Marknadsbrev augusti 2013 Starkare konjunktursignaler Under sommaren har vi fått allt fler besked om att de gröna skotten i världsekonomin har vuxit sig starkare. I USA börjar det bli dags för Fed att lätta på gaspedalen i takt med att återhämtningen fortsätter. För svensk del betyder lite starkare tillväxt i omvärlden i kombination med god inhemsk efterfrågan och valfläsk i kommande höstbudget, att förutsättningarna för starkare tillväxt under hösten ser ljus ut. Positiva konjunkturbesked och frånvaro av dystra nyhetsrubriker har lett till stark börsutveckling under sommaren. Sverige- och råvarufonder är sommarens stora vinnare, medan tillväxtmarknads- och Japanfonder gick sämst. Börsutveckling 1 juli 16 aug i svenska kronor Nordamerika 0,7% Sverige 9,6% Europa 6,5% Ryssland 2,1% Asien Japan 0,7% 0,2% Afrika 1,8% Sydamerika 2,4% Australien 3,4% Världen 2,4% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.
MAKROPERSPEKTIV Gröna skott som växer sig starkare Under sommaren har vi fått allt fler besked om att de gröna skotten i såväl USA som Europa har vuxit sig starkare. Det betyder också att det börjar bli dags för Fed att lätta på den penningpolitiska gasen. Det har lett till en relativt kraftig uppgång av obligationsräntor och börserna har reagerat med skräckblandad förtjusning. För Sveriges del betyder lite starkare omvärld i kombination med god inhemsk efterfrågan och kommande valfläsk i höstbudgeten att förutsättningarna för starkare tillväxt under hösten ser ljus ut. Sommaren har varit rätt nyhetsfattig. Inga nya kriser har blossat upp. Inga nya krispaket har lanserats. Det är goda nyheter i sig. En del menar dock lite elakt att nyhetstorkan i Europa beror på att Tyskland förbereder sig inför parlamentsvalet i september och att inga oangenäma nyheter eller beslut får störa sittande förbundskansler Angela Merkels chanser att bli omvald innan dess. Marknadernas uppmärksamhet har istället fokuserats på centralbankerna och då främst på den amerikanska centralbanken Fed och signalerna om att början på slutet för massiva stimulanser närmar sig. Det betyder att dagens fortfarande mycket låga räntor så småningom ska närma sig mer normala nivåer och att mer riskfyllda tillgångsslag som aktier inte kan räkna med att få lika mycket smörjmedel från centralbankerna. I våras drabbades de finansiella marknaderna därför av skrämselhicka. Efter en lång period av extraordinära åtgärder från Fed och andra centralbanker som gynnat de flesta tillgångsslag har alltså markna- 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Statsobligationsräntor, 10 år Procent 07 08 09 10 11 12 13 USA Sverige Tyskland Japan Source: Reuters EcoWin 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 derna börjat oroa sig för morgondagens baksmälla. Men marknadernas överspändhet inför kommande avveckling av Feds åtgärder lugnade ändå ner sig under sommaren. Börserna har rekylerat och är åter nära årshögsta nivåer. Börserna har rekylerat och är åter nära årshögsta nivåer. Däremot har vi inte sett motsvarande rekyl på obligationsmarknaden utan räntenivåerna har istället planat ut på en högre nivå. Uppgången i amerikanska obligationsräntor har också dragit med sig exempelvis tyska och svenska obligationsräntor. Även företagsobligationer och tillväxtmarknadernas obligationsräntor har tagit ett skutt uppåt. En normalisering av obligationsräntor mot mer normala nivåer har inletts. Fed lättar på gasen I grund och botten är det ett styrkebesked att Fed anser sig kunna lätta lite på den penningpolitiska gaspedalen. Under sommaren har ekonomisk statistik visat att den amerikanska ekonomin fortsätter att återhämta sig i gradvis men stadig takt inom en rad olika sektorer; från bostadsmarknad till industrin och tjänstesektorn. Det börjar alltså bli dags för Fed att lägga åtminstone ena kryckan åt sidan. Under hösten är det därför troligt att Fed kommer att börja skala ned sina köp av obligationer. Det betyder att Feds balansräkning fortfarande kommer att växa, men i långsammare takt än tidigare. Hur snabbt Fed kommer att lätta på gasen blir en balansakt. Å ena sidan vill Fed nog undvika en alltför snabb uppgång av obligationsräntorna som kan hota den ekonomiska återhämtningen. Å andra sidan finns behovet att faktiskt avveckla de extraordinära åtgärderna för att återgå till ett mer normalt läge och undvika att finansiella bubblor byggs upp. Styrräntan kommer 2
däremot att fortsätta ligga kvar runt noll tills arbetslösheten sjunkit ytterligare. Fed siktar på att få ned arbetslösheten till 6,5 procent från dagens 7,5 procent innan man funderar på räntehöjningar. Om dagens förbättringstakt på arbetsmarknaden håller i sig betyder det någon gång under andra halvåret 2014. Bättre tillväxtsignaler Generellt sett återhämtar sig världskonjunkturen gradvis, men det är inte en homogen bild som tecknas upp utan snarare drivs tillväxten av olika starka motorer. Samtidigt som den amerikanska ekonomin har gått från klarhet till klarhet så har vi även sett ljusning i andra delar av världen. Inköpschefsindex i de flesta regioner har under sommaren pekat mot en återhämtning i konjunkturen. De gröna skott som kunde anas i våras har under sommaren vuxit sig starkare. I euroområdet visar industribarometrar på ljusning även om det sker från mycket låga nivåer. BNP för andra kvartalet visade till och med tillväxt igen för första gången sedan 2011. Eurozonen ser därmed ut att kunna lämna en segdragen recession, men det är naivt att tro på en snabb och stark återhämtning. Snarare ger det hopp om att botten är passerad. Även Storbritannien har visat oväntat starka signaler på att tillväxten håller på att ta fart, men i likhet med euroområdet sker det från mycket låga nivåer. Det är dock välkomna livstecken som vi nu ser. Till viss del har dock dessa olika positiva konjunkturnyheter motverkats av att motsvarande barometrar i flera utvecklingsländer däribland Kina saktat in. Mycket snack och lite verkstad Även om vi inte sett någon faktisk förändring i penningpolitiken under sommaren har flera centralbanker snackat desto mer. Både den europeiska centralbanken ECB och den brittiska centralbanken BoE har under sommaren tydligt kommunicerat att de båda avser att hålla sina respektive styrräntor på dagens låga nivåer under ytterligare lång 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 Eurozonen Sverige Arbetslöshet Procent 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Storbritannien USA Tyskland Source: Reuters EcoWin 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 tid. BoE är mer explicit och knyter precis som Fed penningpolitiken till arbetsmarknaden. Så länge som arbetslösheten (idag knappt 8 procent) är över 7 procent ska BoE hålla styrräntan oförändrad. Det är en ny mer transparent strategi som vi nu ser. Avsikten är att verbalt prata ned obligationsräntorna när den vanliga penningpolitiska arsenalen är nära på uttömd. Både ECB och BoE är dock öppna för ytterligare åtgärder för att knuffa ekonomierna i rätt riktning. Generellt sett återhämtar sig världskonjunkturen gradvis, men det är inte en homogen bild som tecknas upp utan snarare drivs tillväxten av olika starka motorer. Särskilt euroområdet kan behöva en hjälpande hand även framöver, men penningpolitiken är i dagsläget ett begränsat hjälpmedel. Det behövs andra typer av åtgärder. Underliggande problem med för stora skulder bland såväl stater som banker kvarstår. Grekland är fortfarande i behov av en skuldnedskrivning. Och banksektorn behöver bantas och tillföras nytt kapital. Utan att dessa problem åtgärdas är en långsiktigt hållbar återhämtning för euroområdet inte särskilt trolig. Den största risken är ett scenario där euroområdet är dömd till evig kräftgång liknande den vi sett i Japan det senaste decenniet. Tudelad svensk ekonomi I Sverige har data under sommaren varit mixad och bekräftar en tudelad ekonomi. Det är framför allt tjänstesektorn som är pigg medan industrin fortfarande tyngs av en relativt stark krona. Den svenska ekonomin hade en starkare återhämtning än många andra länder efter den finansiella krisen fram till 2011. Sedan dess har tillväxten puttrat på i ett ganska anspråkslöst tempo. Till skillnad från många länder är svensk BNP dock över de nivåer som rådde innan krisen. Och studerar man istället den inhemska efterfrågan ser tillväxten det senaste halvåret bättre ut. De svenska hushållen har god draghjälp av lågt ränteläge, god reallöneutveckling samt bra utveckling på sina finansiella tillgångar och bostäder. Med tanke på att flera länder i Europa haft överraskande stark tillväxt under andra kvartalet borde den ökade omvärldsefterfrågan spilla över och även komma svenska företag till godo under hösten. Arbetsmarknaden har också stärkts de senaste månaderna med kontinuerlig ökning av antalet sysselsatta och arbetslösheten verkar ha toppat och är på väg att vända ned. Samtidigt har sommarens KPI-data blivit lite högre än Riksbanken räknat med, även om inflationen är fortsatt mycket 3
dämpad. Sammantaget är det troligt att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad även i september. En reporänta på 1 procent ser därmed ut att vara botten. 109 Svensk och tysk arbetsmarknad Index 2005=100 109 Inhemsk efterfrågan Index 2005 = 100 107 107 120,0 120,0 105 105 117,5 115,0 112,5 117,5 115,0 112,5 103 101 103 101 110,0 107,5 110,0 107,5 99 05 06 07 08 09 10 11 12 13 99 105,0 102,5 100,0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 105,0 102,5 100,0 Sysselsättning, Sverige Arbetskraftsutbud, Sverige Sysselsättning, Tyskland Arbetskraftsutbud, Tyskland Source: Eurostat, SCB Sverige USA Euroområdet Source: Reuters EcoWin Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad även i september. En reporänta på 1 procent ser därmed ut att vara botten. Arbetsmarknaden i bredare perspektiv Riksbanken har fått motta en del kritik för att inflationen är väl under målet och att arbetslösheten samtidigt är relativt hög. Svensk arbetslöshet är förvisso högre än för exempelvis Österrike och Tyskland, vilka brukar lyftas fram som goda exempel i Europa. Men det finns skäl att följa arbetsmarknadsutvecklingen ur ett lite bredare perspektiv. Om man jämför sysselsättningstillväxten i Sverige och Tyskland de senaste åren har de båda ekonomierna haft likartad utveckling. Det är utvecklingen av arbetskraftsutbudet dvs de som både har och de som vill ha ett jobb som skiljer sig kraftigt åt. I Tyskland har utbudet inte förändrats nämnvärt det senaste decenniet. Ökningen i antalet sysselsatta har därmed lett till en kraftig nedgång i arbetslösheten. I Sverige har arbetskraften däremot ökat trendmässig under samma period. Här har sannolikt regeringens utbudsfrämjande åtgärder i form av exempelvis jobbskatteavdrag bidragit till den utvecklingen. Högre arbetskraftsutbud och hög sysselsättningsgrad i en ekonomi är positivt för den långsiktiga produktionspotentialen. Det har dock lett till att arbetslösheten i Sverige inte sjunkit lika mycket trots att det skapats jobb. Sammantaget är den svenska arbetsmarknaden inte så svag trots allt. Men det går inte att blunda för att det finns strukturproblem. Arbetslösheten bland Jordmånen är mycket god för att svensk tillväxt faktiskt ska lyfta det kommande året. utsatta grupper som unga, personer med invandrarbakgrund och äldre är på tok för hög. Det behöver rättas till och blir sannolikt den viktigaste valfrågan inför 2014. Regeringen har redan börjat bädda för mer riktade åtgärder mot dessa grupper. Det verkar också givet att vi får se mer valfläsk i den kommande höstbudgeten. Sammantaget är jordmånen mycket god för att svensk tillväxt faktiskt ska lyfta det kommande året. Heidi Elmér Chefekonom 4
PLACERA Stark fondsommar med Sverige och råvaror i topp Juli blev den bästa börsmånaden hittills i år för de flesta större aktiemarknader och i augusti har utvecklingen varit blandad. Sammantaget har börsutvecklingen varit stark på de flesta håll under sommaren, vilket har lett till god avkastning för många aktiefonder med undantag för tillväxtmarknader där utvecklingen har varit mixad. Stigande obligationsräntor har dock lett till blandad utveckling för räntefonder. Sommaren började oroligt när börserna vände ned i mitten av maj. Nedgången blev dock förhållandevis kortvarig, och i juli tog uppgången fart igen. Stockholmsbörsen har stått för den bästa utvecklingen under sommaren, vilket även gör Sverigefonderna till en av sommarens bästa kategorier. Under perioden 1 juli 15 augusti steg Sverigefonderna med i genomsnitt 7 8 procent. Stockholmsbörsen har stått för den bästa utvecklingen under sommaren, vilket även gör Sverigefonderna till en av sommarens bästa kategorier. På räntesidan har företagsobligationsfonderna stigit i sommar där high yield-fonder har stått för den största uppgången. Traditionella räntefonder sjönk dock då svenska marknadsräntor steg något under sommaren. Tabell 1: Fonderna med högst respektive lägst avkastning i Skandias sortiment mellan 1 juli 15 augusti BlackRock World Gold +21,5 % First State Global Resources +11,2 % Lannebo Småbolag +10,0 % Catella Reavinst +9,2 % Carnegie Sverige +8,5 % Fidelity Thailand -4,0 % DWS Global Agribusiness -4,4 % Fidelity Malaysia -4,8 % Blackrock India -7,5 % Fidelity Indonesia -9,0 % Börsutveckling 1 juli 15 augusti 2013 För USA- och Europafonderna har sommaren också bjudit på positiv utveckling. Europafonderna har ökat med 3 6 procent och USA-fonderna med i genomsnitt ca 2,5 procent. Japanfonder gick dock emot strömmen bland utvecklade marknader och sjönk svagt under sommaren. Valutarörelser har endast haft svag påverkan på de utländska aktiefonderna. Det var framför allt mot dollarn som kronan stärktes, vilket påverkade avkastningen i USA-fonder negativt. Bland tillväxtmarknaderna har det varit stor skillnad mellan olika länders börser och därmed bland fonderna. Rysslandoch Kinafonderna gick överlag starkt, medan Indienfonder och smala Asienfonder hade en tuff sommar med nedgångar på mellan 4 9 procent. 108 106 104 102 100 98 96 3 8 11 16 19 24 29 jul-13 USA (S&P 500) USD Europa (STOXX 600) EUR Sverige (SIXPRX) SEK Japan (MSCI) JPY Tillväxtmarknader (MSCI) USD 1 6 9 aug-13 Source: Reuters EcoWin Efter en besvärlig vår fick råvarufonder ett välkommet uppsving under sommaren. Guldfonder toppar listan, med uppgångar på över 20 procent. För breda råvarufonder har utvecklingen varit mer splittrad, med både upp- och nedgångar. 5
USA och Sverige i topp sedan årsskiftet Sett från årsskiftet har utvecklingen på fondmarknaden i vissa fall varit den omvända från i sommar. Den främsta skiljelinjen går mellan fonder med innehav i utvecklade marknader som USA, Europa och Japan, som har gett god avkastning, och tillväxtmarknader som, med bara några få undantag, har gett negativ avkastning. Bland de sämre fonderna hittills i år hittar vi råvaror och tillväxtmarknadsfonder. Högst upp i listan hittar vi främst USA- och Sverigefonder där uppgångarna i de flesta fall spänner mellan 15 25 procent. Inte långt efter hamnar Europa- och Japanfonder med uppgångar omkring 10 15 procent. Som syns i diagrammet nedan är det Tokyobörsen som har stått för den bästa börsutvecklingen i år, men yenens stora försvagning mot kronan har hållit tillbaka avkastningen i Japanfonderna. En viktig anledning till börsuppgången på utvecklade marknader är de omfattande penningpolitiska stimulanser som centralbankerna i framförallt i USA och Japan bedriver. Bland råvarufonderna har guldfonderna haft det särskilt besvärligt med nedgångarna kring 35 procent i flera fall. Men även breda råvarufonder har haft ett tufft år med tvåsiffriga nedgångar på flera håll. Blandad utveckling för räntefonder För räntefonderna har det varit blandad kompott. Stigande marknadsräntor under våren har lett till negativ avkastning för långa räntefonder. Företagsobligationsfonderna i synnerhet high yield-fonder har däremot stigit tack vare att ränteskillnaden mellan stats- och företagsobligationer har minskat och till följd av hög ränta på obligationernas kuponger. Tabell 2: Fonderna med högst respektive lägst avkastning i Skandias sortiment mellan 1 januari 15 aug JP Morgan Global Healthcare +39,6 % Lannebo Småbolag +28,1 % Odin Sverige +26,0 % Goldman Sachs Gl Small Cap +24,5 % T. Rowe US Large Cap Value +23,8 % BlackRock Latin America -12,2 % JPM Highbridge Div Commodities -13,0 % First State Global Resources -13,3 % BlackRock India -15,0 % BlackRock World Gold -35,0 % Börsutveckling Index januari 2013 = 100 Tillväxtmarknader och råvaror årets förlorare Bland de sämre fonderna hittills i år hittar vi råvaror och tillväxtmarknadsfonder. Bland tillväxtmarknaderna har Indien-, Latinamerika-, Turkiet- och Rysslandsfonder alla gått svagt, med nedgångar som spänner mellan 5 15 procent. De fåtal som utmärker sig med positiv avkastning är smala Asienfonder med inriktning mot Malaysia, Indonesien och Turkiet. Tillväxtmarknadsbörserna har alltså underpresterat i år. De kvantitativa åtgärderna som bedrivs av de stora centralbankerna, har uppenbarligen inte spillt över på tillväxtmarknadsbörserna. Flera tillväxtländer dras även med inflationstryck och avtagande tillväxtsiffror, vilket har tyngt ländernas börser. Dessutom brottas många av länderna med diverse landsspecifika problem såsom t.ex. statlig inblandning i näringslivet, sjunkande råvarupriser, bristande infrastruktur och politiska risker för att nämna några. Och dessa sätter ytterligare press på aktiemarknaderna. I vissa fall har nedgångar på tillväxtmarknadsbörserna blivit särskilt kännbara för utländska investerare (t.ex. svenska) i de fall ländernas valutor har försvagats markant. 160 150 140 130 120 110 100 90 80 jan feb mar apr maj jun jul aug 13 USA (S&P 500) USD Europa (STOXX 600) EUR Sverige (SIXPRX) SEK Japan (MSCI) JPY Tillväxtmarknader (MSCI) USD Source: Reuters EcoWin Johan Lundqvist 6
PLACERA Strukturerade produkter Amerikansk investering med trygghet Avkastningen är knuten till ett börsindex med 100 amerikanska aktier Index består av aktier med låga kursrörelser, vilket innebär minskad risk 100 % kapitalskydd nominellt belopp återbetalas efter slutdagen även vid negativ börsutveckling Skandia ger regelbundet ut strukturerade produkter som tecknas under perioder om 4 6 veckor. Denna placering kan tecknas t.o.m. den 13 september 2013. Placeringens startdag är den 19 september och löptiden är 5 år. Investera på USA-börsen till lägre risk och med kapitalskydd Skandia Obligation USA är en strukturerad produkt som följer utvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden genom S&P 500 Low Volatility Index. Indexet består av de 100 aktier ur det breda amerikanska aktieindexet S&P 500 som uppvisar lägst kursrörelser (volatilitet). Indexet består av både stora och medelstora bolag. Indexet uppdateras varje kvartal och då väljs vilka aktier som ska ingå i indexet och hur stor andel de ska få. Omräkningen baseras på aktiernas kursrörelser under det senaste året. Aktierna med lägst volatilitet får högst vikt vid omräkningen. Deltagandegraden, som anger hur stor del av det underliggande indexets utveckling du får ta del av, är indikativt 100 procent i denna placering. Det innebär att du får ta del av hela uppgången om index stiger. Eftersom placeringen är kapitalskyddad, kommer det nominella beloppet att återbetalas vid negativ indexutveckling. en investering, och blir särskilt besvärligt om en nedgång sker samtidigt som man har tänkt avyttra sin investering eller när placeringens löptid tar slut. Fördelen med aktier som uppvisar lägre kursrörelser är att placeringens värde inte blir lika känsligt för tvära kast på börsen. Historiskt har det inneburit att dessa aktier har klarat sig bättre under perioder då börsen har sjunkit. Syftet med denna placering är därmed att erbjuda en investering med lägre risk än en placering i ett traditionellt amerikanskt börsindex. I obligation USA är det nominella beloppet kapitalskyddat, men överkursen om 5 procent omfattas inte av kapitalskyddet. Återbetalningsbeloppet är beroende av emittentens finansiella förmåga att fullgöra sina förpliktelser på återbetalningsdagen. För fullständig information om produkten, inklusive risker, avgifter och slutliga villkor, vänligen se informationsbroschyr på skandiabanken.se. Placeringen är avsedd för dig som vill investera på den amerikanska aktiemarknaden med lägre kursrörelser än vad traditionella amerikanska aktieindex erbjuder och med tryggheten som kapitalskydd innebär. Varför fokus på lägre kursrörelser? Aktier som svänger mycket i värde från en period till annan kan innebära ett högt risktagande. När aktiemarknaden sjunker under en period kan aktier som tenderar att svänga mycket tappa mer i värde än genomsnittet på den breda marknaden. Det kan leda till stora svängningar i värdet på Placeringen är: FÖRSIKTIG NEUTRAL OFFENSIV 7
I fokus under hösten Makrorelaterade frågor brukar ha stor betydelse för utvecklingen på världens aktiemarknader. Under den kommande hösten finns ett antal saker som kan vara särskilt viktiga att hålla koll på. Amerikanska stimulanser, kinesisk tillväxt och japansk konjunktur är några av de främsta frågorna. Dessutom kan det bli aktuellt med nya vändor kring Greklands skuldkris. Fed börjar dra åt kranen Under hösten förväntas den amerikanska centralbanken Fed börja minska på sina penningpolitiska stimulanser. När Fed i våras signalerade att så skulle ske, blev det oroligt på marknaderna. Sannolikt kommer det bli skakigt även när Fed skrider till verket, men dels har aktiemarknaderna haft tid på sig att acceptera att en nedtrappning är på väg, och dessutom har en anpassning redan skett på räntemarknaderna där t.ex. den amerikanska 10-årsräntan har stigit med drygt en procentenhet sedan botten i våras. Det talar för att den värsta turbulensen bör kunna undvikas, förutsatt att Fed trappar ned på stimulanserna i lagom takt. Lyckas Kina hålla ångan uppe? Den kinesiska tillväxten har gradvis mattats av under tre års tid. Under det andra kvartalet växte ekonomin med 7,5 procent, vilket även är regeringens mål för 2013. Det finns en del frågetecken kring om Kina kommer kunna hålla uppe en tillväxt kring de här nivåerna i takt med att landet ställer Den kinesiska tillväxten har gradvis mattats av under tre års tid. Under det andra kvartalet växte ekonomin med 7,5 procent, vilket även är regeringens mål för 2013. om sin investeringsdrivna ekonomi till att i större utsträckning bygga på inhemsk efterfrågan. Sannolikt kommer regeringen inte tolerera att tillväxten sjunker (mycket) under målet, och motverka fortsatt avmattning med stimulanser. Men även om regeringen parerar en försvagning med stimulanser skulle fortsatt inbromsning vara ett kvitto på att den kinesiska ekonomins förmåga att växa i hög takt på egen hand blir allt sämre. Och det har potential att leda till bakslag för de globala aktiemarknaderna. Kommer Japan få till det den här gången? Årets bästa börsutveckling har Japan stått för. Anledningen är massiva stimulanser som har skapat förhoppningar om att bryta deflationen och få tillväxten att ta fart. Det är Årets bästa börsutveckling har Japan stått för. ännu för tidigt att avgöra om den nya politiken är en framgångsrik strategi. Inflationen har börjat visa försiktiga tecken på att stiga, men den senaste tillväxtsiffran levde inte upp till förväntningarna. Under de kommande månaderna är det upp till bevis för den japanska ekonomin. Med en börsuppgång på över 30 procent på drygt ett halvår finns det stora förväntningar på att strategin ska lyckas. Det innebär samtidigt att risken för besvikelser är stor. Fortsättning på den grekiska följetongen? Greklands statsskuld är fortfarande ohållbar på sikt, även med de nedskärningar som landet genomför. IMF varnade till exempel i sin senaste kvartalsgenomgång av den grekiska ekonomin att landet står inför ett finansieringsgap på ca 11 miljarder euro under de kommande två åren och att skuldlättnader kommer behövas. Tyskland (som är en av huvudfinansiärerna av de grekiska räddningspaketen) har avfärdat en skuldlättnad för Grekland, men har däremot öppnat för ett nytt stödpaket. Greklandskrisen är med andra ord långt ifrån över och har potential att bli en av höstens viktigaste frågor. Johan Lundqvist 8
Skandia Liv i siffror juni 2013 Garantiränta I den traditionella förvaltningen växer försäkringarnas garanterade värde med en ränta på 1,25 % för nytecknade försäkringar före skatt och avgifter. Återbärin sränta 5 % från och med 1 juni 2013 Genomsnittlig ränta historiskt: 5 år 2008 2012: 3,5 % 10 år 2003 2012: 4,2 % 15 år 1998 2012: 6,2 % Försäkringens värde växer bland annat med återbäringsräntan. Nivån på räntan beror på det verkliga utfallet i kapitalavkastningen. Om avkastningen på tillgångarna överstiger den garanterade nivån bildas ett överskott på försäkringarna. Överskottet är dock inte garanterat utan kan variera över tiden fram till dess att pengarna utbetalats. Kollektiv konsoliderin s rad 2013-06-30: 109 % Solvens rad 2013-06-30: 162 % Solvensgrad historiskt: 2013-05-31: 160 % 2013-04-30: 153 % Aktuell solvensgrad anger marknadsvärdet på Skandia Livs totala tillgångar jämfört med det värde vi har garanterat våra försäkringstagare. Förvaltat kapital 2013-06-30: 312 000 MSEK Förvaltat kapital historiskt: 2013-03-31: 313 399 MSEK 2012-12-31: 308 839 MSEK Detta är värdet på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Portföljens fördelnin 2013-06-30: 7,9% 0,5% 0,6% 4,1% Totalavkastnin 2013-06-30: 2,2 % ( januari juni) Så här fun erar sparande i traditionell förvaltnin Försäkringens totala värde kallas för försäkringskapital. Kapitalets storlek speglar utvecklingen på Skandia Livs tillgångar. Det kan både öka och minska över tiden, främst beroende på avkastningen på tillgångarna. Om försäkringskapitalet är större än det garanterade värdet har försäkringen ett preliminärt fördelat överskott. Den totala utbetalningen du får från försäkringen kan aldrig bli mindre än det garanterade avtalade beloppet. 120 2011 2012 2013 100 80 60 3,1% 3,7% 7,1% 37,4% 40 20 7,1% 0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Kollektiv konsolideringsgrad anger relationen mellan marknadsvärdet på Skandia Livs till gångar och det totala kapital som fördelas till försäkringstagarna. Måttet används för att få en uppfattning om bolaget preliminärt fördelat mer överskott än vad som mot svarar tillgångarnas verkliga värde. Här visas kollektiv konsolideringsgrad enligt retrospektivmetoden. 8,2% 1,8% 0,1% 7,5% 1,0% 9,9% Sv nominella obligationer Nordamerikanska aktier Realobligationer Europeiska aktier Hedgefonder Pacific aktier Fastigheter Aktier i tillväxtmarknader Infrastruktur Affärsstrategiska tillgångar Onoterade bolag Råvaror Svenska aktier Låneportfölj Övriga kreditinvesteringar 9
Marknadsnoteringar 2013-08-15 Aktieindex MSCI TR (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige 2,59% 20,59% 28,78% 60,70% Norden 2,07% 18,78% 20,84% 21,05% Europa 2,28% 21,77% 18,96% 13,36% USA -3,50% 17,20% 42,82% 41,86% Japan -4,36% 25,65% 13,94% 15,56% Brasilien -0,68% -18,48% -36,75% -20,19% Marknadsnoteringar Ryssland 2013-08-15-3,51% -5,45% -12,25% -10,88% Indien -8,34% -1,69% -26,74% -1,93% Kina 4,84% 9,75% -7,76% 23,41% Världsindex -1,88% 15,12% 23,43% 26,25% Tillväxtmarknader -1,47% -1,56% -7,24% 14,06% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,51-2,55% -2,57% -11,72% 2,15% EURSEK 8,69-0,42% 5,80% -8,13% -7,18% GBPSEK 10,18 0,98% -2,82% -11,84% -14,38% EURUSD 1,33 2,18% 8,60% 4,05% -9,12% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 107,3 0,95% 13,78% 42,65% -5,66% Olja (Brent Crude, 1st future) 111,1 1,85% -4,42% 48,44% -1,28% Guld (Spot) 1 366,3 6,36% -14,77% 11,52% 73,46% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 1,00 0,0-50,0 50,0-350,0 ECB 0,50 0,0-25,0-50,0-375,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0-175,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 1,20 15,9 24,6-4,0-310,1 USA 2 år 0,35 1,9 6,1-13,4-203,3 Tyskland 2 år 0,23 11,1 25,2-41,4-377,1 Sverige 10 år 2,39 27,0 86,9 2,0-170,1 USA 10 år 2,77 22,9 95,1 20,4-106,9 Tyskland 10 år 1,88 30,5 32,0-44,7-228,2 Statsobligationsräntor, 10 år Statsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 160 140 3,0 2,5 2,0 120 100 1,5 Sverige 80 1,0 Sverige Tyskland USA 0,5 Global (SEK) 60 Tillväxtmarknader (SEK) 0,0 40 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 feb-11 aug-11 feb-12 aug-12 feb-13 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 feb-11 aug-11 feb-12 aug-12 feb-13 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 10