbindas med en planerad anslutningsväg till en planerad vindpark 1 kilometer norr om vindområdet (vindpark Ljungskile Norra). Denna vägsträckning omfattar cirka 2 kilometer och löper delvis i befintliga vägsträckningar. Även denna väg kommer delvis att behöva breddas och rätas. Förutom infartsvägen från väg 681 kommer vägnätet inom vindparken att uppgå till cirka 2,5 kilometer. Vägen kommer till största delen att anläggas i skogsmark och delvis följa befintliga körvägar. Vägområdets bredd varierar normalt mellan 7 och 10 meter beroende på topografi och hänsynsåtaganden. Längs vägar kommer träd att avverkas cirka 3-4 meter utanför vägområdet för transporter under byggskedet, se illustration 2. Vid korsningar och tvära kurvor kan den trädfria ytan behöva utökas. Vägen konstrueras genom att träd avverkas och vegetation och jordmassor schaktas bort. Minsta höjd på vägkonstruktionen är 0,6 meter och minsta bredd på vägens överyta 5,0 meter. Minsta horisontella radie är 35 meter och minsta vertikalradie 240 meter. 18

Illustration 2. Typskiss för vägkonstruktion i vindpark. Elkabel kommer att läggas vid sidan av vägen inom vindparken. Vägområdet som omfattar väg, slänter och kabeldike är normalt 7-10 meter brett. Vid sidan av vägen kommer träd att avverkas på 3-4 meters avstånd för att långa och breda transporter under byggskedet skall komma fram. I mjukmarksterräng utförs schakt ner till fasta jord- och/eller lermassor, fiberduk läggs ut och fyllning utförs med bergkross, fraktion 0-150 millimeter. I partier där högre fyllningar krävs, 1,5-3 meter, fylls det i botten med större fraktioner, 200-500 millimeter. Diken anordnas längs med vägen, trummor läggs i lågpunkter och där befintliga diken korsas. Ledningar kommer att förläggas i anslutning till vägen. Slänter bekläds med jordmassor så att växtlighet kan återkomma. På hällmarker avverkas träd, växtlighet och jord schaktas bort och berget friläggs. Eventuella uppstickande bergtoppar sprängs bort för att höjden på vägen ska kunna anpassas till omgivande terräng. Fyllning utförs med bergkross, fraktion 0-150 millimeter. Slänter bekläs med jordmassor för att växtlighet ska kunna återkomma samt för att binda bergkrosset. Totalt påverkad yta inom vindparken kommer uppgå till knappt 14 hektar och för den norra vägsträckningen cirka 2 hektar. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Nätägaren i området är Uddevalla Energi. Anslutning av vindkraftverken till elnätet kommer att ske till befintligt ställverk vid Forshälla kyrka, som kommer att kompletteras med ny transformator och tillhörande utrustning och samplaneras med vindpark Ljungskile Norra. Det finns idag kapacitet på elnätet för att ansluta vindparken som då kan tas i drift utan vidare utbyggnad av överliggande elnät. Elnätet inom parken planeras med markförlagd 20 kw kabel i internt nät. Inom 19

vindparken används markkabel vilken förläggs i vägar där det är möjligt. Nätet mellan vindkraftverken kommer att byggas och användas utan nätkoncession (IKN-nät). Ledningsdragning från vindparken till anslutningspunkt planeras att utföras som markkabel och förläggas i kanten av infartsvägen. Inga luftledningar planeras. Planerad ledningsdragning visas på karta i bilaga 1. Gällande planer och mål Planer Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand skall baseras på förnyelsebar energi, och att landets vindenergiresurser måste tas till vara. Planeringsramen för vindkraft anger att vindkraften år 2020 skall producera 30 TWh, varav 20 TWh på land. Utifrån dessa planeringsmål har Energimyndigheten utpekat riksintresseområden för vindbruk och de flesta kommuner har ansett sig föranledda att ta fram vindplaner som komplement till sina översiktsplaner (ÖP). I och med detta beslutade Uddevalla kommun 2006 att arbeta fram ett komplement till ÖP gällande utbyggnaden av vindkraft i kommunen. I ÖP nämns energi och miljö som ett övergripande miljömål: 20 Användningen av miljöanpassad och förnyelsebar energi ska prioriteras. Ett första förslag dryftades av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under 2008-2009 men återremitterades för vidare utredning. Ett förslag ställdes ut under sommaren och hösten 2010 men har sedan dess omarbetats inför en ny utställning som skett under 2011, Uddevalla kommun 2011. Uddevalla kommun kommer under 2011/2012 fortsätta att omarbeta vindbruksplanen, bland annat kommer det att göras en landskapsanalys. Enligt det utställda förslaget skall nya verk samlas till sammanhållna grupper som inte skadar riksintressen eller ligger alltför nära bostadsbebyggelse. I det senaste förslaget till vindbruksplan pekar kommunen enbart ut områden som de inte anser lämpliga att bygga vindkraftverk inom. Det gäller de höglänta fjällmiljöerna på Herrestadsfjället och Bredfjället liksom kustområdena i kommunen. I de undantagna områdena finns stora motstridiga intressen, till exempel riksintressen för friluftsliv och kulturmiljövården, samt att de är viktiga områden för framtida bebyggelse. Under 2008 var den totala elförbrukningen i Uddevalla kommun 473 GWh, SCB 2011. Ett modernt vindkraftverk med en effekt på cirka 2-3 MW producerar cirka 5-6 GWh vilket innebär att det måste byggas upp emot 80 vindkraftverk för att täcka elförbrukningen i kommunen. År 2010 fanns i Uddevalla kommun två vindkraftverk med en totaleffekt om 865 kw, Statens energimyndighet 2011. I förslaget till vindbruksplan nämns inga kvantitativa mål med utbyggnaden. Länsstyrelsen pekar i sin förutsättningsstudie för vindbruk i Västra Götalands län på att vindkraften har lokaliseringsfördelar i redan störda områden, såsom utmed större vägar eller i anslutning till industrier. De områden som tas i anspråk för vindkraft skall också optimeras och utnyttjas på bästa sätt. Markanvändningen inom vindområdet domineras av skogsbruk och denna användning förväntas fortgå som tidigare även efter vindparkens etablering. I och med att nya vägar etableras i området kommer det att underlätta för skogsbruket.

Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan, bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av de 16 nationella miljömålen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Ljungskile Hoven I ett av de tidigare förslagen till vindbruksplan som tagits fram av kommunen pekades området Ljungskile Hoven ut som lämpligt för vidare studier inför etablering av vindkraft. I den senaste utställningshandlingen redovisade inte kommunen några områden för utbyggnad av vindkraft men redogjorde för kommunens förutsättningar och de riksintressen för vindbruk som Energimyndigheten har pekat ut. Området Ljungskile Hoven ligger delvis inom riksintresse för vindbruk och utanför det område där kommunen inte vill ha vindkraftsetableringar. Uddevalla kommuns ÖP från år 2010 anger inga särskilda rekommendationer eller bestämmelser för det aktuella projektområdet utöver skyddade områden enligt nedan. Enligt ÖP planeras inte heller någon omfattande utbyggnad av bostäder i närhet till vindparken. I ÖP anges utvecklingsmöjligheter i kommunen där en av punkterna är att: Utveckla landsbygden på ett hållbart sätt. Odlingsmarkerna i de omgivande dalgångarna är markerade som jordbruksmark med oförändrad markanvändning, Uddevalla kommun 2010. Vindområdet faller in under allmänt intresse för naturvården och allmänt intresse för friluftslivet, Uddevalla kommun 2010. Olika bevarandeområden för kultur- och naturmiljön finns runt om området vilket redovisas nedan i Del 3 Miljökonsekvenser - Landskapet. Värdefulla bebyggelsemiljöer enligt Kulturmiljövårdsprogram för Uddevalla kommun finns vid Kärr i väst och i Bredfjällsområdet söder om vindområdet, Uddevalla kommun 2002. Kärr består av små torp- och gårdsmiljöer med hägnadssystem som vittnar om 1800-talets fattiga småskaliga jordbruk. Bredfjället består av torpmiljöer med tillhörande byggnadsstrukturer som vittnar om överlevnadsbetingelser för 1700- och 1800-talets allra fattigaste befolkning. Strandskydd råder inom delar av området. Det har vid kontakt med Uddevalla kommun framkommit att informationen om strandskyddsgränser i kommunens ÖP inte är korrekt och att denna ska justeras. Gällande avstånd redovisas i länsstyrelsens GIS-information, Edlund muntligen 2011. Dispens kan ges om särskilda skäl finns. Södra delarna av vindområdet ingår i skyddsområdet för ytvattentäkten Stora Skarsjön, Länsstyrelsen 2011. Kring sjöarna norr och nordost om vindparken finns värdefull odlingsmark. Närmsta stora opåverkade område (MB 3 kap 2 ) finns cirka 1 kilometer öster om den planerade vindparken, Uddevalla kommun 2010. Riksintressen Projekt Ljungskile Hoven planeras inom ett område utpekat som riksintresse för vindbruk. I omgivningarna finns ett antal riksintresseområden för friluftsliv, natur- och kulturmiljövård, samt naturreservat och Natura 2000-områden och områden som utpekats som värdefulla kulturmiljöer, illustration 3. Dessa 21

22 Illustration 3. Kartan visar hur projektet ligger i förhållande till riksintresseområden för vindbruk, kulturmiljö, naturvård, friluftsliv, högexploaterad kust samt Natura 2000-områden. På kartan visas även naturreservat och stora opåverkade områden.

Tabell 1. Utpekade riksintresseområden enligt miljöbalken (MB), inom 10 kilometer från vindområdet. Avstånd inom parentes anger avstånd till närmsta verk. RIKSINTRESSE AVSTÅND RIKTNING Stora opåverkade områden (3 kap 2 ) 900 m O Kulturmiljövård (3 kap 6 ) Bredfjället kulturmiljö 40 m (750 m) S Gustavsbergs badort 8,2 km N Naturvård (3 kap 6 ) Myr vid Lilla och Stora djup 100 m (700 m) O Bredfjället Väktorområdet 450 m (1,1 km) SO Store mosse 3,0 km NNV Bratteforsån och Hällungen 3,3 km SV Göta och Nordre älvs dalgångar 7,5 km SO Blåduven 8,0 km NO Havstensfjorden 9,8 km NV Friluftsliv (3 kap 6 ) Bredfjället 100 m (700 m) S Göta älv 8,9 km O Det rörliga friluftslivet (4 kap 2 ) >10 km Yrkesfiske (3 kap 5 ) 8,9 km NV Ämnen, material (3 kap 7 ) >10 km Energi, industri, vindbruk (3 kap 8 ) inom område för vindbruk Totalförsvaret (3 kap 9 ) >10 km Obruten kust (4 kap 3 ) >10 km Högexploaterad kust (4 kap 4 ) 2,6 km V Natura 2000 (4 kap 7 ) Bredfjället 1,9 km SO Tjöstelsrödsbäcken 2,1 km SV Store mosse 3,1 km NNV Bratteforsån 3,4 km SV Valdalssjön och Hagens småvatten 4,7 km SO Valdalsbergen 5,5 km SO Gustavsberg-Korpberget 8,1 km N Sollumsån 8,1 km SO Brattorpsån 9,9 km SO beskrivs i avsnitten Friluftsliv och turism, Kulturmiljö och Naturmiljö. Inga verk är placerade inom gränsen för något riksintresseområde. Avstånd till de riksintresseområden som finns inom en radie på 10 kilometer redovisas i tabell 1 och påverkan beskrivs närmare under respektive rubrik i Del 3 Miljökonsekvenser. Övriga vindkraftsprojekt i området Rabbalshede Kraft AB projekterar för vindparker i Forshälla, Stenshult och Ljungskile Norra, alla belägna kring Ljungskile i de södra delarna av Uddevalla kommun. Även Triventus AB studerar möjligheterna till att uppföra vindkraftverk cirka 1,5 kilometer sydväst om projekt Ljungskile Hoven. Vindkraftverken i denna vindpark kommer att vara belägna på fastigheten Simmersröd 1:1. 23

24 Illustration 4. Kartan visar riksintresseområden för vindbruk, projekt Ljungskile Hoven och andra närbelägna vindkraftprojekt i södra delen av Uddevalla kommun.

Effekterna och påverkan av projekt Ljungskile Hoven och övriga vindkraftsprojekt som planeras i området redovisas i avsnittet Del 4 Kumulativa effekter. Projektens geografiska placeringar redovisas i illustration 4. 25

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

28 Illustration 5. Utformning av huvudalternativ för projekt Ljungskile Hoven.

Del 2: Utformningsalternativ I denna del redovisas de olika alternativ som studerats. Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Detta har resulterat i huvudalternativet nedan. En jämförelse och bedömning av de olika alternativens påverkan på miljöaspekter sammanfattas i tabell 10. Huvudalternativ Huvudalternativet innebär att etablering sker i området vid Ljungskile Hoven enligt projektbeskrivningen ovan. Berörd fastighet är Hoven 1:1 vilken är belägen i Uddevalla kommun. Placeringar för huvudalternativet framgår av illustration 5. Huvudalternativet ligger inom riksintresseområde för vindbruk och utanför det område där kommunen inte vill ha vindkraftsetableringar. I ett av de tidigare förslagen till vindbruksplan som tagits fram av kommunen pekades området Ljungskile Hoven ut som lämpligt för vidare studier inför etablering av vindkraft. I den senaste utställningshandlingen redovisade inte kommunen några områden för utbyggnad av vindkraft utan markerade i stället ut de områden i kommunen där vindkraftsetableringen inte är lämplig. Vindhastigheten är 6,8-7,0 m/s på 72 meters höjd över nollplanet enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är fyra, med en sammanlagd effekt om 9,2 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 29,2 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 170 meter. Den slutliga utformningen har planerats efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts och för att minska påverkan på dessa värden. Antalet verk är anpassat med hänsyn till att ljudnivåerna för närboende ska kunna hållas under 40 db(a). Fotomontage, ljudberäkning och skuggberäkning för huvudalternativet finns på illustration 5 och i bilagorna 2, 3 och 5. En bedömning av huvudalternativets påverkan på miljöaspekter sammanfattas i tabell 10. Alternativ utformning En alternativ utformning har studerats. Detta innebär att fyra verk med maximalt 150 istället för 170 meters totalhöjd etableras i området (tornhöjd om 99,5 meter och rotordiameter om 101 meter). Verken placeras på samma platser som i huvudalternativet och vägnätet inom parken förändras inte. Den sammanlagda effekten blir 9,2 MW och den totala årsproduktionen beräknas till cirka 25,2 GWh. 29

Ljudberäkningar och skuggberäkningar för alternativet med 150 meters totalhöjd finns i bilagorna 2-3. Beräkningarna visar att påverkan av ljud och skuggor i stort sett blir densamma. Till viss del minskar påverkan av skuggor med de lägre verken medan ljudpåverkan blir marginellt större. Eftersom skillnaden i ljud utgör så lite som 0,1 db(a) överensstämmer kartan med ljudutbredning för de båda alternativen, illustration 5. Alternativet innebär att upp till 4 GWh mindre förnyelsebar el produceras jämfört med huvudalternativet. Utsläppsreduceringen i jämförelse med huvudalternativet minskar därför med 3 400 ton koldioxid, 1,48 ton svaveldioxid, 10,4 ton kväveoxid och 0,40 ton stoft, se nedan under rubrikerna Luft och Klimat. I och med att antalet verk och deras placeringar samt vägnätet inom parken inte ändras blir påverkan på den lokala natur- och kulturmiljön densamma som för huvudalternativet. Jämfört med huvudalternativet kan den visuella påverkan bli mindre eftersom verkens totalhöjd är lägre. Detta visas i framtagna fotomontage i bilaga 5. Här kan man se att det, på vissa platser, uppstår en visuell skillnad. Nedan listas hur påverkan skiljer sig åt mellan de olika verkshöjderna: 30 Från Ljungskile båthamn (fotopunkt F01) kommer ett verk att vara mer synligt vid 170 meter. Väljer man alternativet med 150 meter kommer verket delvis att vara dolt av topografi och vegetation. Verket är dock fortfarande synligt. Detta gäller även för fotomontaget från rastplatsen vid norra infarten till Ljungskile (fotopunkt F02). Vegetationen och topografin i området döljer delvis verken. Verken är dock fortfarande synliga härifrån även vid alternativet om 150 meter. Från Skarsjön (fotopunkt F07) kommer ett synligt verk att vara mindre dominerande på grund av vegetation och topografi. Rotorbladens hela rotation kommer vara synlig vid 170 meters alternativet jämfört med 150 meter då man ser ungefär halva rotationen. Samma sak gäller synbarheten från Funneshult (fotopunkt F09). Större del av rotorbladen kommer synas vid 170 meters alternativet än vid 150 meter. Från Tofta (fotopunkt F17), som ligger cirka 1 kilometer från närmsta verk kommer detta verk vara mer tydligt ovanför trädridån vid 170 meters alternativet än vid 150 meter. Samma sak gäller för verken som ligger närmast Bredfjället och därmed från riksintresset för friluftsliv (fotopunkt F20). Fotomontaget från utkikstornet visar att tre verk kommer synas mer tydligt ovanför trädridån vid 170 meters alternativet än vid 150 meter. Värt att notera är att bilden är tagen från ett utkikstorn och inte från markytan. Från Ulvön (fotopunkt F19), cirka 5,3 kilometer väster om vindparken, kommer verken vara i princip lika synliga vid 170 meter som 150 meters höjd. Verken kommer utgöra ett blickfång. I övrigt visar fotomontagen ingen eller lite skillnad mellan 170 meters alternativet och 150 meters alternativet. Från de platser där verken är fullt synliga (fotopunkterna F03 och F11), är skillnaden mellan 170 meter och 150 meter att betrakta som liten. Synintrycket förändras inte.

I och med att det är olika krav på hinderbelysning ifall vindkraftverk är högre än 150 meter så blir påverkan av ljus en annan. Vindkraftverk med en totalhöjd upp till 150 meter har blinkande rött ljus medan vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter skall förses med vitt, högintensivt ljus som avskärmas så att det inte når markytan närmre än 5 kilometer från vindparken. Tidigare studerad utformning Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Detta har resulterat i huvudalternativet ovan. I samrådshandlingen 2010 för projekt Ljungskile Hoven presenterades ett ursprungligt förslag på sju vindkraftverk. Efter myndighetssamrådet har anpassningar till det närliggande friluftsområdet Bredfjällsområdet gjorts genom att verk i sydväst har strukits. Av hänsyn till riksintresse för naturvård och fågelfauna ströks två verk i den nordöstra delen av vindparken. Det förslag som presenterats i samrådsunderlag till utställning 2011 omfattade fem verk. Ett av dessa, verket närmast Bredfjället, har strukits under vidare projektering. Ytterligare justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts utifrån resultatet av den kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Johansson och Nilsson 2011. Alternativa lokaliseringar Ett möjligt alternativ till en vindkraftsetablering vid Ljungskile Hoven är att sex vindkraftverk etableras i ett område nordost om den planerade vindparken Stenshult, väster om Öresjö på gränsen mellan Uddevalla och Lilla Edets kommuner. Berörda fastigheter är Forshälla-Tålleröd 1:1, Jättesås 1:5, Ryra 2:1 och Stenshult 1:8. Placeringar för alternativ Stenshult NO finns på illustration 6. Platsen för etableringen är väl vald utifrån goda vindförutsättningar och möjligheterna att placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Vindhastigheten är 6,5 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Alternativet innebär att sex verk med maximalt 170 meters totalhöjd etableras i området. Den sammanlagda effekten blir upp till (men inte begränsad till) 13,8 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 43,8 GWh. Antalet verk är anpassat för att maximalt kunna utnyttja områdets möjligheter för elproduktion utan att överskrida ljudnivåer hos kringboende. Alternativ Stenshult NO ligger inom riksintresseområde för vindbruk. Området pekades ut som lämpligt för vindkraftsetablering i ett tidigare förslag till vindplan för Lilla Edets kommun, Lilla Edets kommun 2011. Efter yttrande från Försvarsmakten och Trollhättans flygplats utgick området från den vidare planeringen eftersom de militära flygplatserna och Trollhättans flygplats kräver ett visst område fritt från hinder högre än en viss höjd. I projektområdet och framför allt i dess omgivning finns ett antal fornlämningar, kulturhistoriska lämningar och kulturmiljöer. Inom området finns två fyndplatser registrerade. På den ena platsen har det hittats bearbetad flinta och på den andra en stenåldersyxa. Båda platserna är registrerade som kulturhistoriska lämningar. I omgivningen finns äldre bytomter och järnåldersgravar i form av stensättningar. Vid Ivarsbosjön finns en bro som är upptagen i kulturmiljövårdsprogrammet för Uddevalla kommun, Uddevalla kommun 2002. Kulturmiljöerna i området består framför allt av bytomter samt gravar från järnåldern och förhistoriska boplatser. Bytomterna speglar hur bebyggelsen 31

32 Illustration 6. Alternativ lokalisering vid Stenshult NO.

Illustration 7. Alternativ lokalisering Stenshult NO med utpekade naturmiljöer. utvecklats i historisk tid och de forntida gravarna och boplatserna visar på att människor bott och verkat i området under lång tid. Vid Djurhults kapell norr om vindområdet finns ett kapell och en forntida boplats samt tre bytomter, varav en är skriftligt belagd från 1650-talet. Koön med Öresbo är en kulturmiljö i form av ett välbevarat jordbrukslandskap vilket är utpekat i förslag till kulturarvsplan samt förslag till ny ÖP för Lilla Edets kommun, Lilla Edets kommun 2002 och 2010. 33

Vid Öresjö finns ett flertal bevarade boplatser från stenåldern. Den stora mängden fornlämningar och deras karaktäristiska läge är pedagogiskt och illustrerar tydligt hur man levt i området under förhistorisk tid. Inga fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar är belägna i direkt anslutning till de preliminära verksplaceringarna eller vägarna. Däremot kan lämningar och kulturmiljöer påverkas visuellt av etableringen vilket kan förändra förståelsen av platserna och därmed historien de beskriver. Riksintressen för naturvård enligt 3 kap 6 MB finns i omgivningarna. Cirka 2 kilometer norrut ligger Blåduven, som är ett representativt och tämligen orört mosskomplex med ett värdefullt fågelliv. Mossen finns med i Naturvårdsverkets myrskyddsplan. Söderut på cirka 3,5 kilometers avstånd ligger Bredfjället Väktorområdet där flera naturreservat och Natura 2000-områden ingår. Området utgör en sjö- och barrskogsrik höjdplatå med stora delar äldre skog. Myrmark förekommer över hela området och utgör ett betydelsefullt inslag i landskapsbilden. Öster om Bredfjället tar riksintresset Göta och Nordre älvs dalgångar vid. Detta ligger som närmast på cirka 5 kilometers avstånd från vindområdet, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008 och 2011. Riksintressena ligger inom påverkanszonen även för huvudalternativet och beskrivs närmare i bilaga 6. Ett naturvärdesobjekt finns registrerat centralt i vindområdet. Här ligger även en mosse som är utpekad både i våtmarksinventeringen och som sumpskogsobjekt. Ytterligare ett sumpskogsobjekt, två nyckelbiotoper och ett par bestånd som ingår i lövskogsinventeringen finns i den södra delen av området. Öresjö i öster omfattas av strandskydd. Strandskydd råder även kring de mindre sjöarna Stora Läresbovattnet, Lillevattnet, Lilla Källebergsvattnet, Stora Källebergsvattnet och Grävlingen som ligger helt eller delvis inom vindområdet, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2011. Ingen av verksplatserna är placerad inom utpekade värdefulla naturmiljöer eller strandskydd, illustration 7. En bedömning av den alternativa lokaliseringens påverkan på miljöaspekter sammanfattas i tabell 10. Nollalternativ Nollalternativet behandlar vad som händer, eller inte händer, om projektet Ljungskile Hoven inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Gällande översiktsplan och nytt förslag till översiktsplan anger inga övriga exploateringar av området. Rabbalshede Kraft AB planerar byggnation av 15 vindkraftverk och Eolus Vind 2 verk vid Forshälla, cirka 3 kilometer norr om Ljungskile Hoven, samt 5 verk vid Ljungskile Norra och 6 verk vid Stenshult, knappt 1 kilometer nordväst respektive 3 kilometer nordost om Ljungskile Hoven, illustration 4. Om dessa får etableringstillstånd kommer nollalternativet ändå att innebära en förändring, bland annat genom att landskapsbilden förändras. Närområdet kan även till viss del påverkas av ljud och skuggor. Eftersom området är utpekat som riksintresse för vindkraft är det troligt att området kommer att nyttjas för detta syfte. I dagsläget planerar Triventus AB att uppföra en vindpark om 2-3 vindkraftverk cirka 1,5 34