UR-val svenska som andraspråk

Transkript

1 AV-nr tv 1 2 UR-val svenska som andraspråk Om Stress och Kroppskoll Handledning av Meta Lindberg Attlerud Inledning Teman som Stress och Kroppskoll har ju det gemensamt att ungdomar säkert kommer eller har kommit i kontakt med dem på något sätt. UR-programmen Stress och Kroppskoll och självkänsla kan användas som inkörsport till temaarbeten om de här ämnena. Filmerna kan naturligtvis även ses separat, detta avgör läraren givetvis beroende på omständigheterna. Vilken väg man än väljer, är det säkert värdefullt att försöka ha ett dialogiskt förhållningssätt. Att arbeta med dialog i undervisningen har jag märkt är grunden för framgångsrik språkinlärning. Genom dialog lär sig också lärare om sina elever och får en inblick i deras tankevärld och förkunskaper. En övergripande målsättning kan då vara att få ungdomar på högstadiet, även för SVA-elever, att reflektera och därigenom bearbeta sina erfarenheter när det gäller ämnen som är känsliga och svåra att diskutera. För att få igång samtalet, dialogen, är loggboken till stor hjälp. Eleverna skriver ner sina tankar, funderingar och frågor kring ett tema i en särskild skrivbok, loggbok, som man sedan arbetar med. Lena Sjöqvist beskriver i Två flugor i en smäll (1992) hur loggboken får eleverna att bearbeta innehållet i en bok, både tankemässigt och språkligt. Oftast används denna metod när man läst något, men den kan användas på liknande sätt i samband med att man ser en film om ett engagerande ämne. Elever som läser Svenska som andraspråk För att elever som har svenska som andraspråk ska kunna följa programmen finns ord eller uttryck förklarade i en separat ordlista. Språket i programmen är enkelt vardagsspråk ofta med typiska, nu aktuella slangord och svordomar. Jag tror att relativt nyanlända ungdomar kommer i kontakt med sådana ord ganska tidigt, särskilt om de går i blandad klass. Går de i förberedelseklass hör de inte sådana ord i klassen utan bara på gatan och kan ha svårt att avgöra vilken stilnivå de har. Det kan få till följd att de själva sedan använder slang och svordomar i fel sammanhang. För att klargöra vilka ord som inte är standard utan mycket talspråkliga, det vill säga slang eller svordomar, har jag märkt ut dessa ord med (vard). Lycka till! Meta Lindberg Attlerud Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Stress och Kroppskoll 1

2 AV-nr tv 1 UR-val svenska som andraspråk Stress Förarbete Väljer man att titta på programmet om Stress är det lämpligt att först definiera begreppet. Man diskuterar ämnet och läraren förklarar. Därefter kan Ordlista Stress och Stress diskussionsfrågor delas ut och gås igenom. Loggböcker är lämpliga att använda för eleverna. Svaren på diskussionsfrågorna kan skrivas där. Fokusering under programmet Fokus ligger på diskussionsfrågorna. Efterarbete Först är det lämpligt att låta eleverna skriva svar på diskussionsfrågorna i sina loggböcker. Därefter kan de sitta i smågrupper och diskutera. Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Stress och Kroppskoll 2

3 Diskussionsfrågor till programmet Stress Programmet handlar först om Ida Mogren som berättar hur hon har stressat från årskurs 7 i skolan. Hon försökte hinna med för mycket: få högsta betyg i alla ämnen i skolan, spela basket, vara med sina kompisar mm. Hon har sedan valt att gå en musiklinje en soullinje - på gymnasiet och ta det mera lugnt. Därefter får vi träffa en annan Ida. Hon har valt att flytta ut på landet för att leva billigare, få lugn omkring sig och kunna göra det hon helst vill måla tavlor! A. Titta på programmet och tänk efter om du gör som Ida gjorde försöker hinna med för mycket. Om det är så, kan du göra så här: Försök skriva ner vad du gör idag och på vilket sätt du känner dig stressad. Vem är det som förväntar sig att du ska göra allt det du gör? Du själv? Tänk efter om det är något du kan minska ner på eller låta bli att göra. B. Du kanske inte känner dig stressad, men du kanske känner någon som verkar vara det. Vilka råd vill du ge den som stressar? Skriv ner dessa. C. Läs upp/berätta för varandra i en liten grupp, 3 4 personer, vad ni tycker. Diskutera med varandra! Det finns en hemsida, som kan ge dig mer tips om hur du kan minska stressen: Du kan också få tips på avslappningsövningar där. Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Stress och Kroppskoll 3

4 Ord- och uttryckslista till programmet Stress Vissa ord eller stavelser är understrukna för att visa betoningen, t ex partikeln i partikelverb. Vard. Betyder att ordet eller uttrycket mest används i talspråk till vardags. stress = överansträngning som har fysiska eller psykiska orsaker, t ex för hårt arbete ofta under tidspress känna av = märka magknip = ont i magen slappna av = koppla av, bli mindre spänd ta igen = komma ikapp stressfaktor = något som kan ge stress pressen ökar = man känner att man bör göra mer och kanske också fortare uppmuntran = beröm fungera som en sporre = uppmuntra att göra mer uppfatta = förstå, bedöma prestera bättre = göra ännu mer (och bättre) känna press = ha förväntningar på sig, känna att man måste göra något klockrent (vard., här) = helt klart, tydligt menat som pep (vard., här) = med avsikt att uppmuntra soul = en musikstil dra på sig stress (vard.) = göra mycket så att man blir stressad stämband = band i strupen som ger ljud toner, språk en knut på stämbanden = en knöl som kan uppstå vid överansträngning av rösten det är surt (vard., här) = det känns dåligt bli begränsad = att något hindrar en från att göra det man vill hinna med = ha tid för något vara uppe i varv (vard.) = vara stressad, vilja göra mycket på kort tid gå på högvarv (vard.) = stressa, göra för mycket på kort tid känna efter = undersöka, koncentrera sig på hur man mår vara matt i musklerna = inte orka kroppsligt yrsel = svindel, en känsla av att allt runt omkring rör sig runt en hjärtklappning = att hjärtat slår fortare än normalt hålla i sig = vara kvar, något fortsätter befrielse = när man känner att man blivit fri från något komma fram till ett beslut = bestämma sig tänka framåt = tänka på framtiden, planera framtiden vad man vill ha ut av sitt liv = vad som är viktigt för en i livet pyssla med = göra Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Stress och Kroppskoll 4

5 AV-nr tv 2 UR-val svenska som andraspråk Kroppskoll och självkänsla Förarbete En inledning till detta tema kan vara att man studerar reklam i tidningar där olika produkter och fotomodeller visas. Hur ser personerna i reklamen ut? Varför? (Finns det en koppling mellan produkten och utseendet på fotomodellen?) Begreppen Kroppskoll och Kroppsspråk diskuteras. Arbetsbladen Ord och uttryck till programmet Kroppskoll och Uppgifter till Kroppskoll delas ut och gås igenom. Fokusering under programmet Fokus ligger på Uppgifter till Kroppskoll. Efterarbete Efter filmen får de studerande en stund med enskilt arbete då de försöker svara på uppgifterna i sina loggböcker. Därefter diskuteras uppgifterna i smågrupper. Arbetsbladet Diskutera till programmet Kroppskoll kan antingen delas ut i smågrupper som diskuterar och ev. mimar eller i helklass. Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Stress och Kroppskoll 5

6 Diskutera till programmet Kroppskoll Caroline i programmet Kroppskoll säger att hon inte bryr sig om vad andra tycker om hennes utseende. Vad tycker du? Är det viktigt? Att uttrycka sig med kroppen kallas att använda kroppsspråk. Hur kan kroppsspråket hjälpa det talade språket? Ge exempel! Skådespelaren i programmet Kroppskoll ger exempel på hur det blir om man säger en sak men visar något annat med kroppen. Vilket exempel ger han? Vad händer om man säger en sak men visar något annat med kroppen? Kan du ge något exempel på detta? Om kroppsspråket säger en sak och orden något annat vilket tror man mest på? Öva på att säga samma mening men samtidigt uttrycka olika känslor. Försök att visa känslorna med både tonfallet i rösten, mimiken (ansiktsuttryck) och med kroppsspråket! Mening: Jaså, här kommer du nu! Känslor: ilska, förvåning, glädje, sorg, ironi Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Stress och Kroppskoll 6

7 Ord och uttryck till programmet Kroppskoll Vissa ord eller stavelser är understrukna för att visa betoningen, t ex partikeln i partikelverb. Vard. Betyder att ordet eller uttrycket mest används i talspråk till vardags, att det är slang eller förkortning av något längre uttryck. kroppskoll (vard.) = kroppskontroll, det att ha kontroll över sin kropp ytliga ting = saker som inte går på djupet, som bara handlar om ytan, det yttre på människan, t ex utseendet snarare = (här) bättre uttryckt se knasig ut (vard.) = se konstig, se annorlunda ut att vara nöjd med sig själv = att tycka om sig själv, att vara belåten med sig själv, att tycka att man duger vissa dar = ibland att tycka att någon är pinsam (vard.) = att bli förlägen när man ser någon annan, att skämmas för någon annan att njuta av sin kropp = att tycka om sin kropp, att känna glädje över sin kropp rutmage (vard.) = en mage som är vältränad, så att musklerna framträder som rutor avtändande (vard.) = (här) att något gör att man inte blir sexuellt intresserad av någon blekfet (vard.) = (negativt) att inte vara solbränd och samtidigt vara tjock urlakad (vard.) = (här) sliten, inte fräsch anabola (vard.) = förkortning av anabola steroider. Anabola steroider är syntetiska (inte naturliga) hormoner, som snabbt bygger upp kroppens muskler men är farliga för andra delar av kroppen värdelös = något är utan värde, inte är bra det yttre = utseendet ångest = en stark känsla av oro, när man känner sig mycket orolig, så att det påverkar psyket ickeångest (vard.) = motsatsen till ångest (se ovan) att ha självkänsla = att vara medveten om sitt eget värde mimik = minspel, att uttrycka känslor med uttryck i ansiktet hålla blicken stilla = att titta rakt på något utan att låta ögonen vandra runt snacka (vard.) = vardagligt, slang för att prata ta tid på sig = göra något långsamt och eftertänksamt läcker (vard.) = (här) attraktiv vara hundra (vard.) på något = (här) vara helt säker (hundraprocentigt säker) på något kroppsspråk = ett sätt att uttrycka känslor med kroppen att putsa sig (vard.) (här) = att själv göra något med sin kropp för att se attraktiv ut t.ex. rätta till håret, saker som man brukar göra framför spegeln att inte bry sig (vard.) = att inte anstränga sig, att tycka att något inte är viktigt slarvig = inte ordentlig Handledning till UR-val svenska som andraspråk : Om Stress och Kroppskoll 7