Varför luften inte ska ta vägen genom väggen



Relevanta dokument
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Fuktskador på vindar - kondensskador

Renovering och tilläggsisolering

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P April 2014

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Fuktsäkra konstruktioner

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

Vindsutrymmen Allmänna råd

Swebuild WP5 Lärandemål uppdaterad

Byggde man bättre förr?

Lufttäta byggnader Hur åstadkommer man dem? Hur följer man upp dem? Hur är långtidsegenskaperna?

Passivhus med och utan solskydd

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Energioptimering av kommersiell byggnad

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Välkommen till Energikicken. Energikrav i byggprocessen

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

Vario Bond. Högpresterande, lufttät och överspacklingsbar skarvtejp för fönster, dörrar och andra anslutningar mellan trä och betong eller murverk.

International Passive House Association

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

LÄRANDEMÅL D.5.4. BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI

Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011

Tak Ventilerat, dvs med vind

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet!

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar!

Detta vill jag få sagt!

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)

Gällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen 13 kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover.

Administrativa uppgifter

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens november 2014

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Telefon:

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Ventilation. För boende i äldre byggnader

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

Remiss av ändringsreglerna, dnr: /2009

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Att halvera energianvändningen möjligheter och hinder

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Montering av Isover Plastfolie

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Steninge 8:716

Marcel Berkelder Exergi B(y)rån. Certifierad energiexpert Nivå K Certifierad ventilationsfunktionär, ISOLERING

Telefon:

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

TÄTA RÄTT. Förhindra luftläckage via fönster och dörrar

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 6:392

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET Utgåva 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

Transkript:

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet

Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar vinden att förorsaka luftrörelser inuti en konstruktion så att värmeisoleringen försämras Ångspärr- Förhindrar vattenånga att komma in i en konstruktion

Energiffektiva hus: Framgångsfaktorer Noggrann planering och omsorgsfull projektering Bra basteknik God värmeisolering i väggar, grund och tak Minsta möjliga köldbryggor Välisolerade fönster Mycket god lufttäthet Väldimensionerade värme- och ventilationssystem med värmeåtervinning Goda styr- och reglersystem för att kunna utnyttja solvärme och processenergi

Lufttäta hus en kärnegenskap Minskar infiltration av oönskad luft energieffektivt! Minskar risken för drag Förhindrar fuktskador pga fuktkonvektion Ger förutsättningar för en väl fungerande ventilation Pollen och andra partiklar kan filtreras bort Minskar störande trafikbuller utifrån

Lufttäthet i BBR 2006

Lufttäthet i BBR 2006

Lufttäthet i BBR 2006 Kap 9 Energihushållning Inga specifika krav finns på husens Lufttäthet Det förutsätts att inverkan av lufttätheten beakttas vid beräkning av byggnadens specifika energianvändning (Beräkningsmetod anges inte!) Inverkan av luftläckning ingår givetvis vid mätning av husets energianvändning!!!

Lufttryck vid ett hus Övertryck inne: Varm (fuktig) luft trycks ut vid taknivå Undertryck inne: Kall luft kommer in vid golvnivå

Fuktskador i yttertak En vanlig orsak till fuktskador i yttertak är luftläckage genom vindsbjälklaget till följd av att det nästan alltid råder ett invändigt luftövertryck Åtgärd: se till att vindsbjälklaget blir helt lufttätt - särskilt viktigt i samband med tilläggsisoleringar av vinden

Principiellt samband mellan energiförluster vid olika ventilationssystem och byggnadens otäthet

Värmeåtervinningens effektivitet sjunker med ökad otäthet hos byggnadsskalet

Lufttäthet kan åstadkommas på flera olika sätt beroende på konstruktion: Betongväggar är tillräckligt lufttäta Lättbetongväggar är lufttäta och robusta Träregelväggar behöver särskilt lufttätande skikt plastfolie är vanligast Detaljutformning och noggrant utförande avgörande för god lufttäthet Fogar och anslutningar liksom genomföringar måste behandlas omsorgsfullt

Regelstomme Drevning A A Fönsterkarm Bottningslist Fogmassa Plastfolie Väl utformade detaljer viktigt för god lufttäthet

Lufttät fogning mellan betongelement

Täthetsprova alla lägenheter/brandceller i tidigt skede. God täthet och väl fungerande ventilation ger bäst inneklimat.

God lufttäthet är oftast ett mått på att huset som helhet byggts bra, eftersom god lufttäthet kräver såväl omsorgsfull projektering som mycket noggrant utförande

Ett hus kan aldrig bli för luftätt!! (Alla nya hus borde täthetsprovas!)

Termisk komfort kultur och tradition I många kulturer liksom i det agrara samhället sker en anpassning av levnadsmönster och klädsel till uteklimat och årstid. Exempel: Vinter Låga inomhustemperaturer anpassad klädsel Lokal uppvärmning i utrymmen som används Utnyttja solinstrålning genom att tillåta betydande temperaturvariationer dag-natt Begränsa ventilationen genom att täta huset Sommar: Utnyttja solavskärmningar, öppna upp ingen kyla, lättare klädsel Energieffektivt och tämligen god komfort

Termisk komfort kultur och tradition Urbanisering innebär globalt en anpassning till västerländska krav på termisk komfort Exempel: Krav på att hela bostaden värms vintertid till en temperatur som helst inte tillåts variera över dygnet Inte sällan framförs krav på kyla sommartid till följd av att solavskärmningar saknas Samma inomhusklädsel året runt!! Leder till ökad energianvändning och inte nödvändigtsvis bättre komfort

Termisk komfort kultur och tradition Är det i ett globalt perspektiv med hänsyn till miljö och resursutnyttjande klokt att eftersträva ett västerländskt byggnads- och levnadsmönster?

Tack för uppmärksamheten!