Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:



Relevanta dokument
Kurs i Vardagssamtal

Grupp i Vardagssamtal

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.

Grupp om Vardagssamtal

VÄLKOMMEN TILL VARDAGSSAMTAL

Tips för en bra redovisning

Vardagssamtal. Ett kursmaterial. och andra samtal du vill kunna genomföra. Från serien Ett Självständigt Liv (ESL)

Vardagssamtal. Ett kursmaterial. och andra samtal du vill kunna genomföra. ESL-Vardagssamtal reviderad av Dag Andersson 2018 version 2.

Hålla igång ett samtal

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Detta är din första dag på arbetsplatsen för din arbetsträning. Klockan brukar alla dricka förmiddagskaffe i ett lunchrum.

Interaktion Kommunikation Samtal

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Tolkhandledning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT IT Pedagogutbildning

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Mikael Mansén. Sofia

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Hur mycket har du besvärats av:

Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Jag trodde ni var skådisar

Gabriella Wejlid & Jenny Åkerman Goda Hjärningar! 32 aktiviteter som gör dig både lyckligare och smartare Brain Books

Lyckas med din fö rsa ljning

Intervjuguide - förberedelser

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

V.A.T lärstilstest och studieteknik

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

2. Reflektionsövningar

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Autismspektrumtillstånd

Disktrasan. Ett filmmanus av Agnieszka Jaff. Geijersgatan 12 3 november Västerås Version 3

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Sammanställning av enkätundersökning

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Boken om svenska för 3:an

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Presentationsteknik Tips och råd

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

Tala för publik. Tala för publik. Jenny Åkerblom. Jenny Åkerblom

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

UR-val svenska som andraspråk

PRATA INTE med hästen!

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

MEN JAG AR KAR I HENNE Lärarmaterial

Verktygslåda för mental träning

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Medveten närvaro MEDVETEN NÄRVARO INNEBÄR:

Tro på dig själv Lärarmaterial

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd

AD/HD självskattningsskala för flickor

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Bemötande. Samtalskonst

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Transkript:

Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att lära dig att känna igen olika sätt att kommunicera på och även att öva på detta själv. Viktiga delar: Ögonkontakt Gester (med händer och hela kroppen) Kroppshållning Åt vilket håll vi vänder oss Mimik Rösten: Volym Hastighet Innehåll Det är viktigt att kunna uppmärksamma om andra vill eller inte vill ha kontakt. Genom att du blir medveten om Gå-signaler och Stopp-signaler så kommer det att bli lättare för dig att avgöra om andra vill ha kontakt. Gå-signaler talar om för dig att någon vill ha kontakt just nu. Stopp-signaler talar om för dig att personen inte är intresserad för tillfället. Du kommer också att lära dig hur du använder ord och kroppsspråk för att bli en uppmärksam lyssnare och en bättre samtalspartner. Om du lyssnar uppmärksamt och kan säga det du vill så blir det lättare att delta i ett samtal. Du kan vinna två saker på att lära dig detta: 1. För det första kommer du att lära dig att känna igen människors Gå- och Stopp- signaler och därmed veta om de vill prata med dig eller inte. 2. För det andra kommer du att bli en mer uppmärksam lyssnare och en bättre samtalspartner. Gå- och Stopp-signaler Här är en lista över Gå- och Stopp-signaler. Du får också tips på vilken röst, vilka kroppsrörelser och gester du kan använda när du uttrycker dem. Med kropps-riktning menas åt vilket håll man vänder sig. Upptagen Gester: Inga (Stopp-signaler) Ögonkontakt: Ser bort Riktad mot annan aktivitet Bortvänd Allvarligt Tala lågt och långsamt Vänlig (Gå-signaler) Gester: Livliga

Ögonkontakt: Ser på den andra personen Upprätt Vänd mot den andra personen Leende Vänlig, normal volym och hastighet Arg(Stopp-signaler) Gester: Kanske knuten hand eller pekar. Ögonkontakt: Se på personen, nästan stirrande. Spänd Vänd mot den andra personen Bister, ogillande (rynkade ögonbryn) Höjd volym, ganska snabbt tal Nedstämd Gester: Böjt huvud, pannan vilar i handen (Kanske, Ögonkontakt: Ser ned både Gå- och Hopsjunken Stopp-signaler) Vänd bort från andra Inget leende, kanske ganska uttryckslös Talar tyst och långsamt Uttråkad Gester: Kanske gäspar (Kanske Ögonkontakt: Ser bort varken Gå- eller Hopsjunken Stopp-signaler) Bortvänd Nollställd Långsam, entonig Ögonkontakt Hur man använder ögonen i kontakten med varandra är olika i olika kulturer. I en del länder anses det som provokativt eller ouppfostrat att se andra människor i ögonen. I Sverige är det nog mer allmänt så att man riskerar att uppfattas som avvikande om man undviker ögonkontakt. Detta kan tolkas som att den som undviker ögonkontakt är extremt blyg, ointresserad eller underlig i största allmänhet. Förutom de ord vi säger när vi kommunicerar med varandra använder de flesta människor ögonen som en viktig del i kommunikationen. Har man inte besvär av att ha ögonkontakt med andra så är ögonkontakten ofta en mycket viktig informationskälla för att man ska kunna tolka hur andra mår, vad de egentligen menar, humor och ironi med mera. Många som har Aspergers syndrom har svårt för att tolka uttrycket i andras ögon eller att använda sina egna ögon för att signalera olika sorters budskap till andra. Många människor med Aspergers syndrom tycker även att det är svårt att se andra människor i ögonen. Det som blir svårt kan exempelvis vara att man får svårt att koncentrera sig på vad man ska säga eller att man känner sig väldigt illa till mods. Det kan då lätt bli så att man gör vad man kan för att undvika ögonkontakt, särskilt med människor man inte känner så väl. Undviker man ögonkontakt så missar man lätt en massa värdefull information. Likaså blir det svårt för den man pratar med att avgöra om man är intresserad av att fortsätta samtalet

eller inte. Tips! Till dig som har svårt för att se andra i ögonen: Ge dig själv pauser från ögonkontakten genom att t.ex. titta förbi personen när du själv ska tänka ut vad du ska säga (att titta förbi kan man göra genom att vila blicken en stund vid sidan om personen man talar med eller se ned eller upp en kort stund). Att göra små pauser från ögonkontakten är det vanligaste sättet när man samtalar. Tittar man alltför stint in i andras ögon kan detta uppfattas som obehagligt, kontrollerande eller provokativt. Titta på en punkt i närheten av ögonen, tillexempel en punkt mellan ögonen eller vid tinningen, i stället för att se personen du pratar med rakt in i ögonen (tänk också på att pausa ). Ytterligare tips: Ögonkontakten är betydelsefull i många olika sammanhang Hälsa med ögonen De gruppdeltagarna som inte har hälsat på varandra innan de kommit in i kursrummet hälsar på varandra när de kommit in i rummet genom att ta ögonkontakt med varandra och nicka kort eller säga -Hej. Detta kan göras när man fortfarande står upp eller när man satt sig. Det här är ett vanligt sätt att hälsa på t.ex. en arbetsplats eller en kurs med färre deltagare än 10 personer. Det är vanligt att man också lägger till ett litet leende och en anings höjda ögonbryn när man hälsar. Är det fler än 10 personer i rummet, som t.ex. i en stor klass, så blir det svårt att hälsa på alla, då kan det räcka att man hälsar på några stycken och särskilt då dem som man haft mest kontakt med. Skicka ordet vidare I den här kursen ska vi använda ögonen för att skicka ordet vidare när vi diskuterar olika saker och går laget runt i gruppen. När du pratat klart så tar du ögonkontakt med den som sitter bredvid dig och som står näst i tur att säga något, samtidigt som du nickar nästan omärkligt, spärrar upp ögonen lite och sedan viker undan med blicken. Detta är signalen för att du har pratat klart och nu tycker det är ok att nästa person tar vid. För att detta ska vara möjligt krävs det att samtliga gruppdeltagare är uppmärksamma och ser på den som pratar. Den som står i tur att få ordet möter blicken på den som ska överlämna ordet och ger en nästan omärklig nick med huvudet tillbaka. Att använda ögonen för att signalera att man pratat klart är ett vanligt sätt när man är två eller flera som pratar med varandra.

Gå till något ställe där det är lätt att observera andra som talar med varandra. Det kan vara på bussen, på ett fik, i ett väntrum. Du kan också iaktta bekanta, vänner eller släktingar. Vi skall inte snoka i vad folk säger, utan bara se på hur de ser ut när de samtalar. När du iakttar konversationen så se noga efter vilka signaler som används. Försök att vara särskilt observant på ögonkontakten, gester, kroppshållning och kroppsriktning. Därefter kan du fylla i arbetsbladet på nästa sida. Det kan vara bäst att göra det i efterhand för att folk inte skall känna sig så granskade. Vill du ha lite hjälp kan du läsa igenom Gå- och Stopp-signaler. Här ska jag försöka göra veckans hemuppgift: Plats: Tidpunkt:. Titta på två personer som talar med varandra och leta efter de signaler som de använder mest. Se på ögonkontakten, gester, kroppshållning och kroppsriktning. Just nu är vi inte intresserade av vad de säger, utan bara hur. Plats:... Ögonkontakt: Bra Sämre Gester: Använder mycket Använder lite Hållning: Hopsjunken Spänd Avslappnad Vänd mot personen Vänd från personen Skriv gärna andra saker du iakttagit i personernas uppträdande: Betoning av ord Följande exempel illustrerar hur innebörden i en mening förändras när man betonar olika ord i en och samma mening. Exemplet är taget ur boken Om Aspergers syndrom av Tony Attwood (Natur och Kultur, 2000). (men någon sade det) (men jag menade det) (jag sade det definitivt inte)

(men någon gjorde det) (men något gjorde hon med dem) (hon knyckte någon annans) (hon tog något annat) Gå till något ställe där det är lätt att observera andra som talar med varandra. Det kan vara på bussen, på ett fik, i ett väntrum. Du kan också iaktta vänner och släktingar. Vi skall inte heller denna gång snoka i vad folk säger, utan bara se på hur de ser ut när de samtalar. När du iakttar konversationen så se noga efter vilka signaler som används. Försök att vara särskilt observant på deras ansiktsuttryck (mimik) och röstläge denna gång. Därefter kan du fylla i arbetsbladet på nästa sida. Det kan vara bäst att göra detta i efterhand för att folk inte skall känna sig så granskade. Vill du ha lite hjälp kan du läsa igenom, Gå- och Stopp-signaler, i pärmen. Här ska jag försöka göra veckans hemuppgift: Plats: Tidpunkt:. Titta på två personer som talar med varandra. Se noga på dem och leta efter de signaler som används mest. Se på ögonkontakten, ansiktsuttrycken och lyssna på rösten. Just nu är vi inte intresserade av vad de säger, utan bara hur. Plats:... Ögonkontakt: Bra Sämre Vänligt Leende Ogillande Gäspar Annat... Entonig Varierad Pratar högt Pratar tyst/lågt Skriv gärna andra saker du iakttagit i personernas uppträdande: