Gott om utmaningar på agendan 2016

Transkript

1 Marknadsbrev december januari 21/216 Gott om utmaningar på agendan 216 Börsuppgången har (snart) pågått i fyra år. Värderingarna är högre än de varit historiskt, men räntorna är lägre och tillgången på pengar god. Det ser gynnsamt ut för aktier även 216, men det blir allt viktigare att sprida riskerna. 21 gick sedelpressarna varma och nollräntorna bestod. Om de brant fallande råvarupriserna nu närmar sig botten kan läget möjligen bli ett annat. Riksbanken är inte längre en blåslampa för bostadsmarknaden. Om vi sett slutet på aggressiva räntesänkningar är det också slutet på det stora boprisrallyt. Frågan är vad som händer när räntan klättrar uppåt. Feds första räntehöjning på nio år markerar slutet på en unik tidsperiod. Nu är frågan hur man går vidare, och hur den dopade marknaden reagerar på högre räntor. Finansiella teknikbolag kommer få enorm genomslagskraft de kommande åren. Det säger Roger Johanson och Jonas Nyquist, ansvariga för private equity på Skandia. Boräntor och sparräntor ligger stilla. Och det kommer de att fortsätta göra även om Riksbanken skulle sänka räntan en gång till innan vi nått botten. Börsutveckling 1 november 16 december 21 i svenska kronor. Nordamerika -1,6 % Sverige 4,6% Europa,3% Ryssland 9,7 % Asien Japan,2 % 4, % Afrika 1, % Sydamerika 6,2 % Australien 1, % Världen 2,4 % Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/region inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

2 BÖRSKRÖNIKA Efter fyra år av börs uppgång så sparar du 216 År 21 har bjudit på hopp och förtvivlan och stora kast på världens börser. Utvecklade marknader som USA, Europa och Japan har fortsatt prestera bättre än tillväxtmarknader. Även 216 ser skapligt ut för aktier, men efter de senaste årens kraftiga uppgångar gäller det att skruva ner förväntningarna på avkastningen och att sprida riskerna. I skrivande stund ser det ut som vi kan lägga ännu ett år med stigande aktiekurser bakom oss. I så fall har vi snart fått fyra år i rad av börsuppgång i Sverige. Det låter mycket men det var inte länge sedan det hände senast. Exempelvis steg börsen de fyra åren 23-26, det vill säga mellan It-bubblan och finanskrisen, och efter bank- och fastighetskrisen i början av 9-talet hade vi till och med en sexårig börsuppgång innan It-bubblan sprack. I USA finns betydligt längre historik att se tillbaka på. Diagrammet nedan visar hur många år i rad amerikanska S&P har stigit från 193 till 214. Just nu har vi tre år av stigande aktiekurser bakom oss vilket i ett historiskt perspektiv inte är något rekord. Tittar man på de underliggande siffrorna så kan man se att nedgången 211 dock bara var hårfina -,3 procent. Hade det varit ett plustecken framför istället så hade vi haft fem år av stigande aktiekurser vilket varit mer uppseendeväckande. USA: Antal år av börsuppgång i rad, S&P år Källa: Macrobond Spelplanen har ritats om efter finanskrisen Historien säger som bekant väldigt lite om framtiden, särskilt när spelplanen ritats om så dramatiskt som den har gjort sedan finanskrisen. Vi befinner oss i den längsta cykeln någonsin med expansiv penningpolitik i stora delar av världen. Dessutom har styrräntorna aldrig tidigare sänkts till noll (eller under noll) och centralbankerna har aldrig tryckt pengar i en sådan omfattning som nu för att få fart på realekonomin och inflationen. Effekten har blivit att det finns enorma mängder kapital i systemet som jagar avkastning, och för att få högre avkastning krävs också högre risk. Det har drivit pengar till aktier vilket gjort att både kurserna och värderingarna blivit högre. Är det motiverat? Ja, kanske på grund av bristen på alternativ. det finns enorma mängder kapital i systemet som jagar avkastning, och för att få högre avkastning krävs också högre risk. Skapligt gynnsamt för aktier även 216 Aktier har stigit under ett antal år och värderingarna är högre än historiskt. Läget kan mycket väl se ungefär likadant ut nästa år. I brist på tryck i tillväxten kommer centralbankerna att fortsätta sätta agendan med låga räntor och sedelpressar som går varma både dag och natt. Centralbankerna har hittills varit skickliga på att parera vikande tillväxt och börsturbulens, och de kommer att göra allt för att lyckas med balansgången även 216. Tillväxten i världen står i fortsatt fokus och det kan säkert komma både positiva och negativa överraskningar under året, men låga räntor, gott om kapital och en världsekonomi som sakta förbättras är ändå bra förutsättningar för aktier. 2

3 Fokus bör ligga på att hitta bolag och regioner med kvalitet där det finns tillväxt. Risken är stor att forna tillväxtländer som Ryssland och Brasilien, där tillväxten idag är negativ, fortsätter att ha det tufft medan utvecklade marknader som USA, Europa och Japan har potential att prestera bättre ännu en tid. En anledning till det är skillnaden som utkristalliserats mellan tjänste- och produktionssektorn. Tjänstesektorn som är betydligt större i utvecklade länder går bra, medan produktionssektorn som utgör större delen av marknaden i många tillväxtländer, har det tufft. Hur vi ser på de olika aktiemarknaderna går att läsa i rapporten Placeringsutsikter som finns att ladda ner på placeringsutsikter. Världen: 2 Aktieindex och P/E-tal MSCI World (vänster) Medel P/E-tal 12 mån framåtblickande P/E-tal Källa: Macrobond Hög tid att ställa in sig på lägre avkastning De senaste fyra åren har Stockholmsbörsen i genomsnitt stigit över 2 procent per år. Ett globalt aktieindex har gett mer än 1 procent per år. Det är en fantastisk avkastning som vi inte kan förvänta oss i längden, särskilt inte när tillväxten i ekonomin är låg år efter år. Det är helt enkelt dags att sänka förväntningarna, annars är det lätt att lockas att ta för hög risk i jakten på avkastning. De senaste fyra åren har Stockholmsbörsen i genomsnitt stigit över 2 procent per år. Ett globalt aktieindex har gett mer än 1 procent per år. Det är en fantastisk avkastning som vi inte kan förvänta oss i längden av kapitalet i aktier. Även för räntesparande gäller det att sänka förväntningarna, därför att om räntorna ligger kvar kring noll så kommer avkastningen att bli därefter. Räntesparande i en nollräntevärld är ett sätt att bevara kapital när annat sparande går dåligt, inte ett sätt att få pengar att växa. Sparande på börsen ska vara långsiktigt och det handlar inte bara om att maximera avkastningen, utan också om att undvika att drabbas för hårt när det går sämre. Utmaningen: att bygga en portfölj som står pall Ju längre börsuppgången håller i sig, desto viktigare blir det att ha en bra portfölj som klarar av både upp- och nedgång. Det unika läget med svag tillväxt i kombination med extrema stimulanser gör dessutom att vi kan förvänta oss turbulens även framöver. Sparande på börsen ska vara långsiktigt och det handlar inte bara om att maximera avkastningen, utan också om att undvika att drabbas för hårt när det går sämre. Det blir en av utmaningarna för alla placerare de kommande åren och det kräver riskspridning, det vill säga placeringar som inte utvecklas i samvariation med varandra. Gott om frågor på agendan 216 Hur nästa börsår slutar vet ingen, men det finns gott om faktorer i världsekonomin som kommer att spela roll. Tillväxten i Kina kan få stora effekter, och för många tillväxtländer är det avgörande hur råvarupriserna utvecklas. Den ekonomiska och politiska utvecklingen i Europa är viktig inte minst för oss i Sverige, och i USA väntar ett presidentval och sannolikt flera räntehöjningar under året. Centralbankerna lär få fortsätta sin jakt på tillväxt och inflation ett tag till. Det kommer med andra ord att finnas gott om frågor fokusera på även nästa år. Med det önskar vi alla läsare en god jul och gott nytt år. Vi ses 216! Maria Landeborn Sparekonom Den som tryckte på säljknappen i panik när börserna föll under höstens Kinaturbulens hade förmodligen gjort precis det tagit för hög risk och placerat för stor del 3

4 MAKROPERSPEKTIV På agendan: tillväxt, inflation och råvaror Stort fokus på tillväxt, fortsatt brist på inflation i stora delar av världen och fallande råvarupriser var några faktorer som kännetecknade 21. Kanske kan några av de förutsättningarna förändras under nästa år. 21 var ett händelserikt år för världsekonomin. Det började med ett förlorat första kvartal för USA, där dåligt väder och strejker bromsade tillväxten och fick centralbanken att skjuta den förväntade första räntehöjningen på framtiden. Därefter följde kraftiga börsuppgångar världen över, inte minst i Kina där utvecklingen liknade en bubbla. I Europa blossade oro upp över skuldkrisen i Grekland och i slutet av sommaren skakade världsekonomin till på grund av rädsla för inbromsningen i den kinesiska ekonomin. Trots turbulensen står många av världens börser på plus. Det är nästan bara tillväxtländerna som ser ut att stänga året på minus, vilket till stor del beror på prisfallet på råvaror. För de stora centralbankerna återstår fortfarande samma problem när vi går in i 216 som de senaste åren bristen på inflation. Trots att många centralbanker, inkluderat Riksbanken, har dopat marknaden med hjälp av låga räntor och sedelpressar har det visat sig vara väldigt svårt för att inte säga omöjligt att få inflationen att närma sig målet på 2 procent. Även inflationsförväntningarna ligger under målet vilket är ett ännu större problem eftersom det finns risk att inflationen långsiktigt biter sig fast på en låg nivå. Bottnar råvarupriserna nästa år? Prisfallet på olja och basmetaller det senaste året har inte hjälpt centralbankerna att nå sina mål. Nedgången gör att priset på drivmedel och insatsvaror till industrin faller och det i sin tur pressar ner inflationen. Man ska dock vara medveten om att det är en tillfällig effekt som försvinner när råvarupriserna stabiliserar sig. I skrivande stund har oljepriset fallit med nästan 2 procent bara de senaste veckorna, och oljan handlas nu mellan 3 och 4 dollar per fat. Så lågt har inte priset varit sedan årsskiftet 28/29 när botten nåddes efter finanskrisen. Även priset på järnmalm är det lägsta på sex år. Även om en snar vändning inte ser ut att stå för dörren så finns ändå en chans att priserna åtminstone stabiliseras under 216, och då kommer inflationen allt annat lika att stiga igen. I USA är inflationen exklusive olja och livsmedel redan idag närmare 2 procent, och ur det perspektivet är en amerikansk räntehöjning motiverad. I Sverige är inflationen enligt samma definition runt 1, procent vilket inte heller är så långt ifrån målet som man kan luras att tro när man ser Riksbankens minusränta. Börsindex och råvaruindex Utveckling 21, procent jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec MSCI Utvecklade ekonomier MSCI Tillväxtekonomier Högre inflation kan få konsekvenser Skulle råvarupriserna stabiliseras eller till och med klättra uppåt igen finns en risk att inflationen för en gångs skull stiger snabbare än väntat, och då kan vi plötsligt befinna oss i ett helt annat läge vad gäller stimulanser. Istället för fler räntesänkningar och högre tempo på sedelpressarna kan det handla om att vi plötsligt går mot högre styrräntor, inte bara i USA utan också i Sverige där ekonomin är stark och arbetslösheten sjunker. Högre räntor kommer att få effekter för både konsumenter, företag och länder som alla är betydligt högre skuldsatta idag än före finanskrisen. Det bästa skulle vara om inflationen stiger i långsam takt eftersom det ger både centralbankerna och ekonomin tid att anpassa sig till den nya situationen. Om 216 blir det år då inflationen till slut visar sig igen återstår att se, men kanske kommer vi att ta några små, små steg mot en normalisering efter finanskrisen. Feds första räntehöjning på nio år är ett sådant. Christian Avenäs Ekonom Bloomberg Råvaruindex Källa: Macrobond 4

5 RIKSBANKEN Vad händer när Riksbanken höjer räntan igen? Riksbankens minusränta var en av de stora överraskningarna under året som gick. Efter att reporäntan sänktes till noll i oktober 214 var det få som trodde att räntan skulle komma att bli ännu lägre inte ens Riksbanken som i december förra året skickade ut ett pressmeddelande med rubriken Nollränta under längre tid. Men snart stod det klart att räntan visst kunde bli lägre. Redan i början av februari sänktes den till -,1 procent och sedan dess har det blivit ytterligare två räntesänkningar ner till -,3 procent där räntan alltså ligger kvar året ut. Förutom att sänka räntan har Riksbanken också annonserat obligationsköp för totalt 2 miljarder kronor fram till nästa sommar. Det är kraftfulla stimulanser, speciellt för ett land med en BNP-tillväxt på över 3 procent om året. Ingen räntesänkning den här gången Årets sista räntebesked innehöll få nyheter, förutom en höjd BNP-prognos till följd av det stora antalet asylsökande som nu kommer till Sverige med ökade offentliga utgifter som följd. Både räntan och obligationsköpen lämnades oförändrade och detsamma gällde räntebanan. Om man ska tro att räntebanan blir verklighet så kommer det dock att komma ytterligare en räntesänkning under nästa år innan botten är nådd. Lugnare boprisutveckling att vänta 216 Medan både reporäntan och boräntan sjunkit under 21 har bopriserna stigit. Fram till och med oktober var boprisuppgången enligt Valueguards HOX-index nära 1 procent. Under samma period sjönk den genomsnittliga boräntan från 1,87 procent i januari till 1,6 procent i november. Att det blivit allt billigare att låna har gjort att vi haft råd att betala mer för våra bostäder och att priserna nu står och väger på en rekordhög nivå. Även om Riksbanken sänker räntan igen så kommer det knappast att få samma effekt på boräntorna och bopriserna som det fått tidigare. Faktum är att boräntorna det senaste halvåret har varit i stort sett oförändrade trots att reporäntan har sänkts. Det talar för att det stora boprisrallyt nu är över och att vi kan vänta oss en betydligt lugnare utveckling, även om priserna säkert kan stiga lite till tack vare att räntorna fortsätter vara låga och efterfrågan på bostäder hög, särskilt i storstadsregionerna. Boräntor och boprisuppgång % januari november 21 1,9 1,8 1,8 1,7 1,7 1,6 1,6 1, 1, 1,87 1,8 1,73 1,6 1,64 1,9 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Snittränta bolån 3 mån bindningstid Källa: SCB, Macrobond och bankernas snitträntor HQX-index, uppgång sedan årsskiftet Knäckfrågan: vad händer den dag räntan höjs igen? Den stora frågan är vad som händer den dag reporäntan höjs igen, vilket väntas bli 217 när inflationen åter når 2 procent. En reporänta som är 1-2 procent högre skulle innebära åtminstone en fördubbling av dagens boränta och därmed en betydligt högre boendekostnad för många hushåll eftersom de allra flesta har en rörlig boränta. Det kommer inte i första hand innebära att människor flyttar från hus och hem, men däremot kan det göra att konsumtionen bromsar in. Många hushåll är mer skuldsatta och har blivit betydligt räntekänsligare sedan vi sist befann oss i en räntehöjningscykel, och åtstramningseffekten kan märkas av snabbare den här gången än den gjort tidigare. Hur fort en högre reporänta får effekt på konsumtionen och bopriserna efter finanskrisen återstår att se. 1,8 1,7 1,6 1,6 1, Maria Landeborn Sparekonom

6 FED Vad händer efter första ränte höjningen på nästan ett decennium? På onsdag kväll svensk tid kom beskedet världen väntat på den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed), höjer styrräntan för första gången på nio år. Börserna steg på beskedet. Höjningen görs genom att spannet för styrräntan flyttas från -,2 till,2-, procent. Det är en närmast symbolisk första höjning som ser ut att följas av flera under nästa år. Räntehöjningen är i grunden en positiv signal om att Fed bedömer att den amerikanska ekonomin är stabil och på rätt väg. Arbetslösheten sjunker och Fed bedömer att inflationen så småningom kommer att nå målet på 2 procent. Anledningen till att man höjer räntan innan inflationsmålet är uppnått är att det finns en fördröjning på 1-2 år innan en åtstramning får effekt på realekonomin. Räntehöjningscykeln blir annorlunda än tidigare Feds kommentar till räntebeskedet och räntebanan framöver var ganska mjuk i tonen. Räntepolitiken ska även fortsättningsvis vara expansiv och Fed kommer noggrant att följa ekonomisk data för att vara säker på att ekonomin utvecklas så väl att den tål fortsatta räntehöjningar. Efter åratal av nollränta går det heller inte att jämföra situationen med tidigare återhämtningar och räntehöjningscykler man måste enkelt hålla ögonen på utvecklingen och se vad effekterna blir samtidigt som man agerar. Den långa perioden med nollränta och extremt god tillgång på pengar har medfört att investerare har tagit mer risk än tidigare för att få högre avkastning. Det har drivit kapital till risktillgångar vilket fått aktiekurser och värderingar att stiga. Bankerna har samtidigt haft enorma överskott på likviditet som lånats ut till marknaden. När vi nu går mot en period med åtstramningar bör resultatet bli det motsatta. En del kapital flyttas från risktillgångar och det kommer att bli svårare och dyrare att låna pengar än det varit de senaste åren. Framför allt drabbar det företag med sämre kreditvärdighet. Redan före höjningen har det märkts på amerikansk high yield, det vill säga företagsobligationer med hög risk. I samband med att Fed slutade trycka pengar för drygt ett år sedan vände den amerikanska high yield-marknaden ner, och högre räntor kommer att förstärka den trenden. Betyder högre räntor slutet på börsfesten? Historiskt har det dröjt innan räntehöjningar har satt stopp för en pågående börsuppgång. Som vi har konstaterat är den här situationen annorlunda, men högre räntor måste inte betyda att aktiemarknaden vänder ner. Snarare handlar det om en normalisering, där alla inte kan låna pengar lika billigt och där aktier inte är det enda alternativet för den som söker avkastning. Det bör göra att avkastningen på börsen inte blir lika hög framöver även om den kan fortsätta att stiga tack vare den starka amerikanska ekonomin. Räntehöjningen är i grunden en positiv signal om att Fed bedömer att den amerikanska ekonomin är stabil och på rätt väg. Nu hoppas vi att Fed varken är för sent eller för tidigt ute med räntehöjningen. Om de är för sent ute skulle det innebära att inflationstrycket är större än någon trott, och då kommer vi att få betydligt snabbare räntehöjningar framöver än marknaden väntar sig. Det kan få stora effekter på både börsen och ekonomin. Likaså hoppas vi att Fed inte agerar för tidigt och ofrivilligt sätter stopp för den återhämtning som pågår. Sannolikt dröjer det till 217 innan vi har svaret. Christian Avenäs Ekonom 6

7 INTERVJU Finansiella teknikbolag kommer få enorm genomslagskraft De låga räntorna är en utmaning för många livbolag. Ett sätt att öka den möjliga avkastningen är att investera i alternativa tillgångar. Vi har pratat med Roger Johanson och Jonas Nyquist som är ansvariga för private equity på Skandia. Hallå där Jonas och Roger! Berätta vad ni gör på Skandia. Vi är ett team på nio personer som förvaltar de 42 miljarder av Skandias traditionella livportfölj som är investerade i private equity. Där ingår tre delar som kallas buyout, venture capital och infrastruktur. Förutom att det ger riskspridning i livportföljen så har private equity historiskt gått betydligt bättre än noterade aktier. Målet är att i genomsnitt avkasta 3 procent mer än ett globalt aktieindex varje år. Vad krävs för att lyckas? Engagemang och långsiktighet. Skandia var med och grundade industrin i Sverige i slutet av 8-talet, och idag jobbar vi med 18 förvaltare som investerar i bolag över hela världen. Trots att PE-portföljen har vuxit kraftigt så har avkastningen ökat tack vare hög en kvalitet på investeringarna. En av de saker som gör private equity så spännande är att det handlar om att investera i växande bolag som utnyttjar stora förändringar i en bransch. Var finns framtidens vinnare? Finansiella teknikbolag kommer att få en enorm genomslagskraft de närmaste åren. Dessutom kommer det att gå mycket fortare än vi tror. Under Black Friday i år sprang folk inte ut på stan man handlade på nätet. Ett bolag som är en vinnare på den trenden är Klarna som vi nyligen gick in som investerare i. Vilken bransch undviker ni? Vi skulle inte investera med en förvaltare som fokuserar på sociala medier idag. Den stora resan där är redan gjord via bolag som Facebook och Twitter. Hur får man del av er portfölj? Alla som sparar i Skandias traditionella livportfölj är delägare i den. Som privatperson finns annars ytterst små möjligheter att vara med på den här marknaden. Hur skiljer sig private equity från vanlig fondförvaltning? Det är helt annorlunda därför att det bygger på relationer. Ofta behöver man vara ute och träffa förvaltarna i flera år innan man får möjlighet att investera i de bästa fonderna. Här ligger Skandia i framkant och förra året blev vi utsedda till den 9:e mest inflytelserika investeraren i private equity i Europa. Finns det några bolag ni är extra stolta över att ha kommit in i tidigt? Det finns idag 122 stycken så kallade unicorns i världen, onoterade bolag som är värderade till över en miljard dollar. Vi har 36 av dem i vår portfölj. Några som varit extra roliga att vara med i tidigt är Spotify, Twitter, Uber och Snapchat. Sedan finns det också ett antal bolag inom life science, som inte gjort samma finansiella resa ännu men som tillför andra viktiga värden. Jonas Nyquist Roger Johanson 7

8 PRIVATEKONOMI OCH SPARANDE Botten nådd för boräntan? Boränta och sparränta Boränta. Boräntan har i stort sett varit oförändrad under hösten. I oktober var räntan på ett bolån med tre månaders bindningstid i genomsnitt 1,7 procent. Att binda lånet under 1-3 år var marginellt dyrare, 1,61 procent, medan fem års bindningstid kostade 2,3 procent. Det ser ut som om boräntorna nu har nått eller är nära botten och att de kommer att börja stiga någon gång under nästa år Genomsnittlig boränta och sparränta Nya avtal, procent Sparränta. Sparräntan på konton utan bindningstid låg stilla på,8 procent i oktober, men det finns fortfarande aktörer som erbjuder,-1 procent i ränta med insättningsgaranti Sparränta Boränta Källa: SCB Valutor Fondsparande. Det senaste året har svenska kronan försvagats mot dollarn, vilket varit positivt för den som sparar i en fond noterad i dollar. Om Fed fortsätter höja räntan nästa år så kan den trenden fortsätta. Resor. Många valutor fortsätter att röra sig kraftigt. Två valutor som dock står relativt stilla gentemot varandra är kronan och euron, eftersom Riksbankens stimulanser syftar till att kronan ska förbli svag mot euron. En skidsemester i Schweiz har blivit 8 procent dyrare jämfört med förra året och en solsemester i Sydafrika är 13 procent billigare än Så mycket dyrare/billigare har valutorna blivit Förändring mot SEK senaste 12 månaderna, procent 12% -3% 7% 8% Dollar Euro Pund Schweizisk franc -13% Sydafrikanska rand Källa: Bloomberg Börsutveckling Turbulensen på aktiemarknaden har fortsatt hela hösten och orsakerna är flera. Oro för tillväxten i Kina finns hela tiden närvarande. Den europeiska centralbanken gjorde marknaden besviken vid sitt senaste räntebesked eftersom stimulanserna inte utökades så mycket som man hoppats. Råvarupriserna fortsätter falla och oljepriset har letat sig ner mot 3 dollar per fat vilket är tufft för både oljebolag och tillväxtländer. December är en säsongsmässigt stark period på börsen, men om vi får något nyårsrally i år återstår att se Börsutveckling 21 Procent, SEK -1 Jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Sverige USA Euroområdet Tillväxtländer Källa: Macrobond 8

9 Marknadsnoteringar Aktieutveckling MSCI TR (Utveckling i SEK) 1 månad 1 år 3 år år Sverige -3,3% 4,% 4,1% 39,3% Norden -1,9% 13,% 3,4% 3,2% Europa -3,4% 7,9% 44,7%,3% USA -1,6% 18,8% 93,2% 124,1% Japan -3,9% 21,1% 73,% 6,% Brasilien -8,9% -24,8% -41,9% -4,3% Ryssland -6,3% 47,8% -2,% -31,2% Indien -3,2% 4,7% 38,9% 11,6% Kina -4,8% 7,9% 32,9% 3,3% Världsindex -2,7% 12,9% 6,6% 71,4% Tillväxtmarknader -,3% -,9% 4,4%,% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år år USDSEK 8, -2,6% 11,4% 27,7% 24,9% EURSEK 9,28 -,% -2,8%,9% 2,9% GBPSEK 12,7-3,9% 6,1% 18,2% 19,9% EURUSD 1,9 2,1% -12,8% -17,1% -17,6% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år år Olja (WTI Crude, 1st future) 3, -14,9% -36,% -9,3% -9,% 6 Olja (Brent Crude, 1st future) 37,2-16,% -37,9% -6,4% -9,4% Guld (Spot) 1 72,3-1,% -1,4% -36,9% -21,7% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) år (bps) Riksbanken -,3, -3, -16, -13, ECB,,, -7, -9, Fed, 2, 2, 2, 2, Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) år (bps) Sverige 2 år -,46-4, -47,4-119,2-233,3 USA 2 år 1, 1,2 4, 7,3 36,6 4 Tyskland 2 år -,33 3,8-26,7-31,7-14, Sverige 1 år,99 14,1 7, -1,6-23,8 USA 1 år 2,3 2,8 23,7 2,4-112,6 Tyskland 1 år,68 14,8 8,2-69,4-238, / SITRUS (dec -1) Statsobligationsräntor, 1 år 4, Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 2 3, 3, 2, 2, 1, 1, , Sverige Tyskland USA, 8 Sverige Global (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) 6 dec-1 jun-11 dec-11 jun-12 dec-12 jun-13 dec-13 jun-14 dec-14 jun-1 dec-1 jun-11 dec-11 jun-12 dec-12 jun-13 dec-13 jun-14 dec-14 jun-1 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 9