SAMMANFATTNING MILJÖPARTIETS SÄRSKILDA SATSNINGAR I BUDGET 2016

Relevanta dokument
Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget 2015.

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta. läns landsting för år 2016 samt flerårsberäkningar för åren

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

FÖRSLAG 2016:102 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Anmälan av slutlig budget 2017 för Stockholms läns landsting

Anmälan av slutlig budget 2017 för Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Fakta Stockholms läns landsting

Anmälan av budget år 2005

Budgetförslag 2020 för ett starkare och friskare Värmland

Moderaternas förslag till Finansplan

Landstingets finanser

Stockholms läns landsting. Stockholms läns landsting i sammanfattning

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Norrköpings kommun budget Ett rättvist Norrköping

Anmälan av slutlig budget 2014 för Stockholms

Anmälan av lokala nämnders och styrelsers lokala budgetar år 2013

Anmälan av nämnders och styrelsers lokala budgetar för år 2012

Budget 2018 och plan

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

BUDGET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2015

Månadsrapport per oktober 2011 för Stockholms läns landsting och bolag

Länsgemensam folkhälsopolicy

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Vård i världsklass för alla

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta. läns landsting för år 2016 samt flerårsberäkningar för åren

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

Lättläst program för landstingsvalet 2018

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2014

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

Politiskt program. Valfrihet och mångfald. Trygghet och säkerhet

Mål och budget för år 2017 och plan för åren samt investeringsbudget för år 2017 för Stockholms läns landsting

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Månadsrapport per november 2011, Stockholms läns landsting

Bokslutskommuniké 2016

Politisk inriktning för Region Gävleborg

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION

En hållbar Stockholmsregion

34 förslag för ett bättre Västra Götaland

Periodrapport OKTOBER

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Landstingsstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Budget Johan Stjernfält

Månadsrapport SEPTEMBER

Foto: Susanne Walström/Johnér, Danish Saroee. Månadsrapport. Mars. Beslutas av landstingsstyrelsen 30 maj 2017

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

2. att fastställa Sverigedemokraternas förslag till resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2018 och planer för åren

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Strategiska planen

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

Antagen av KF , 145. Vision 2030


En region för några få En region för alla

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Foto: Susanne Walström/Johnér, Danish Saroee. Månadsrapport. Februari. Beslutas av landstingsstyrelsen 30 maj 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

bokslutskommuniké 2013

Strategi för digital utveckling

God ekonomisk hushållning

Välfärds- och folkhälsoprogram

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Budget bygg ihop Stockholmsregionen

Regionprogram Gävleborg

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Regionens verksamhetsram

Stockholmsvården i korthet

b hälsofrämjande b klimatsmart b resurseffektivt b jämställt

livslust här är gott att leva!

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013.

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

ETT TRYGGT SÖRMLAND SOM HÅLLER IHOP I LANDSTINGET SÖRMLAND.

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Moderaternas budget 2015

Månadsrapport per oktober 2017

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.

Transkript:

SAMMANFATTNING MILJÖPARTIETS SÄRSKILDA SATSNINGAR I BUDGET 2016 Kollektivtrafik SL-kortet Behåll priset på 30-dagarskortet. Vi säger nej till höjningar på periodkorten. Ett rimligt pris är viktigt för att fler ska välja att resa kollektivt. Miljöpartiet satsar 700 miljoner kronor. Spårväg Syd Till skillnad från den styrande Alliansen vill vi säkerställa att den här viktiga infrastruktursatsningen i den södra regionhalvan verkligen genomförs i närtid. Detta är av betydelse inte minst för att stärka de sociala hållbarhetsaspekterna. I en flerårig investering satsar Miljöpartiet 5 miljarder kronor. Enhetstaxa Miljöpartiet har varit drivande i denna fråga i syfte att förenkla resandet för både invånare och besökare i vår region. Äntligen tycks även Alliansen inse värdet av enhetstaxa vilket är glädjande. Nu vill vi för resenärernas skull se den införd. Regionalt lånecykelsystem Lånecyklar kopplade till SL-kortet ska finnas tillgängliga vid alla knutpunkter i kollektivtrafiken. Klimatet Kollektivtrafiken måste anpassas till klimatförändringarna, bl a med tanke på framtida värmeböljor vilket ökar behovet av luftkonditionerade vagnar. Hälso- och sjukvård Personalsatsning I denna budget tar Miljöpartiet ett första steg i en flerårig satsning på personalen inom vården, för att förbättra arbetsmiljön och höja landstingets attraktionskraft som arbetsgivare. Det handlar främst om bättre lön men också om kompetensutveckling, t ex i form av avlönad specialistutbildning för sjuksköterskor. Med detta vill vi flytta fokus från sjukhusbyggnader till den livsviktiga vårdpersonalen. Sammantaget gör vi en satsning på vårdens personal med 350 miljoner kronor. Kostnadsfri tandvård för unga Idag avstår många unga från att gå till tandläkaren för att de inte har råd. Därför satsar vi 81 miljoner kronor i vår budget för att tandvård ska vara gratis upp till 23 år. Äldreakut Belastningen på sjukhusens akutmottagningar är hög. Statistik som Miljöpartiet efterfrågat visar att väntetiderna på akutmottagningarna ökar, och värst är det för våra äldre. Därför vill vi investera i en akutmottagning specialiserad på geriatrik. Det skulle gynna de äldre patienterna samtidigt som det avlastar övriga akutmottagningar. Detta förslag ska förberedas under 2016. 2

Social investeringsfond För hälsofrämjande samverkan mellan landsting och kommuner, och för att tidigt motverka fysisk och psykisk ohälsa hos barn och unga, vilket annars växer till stora kostnader senare i livet. På detta satsar vi 50 miljoner kronor per år. Kultur Kultur i landstingets verksamheter, fastigheter och fordon Miljöpartiet vill öka inslag av konst och kultur på våra sjukhus och vårdcentraler, i kollektivtrafikens vagnar samt på hållplatserna. Kultur är hälsofrämjande och kan bidra till mångfald och integration. Vi satsar i jämförelse med Alliansen 31 miljoner kronor mer på kulturen. Folkhögskolorna Denna viktiga folkbildningsform ska få ökat stöd genom att den interkommunala ersättningen höjs till den nivå som SKL rekommenderar. Av kulturbudgeten satsas på detta 10 miljoner kronor. Miljö, Ekonomi, Regionplanering, Skärgård, FoUUI Regionbildning Stockholms läns landsting ska inom nuvarande länsgränser ombildas till region i syfte att bättre klara framtida utmaningar som till exempel klimatförändringar. En regionbildning tydliggör på ett demokratiskt sätt ansvar och mandat vilket bidrar till ökad samverkan med kommuner och andra parter, för framtidens infrastruktur och bostadsbyggande samt för skydd av länets gröna kilar. Från Miljö till Klimat och Hållbarhet Miljöpartiet vill att landstinget ska gå från Miljöutmaning till Hållbarhetsutmaning där klimatfrågan tydliggörs, men även samtliga dimensioner av hållbar utveckling. Detta gäller inte minst social hållbarhet, lokalt och globalt. En levande skärgård Miljöpartiet vill med en riktad satsning förbättra tillgängligheten och servicen för skärgårdens besökare, bosatta, och näringsidkare. Här satsar vi 65 miljoner kronor under en flerårsperiod. Samverkan för utbildning och forskning Landstinget ska vidareutveckla samverkan med universitet och högskolor för att bidra till kompetensförsörjning i egna verksamheter, men också för att genom forskning, utveckling och innovation skapa bästa möjliga vård och kollektivtrafik. 3

Innehåll 1. Miljöpartiets vision; En hållbar Stockholmsregion Modern, Mänsklig, Miljösmart... 8 1.1 En grön hälso- och sjukvård förbättrar folkhälsan... 8 1.2 Ett landsting som tar ansvar för klimat och miljö... 9 1.3 Modern kollektivtrafik i hela Stockholms län... 9 2. Ekonomiska förutsättningar... 10 2.1 Omvärldsanalys... 10 2.2 Hållbar ekonomi en ekonomi i balans... 12 2.2.1 Förkortad investeringsplan 2016-2020... 13 2.2.2 Balansräkning... 14 2.2.3 Kassaflödesanalys... 14 2.2.4 Resultaträkning SLL-koncernen... 15 2.2.5 Landstingsbidrag... 15 2.2.6 God ekonomisk hushållning... 16 2.3 Vårdval, upphandlingar och ersättningsystem... 17 2.3.1 Vårdval när det skapar ett mervärde... 17 2.3.2 Upphandlingar som gynnar en mångfald... 17 2.3.3 Ersättningssystem för en jämlik och behovsstyrd vård med hög kvalitet... 17 3. Hälso- och sjukvård... 19 3.1 En grön hälsofrämjande, jämlik och jämställd vård... 19 3.2 Resultaträkning Hälso- och sjukvårdsnämnden... 20 3.3 Nulägesanalys: ojämlik vård och obalans i budgeten... 20 3.4 Förbättrad folkhälsa... 21 3.4.1 Fördela resurserna jämlikt... 21 3.4.2 Förbyggande hälsovård för barn och unga... 22 3.4.3 Fokus äldres hälsa... 22 3.4.4 Förebyggande tandvård... 23 3.4.5 Ett normkritiskt arbete för bättre vård för HBTQ-personer23 3.4.6 Papperslösa och fattiga EU-medborgare ska ha rätt till vård... 24 3.5 Patientsäkerhet för att effektivt förebygga vårdskador... 24 3.5.1 Patientnämnden... 25 3.5.2 Resultaträkning Patientnämnden... 25 4

3.6 Viktigt med valfrihet i behandlingsformer... 25 3.7 Vårdcentralen - Vision Hälsocentral... 26 3.8 För en säker ambulanssjukvård... 26 3.9 Akutsjukvård med kvalitet... 27 3.9.1 Nya akutsjukhus... 27 3.9.2. Äldreakut för effektivare vård... 27 3.10 Förlossningsvård med fokus på familjen och tryggheten... 28 3.11 Utveckla psykiatrin... 29 3.12 Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje... 30 3.12.1 Resultaträkning Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje... 31 3.13 Tandvården ska vara jämlik... 31 3.14 Rehabilitering och habilitering med människan i centrum... 32 3.14.1 Från incident, till sjukhus till rehabilitering... 32 3.14.2 Förbättra det första mötet... 32 3.14.3 Utveckla samverkan med patientföreningarna... 33 3.14.4 E-hälsa måste vara för alla... 33 3.14.5 Välfungerande upphandling och valfrihet av hjälpmedel. 33 3.15 Personalen vår viktigaste resurs... 33 3.15.1 Utbildning ska löna sig... 34 3.15.2 En stimulerande arbetsmiljö och en bra lön... 34 3.15.3 Landstinget en jämställd arbetsplats... 35 3.15.4 Se över bemanningen... 35 3.15.5 Testa kortare arbetsdag... 35 4. Kollektivtrafik Resenären i centrum... 37 4.1 Nulägesanalys och mål... 37 4.2 Resultaträkning Trafiknämnden... 38 4.3 Resultaträkning Förvaltning för utbyggd tunnelbana... 38 4.4 Så bygger vi ut kollektivtrafiken... 38 4.5 Ett kort, en taxa, enkla biljettsystem... 40 4.6 En kollektivtrafik för alla... 40 4.7 Färdtjänst... 41 4.8 Gång och cykel som en del i resandet... 41 4.9 Sjötrafik... 42 5

4.10 Utveckla stationerna en modern mötesplats... 42 5. Regional utveckling... 44 5.1 Bilda region Stockholm... 44 5.2 Regionplanering... 44 5.3 Resultaträkning Tillväxt och regionplanenämnden... 45 5.4 Levande skärgård... 45 6. Kultur... 47 6.1 Resultaträkning Kulturnämnden... 48 7. Styrning, organisation och utveckling... 49 7.1 Landstingsstyrelsen... 49 7.1.1 Resultaträkning Landstingsstyrelsens förvaltning... 49 7.2 Gröna upphandlingar... 50 8. Forskning, utveckling, utbildning och innovation... 52 8.1 FoUUI för en bättre hälso- och sjukvård... 52 8.2 FoUUI för bättre och mer attraktiv kollektivtrafik... 53 9. Miljö och Hållbarhet... 54 9.1 Ställa om till en klimatneutral Stockholmsregion år 2030... 54 9.2 Införa 100 procent förnybar energi... 54 9.3 Gå från sämsta till bästa landsting i energieffektivitet... 54 9.4 Införa 100 procent förnybara bränslen... 55 9.5 Minska transporternas miljöpåverkan... 55 9.6 Satsa på klimatsmart mat... 55 9.7 Säkerställa rent dricksvatten... 56 9.8 Anpassa infrastruktur och bebyggelse för klimatförändringar. 57 9.9 Minska mängden farliga kemikalier och läkemedelsrester...57 9.10 Hormonstörande kemikalier... 58 9.11 Social hållbarhet... 58 10. Bilagor... 59 10.1. Ekonomiska bilagor... 59 10.1.1 Övriga resultatenheter... 59 10.1.2 Resultatkrav... 61 10.2 Taxor och avgifter... 62 10.2.1 Hälso- och sjukvård... 62 10.2.1.1 Öppenvård... 62 6

10.2.1.2 Sjukresor... 64 10.2.1.3 Slutenvård... 64 10.2.1.4 Administrativa avgifter... 64 10.2.1.5 Högkostnadsskydd... 65 10.2.1.6 Avgift för uteblivet besök... 65 10.2.1.7 Avgift för subventionerade p-piller... 65 10.2.1.8 Nya och ändrade avgifter för hjälpmedel... 65 10.2.1.9 Betalningsvillkor för patientfakturor... 66 10.2.1.10 Tandvård... 66 10.2.2 Kollektivtrafik... 67 10.2.2.1 AB Storstockholms Lokaltrafik, SL... 67 10.2.2.2 Waxholms Ångfartygs AB... 67 10.2.2.3 Färdtjänst... 67 11. Investeringsplan 2016-2020... 68 11.1 Trafikinvesteringar..69 11.2 Investeringar i utbyggd tunnelbana 71 11.3 Vårdinvesteringar.72 7

1. Miljöpartiets vision; En hållbar Stockholmsregion Modern, Mänsklig, Miljösmart Det kan bli ännu bättre att bo och leva i hela Stockholmsregionen. Vi vill skapa en klimatvänlig storstadsregion för den tid vi lever i och för våra framtida barn. En intelligent urban utveckling med ett rikt och varierande kulturliv. En växande arbetsmarknad. För det behövs en mänskligare politik. Vi vill att kollektivtrafiken ska bidra till en enklare vardag, där det är lätt att ta sig mellan jobb, skola, förskola och hem. Vi vill skapa en trygg och mänsklig hälso- och sjukvård där tiden räcker till för både dig som är patient och för dig som är medarbetare. 1 1.1 En grön hälso- och sjukvård förbättrar folkhälsan Miljöpartiets mål för hälso- och sjukvården är att den ska vara hälsofrämjande, jämlik och jämställd. Det är mål som ska genomsyra all vård i Stockholms län landsting. Vården ska hålla god kvalitet, hög evidens och vara solidariskt finansierad. Mycket ohälsa kan undvikas genom bättre samhällsplanering som leder till ett mer miljövänligt, jämlikt och jämställt samhälle med sundare livsmiljöer för alla. Vi vet att faktorer som segregation, arbetslöshet, dålig arbetsmiljö, miljögifter i vardagen och klimatförändringar har en negativ påverkan på vår hälsa. Hälso- och sjukvården ska allt mer präglas av förebyggande friskvård, för att minska symptombehandlingar. En förebyggande friskvård kopplar också samman vården med sociala insatser och kultur, vilket kräver nära samarbete med kommunerna. För oss betyder det att vi satsar på vård för alla barn, och rådgivande vård för familjer med extra stora behov. Vi måste tillsätta åtgärder som gör att vården når fram till alla människor oavsett bostadsort, kön, utbildningsnivå, årsinkomst, födelseland, medborgarskap, sjukförsäkring, ålder, psykisk diagnos eller funktionsnedsättning. Vården är idag på flera vis både ojämlik och ojämställd och det leder till onödigt svåra sjukdomar och ibland till att människor dör i onödan. Vården ska vara personcentrerad och utgå ifrån människors behov av olika vård. Det är viktigt att vården ser hela människan och inte bara olika diagnoser som ska åtgärdas. Patientens självbestämmande och delaktighet ska vara en självklar del av hälso- och sjukvården. Inom vården är personalen vår viktigaste resurs. Stockholms läns landsting måste bli en attraktiv arbetsgivare dit vårdprofessionerna söker sig och väljer att stanna kvar. Personalens arbetsmiljö ska var bra, lönenivåerna värdiga och jämställda, och personalen ska ges möjlighet att bedriva sjukvård utifrån sin fulla kompetens, oavsett funktion inom vården. Landstinget ska vara en attraktiv och långsiktig arbetsgivare. 1 Från Miljöpartiets regionprogram - Modernisera Stockholmsregionen 7

1.2 Ett landsting som tar ansvar för klimat och miljö Miljöpartiet vill att Stockholmsregionen ska vara en klimatsmart och hållbar förebild. Möjligheten att skapa ett bra liv där människor har hög livskvalitet och god hälsa underlättas av att vi värnar om vår miljö och dess ekosystemtjänster. Landstinget behöver bli mer pådrivande i omställningsarbetet mot en hållbar framtid. Målet ska vara en klimatneutral Stockholmsregion år 2030. Några av de tydligaste målen är att se till att landstingets energi är 100 procent förnybar och att kollektivtrafiken drivs av 100 procent förnybara bränslen. Transporternas miljöpåverkan behöver minska och satsningar på klimatsmart mat genomföras. Investeringar behöver också göras för att minska regionens sårbarhet för klimatförändringar samt för att säkerställa att regionen har tillgång till rent vatten. Arbetet med att minska mängden farliga kemikalier och läkemedelsrester i miljön ska fortsätta. Etiska, sociala och miljömässiga krav ska också alltid vara självklara delar i varje upphandling. Genom ett aktivt arbete med gröna innovationsupphandlingar kan landstinget, som upphandlar varor och tjänster för ca 50 miljarder årligen, bli en viktig aktör som bidrar till att skapa en marknad för klimatsmarta och hållbara varor och tjänster som kan få spridning långt utanför landstinget verksamhet. 1.3 Modern kollektivtrafik i hela Stockholms län Modern och attraktiv kollektivtrafik det ska vara smidigt och enkelt att åka kollektivt både på land och vatten. Kollektivtrafiken skall vara väl utbyggd, ha öppna spärrlinjer, ett kort för alla resor och trafikvärdar som finns till för dig. Kollektivtrafiken ska vara det självklara resesättet för de resor som inte kan göras till fots eller med cykel. Under många decennier har bilismen varit norm i samhällsplaneringen, och kollektivtrafiken setts som ett alternativ för den som inte har möjlighet att äga och köra bil. Nu vänder vi på synsättet. Att resa kollektivt har så många fördelar. Det blir bättre för klimatet och luften i regionen, mindre trängsel och köer, färre trafikolyckor. 8

2. Ekonomiska förutsättningar 2.1 Omvärldsanalys Stockholmsregionen och Stockholms läns landsting påverkas av ekonomiska, miljömässiga och politiska händelser i Sverige och i världen. Stockholmsregionens befolkning har ökat till följd av att fler barn föds och att människor flyttar hit. Vi ser tecken på en fortsatt ökning under de närmaste åren. Förändringen i antalet invånare ger viss ekonomisk stabilitet, med bredare skatteunderlag som i sin tur ger landstinget större intäkter. Men behovet av investeringar för en utbyggd hälso- och sjukvård och kollektivtrafik är stort framöver, och landstinget ska även kunna möta utmaningar som klimat- och miljöförändringar. Redan nu medför det förändrade klimatet mer extrema väderförhållanden i Europa. Förändringarna innebär stora utmaningar också för Stockholmsregionen. Översvämningar och andra katastrofer kommer att innebära ekonomiska påfrestningar som påverkar Sverige och Stockholm även när de sker i andra länder och i vårt närområde. Utvecklingstakten för landstingets samlade skatteintäkter brukar vara runt 4-5 procent per år. Men utvecklingstakten har de två senaste åren legat under 4 procent. Under 2015 har dock utvecklingstakten återgått till normala nivåer, och i skatteunderlagsprognosen för 2015 och 2016 ligger utvecklingstakten på precis över 5 procent. 2 Olika skatteunderlagsprognoser för riket, procentuell förändring från föregående år 2014 2015 2016 2017 2018 2013 2018 Sveriges Kommuner och Landsting, april 2015 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 24,1 Regeringen, april 2015 2,6 5,3 5,7 5,3 4,7 25,9 Ekonomistyrningsverket, mars 2015 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 23,3 Sveriges Kommuner och Landsting, februari 2015 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 24,2 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, regeringen och Ekonomistyrningsverket Senaste prognosen från SKL/SLL visar en utveckling av landstingets samlade skatteintäkter på 5,1 procent 2016. 3 Med Miljöpartiets skattehöjning på 20 öre stiger landstingets samlade skatteintäkter med 6,3 procent 2016. 2 Skatteintäktsprognos för åren 2015-2018 2015-05-29, SLL Ekonomi och finans 3 Skatteintäktsprognos för åren 2015-2018 2015-05-29, SLL Ekonomi och finans 10

Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter, prognos 1, mkr Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 Skatteintäkter 63 112 68 027 71 370 74 854 Generella statsbidrag 5 021 4 975 5 074 5 176 Kommunalekonomisk utjämning -855-1 485-1 803-2 061 Samlade skatteintäkter 67 278 71 517 74 642 77 970 81 467 Förändring från föregående år, mkr 3 307 4 239 3 125 3 328 3 497 Förändring från föregående år, procent 5,2% 6,3% 4,4% 4,4% 4,5% Källa: Sveriges Kommuner och Landsting och Stockholms läns landsting I en överenskommelse 2014 beslutade staten, landstinget och de fyra kommunerna Solna, Järfälla, Nacka och Stockholms stad om ett paket för utbyggnad av tunnelbana i Stockholmregionen, kallat Stockholmsförhandlingen. Paketet som förhandlats fram innebär att landstinget får medfinansiering för utbyggnad av tunnelbana på ca 19 miljarder kronor. Landstinget betalar 650 miljoner kronor för utbyggnaden och ska bekosta fordon och depåer för 6,2 miljarder kronor. Landstinget ska också förskottera (lägga ut för statens räkning) 2,8 miljarder kronor mellan 2014-2022. Överenskommelsen innebär att de utökade trängselskatterna från Essingeleden binds upp till utbyggnaden av de nya tunnelbanelinjerna i Stockholmsförhandlingen. 4 Paketet kommer att ge ett positivt tillskott av välbehövlig utbyggnad av kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Men vi måste samtidigt vara medvetna om att paketet påverkar landstingets övriga investeringsutrymme och kommer att kräva mycket av landstinget som organisation att genomföra. Regionen står inför ett antal stora utmaningar. Befolkningen beräknas fortsätta öka med ca 30 000-40 000 invånare per år vilket tillsammans med en åldrande befolkning och ökade klimatutmaningar ställer nya och utökade krav på kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Miljöpartiets målbild är att utsläppen av växthusgaser skall minska från 13 till 5 ton per capita till 2020. Detta ställer krav på att regionaliserade klimat- och miljömål tas fram så att tydliga mål för Stockholmsregionen kan fastställas. Landstinget har utöver kollektivtrafiksatsningar också budgeterat för att genomföra planen för framtidens hälso- och sjukvård. De stora investerings- och reinvesteringsbehoven kommer att leda till kraftigt ökad skuldsättning och ökande kapitalkostnader. Att klara ökade kapitalkostnader tillsammans med en ständigt ökande kostnadsökningstakt på driftsidan kommer att bli en viktig utmaning att möta de närmsta åren. Vårt investeringsutrymme begränsas också av att de trängselskatter som hade kunnat utgöra ytterligare finansiering till utbyggd kollektivtrafik nu riskerar att låsas fast flera decennier framöver i en motorvägstunnel. En ökad belåning innebär att landstinget är extra känsligt för förändringar i 4 LS 1401-0037 Utbyggnad av tunnelbanan enligt 2013 års Stockholmsförhandling & Regeringens proposition 2013/14:76 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm 11

ekonomiska förhållanden i omvärlden. Stockholms läns landsting har de senaste åren kunnat dra nytta av låga räntor vilket ger lägre kapitalkostnader. Men en räntehöjning på en procent skulle innebära att landstinget får ca 180 miljoner kr i ökade kapitalkostnader per år. Vi måste därför vara vaksamma på ändrade förhållanden på räntemarknaden. I dagsläget har landstinget en god extern rating; AA+, vilken vi naturligtvis behöver verka för att bibehålla, för att fortsätta kunna ta lån med förmånlig ränta. Effekt av högre respektive lägre ränta 2016, mkr -1,5% -1,0% -0,5% 12 2016 0,5% 1,0% 1,5% Räntenetto vid högre eller lägre ränta 276 184 92-1 732-92 -184-276 Förändring räntenetto vid ökad skuld 1 mdkr 0* 0* -3-8 -13-18 -23 * Antaget att marknadsräntan inte kan vara negativ En genusbudget ska tas fram i enlighet med gällande EU-direktiv. Syftet är att se hur landstingets resurser används ur ett jämställdhetsperspektiv. Hur väl möter egentligen landstingsbudgeten både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov? 2.2 Hållbar ekonomi en ekonomi i balans En hållbar ekonomi innebär att landstingets alla verksamhetsområden behöver ta ett långsiktigt ekonomiskt, ekologiskt och socialt ansvar. Vi vill ha en ekonomi i balans där vi tillgodoser både dagens och morgondagens behov och fördelar kostnaderna på ett rättvist sätt mellan nutida och kommande generationer. En viktig del i detta är att se till att ha en långsiktig, stabil och solidarisk finansiering av landstingets investeringar och verksamhet. Vi anser att skatteintäkter är en viktig bas i landstingets ekonomi. Fortsatt kraftigt höjda avgifter inom hälso- och sjukvård är inte rätt väg att gå eftersom detta skulle kunna leda till att människor i utsatta situationer avstår från att till exempel söka vård eller hämta ut medicin. Det är heller inte hållbart med fortsatt kraftigt höjda taxor inom kollektivtrafiken där vi skulle kunna få se en utveckling mot att fler invånare väljer bilen framför mer miljövänliga alternativ. För att skapa förutsättningar för fortsatta nödvändiga investeringar i kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården, parallellt med satsningar på vårdpersonalen, så väljer vi att höja skattesatsen med 20 öre, till 12,28 kr per skattekrona. Vi ser också att intäkterna från trängselavgifter ska användas till utbyggd kollektivtrafik inte till att bygga motorväg. Staten bör dessutom ta ett större ekonomiskt ansvar för den regionala spårutbyggnaden. Landstinget ska arbeta för att skapa en hållbar balans mellan intäkter, driftkostnader, kapitalkostnader och eget kapital. I detta ingår också att se till att

de organisationer som tillhandahåller kollektivtrafik och hälso- och sjukvård är effektiva och gör rätt saker. Hållbar ekonomi kräver hushållning med resurserna och det är viktigt att Stockholms läns landsting noggrant prioriterar mellan investeringar. De investeringar som ger mest samhällsoch miljönytta, samt verkar förebyggande och hälsofrämjande ska prioriteras. Genom kraftiga investeringar i utbyggd kollektivtrafik och genom ekonomiska styrmedel kan vi bidra till att nå det nationella fördubblingsmålet för kollektivtrafiken. Målet är en omställning där vi totalt sett får en fördubbling av kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna. Når vi dit har vi kommit en avsevärd bit på vägen mot ett mer hållbart samhälle. Vi tror också att satsningar på förebyggande hälsovård kommer att innebära lägre kostnader på lång sikt. För att få igång en bättre samverkan runt folkhälsofrågor satsar vi till exempel en halv miljard kr, fördelat på tio år, på en social investeringsfond riktad till barn och unga. Syftet med satsningen är att underlätta för landstinget och kommunerna att tillsammans arbeta förebyggande inom folkhälsa kring motion men också alkohol, tobak, mat och psykisk hälsa. 2.2.1 Förkortad investeringsplan 2016-2020 Mkr Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Trafik inkl. Citybanan 8 249 6 793 6 811 6 664 5 013 7 350 6 397 Utbyggd tunnelbana 117 487 763 1 866 2 951 3 608 3 880 Vård inkl. NKS 6 476 7 859 9 012 7 912 5 824 3 712 3 074 Annan verksamhet 147 86 141 1 124 1 112 1 097 80 TOTALT 14 988 15 226 16 727 17 565 14 900 15 768 13 432 varav medfinansiering 1 036 1 544 1 927 2 304 2 002 3 266 13

2.2.2 Balansräkning Balansräkning, mkr Utfall 2013 Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Mark, byggnader, tekniska anl. 31 174 35 065 43 751 59 500 72 206 81 870 90 843 Maskiner och inventarier 19 457 19 451 19 797 19 478 20 630 20 245 20 788 Övrigt 22 431 29 336 31 413 28 121 26 729 26 729 26 729 Summa anläggningstillgångar 73 063 83 851 94 961 107 100 119 565 128 844 138 360 Summa omsättningstillgångar 8 269 6 582 7 248 7 248 7 248 7 248 7 248 Summa tillgångar 81 331 90 433 102 209 114 348 126 813 136 092 145 608 Ingående eget kapital 5 923 6 857 7 426 6 892 6 118 5 367 5 285 Övrig förändring eget kapital 0 433 0 0 0 0 0 Årets resultat 934 136-534 -774-751 -82 700 Summa eget kapital 6 857 7 426 6 892 6 118 5 367 5 285 5 985 Summa avsättningar 21 433 22 884 24 138 25 543 27 281 29 786 32 567 Långfristiga skulder 36 210 39 709 49 384 60 214 72 256 79 112 85 147 Kortfristiga skulder 16 832 20 414 21 795 22 472 21 909 21 909 21 909 Summa skulder 53 042 60 123 71 179 82 686 94 164 101 020 107 056 Summa eget kapital och skulder 81 331 90 433 102 209 114 348 126 813 136 092 145 608 2.2.3 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, mkr Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Årets resultat 136-534 -774-751 -82 700 Avskrivningar 3 817 4 166 4 588 5 100 5 621 6 252 Avsättningar, reavinster, övrigt 2 123 1 029 1 174 1 503 2 263 2 539 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 6 076 4 661 4 988 5 852 7 802 9 491 Förändring av rörelsekapital 2 266 0 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 342 4 661 4 988 5 852 7 802 9 491 Investeringar * -13 400-13 567-15 462-16 509-15 141-16 033 Försäljningar, övrigt 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde efter investeringar -5 058-8 906-10 474-10 657-7 339-6 542 Nettoökning av långfristiga skulder 3 551 9 498 10 474 10 657 7 339 6 542 Summa förändring av likvida medel -1 507 592 0 0 0 0 14

2.2.4 Resultaträkning SLL-koncernen Resultaträkning, mkr Utfall Utfall 2013 2014 2015 Prognos 2015 2016 Ändring B16/P15 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 18 406 18 507 18 393 18 805 18 920 0,6 % 19 330 20 004 20 708 Bemanningskostnader -25 911-27 294-28 452-28 541-29 794 4,4 % -30 935-31 935-32 977 Köpt hälso- och sjukvård, -15 790-16 958-17 615-17 605-18 255 3,7 % -18 806-19 420-20 060 Köpt trafik -12 083-12 670-12 776-12 850-13 643 6,2 % -13 818-14 500-14 954 Övriga kostnader -19 087-20 740-21 099-21 821-22 093 1,2 % -22 568-23 432-24 376 Verksamhetens kostnader -72 872-77 661-79 942-80 816-83 786 3,7 % -86 127-89 287-92 368 Avskrivningar -3 590-3 817-4 215-4 166-4 588 10,1 % -5 100-5 621-6 252 Verksamhetens nettokostnader -58 055-62 971-65 764-66 177-69 454 5,0 % -71 898-74 904-77 911 Skatteintäkter 57 699 59 612 63 248 63 112 68 027 7,8 % 71 370 74 854 Generellt statsbidrag 4 624 4 678 4 532 5 021 4 975-0,9 % 5 074 5 176 Utjämningssystemet -521-319 -714-855 -1 485 73,8 % -1 803-2 061 Summa samlade skatteintäkter 61 802 63 971 67 067 67 278 71 517 6,3 % 74 642 77 970 81 467 Finansiella intäkter 704 126 77 73 79 8,3 % 82 80 61 Finansiella kostnader -3 517-990 -1 327-1 175-1 789 52,2 % -2 383-2 613-2 917 Finansnetto -2 813-864 -1 250-1 102-1 710 55,2 % -2 301-2 532-2 856 Resultat 934 136 53 0 354 443 534 700 Omställningskostnader -562-534 -1 128-1 194-616 Medel som tas i anspråk 562 534 1 128 1 194 616 Resultat efter omställningskostnader 89 3 53 0 354 443 534 700 2.2.5 Landstingsbidrag Landstingsbidrag, mkr Utfall 2014 2015 2016 Ändring 16/15 2017 2018 2019 Landstingsstyrelsen 2 910,8 2 928,6 3 643,4 24,4 % 4 759,0 5 675,2 5 898,6 varav landstingsstyrelsens förvaltning 2 670,4 2 641,8 2 622,7-0,7 % 2 585,6 2 645,9 2 725,3 varav Nya Karolinska Solna 240,4 286,8 1 020,7 255,9 % 2 173,4 3 029,3 3 173,3 Tillväxt- och regionplanenämnden 0,0 145,6 160,3 10,1 % 161,8 166,7 171,7 Hälso- och sjukvårdsnämnden 49 489,1 51 734,8 53 658,3 3,7 % 55 435,2 57 269,0 59 158,8 Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje 1 303,3 1 356,3 1 407,1 3,7 % 1 447,3 1 495,1 1 544,4 Trafiknämnden 8 423,1 8 938,3 9 864,3 10,4 % 10 419,0 10 983,7 11 346,2 Kulturnämnden 413,2 429,6 474,8 10,5 % 489,4 503,2 518,3 Patientnämnden 19,8 21,8 24,5 12,4 % 25,2 25,9 26,7 Landstingsrevisorerna 30,3 31,4 32,3 3,0 % 33,2 34,2 35,3 Summa landstingsbidrag 62 589,6 65 586,3 69 264,8 5,6 % 72 770,1 76 152,9 78 699,9 15

2.2.6 God ekonomisk hushållning RESULTAT: ETT POSITIVT RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET, mkr Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Resultat * 136-534 -774-751 -82 700 Avgår realisationsvinster -133 0 0 0 0 0 Året resultat efter balanskravsjustering 525-534 -774-751 -82 700 Reserverat eget kapital, omstrukturering 0 0 0 0 0 0 Synnerliga skäl (räntekostnad pensioner) 0 0 0 0 0 0 Synnerliga skäl (omställningskostnader) 0 534 1 128 1 194 616 0 Årets balanskravsresultat 3 0 354 443 534 700 * Avser resultat efter omställningskostnader FINANSIERING: ERSÄTTNINGSINVESTERINGAR SJÄLVFINANSIERAS TILL 100 PROCENT, Utfall mkr 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 6 076 4 661 4 988 5 852 7 802 9 491 Ersättningsinvesteringar 3 796 4 465 4 021 4 024 3 724 3 515 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital Ersättningsinvesteringar 2 280 196 967 1 828 4 077 5 976 SKULDSÄTTNING: ATT LÅNEFINANSIERING INTE ANVÄNDS FÖR ATT FINANSIERA DRIFT ELLER Utfall ERSÄTTNINGSINVESTERINGAR, mkr 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Summa investeringar som får lånefinansieras 9 669 9 102 11 441 12 485 11 417 12 518 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 003 8 174 8 665 8 445 5 035 4 540 Investeringar lånefinansiering 11 672 929 2 776 4 040 6 381 7 978 KAPITALKOSTNADER: KAPITALKOSTNADERNAS ANDEL FÅR MAXIMALT UPPGÅ TILL 11 PROCENT AV DE SAMLADE SKATTEINTÄKTERNA, mkr Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kapitalkostnader 4 520 4 947 6 200 7 325 7 719 8 556 Samlade skatteintäkter 63 971 67 278 71 517 74 642 77 970 81 467 Andel kapitalkostnader av de samlade skatteintäkterna 7,1 % 7,4 % 8,7 % 9,8 % 9,9 % 10,5 % 16

SKULDSÄTTNINGSGRAD: SKULDERNAS ANDEL FÅR MAXIMALT UPPGÅ TILL 131 PROCENT AV DE SAMLADE SKATTEINTÄKTERNA, mkr Utfall 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skulder 54 037 63 968 73 900 83 375 86 760 89 526 Samlade skatteintäkter 63 971 67 278 71 517 74 642 77 970 81 467 Andel skulder av de samlade skatteintäkterna 84 % 95 % 103 % 112 % 111 % 110 % 2.3 Vårdval, upphandlingar och ersättningsystem Miljöpartiet i Stockholms läns landsting tycker det är positivt att medborgare och patienter kan välja olika vårdutförare när det ger ett mervärde. 2.3.1 Vårdval när det skapar ett mervärde Det betyder att vi säger ja till vårdval när det skapar ett värde för patienterna, men nej när det enda syftet är att få in fler privata aktörer på marknaden. Ett värde kan vara att vårdvalet leder till mångfald av behandlingsformer, kortare väntetid eller ökad folkhälsa. Under förra mandatperioden förhandlade Miljöpartiet fram ett mer hälsofrämjande vårdval för vårdcentralerna. Med det förbättrade vi förutsättningarna för en bättre vård för de mest sjuka. Det ledde till att det blev mer lönsamt för en vårdcentral att arbeta med människor som har många sjukdomar, och att finnas i områden med hög ohälsa. Behovet av styrning av vårdgivarnas geografiska etablering kvarstår dock. Koncentrationen av vård och vårdgivare i de centrala delarna av länet är fortfarande hög. 2.3.2 Upphandlingar som gynnar en mångfald Alla upphandlingar måste genomföras baserat på kvalitet, och måste följas av en noggrann uppföljning och utvärdering. Landstingets egna verksamheter ska som princip alltid få delta i anbudsförfaranden för att bästa möjliga konkurrens ska uppnås. Ideella krafter inom hälso- och sjukvården har en viktig roll att spela i framtidens välfärd utan att för den delen ersätta det offentliga ansvaret. Landstinget ska undersöka möjligheten att utveckla socialt entreprenörskap tillsammans med kommuner och den ideella sektorn och ta med den aspekten vid upphandlingar. Miljöpartiet ser inte heller något egenvärde med en mångfald av aktörer så länge det inte ger ett mervärde för patienten. Landstingets egna enheter ska ha möjlighet att delta i upphandlingar och vårdval, och därutöver ska utmaningsrätten utvärderas. Oavsett vem som är huvudman så menar vi att eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten. 2.3.3 Ersättningssystem för en jämlik och behovsstyrd vård med hög kvalitet Vi vill att vården ska ha människan i fokus. En person som söker vård är inte olika delar av en diagnos utan en hel människa som behöver både omvård- 17

nad och vård. Vi vill därför att ersättningssystemet bygger på det som kallas värdebaserad sjukvård och, då det är lämpligt, att ersättning ges för vårdepisoder i stället för enskilda insatser. Att patientens vårdtyngd och diagnos är en del av ersättningen är bra. Det är viktigt att rätt ersättning ges för att ta hand om tyngre diagnoser, men ekonomiska incitament ska inte gå före människors hälsa när sjukvården prioriterar. Vårdens resurser måste fördelas mer jämlikt, det gäller även på sjukhusen. Socioekonomiska faktorer måste vägas in i alla ersättningssystem och uppföljningar ska säkerställa att ersättningssystemet leder oss mot en vård som ser hela människan, ökar patientsäkerheten och tillfrisknandet. 18

3. Hälso- och sjukvård 3.1 En grön hälsofrämjande, jämlik och jämställd vård Alla politiska beslut som Miljöpartiet i Stockholms läns landsting fattar ska främja en god folkhälsa och bidra till en jämlik och jämställd livskvalitet för länets alla invånare. Ersättningssystemen ska främja en rättvis fördelning av resurser, och de som är mest sjuka ska ha företräde till vården. Vi vill göra särskilda satsningar med en social investeringsfond som ska leda till tidiga insatser för barns och ungas hälsa, och tydliga samarbeten mellan kommun och landsting som exempelvis förskola och barnhälsovården. Vi vill att fler vårdcentraler blir hälsocentraler, där människor snabbt både kan få medicinsk och psykoterapeutisk hjälp. Vården av äldre måste förbättras och effektiviseras genom bättre samverkan mellan landsting och kommun, det är nödvändigt för att förbättra äldres hälsa. Vi vill också att preventivmedel ska vara kostnadsfria för alla upp till 25 år. Det leder till en bättre reproduktiv hälsa och färre oönskade graviditeter. Årlig statistik visar att våra äldre får vänta allt längre på akutmottagningarna. Miljöpartiet vill förbättra akutsjukvården för våra äldre med hjälp av en äldreakut dit ambulansen kan köra dessa patienter som då direkt möts av personal med geriatrisk specialistkompetens. Rätten till hälsa, är en mänsklig rättighet. Därför har vi länge drivit frågan om att papperslösa och asylsökande ska ha rätt till all vård, även sådan som kan anstå. Nu har vi i länet en ytterligare grupp människor som saknar tillgång till vård fattiga EU-medborgare och tredjelandsmedborgare som saknar sjukförsäkringskort. Vi vill att de ska ha rätt till vård i Stockholms läns landsting på samma villkor som papperslösa. Miljöpartiet vill att hälso- och sjukvården ska genomsyras av personcentrerad vård, med en organisation som utgår ifrån patientens behov. Vård med kvalitet präglas av ett personcentrerat arbetssätt med patienten i fokus, hög patientsäkerhet och trivsam arbetsmiljö för personalen. En bra och effektiv vård förutsätter att vårdgivarna har en medvetenhet om de risker som kan leda till vårdskador. Vi vill att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare, som lockar personal med hög kompetens och har förmåga att behålla sin personal med hjälp av en bra arbetsmiljö och god arbetssituation, rätt till kompetensutveckling med bibehållen lön samt värdiga och jämställda löner. Miljöpartiet satsar därför på att fördubbla antalet sjuksköterskor som med bibehållen lön ges möjlighet att vidareutbilda sig till specialistkompetens. Vi satsar på en generell lönehöjning för sjuksköterskor och biomedicinska analytiker, särskilt fokuserar vi på höjda ingånglöner och en god löneutveckling. 19

3.2 Resultaträkning Hälso- och sjukvårdsnämnden Mkr Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 2015 2016 Ändring 16/15 Ändring 16/14 SLL-externa intäkter 1 427 1 690 2 070 1 889 1 863-1,4 % -10,0 % 1 889 1 889 1 889 SLL-interna intäkter 46 755 48 131 49 963 52 137 54 424 4,4 % 8,9 % 56 226 58 060 59 974 varav landstings-bidrag 46 333,2 47 729,8 49 489,1 51 734,8 53 658,3 3,7% 8,4% 55 435,2 57 269,0 59 182,6 Summa intäkter 48 181 49 820 52 033 54 027 56 287 4,2 % 8,2 % 58 115 59 949 61 862 Köpt vård -41 125-42 779-44 712-46 189-47 405 2,6 % 6,0 % -48 662 Läkemedels-förmånen -4 744-4 688-4 881-4 837-5 335 10,3 % 9,3 % -5 487 Övriga kostnader inklusive finansnetto -1 884-2 254-2 634-3 002-3 547 18,2 % 34,7 % -3 966 Summa kostnader -47 753-49 721-52 226-54 027-56 287 4,2 % 7,8 % -58 115-59 949-61 862 2017 2018 2019 Resultat 429 99-193 0 0 0 0 0 3.3 Nulägesanalys: ojämlik vård och obalans i budgeten Länets hälso- och sjukvård saknar ett gott politiskt ledarskap. År 2014 ställdes höga besparingskrav på bland annat akutsjukhusen, ändå gick landstingets hälso- och sjukvård back med 193 miljoner kronor. en saknade full finansiering för läkemedel, psykiatrin och geriatriken, kostnaden för vårdvalen var hög och omställningen till framtidens hälso- och sjukvård började kosta. Under år 2015 har besparingskrav på 200 miljoner kronor ställts på hälso- och sjukvården, och 400 miljoner kronor har inom hälso- och sjukvårdsnämnden omfördelats till akutsjukhusen. Den aktuella bedömningen är att sjukhusen samlat saknar omkring 800 miljoner kronor för att klara ett balansresultat. Alliansen hävdar i sitt budgetförslag att de tilldelar ökade resurser till hälso- och sjukvården. Men detta tillskott är knappast tillräckligt för att fylla det behov som akutsjukhusen har i förändringsarbetet i riktning mot Framtidens hälso- och sjukvård. Dessutom försummas helt planering och stöd till primärvården med tanke på det viktiga och utökade uppdrag som läggs där utifrån samma Framtidsplan. Några delar av vården är mer kostnadsdrivande än andra; akutsjukhusen och vårdvalen. En orsak till detta är att Alliansen håller fast vid ett osunt ersättningssystem. På akutsjukhusen gynnas grova prioriteringar och vård som ger ersättning. I primärvårdens vårdval gynnar ersättningarna framförallt korta besök, förstagångsbesökare och enkel vård. Vi har därför fått en förtätning av vårdgivare och vårdutbud i socioekonomiskt starka områden och i innerstaden. Samtidigt har det skett en utglesning av vårdgivare och vårdutbud i länets ytterområden och socioekonomiskt svaga områden. Ersättningssystemet missgynnar även samverkan mellan olika vårdgivare. Det är framförallt problematiskt för utsatta vårdtagare så som multisjuka äldre eller svårt psykiskt sjuka. Såväl folkhälsan som sjukvården i länet är både ojämlik och ojämställd. 20

Trenden visar på ökade klyftor vad gäller exempelvis fetma och tandhälsa för såväl barn som vuxna. Trenden visar också att vi har en vård som är mer tillgänglig för friska personer och missgynnar svårt sjuka personer. När besparingar i vården görs tenderar de mest sjuka och svaga grupperna att drabbas hårdast. Istället för att se över fördelningen av vården, väljer Alliansen att genomföra neddragningar rakt av, vilket ytterligare förstärker vårdens ojämlikhet och försvagar alternativa vårdgivare, ofta mindre vårdutförare, som bidrar till en mångfald, verklig valfrihet och ett mervärde för patienterna. Neddragningen av ersättningsnivåerna på vårdval är ett exempel som visar hur det kommer drabba redan utsatta grupper så som personer med behov av omfattande logopedutredningar eller med behov av patientnära habilitering av psoriasis. Inom många delar av landstinget lider personalen av stress, dålig arbetsmiljö och av personalbrist. Dessutom är lönerna ofta för låga och ojämställda. Bristen på specialistkompetens bland läkare och sjuksköterskor är också akut, satsningarna på kompetensutveckling och vidareutbildning är inte tillräckliga och människor i länet med läkarkompetens eller annan vårdutbildning från andra länder tillvaratas inte i tillräckligt hög grad. Framtidens hälso- och sjukvård kommer de närmaste åren att bli en börda för budgeten, och otillräcklig styrning av omorganiseringen kan komma att drabba både personal och patienter på ett negativt vis. I landstingsrevisorernas rapport om genomförandet av Framtidens hälso- och sjukvård framgår att det finns brister i styrningen, kostnadskontrollen, planeringen av vårdplatser, organisationen av nätverkssjukvården och kompetensförsörjningen. Om inte dessa brister snarast rättas till kommer kostnaderna fortsätta att rusa iväg, i en negativ spiral. 3.4 Förbättrad folkhälsa Stockholms läns landsting ska ha fokus på det förebyggande arbetet. Landstinget behöver fortsätta att satsa resurser på att minska den livsstilsrelaterade ohälsan i länet. Primärt måste vi satsa på barns och ungas hälsa och på en jämlik fördelning av hälso- och sjukvåren för att nå ut till de grupper som har störst ohälsa. All verksamhet ska syfta till en förbättrad folkhälsa, det ska också synas i organiseringen av vårdcentraler, vårdval och upphandlingar. I det förebyggande arbetet ska det också satsas resurser på att förbättra hälsan för de redan sjuka. Eftersom folkhälsa är ett resultat av både sociala omständigheter och av hälso- och sjukvården kan inte folkhälsan förbättras enbart med hjälp av hälso- och sjukvårdspolitik. För en förbättrad folkhälsa krävs en gemensam dialog, ett strategiskt samarbete med kommunerna och en gemensam regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. 3.4.1 Fördela resurserna jämlikt Landstinget har ansvar för att resurserna till hälso- och sjukvården fördelas rättvist. Miljöpartiet vill att landstinget ska analysera resursfördelningen i 21

länet och planera så att allas behov och tillgång till sjukvård säkerställs. Genom solidariskt finansierad sjukvård och rättvist fördelade resurser kan folkhälsan förbättras i hela Stockholms län. Var du är född, var du bor, ekonomi, yrke, ålder eller sexuell läggning ska inte spela någon roll för dina möjligheter att få tillgång till rätt sjukvård. För att komma tillrätta med orättvist fördelade resurser och ojämlikhet i vården behöver ersättningen i alla vårdval bättre anpassas efter människors behov. Vi kan inte acceptera att vi har stora skillnader i medellivslängd mellan olika kommuner och stadsdelar i länet. I ekonomiskt välmående områden lever män i genomsnitt fem år längre än män i sämre ställda områden. Motsvarande siffra för kvinnor är fyra år, och dessa skillnader i livslängd ökar. Folkhälsoutvecklingen i länet är på det stora hela positiv men vi ser fortfarande ökade skillnader i hälsa, och de största försämringarna sker i utsatta områden där lågutbildade kvinnor har särskilt dålig hälsa. Skillnaderna syns inom många hälsoområden. 3.4.2 Förbyggande hälsovård för barn och unga Miljöpartiet vill genomföra ett strategiskt arbete för att förebygga ohälsa bland barn och unga och för att fånga upp barn som lever i ohälsa. Många barn och unga har exempelvis problem med övervikt och/eller psykisk ohälsa, som ett resultat av fysisk inaktivitet, dåliga matvanor eller social utsatthet i familjen eller i skolan. Grundläggande för en god folkhälsa är att tillgodose behovet av hälsovård för barn och unga. Idag är visserligen stora delar av vården kostnadsfri för barn och unga men vi menar att även akutsjukvården för barn ska vara avgiftsfri. Detsamma ska gälla tandvård för alla upp till 23 år. Idag är det många som väljer att inte gå till tandläkaren för att man inte har råd. Miljöpartiet vill också att alla unga ska erbjudas kostnadsfria preventivmedel till de är 25 år. Det är viktigt att unga kan välja mellan olika preventivmedel, och att detta val är grundat på utförligare och bättre information, t ex rörande hormonfria alternativ. I Norrbottens län erbjuds kostnadsfria preventivmedel för alla kvinnor upp till 26 år. På två år har det halverat antalet oönskade graviditeter. Miljöpartiet satsar på att främja folkhälsan genom tidiga insatser för barn och unga upp till 25 år med hjälp av en social investeringsfond. Fonden ska lösa gemensamma problem för kommuner och landsting genom tidiga insatser kring frågor om alkohol och tobak, mat, gifter, motion och psykisk hälsa. Ett projekt som skulle kunna finansieras med hjälp av en social investeringsfond är initiativ liknande Rinkebyprojektet där barnavårdscentralen samarbetar med socialtjänsten och därigenom förbättrat förutsättningarna för god psykisk hälsa för barn genom att tidigt erbjuda stödjande insatser till deras föräldrar. 3.4.3 Fokus äldres hälsa Landstinget har idag svårt att erbjuda äldre och multisjuka personer rätt vård. Dessutom har brister i den kommunala äldreomsorgen ökat trycket på akutmottagningarna. Det behövs mer personal med sjukvårdskompetens för att möta äldre, och vården kan underlättas genom exempelvis etablering av 22

en äldreakut. Samarbetet mellan landstinget och kommunerna kring vården av äldre måste också förbättras och effektiviseras. Idag blir många patienter kvar på sjukhusen trots att de är färdigbehandlade. Detta kan ofta vara i väntan på att kommunen ska ta över ansvaret för omsorgen i form av boende eller hemtjänst, men det kan också bero på bristande överbryggning mellan landstingets akutvård och hemsjukvården. Genom tydlig samverkan ska det finnas en snabb och tydlig övergång till vård i hemmet eller kommunal omsorg. Brister i denna överbryggning är kostsam för landstinget och ansträngande för den sjuke. Psykisk ohälsa bland äldre har ökat. Särskilt utsatta är ensamma äldre och äldre kvinnor. Vi vet också att antalet självmord ökar hos äldre män. Landstinget ska därför satsa på fler legitimerade psykoterapeuter och psykologer specialiserade på äldre. Förebyggande verksamhet behövs även för äldre i syfte att upprätthålla funktioner. Det finns t.ex. en stark koppling mellan motion och ökad livslängd. Fysisk aktivitet förbättrar uthållighet, styrka, balans och rörlighet och främjar ett självständigt liv med mindre vårdbehov. Motion på recept kan vara en väg för många att fortsätta eller börja röra sig mer. Maten för äldre är också en viktig väg att behålla hälsan. Många äldre äter för lite, och god och näringsriktig mat bidrar till god livskvalitet och att bibehålla hälsan. 3.4.4 Förebyggande tandvård Ett aktivt arbete för att förbättra befolkningens mun- och tandhälsa är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Att tidigt etablera en förståelse hos ungdomar för behovet av att besöka tandvården är avgörande för att säkerställa det arbetet. Dålig tandhälsa kan minska livskvaliteten och leda till följdsjukdomar, därför ser vi det som viktigt att tandvården är gratis för unga, till och med 23 års ålder. Tandvården ska också ytterligare utöka insatserna i socioekonomiskt svaga områden, där tandhälsan är sämre än i andra delar av länet. Tandhälsan bör också tydligare bidra till den patientnära kontakten och därmed till den generella förebyggande folkhälsan. 3.4.5 Ett normkritiskt arbete för bättre vård för HBTQ-personer Många HBTQ-personer har erfarenheter av dåligt bemötande inom stora delar av vården. De riskerar att mötas av okunskap, ifrågasättande och osynliggörande utifrån sexualitet, könsidentitet och könsuttryck. Det är positivt att landstinget nu har börjat arbeta med HBTQ-diplomering, en tjänst som är efterfrågad. Det är ett bra sätt att implementera HBTQ-policyn. Vi vill satsa mer resurser på implementeringen av vår HBTQ-policy och på att utöka möjligheten till diplomering. Inte minst är det viktigt att de inom vården som arbetar med sexuell hälsa, men också i barnavården och förlossningsvården, är duktiga på normkritiskt tänkande. Vi vill gärna se att fler vårdenheter kan fördjupa sitt normkritiska arbete och också uppnå RFSL:s HBTQ-certifikat. 23

3.4.6 Papperslösa och fattiga EU-medborgare ska ha rätt till vård Vi vill att alla människor ska ha rätt till hälso- och sjukvård. Papperslösa, asylsökande, EU-medborgare utan sjukförsäkringskort och tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i EU, är fyra grupper vars rätt till vård i Stockholms läns landsting är oklart definierade. Det riskerar att ställa många människor utanför vården. Dessutom kan vårdpersonal ställas inför svåra beslut angående vårdprioriteringar och betalkrav. Stockholms läns landsting ska garantera att EU:s gemensamhetsdirektiv följs och ge alla EU-medborgare som vistas i Sverige den vård de behöver. Samma sak bör gälla personer som fått uppehållstillstånd i ett annat EU-land och nu söker arbete i Stockholmsregionen. Miljöpartiet har med den tidigare och nuvarande regeringen förhandlat om papperslösas rätt till vård. Tack vare detta arbete finns det nu en lag som ger rätt till vård som inte kan anstå för papperslösa och asylsökande. Lagen ger dessutom landstingen möjlighet att gå längre och erbjuda all vård och tandvård. Stockholms läns landsting ska därför erbjuda papperslösa och asylsökande all vård. 3.5 Patientsäkerhet för att effektivt förebygga vårdskador Vårdskadorna är ett betydande problem i sjukvården med ett stort antal drabbade patienter. Exempelvis drabbas 9 procent av patienterna i Stockholms läns landsting av vårdrelaterade infektioner. Enligt en studie från Sveriges Kommuner och Landsting står vårdskadorna för mer än 10 procent av kostnaderna inom sjukhusvården. Patientsäkerheten är viktig och landstinget ska ha en långsiktig vision för hur detta säkerställs. En årlig patientsäkerhetsberättelse är att krav enligt Patientsäkerhetslagen, och det är viktigt att landstinget tar fram en sådan och presenterar resultat och långsiktig planering från patientsäkerhetsarbetet. För år 2013 och 2014 skrev SLL ingen sådan berättelse, men Miljöpartiet menar att detta ska göras fortsättningsvis. Landstinget har ett stort eget ansvar för att koordinera säkerhetsarbetet mellan olika anlitade vårdgivare och med egen verksamhet. Idag saknas ett ledningssystem enligt Socialstyrelsens krav som på ett övergripande sätt kan bidra till en sådan koordinering. I ett sådant ledningssystem ska inkluderas risk- och konsekvensanalys som ska göras av större förändringar inom vården. Många problem är kända och kan förebyggas redan idag. Det är väl känt att det behövs en bättre samverkan mellan landsting och kommuner. En stor del av riskerna uppkommer också i skarvarna mellan olika vårdgivare och vårdutförare inom landstingets ansvarsområde. Det är en stor utmaning att effektivt förebygga vårdskador, och landstinget behöver satsa mer resurser på patientsäkerheten. En väsentlig del i detta är att ta del av och utvärdera befintlig kunskap och forskning inom patient- 24

säkerhetsområdet. Det är även angeläget att landstinget är direkt engagerat i denna forskning, vilket vi tar upp i avsnittet om Forskning, utveckling, utbildning och innovation. Sådana satsningar ser vi främst som en investering och inte som en kostnad eftersom ökad säkerhet frigör resurser som kan användas bättre. Framtidens hälso- och sjukvård innebär stora ändringar som kommer att beröra flera olika vårdgivare och deras samspel. För att inte risken för vårdskador ska öka vid ändringar krävs övergripande riskanalyser, för vilka landstinget måste ta ett ansvar. Detta problem måste beaktas i ledningssystemen. 3.5.1 Patientnämnden Patientnämnden är en fristående och opartisk instans. Hit kan patienter, anhöriga och personal vända sig när de anser att något blivit fel i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Antalet ärenden hos Patientnämnden har ökat under flera år, och 2014 uppgick de till 6 000. Patientnämnden har en viktig roll i arbetet med förbättring av patientsäkerheten. Anmälningarna dit är den mest omfattande källan till information om när det har blivit fel i vårdsystemet. Landstingsfullmäktige har gett nämnden det viktiga uppdraget att vidareutveckla analyserna av inkomna klagomål och intensifiera det förebyggande arbetet. En sådan utveckling pågår, men Patientnämnden behöver ytterligare personella resurser för att komma längre i detta arbete. För att förbättra patientsäkerheten kan det också vara viktigt att ge nämnden ökade befogenheter i kontakterna med vårdgivare. 3.5.2 Resultaträkning Patientnämnden Mkr Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 2015 2016 Ändring 16/15 Ändring 16/14 2017 2018 2019 Intäkter 20 21 21 23 26 11,6 % 21,9 % 27 27 28 varav landstingsbidrag 18,1 19,2 19,8 21,8 24,5 12,4 % 23,6 % 25,2 25,9 26,5 Kostnader -20-21 -21-23 -26 11,6 % 22,0 % -27-27 -28 Resultat 0 0 0 0 0 0 0 0 3.6 Viktigt med valfrihet i behandlingsformer Det är viktigt att alla behandlingar som finansieras av offentliga medel är beprövade och vetenskapligt dokumenterade. I landstingets egna verksamheter pågår ett arbete med att ta till sig nyare behandlingsmetoder till nytta för människor som då kan få en större valfrihet. Patienten har rätt att diskutera användandet av kompletterande metoder med vårdgivaren. Av de 25

behandlingsmetoder som är medicinskt likvärdiga ska patientens åsikter respekteras. Hälso- och sjukvårdens medarbetare ska ha kännedom om komplementärmedicinska behandlingsmetoder. 3.7 Vårdcentralen - Vision Hälsocentral Stockholm läns landsting ska utveckla vårdcentralerna till Hälsocentraler, där mer tid och resurser ska ges till det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Vi vill att sjuksköterskor, psykologer, fysioterapeuter, naprapater och andra legitimerade yrkeskategorier ska få möjlighet att ta ett ökat ansvar för sina patienter, för ett bättre kompetensutnyttjande. Många som söker vård lider av psykisk ohälsa. Det ska därför finnas legitimerade psykologer på alla vårdcentraler som kan erbjuda behandling. Vi vill att distriktssköterskan, med sin unika kompetens och kunskap om befolkningens behov, ska ges ett särskilt folkhälsoansvar. Det innebär ansvar för befolkningens allmänna hälsosituation i närområdet samt att ta initiativ till hälsofrämjande och förebyggande åtgärder i samverkan med kommunen och andra aktörer. Vårdteamen på hälsocentralerna ska ha möjlighet till att själva organisera arbetet och bedöma vilken vårdkompetens som ska möta människor som söker vård. 3.8 För en säker ambulanssjukvård Stockholms läns landsting ansvarar för att det finns en säker ambulanssjukvård. Alla ska känna sig trygga i att de får ett snabbt omhändertagande om olyckan är framme. För att detta ska kunna garanteras krävs både specialistkompetens bland vårdpersonalen och att ambulanserna är på rätt plats på rätt tid. För att komma tillrätta med problemen inom ambulanssjukvården krävs ett omtag av hela organisationen. För att effektivisera ambulanssjukvården behövs en bättre prioritering och dirigering. Ambulanssjukvården ska vara en del av den infrastruktur som ska finnas redo utan risk för tidsförlust när övergång sker mellan olika ansvar. Därför vill vi samla alla aktörer och kompetenser under ett tak och skapa bättre förutsättningar för samverkan. Genom att se över organisationen för akutsjukvården i länet, och skapa förutsättningar för att bedriva i landstingets regi, kommer också prioritering och dirigering av ambulansfordon att bli smidigare. Ansvarsförhållandet mellan SOS Alarm, Stockholms läns landsting och de som står för driften av ambulansfordon måste tydliggöras. Vi vill också se över hur dirigeringsrätten kan utökas till att också omfatta liggande persontransport och jourläkarbilar. Den specialistutbildade ambulanspersonalen kan också ges större mandat att delta i vårdplanering och prioritering, exempelvis skulle de i mötet med patienterna ges rätt att göra transportprioritering. Arbetet med direktintag måste implementeras bredare, på alla sjukhus och geriatrikmottagningar. Miljöpartiet ser ett behov av att också öppna en äldreakut. De som förs med ambulans till sjukhus behöver med sådan 26

lösning inte bedömas på akutintag för att få komma vidare till exempelvis röntgenundersökning eller bli omhändertagen på vårdavdelning. Den kompetens som ambulanssjuksköterskan har är tillräcklig för att göra den bedömningen. Det blir ett bättre användande av kompetensen hos de specialistutbildade sjuksköterskorna i ambulansen och avlastar dessutom akutmottagningen. Möjlighet att skriva journal redan i ambulansen behöver införas. Landstinget måste också kartlägga vilka andra samverkansområden som kan finnas och hur ambulansen kan bli den första vårdmottagningen som patienten kommer till, istället för att bara vara en transport. Framtidens hälso- och sjukvård kommer också ställa höga krav på förflyttningar mellan olika vårdmottagningar i länet, särskilt mellan de olika akutsjukhusen. För att lösa transporterna vill Miljöpartiet att det tas fram en transportstrategi för Framtidens hälso- och sjukvård, där alternativet ambulansbuss som kör enligt en tidtabell utreds särskilt. Det skulle vara både ett ekonomiskt och logistiskt bra sätt att lösa förflyttningar mellan mottagningar. Samtidigt som landstinget blir bättre på att använda kompetensen i ambulansen måste medarbetarna också få rimliga arbetsvillkor i form av dygnsvila, möjlighet till rast, tid att arbeta med städning och påfyllning av ambulansen samt möjlighet att lämna sitt pass när det är slut. 3.9 Akutsjukvård med kvalitet Ett gott omhändertagande innebär en patientsäker och effektiv behandling på akutsjukhusen. Alla akut sjuka människor ska ha rätt till en vårdplats och rätt till vård under så lång tid det är medicinskt motiverat. De som söker vård akut ska känna att de har blivit lyssnade på och att de har fått en snabb och säker behandling. Stockholms läns landsting ska ligga i framkant med den tekniska utvecklingen och använda sig av moderna och integritetssäkra ITsystem som stöd för omhändertagande, diagnostik och vård. 3.9.1 Nya akutsjukhus Hälso- och sjukvården i Stockholms län står inför stora utmaningar. Vi får allt fler äldre och befolkningen ökar. De privata alternativen utgör en allt större andel av vårdutbudet och de förutsättningar som sjukvården hittills varit organiserade kring kommer att förändras. Samtidigt öppnar nu Nya Karolinska Solna och gamla Karolinska sjukhuset stängas ned, det kommer ytterligare bidra till akutsjukhusens redan ansträngda situation. Idag finns det både för få vårdplatser och vårdplatser som inte används därför att det saknas bemanning. Det är inte acceptabelt. Miljöpartiet menar att Stockholms läns landsting måste säkerställa tillräckligt antal vårdplatser i länet. 3.9.2. Äldreakut för effektivare vård Väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar ökar, särskilt för äldre personer. Statistik från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen visar att andelen som väntat mer än 4 timmar på landstingets vuxenakut har ökat från 26 procent 2010 till 36 procent 2014. För de som är äldre än 80 år är denna andel ännu högre, efter en ökning från 37 procent till 46 procent under samma period. 27

För enskilda sjukhus är siffrorna betydligt högre (se figur nedan). Figuren visar i % den andel patienter som är 80 år eller äldre som väntat högst 4 timmar på akuten. Det är en tydlig utveckling sedan 2010 att det vid nästan samtliga sjukhus är allt fler äldre som får vänta längre på akut vård. Denna negativa utveckling vill Miljöpartiet bryta! Äldre slussas ofta direkt ifrån akutvården till den geriatriska vården för bedömning. Det betyder att de ofta får vistas på akuten helt i onödan och att ambulans- och sjukvårdstransporter sker i onödan. Miljöpartiet vill satsa på att underlätta akutsjukhusens vårdtyngd genom att öppna en äldreakut. För att förbättra kunskapen om geriatrisk vård och bidra med platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vill vi att denna akut ska vara tätt knuten till berörda vårdutbildningar och ha ett flertal studentplatser. 3.10 Förlossningsvård med fokus på familjen och tryggheten Varje förlossning som sker ska ha de bästa förutsättningarna att vara trygg. Det är oacceptabelt att föräldrar som väntar barn ska behöva känna oro inför platsbrist eller att lämnas ensamma mot sin vilja. Det behövs åtgärder här och nu. Sjukvårdsrådgivningen för gravida ska utökas genom en särskild telefonmottagning och akutmottagning bemannad med erfarna barnmorskor. På så vis avlastas förlossningen som i dag är den avdelning som tar emot samtal och besök även av kvinnor med vårdbehov som inte handlar om att föda barn. Några föräldrar känner rädsla för att bli lämnade utan stöd under förlossningen. Studier visar att föräldrar som har haft stöd av en doula känner sig mer tillfreds med sin upplevelse. Doula är en kvinna som är tränad i att ge stöd och information till den födande kvinnan och hennes 28